Lokalt politiskt program för Miljöpartiet de gröna i Ystad

Transkript

1 Lokalt politiskt program för Miljöpartiet de gröna i Ystad Val 2018

2

3 INNEHÅLL MILJÖPARTIET DE GRÖNA I YSTAD SIDAN 4 MILJÖ & KLIMAT SIDAN 5 KLIMATSMART TRANSPORTSYSTEM SIDAN 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING SIDAN 9 SKOLA FÖR DET LISVLÅNGA LÄRANDET SIDAN 11 HÄLSA, OMSORG & SOCIALT STÖD SIDAN 13 KULTUR, FRITID & TURISM SIDAN 15 ARBETSMARKNAD & NÄRINGSLIV SIDAN 17 facebook.com/mpystad mp.se/ystad

4 MILJÖPARTIET DE GRÖNA I YSTAD Miljo partiet de gro na uppstod ur ro relser fo r miljo, solidaritet, ja msta lldhet och fred. Vi a r ett politiskt alternativ fo r alla som erka nner de utmaningar som ma nskligheten sta r info r och som vill mo ta dem med aktiv politik som go r skillnad i ma nniskors vardag. Va r politik grundar sig pa tre solidariteter: solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet solidaritet med kommande generationer solidaritet med va rldens alla ma nniskor Det a r dessa budskap som legat till grund fo r detta handlingsprogram. Miljo partiet de gro na i Ystad a r Ystadbor som vill go ra Ystad till en la ngsiktigt ha llbar kommun och skapa fo rutsa ttningar fo r en ha llbar livsstil fo r Ystads kommuninva nare. Vi sta r fo r en ekologiskt, socialt och ekonomiskt ha llbar politik. Alla globala problem har lokala orsaker och klimatfo ra ndringar, sociala ora ttvisor och resursslo seri kan inte lo sas av andra, na gon annanstans. De lo ser vi, ha r och nu, tillsammans. Fo r detta kra vs modiga och la ngsiktiga politiska beslut som stra cker sig la ngre a n till kvartalets, kalendera rets eller mandatperiodens slut. Ystad har goda fo rutsa ttningar att mo ta framtidens utmaningar, men det kra vs mer a n vackra ord och ma l som aldrig blir uppfyllda. Vi ska prioritera kollektivtrafik, ga ng- och cykelva gar och inte va gar, bilister och lastbilar. Vi ska investera i va ra barn och ungdomars framtid och inte skjuta upp kostnaderna till na sta generation. Vi ska skapa en giftfri och fossilfri kommun och inte fortsa tta konsumera pa ett sa tt som bidrar till utsla pp av va xthusgaser. Ystad beho ver ett gro nt maktskifte fo r att ha llbarhet ska bli verklighet. 4

