Movements- ett dansprojekt

Transkript

1 KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA Movements- ett dansprojekt Hösten 2014 och våren 2015 Slutrapport och utvärdering

2 Innehåll Inledning 2 Syfte 3 Projektets aktiviteter och resultat 3 Ingående parter och samarbetsparter 7 Koppling till andra projekt 7 Målgrupp 7 Jämställdhet 7 Integration 8 Miljö 8 Övriga förväntade resultat av projektet 8 Uppföljning, utvärdering och spridning av projektresultat 8 Förväntad verksamhet efter projekttiden 9 1

3 Inledning Det fanns ett ökande behov av att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar och i synnerhet hos unga flickor. I Värmland låg den psykiska ohälsan hos ungdomar i åk 1 på gymnasiet avseende; trötthet, oro, nedstämdhet, på 52/21/19 % hos flickor(pojkar 44/9/7 %) (2012/13) 1. Psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, ont i rygg, nacke/axlar m.m. där låg flickor på 32/30 % (pojkar 20/11 %). Behovet i länet av tidiga interventioner var stort. Väntetiden till Barn och Ungdomspsykiatrin(BUP) i Värmland låg, då projektet startade, på 2 år. Undersökningar visade att ungas livsstil kan hejda psykisk ohälsa, det är viktigt att tidigt påverka levnadsvanorna, kost, motion och sömn. Det behövdes både individuellt anpassade insatser, men även preventiva åtgärder på gruppnivå, eftersom ungdomar är känsligare än vuxna, för påverkan av trender, grupptryck och andras synpunkter 2 Flickor i tonåren som upplevde stress och var inaktiva, var den grupp som löpte störst risk att utveckla smärttillstånd. Utlandsfödda flickor var mindre fysiskt aktiva än flickor födda i Sverige. Faktorer som är särskilt oroande är att man under de senaste åren sett en ökning självrapporterad psykisk ohälsa hos ungdomar. Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat i gruppen barn 0-19 år, och används i större volym av flickor än pojkar 3. Enligt de rekommendationer som har utarbetats och som grundar sig på tidigare forskning, så bör barn och ungdomar vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 60 minuter per dag, motsvarande måttlig till hård fysisk aktivitet för att erhålla ovanstående hälsoeffekter. Aktiviteten kan delas upp under dagen, och innehållet på aktiviteterna bör vara allsidiga, men dock ha en tonvikt på uthållighets- och konditionskrävande aktiviteter 4. Socialstyrelsen 5 understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga och är därför en viktig skyddsfaktor. Dans i strukturerad form har i tidigare projekt och studier visat sig ge positiv effekt i form av ökad fysisk aktivitet, ökad psykisk hälsa och ökat välbefinnande. 6 Som första steg skulle projektet genomföras i Sunne och Kristinehamns kommun för att prova dansen som ett verktyg och för att möta unga flickor som var i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Nästa steg var att hitta samverkans lösningar för länets samtliga kommuner på sikt, så att man kan möta 1 Statistik från BUP I Värmland, se bilaga 1 2 Läkartidningen 2013:110: CDZD 3 Rapporten Barns liv och hälsa i Värmland 2014( Jernbro, Bornehag, Janson, Karlstads universitet.) 4 Janssen, I., & LeBlanc, A. G. (2010). Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. International Journal of Behavioural Nutrition and Physical Activity, 7, Socialstyrelsen, Öppna jämförelser och utvärdering Psykiatrisk vård 6 Örebro universitet, vårdvetenskapligt forskningscentrum, Dansprojektet

4 de behov som finns på grund/gymnasieskola och folkhögskolenivå även i kommuner med mindre resurser. Syfte 1. Syftet med dansprojektet Movements var att fånga upp unga flickor som upplevde psykisk ohälsa och ge dem möjligheten att använda dansen som ett redskap till bättre självförtroende och stärkt självkänsla. Att genom denna aktivitet förebygga psykisk ohälsa. Att flickorna skulle öka sin självkänsla och få en bättre kropps uppfattning via dansen. 2. Att dansen skulle påverka hälsan, såväl psykiskt som fysiskt positivt och att dansprojektet skulle ses som förebyggande friskvård. 3. Dansen skulle generera en positiv inställning till fysisk aktivitet ur ett livslångt perspektiv. Projektets aktiviteter och resultat Vi kan konstatera att den första terminen i dansprojektet fungerade mycket bra. Att flickorna upplevde bättre hälsa under tiden de deltog i projektet visade den skattningsskala som danshandledaren i projektet, genomfört tillsammans med flickorna. Skattningsskalor första träffen v.41 och sista danstillfället mars 2015 Skala 1-10 där 1 = lite och 10 = mycket 1. Hur trivs du hemma? 2. Hur trivs du i skolan? 3. Hur ofta har du ont i magen/huvud/axlar? 4. Hur ofta har du svårt att sova? 5. Hur ofta känner du press och stress att prestera? 6. Hur ofta känner du dig glad? 7. Hur ofta tar du plats i sociala sammanhang? 8. Hur ofta känner du dig duktig och nöjd med dig själv? 3