5 MILJÖ & KLIMAT Miljo och klimat a r va r tids sto rsta o desfra ga. Forskarnas bela gg fo r klimatfo ra ndringar a r starkare a n na gonsin. Aktuella rapporter pekar pa att temperaturo kningen ga r mot fyra grader om trenden av ma nskligt orsakad klimatpa verkan inte avtar. Lokala a tga rder a r viktiga fo r att minska klimatpa verkan globalt. I Ystad ska man kunna leva ett ha lsosamt liv, va r konsumtion ska anpassas efter naturens resurser och cirkula ra tja nster ska vara ha llbara verktyg fo r att utveckla Ystad och sta rka Ystadbornas va lfa rd. Ystad ma ste bevara de ekosystemtja nster som rent vatten, ren luft och biologisk ma ngfald ger samtidigt som vi ma ste bo rja sta lla om fo r att klara framtida klimatfo ra ndringar. En hållbar kommunal ekonomi En gro n ekonomi a r ha llbar, ba de ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Den tar ha nsyn till jordens begra nsade resurser, utja mnar skillnader och va ltrar inte o ver kostnader pa framtida generationer. Det kan vara sva rt att va rdera saker som ren luft, biologisk ma ngfald och ett tryggt samha lle i strikt ekonomiska termer. Men fo r att kunna fatta ra tt ekonomiska beslut a r det viktigt att vi a ven tar ba de positiva och negativa miljöeffekter i beaktande. Till exempel kan utbyggnaden av hamnen, med ökad trafik, utsla pp och buller, bli en betydligt dyrare affa r a n vad som ra knats pa i ett kortsiktigt perspektiv. Det a r viktigt att prioritera investeringar som ger positiva effekter snarare a n negativa. Investeringar i folkha lsa ger minskade kostnader pa la ng sikt samtidigt som det skapar ett sto rre va lma ende hos hela befolkningen. För Miljöpartiet i Ystad finns det inget egenva rde med en hög eller la g skatt. Vi verkar för att va ra gemensamma skattemedel ska hanteras pa ett effektivt och ha llbart sa tt. Samtidigt ser vi va rdet av kvalitet i va lfa rdssystemet och mo jligheten att go ra no dva ndiga investeringar fo r framtiden som viktigare a n sa nkt skatt. Fo r oss framsta r det som sja lvklart att va ra gemensamma skattemedel ska hanteras pa ett sa tt som hja lper oss att na miljo ma len och att investeringar i Ystadbornas va lfa rd, skola och omsorg ska prioriteras. Det interna miljöarbetet Inom den gro na ideologin a r vi medvetna om att ma nniskan a r en del av naturen och att den bista r oss med tja nster som rent dricksvatten och odlingsbar jord. Tja nsterna fra n naturen a r sva ra att a terskapa och om ekosystemen sto rs kan vi sta llas info r ba de ekologiska och ekonomiska problem. Miljöpartiet vill att Ystads kommuns interna miljöarbete ska intensifieras och prioriteras. Framförallt ma ste miljöeffekten av de a tga rder vi genomför ma tas för att sa kersta lla att miljöma len uppna s. Miljo arbetet ma ste prioriteras i budgetprocessen och integreras i den vanliga styrningen. Miljo ma len ma ste ges samma tyngd som de ekonomiska ma len och inte bara vara tomma ord. Vi vill att en miljo checklista fo ljer med varje beslut och att miljo analysen av ett beslut ges samma status som den ekonomiska analysen. Vi vet att klimatföra ndringar kommer att pa verka oss i framtiden och dessa ma ste finnas med i bera kningarna fo r alla framtida investeringar. 5

6 Höga krav vid upphandling Genom kommunens inko p och upphandlingar har Ystads kommun stora mo jligheter att pa verka producenter och leveranto rer av varor och tja nster att agera mer ha llbart. Da rfo r ska alla upphandlingar sta lla ho ga krav pa miljo, livscykelanalys och ekosystemtja nster, samt lika ra tt och sociala faktorer. Fo r att komma bort fra n konsumtion av en viss vara och ista llet konsumera ha llbara lo sningar vill Miljo partiet att Ystads kommun ska bli ledande i att handla upp innovationer och funktioner ista llet för produkter. Vi ser da rför ett behov av att sta rka upphandlingsavdelningens kompetens inom miljöoch klimatva nliga upphandlingar, socialt ansvarstagande upphandlingar, funktionsupphandlingar och innovationsva nliga upphandlingar. En giftfri kommun ko per in bra livsmedel och upphandlar produkter och material som uppfyller ha rda miljö- och ha lsokrav. Da maten sta r för en betydande andel av va r klimatpa verkan vill vi att kommunal verksamhet ska erbjuda ekologisk mat med mindre klimatpa verkan. Den cirkula ra ekonomin a r framtiden och Miljo partiet vill da rfo r verka fo r en sto rre andel biogasdrivna fordon i kommunens fordonsflotta. Kommunen ska plastbanta genom att i upphandlingar efterfra ga alternativ till fossila plaster och produkter utan mikroplaster och parabener. Innovationsva nliga upphandlingar a r viktiga för att hitta nya ha llbara lösningar, men det finns mer vi kan go ra. Vi ska vara o ppna fo r nya samarbeten som kopplar kommunen till forskningsva rlden i projekt, som vi gjorde i arbetet med stranderosion. Hälsosam och ekologisk mat Andelen ekologisk mat i de kommunala ko ken ska successivt o ka. Na rodlade ra varor ska upphandlas i sa stor utstra ckning som mo jligt. Eftersom ko tt pa verkar va rt klimat negativt, a r det viktigt att servera mer vegetariskt och mindre kött. Den fisk som serveras ska vara certifierad med en högt ansedd miljo ma rkning. Miljo partiet vill att det sta lls etiska krav pa god djurha llning vid upphandling av ko tt, mjo lk, a gg och andra djurprodukter. Palmolja finns i ma nga livsmedel och kommunen ma ste i upphandlingar i fo rsta hand styra mot livsmedel utan palmolja och na r detta inte ga r, va lja produkter med ekologisk palmolja. De kommunala ko ken ska servera ha lsosam mat lagad fra n grunden pa bra ra varor. Vi tror pa att uppva rdera kockens roll i det kommunala ko ket genom att ge dem bra verktyg och ra varor att arbeta med och mo jligheter att anva nda sitt yrkeskunnande fo r att laga bra och ha lsosam mat och arbeta aktivt för att minska matsvinnet. Maten vi serverar va ra barn och a ldre a r viktig för deras va lbefinnande och vi vill satsa mer pengar pa att fo rba ttra den och villkoren fo r de som arbetar i va ra kommunala ko k. Vatten vårt viktigaste livsmedel Vattnet a r en av va ra viktigaste resurser. Vi vill da rfo r skapa en sto rre skyddszon runt va ra vattenta kter fo r att sa kra kvaliteten fo r framtida generationer. Arrendeavtalet fo r marken runt vattenta kterna ska inte tilla ta anva ndande av beka mpningsmedel. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp ska prioriteras, precis som inventeringen och uppdateringen av de enskilda avloppen i kommunen. Cirkulär ekonomi - återbruk Vi har en god a tervinning i Sverige, betraktat ur ett internationellt perspektiv. Mycket material a tervinns och blir ny ra vara. En sto rre del av va rt avfall ga r till energia tervinning. I all form av a tervinning tappar vi en stor del av va rdet som tillfo rts vid nyproduktion. Till exempel skapar nyproduktion av en mobiltelefon 86kg avfall. Att stra va efter att fo rla nga produkters liv och att skapa a terbruk a r da rmed av ho g vikt. Ystads kommun har ett system fo r a terbruk av mo bler, detta initiativ vill Miljo partiet va rna. Vi ser a ven ga rna att kommunens avfallsplan uto kas med strategier fo r att underla tta insamling och sortering av a teranva ndbara produkter samt att kommunens olika verksamheter arbetar aktivt med avfallsfo rebyggande a tga rder. Vi vill a ven stimulera och uppmuntra entrepreno rer som ser avfall och begagnat som en resurs. 6