5 I Sunne svarade 9 deltagare vecka 41 och efter avslut i mars svarade endast 1 deltagare trots upprepad anmodan till övriga deltagare att svara. I Kristinehamn svarade 7 deltagare vecka 41 och i mars svarade 3 deltagare. Under höstterminen kom ytterligare 4 deltagare till Sunne men av olika skäl hoppade de av och ingår därför inte i statistiken. I Kristinehamn var det 2 deltagare som kom men även de hoppade av. Danshandledaren upplevde gruppen i Sunne som splittrad och det var svårt att få en balans i den. Medan gruppen i Kristinehamn var mer öppen och deltagarna kände samhörighet med varandra. Redan under höstterminen var närvaron varierande. Handledaren påpekade att frånvaro anmälan brast och en diskussion kring hur man kan förbättra det hölls mellan handledaren och deltagare och även i projektgruppen. En Facebook grupp startades för deltagarna, mail och sms var andra sätt att anmäla frånvaro. Trots dessa möjligheter blev frånvaro anmälan inte bättre. Kanske skulle man involverat elevhälsan/föräldrar i frånvaroanmälan? Det är svårt att avgöra då känslan vi ville förmedla i projektet var att dansen skulle vara rolig, kravlös och drivas av egen motivation. I början av vårterminen var deltagarna få. Trots försäkran om att de skulle komma nästa gång och gången därpå så uteblev flera av tjejerna. Till slut kom ingen fastän de sagt att de skulle komma. Detta gällde såväl i Sunne som i Kristinehamn. I mars togs beslut att avsluta dansaktiviteterna. I samråd med samordningsförbunden(samspelet och Finsam, Fryksdalen) och Region Värmland beslutades att återstående tid i projektet skulle användas till att utreda 4

6 hur det kom sig att flickorna inte kände motivation/möjlighet att fortsätta/delta i projektet. Vi ville undersöka hur målgruppen vill att projektet ska vara utformat för att vara bäst fungerande. Orsakerna till varför deltagarna uteblivit, trots att behovet enligt elevhälsan var stort, när omvärldsundersökning om projektets relevans genomfördes. Detta ansåg vi vara viktigt för att ta lärdom inför framtida satsningar. Det är dessutom fortfarande ett stigande ohälsoantal när det gäller unga flickors psykiska ohälsa. Intervjuer med deltagarna och elevhälsan på båda orterna genomfördes. Hur når man målgruppen? Deltagarna tror att det bästa och mest effektiva sättet är att gå ut och informera i klasserna för de aktuella åldrarna. Då får de som är intresserade chansen att ställa eventuella frågor och danshandledaren kan tidigt få en första uppfattning om deltagarnas olika behov och önskemål. Använda Facebook Annonsera i den lokala tidningen Föräldramöten i samband med skolstart, där danshandledare och projekt ansvarig deltar och ger information direkt till föräldrarna. Varför blev frånvaron så hög mot slutet? Tyvärr tappade vi några deltagare redan under höstterminen och anledningarna var enligt deltagarna själva för dyrt och tidskrävande att pendla(många bodde utanför tätorten) svårt att få skjuts hinner inte med skolarbetet tar tid från att träffa vänner Flera deltagare gick sista året på gymnasiet och hade praktik på annan ort och hann helt enkelt inte till dansundervisningen. Här har vi som förslag/önskan att dansundervisningen skall hållas på skolan, i anslutning till att eleverna slutar för dagen eller under skoltid. På så vis får de, enligt önskan, mer tid till läxor efter dansträningen samt lättare att hinna med tåg/buss/få skjuts hem från dansen. 5

7 Flera andra kommuner i Sverige som drivit likvärdiga projekt har haft samma problem och en del har som följd av brist på närvaro minskat till 1 gång/vecka för dansen, då motivation/närvaro verkar vara ett genomgående problem för tjejerna. Hur ofta och under hur lång tid önskar man dansundervisning? Några deltagare tyckte att två gånger/vecka blev för tidskrävande då dansen tog tid från studierna och på så vis blev ett stressmoment i stället för något att se fram emot. Dansen skulle vara kortare tid max en timme. Hur undviker man att deltagarna känner sig utpekade som person med psykisk ohälsa? Dansen utövas under skoltid Dialog om vad psykisk ohälsa är, visa på forskning och statistik kring detta Prata öppet om psykisk ohälsa som begrepp och våra olika värderingar Öka medvetenheten om hälsan såväl psykisk som fysisk för alla Elevhälsans roll Ett tydligare samarbete med elevhälsan där fysiska träffar ingår med en två gånger/termin. En kontakt person som har avsatt tid för att hantera frågor från deltagare, danshandledare och förälder. Andra lärdomar av projektet vi dragit är att det skulle ha funnits en återkoppling till den skriftliga arbetsbeskrivningen för danshandledaren och vad som förväntades av handledaren. I synnerhet avseende utvärderingen, då det varit svårt att få fram material från danshandledaren till den. Det visade sig att det är svårt att rekrytera danshandledare och att det är bättre att ha en danshandledare på varje ort. Ett förlag till det är att varje kulturskola skulle kunna erbjuda sina danshandledare den grundutbildning som finns i danshandledning. 6

8 Det borde även ha funnits en skriftlig beskrivning om innehåll/omfattning för utvärderingen. Trots ovanstående konstateranden kan man ändå fastställa att behållningen av dansen varit positiv, gett effekt på väl måendet och upplevd förbättrad självkänsla för deltagarna. Man ska även tänka på att det handlar om en skör och osäker grupp där motivation kan vara en bristvara i vardagen. Ingående parter och samarbetsparter Sunne och Kristinehamns kommun(skolhälsovård, bildningsnämnd) LiV, Samordningsförbundet Samspelet och Finsam Fryksdalen, Region Värmland/Dans i Värmland och Folkhögskolorna i Klarälvdalen och Kristinehamn. Koppling till andra projekt Hela projekt idén byggde på en forskningsbaserad insats-dansprojektet- som genomförts i Örebro kommun av Örebro universitet. 7 Projektets huvudsyfte var att utvärdera hälsoeffekten och socioekonomiska effekter i att integrera dansen i skolhälsovården med dans för flickor i ålder år som kände av oro och ångest, stress och nedstämdhet. 171 flickor var inblandade i projektet. Resultatet visade på hälsoekonomiska vinster och kostnadseffektivitet. I Karlskoga och Degerfors kommun påbörjades ett ettårigt dansprojekt under höstterminen 2013, som byggde på forskningsprojektets resultat 8. Målgrupp Flickor i åldern år som befann sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa och som pga. det, tagit kontakt med elevhälsa, kurator eller ungdomsmottagning. Horisontella mål: Jämställdhet Varför riktade sig projektet till unga flickor? Enligt statens folkhälsoinstitut 9 visade undersökningar på att under de senaste tjugo åren hade förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga, de hade tredubblats sedan slutet av 1980-talet. Antalet pojkar och flickor i 7 Örebro universitet, vårdvetenskapligt forskningscentrum, Dansprojektet Karlskoga-Degerfors kommun-2013/ Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? ISSN:

9 åldrarna år och år, hade stadigt ökat mellan för diagnoserna depression och ångest; samtliga fyra grupperna hade ungefär dubblerats under den tiden. Flickor hade ungefär dubbelt så höga frekvenser som pojkar(t.ex. 2011: depression flickor år 0,8 procent, år 1,5 procent, pojkar 0,4 procent respektive 0,7 procent; ångest flickor år 1 procent, år 1,7 procent, pojkar 0,5 procent respektive 0,8 procent) 10 Forskning visade att oro, ångest och depression är 1,5-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Vad det berodde på vet man inte säkert, men undersökningar visade på att kvinnor reagerade starkare än män vid en och samma händelse. Flickor oroade sig mer än pojkar för sitt utseende, sin kroppsvikt och sina relationer än vad de gjorde. Integration Begreppet integration i detta sammanhang används ofta som benämning för integrering av personer med invandrarbakgrund och annan etnicitet. Förhållningssättet i projektet var att inte utesluta någon pga. av detta och istället bidra till gemenskap och till att bryta utanförskap. Dansen är i sig kulturöverskridande i sin form. Miljö Hänsyn kom att tas till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, att tillvarata kulturhistoriska värden, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurser. Detta kom att genomföras utifrån kunskaper och kompetens som fanns kring miljöfrågor i projektorganisationen. Digital kommunikation användes i första hand. Övriga förväntade resultat av projektet Kulturcentrum i Regionvärmland vill ta del av de erfarenheter projektet har gett, då de tillsammans med landstinget i Värmland, ska göra en gemensam satsning i projektform gällande ungdomar och dans/kreativitet. Uppföljning, utvärdering och spridning av projektresultat Då projektets uppsatta syften och mål inte uppnåddes blir implementeringen av projektresultatet inte som planerat. Slutrapporten kommer i första hand att delas ut till berörda parter och samarbetsparter i projektet. 10 Enheten för epidemiologi, Socialstyrelsen, Stockholm 8

10 Förväntad verksamhet efter projekttiden Efter pilotprojektet var tanken att ett positivt resultat av projektet skulle motivera till att liknade verksamhet kunde prövas i Värmlands samtliga kommuner. att genom ett positivt resultat visa på att dansen i förlängningen skulle kunna införlivas i ordinarie verksamhet inom skolan som ett komplement till den idag befintliga skolidrotten och gymnastiken. skulle kunna bidra till ett större utbud av tidiga insatser, som på sikt skulle kunna minska trycket på medicinsk psykiatrisk vård. skulle kunna vara ett sätt för kommunerna att samverka och erbjuda dans till målgruppen. Folkhögskolorna skulle bistå med handledare och utbildning av handledare. Ovannämnda faktorer kvarstår och utifrån projektets resultat, som visade på litet deltagande, låg närvaro och problem att nå målgruppen, så är en implementering av dansen, i ordinarie verksamhet inom skolan att förorda. 9