7 Cirkulär ekonomi - dela och hyra, reparera och underhålla Runt om i landet dyker fler och fler initiativ upp som leder till delning av allt fra n verktyg, barnkla der och fritidsutrustning m.m. Miljo partiet vill verka fo r att fra mja delningstja nster och go ra information kring mo jligheterna tillga ngliga fo r medborgarna. Vidare vill vi fra mja reparation och underha ll. Biblioteken skulle kunna ges uto kat mandat, med mo jlighet att a ven la na ut till exempel verktyg, symaskiner, elcyklar och cykelsla p. Biblioteken skulle a ven kunna ordna kurser i reparation och underha ll, med allt fra n syskola till reparation av elektronikprylar. Miljo partiet ser ga rna att sa va l Ystadbosta der som privata hyresva rdar och BRF-föreningar verkar för fler gemensamma ytor för reparation etc. Ett annat bra sa tt att ge saker ett andra liv a r bytesrum, da r de boende sinsemellan kan byta och dela med sig av saker. Avfall i en cirkulär ekonomi Ystadborna ska ges sto rre mo jligheter att la mna sitt avfall till materiala tervinning ba de i na rheten till bostaden och i det offentliga rummet. Möjligheten att sortera sitt avfall ska finnas i anslutning till va ra stra nder och naturreservat och i stadska rnan. Pantro r ska sa ttas upp pa eller vid papperskorgar fo r enkel tillga ng. Vi ma ste skapa plats fo r en a tervinningsstation i centrala Ystad, da r det idag a r la ngt till na rmsta mo jlighet att la mna sina fo rpackningar och tidningar till a tervinning. Kommunen bo r i samarbete med Sysav se o ver mo jligheten fo r kommuninva narna att la mna mindre ma ngder grovavfall till en mobil a tervinningscentral. KLIMATSMART TRANSPORTSYSTEM Det svenska transportsystemet drivs idag till 85 procent med fossila drivmedel. Fo r att klimatanpassa transportsystemet beho vs en o verga ng till fo rnybara drivmedel. Det beho vs ocksa en minskning av energianva ndningen och effektivare transporter. En ha llbar utveckling förutsa tter da rför att biltrafiken minskar. Vi vill minska behovet av bilresor. Detta go r vi genom att erbjuda snabba och komfortabla möjligheter till förflyttning med ta ta kollektivtrafikförbindelser samt sa ker och bekva m cykling. Trafikplaneringen ma ste skifta fokus fra n att vara prognosstyrd till att vara ma lstyrd och da rmed utga fra n de trafikslag som minskar oljeberoende och tra ngsel samt förba ttrar ha lsa. Sa va l investerings- som underha llsanslag ska stödja klimat- och ha lsosmarta transporter för inva narna. Rättvis och jämställd användning av gatuutrymmet Den genomsnittliga bilen sta r idag parkerad 23 timmar per dygn och da rfo r anva nds mycket mark fo r parkering. Om vi minskade bilismen och bila gandet skulle stora ytor kunna frigo ras fo r annat. Da blir det möjlighet till ba de mer grönska, fler lekplatser och rekreationsomra den, och nytt bostadsbyggande utan att dessa kommer i konflikt med varandra. Parkeringsplatserna i stadska rnan bo r minska fo r att ge mer plats a t uteserveringar, gro nska och promenadstra k. Parkeringsavgifterna ska ho jas fo r att ba ttre svara mot den verkliga kostnaden av bilismen. Genom ökad turta thet och en linjeöversyn av stadsbusstrafiken vill vi öka möjligheten för park & ride, da r man kan parkera bilen i ytterkanten av staden och ta bussen in. Laddstolpar ska byggas pa kommunala parkeringar. 7

8 Miljo partiet vill att torg ska vara mo tesplatser fo r ma nniskor i sta llet fo r bilar. Vi vill ta bort bilparkeringen och go ra om Sankt Knuts torg till ett mer va lkomnande torg med gro nska och mo jlighet till uteservering eller torghandel. Eftersom fler bilparkeringar byggs i hamnen sa uppfyller dessa behovet av parkeringar i omra det och den trevliga ytan framfo r Konstmuseet kan expandera och bli en mer va lkomnade och inbjudande entré till Ystad na r man kommer som beso kare med ta g. Hamngatan ska go ras om till ga gata, med busstrafik tilla ten, a ret om. För att hindra obehörig trafik ska va ghinder sa ttas upp pa Stortorget till Garvaregra nd. Det a r viktigt att fa rre parkeringar inte inneba r fa rre handikapparkeringar. Tva rtom a r det viktigt att tillga ngligheten ökar, vilket kan inneba ra fler handikapparkeringar. Miljöpartiet vill att tillga nglighetsvandringar genomfo rs rutinma ssigt, sa att staden och kommunen blir mer tillga nglig fo r alla inva nare. Vi vill o ka takten i vilken bussha llplatserna i kommunen tillga nglighetsanpassas. Fram för kollektivtrafik I kommunens dialog med Region Ska ne och Ska netrafiken, som har ansvaret för kollektivtrafiken, vill vi verka för att kollektivtrafiken i hela Ystads kommun, sa va l i ta torten som i resten av kommunen, fo rba ttras. I stadsmiljo n a r det ba st om bussarna ga r pa el, vilket minskar buller och utsla pp. Pa landsbygden a r da remot biogas, som bland annat produceras av va rt matavfall, fortsatt det ba sta alternativet. Vi vill ha en va l utbyggd kollektivtrafik med goda pendlingsmöjligheter fra n alla de större byarna. Stadsbussarna ska köra med kvartstrafik pa alla linjer. Ystads stadska rna, mellan sjukhuset och ja rnva gen, ska trafikeras av sma, smidiga och tysta bussar. Sja lvkörande bussar kan vara ett alternativ för att öka turta theten pa linjen. Fo rdelen med en linje med ta ta intervaller och ma nga stopp i stadska rnan a r att o vriga stadsbussar kan ko ra genare och rakare och komma fram ba ttre, samtidigt som bullerniva erna i stadska rnan minskar na r de större bussarna flyttas ut. Vi vill ha gratis buss till alla barn och ungdomar som bor i Ystads kommun. Pa sa vis vill vi uppmuntra barn och unga att skapa goda vanor - att a ka kollektivt - och att de korta bilresor som skjutsande av barn medfo r minskar i antal. Cykling snabbt, hälsosamt och effektivt Att cykla a r ett flexibelt transportsa tt för den som inte vill passa tidtabeller. Dessutom bidrar cykeln till motion och förba ttrad ha lsa. Vi vill att cykeln ges prioritet i planeringen. Vi vill ha fler cykelva gar i Ystads ta tort och mellan ta torterna i kommunen. Cykelva gna tet i hela Ystads kommun ma ste erbjuda sammanha ngande och gena va gar och ska ha underlag och underha llas sa att det ga r bra att cykla a ret om. Cyklister bör ha ett tydligt eget utrymme och aldrig uppleva obehag av att korsa biltrafiken. Cykel- och ga ngtrafik bör i sa stor utstra ckning som möjligt separeras och körbanorna ska korsas av flera sa kra överga ngssta llen. Miljöpartiet vill införa försök med trygghetscykling för att göra trafikmiljön sa krare fo r cyklister, precis som trygghetsvandringar ska go ra det sa krare fo r ga ende. Det ska vara la tt att byta fra n cykel till kollektivtrafik med cykelparkeringar i kollektivtrafikna ra la gen. Inte minst pa landsbygden. I anslutning till ta g- och busstationer ska det finnas smarta cykelgarage och cykelparkeringar da r man sa kert kan parkera cykeln under tak. Det ska a ven finnas platser för la dcyklar och cykelka rror. Det ska vara fo rma nligt och praktisk fo r Ystads kommuns ansta llda att cykla till, fra n och under arbetet. Antalet tja nstecyklar ska uto kas. 8

9 HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING En ha llbar samha llsplanering fo rutsa tter balans mellan stad, ta torter och landsbygd. Ett ha llbart samha lle handlar ocksa om de mo jligheter kommunens inva nare har att pa verka samha llets utveckling och sin egen situation. Vi vill satsa pa ha llbart byggande och fo rnybar energi samt o ka den biologiska ma ngfalden i hela kommunen. Vi ser inte en hamnutbyggnad som o kar utsla ppen av va xthusgaser och skadliga partiklar, eller som negativt pa verkar bullerniva erna, som en del av en ha llbar samha llsplanering. Inte heller ska en hamnutbyggnad fo rsa mra framkomligheten fo r Ystadborna eller go ra gatorna och va garna i kommunen mindre trygga. Inflytande, transparens och tillgänglighet En levande demokrati bygger pa engagemang och inflytande. Kommunens organisation ska vara öppen och transparent. Alla na mndssammantra den ska som regel vara o ppna fo r allma nheten. De tekniska möjligheterna för medborgarinflytande ökar hela tiden och det a r viktigt att utnyttja kraften i detta. Vi vill se fler digitala ra dslag och ett ba ttre anva ndande av na tbaserade lösningar för medborgardialog. Det ska vara sja lvklart att kommunen a r tillga nglig fo r alla pa lika villkor. Vi menar att brister i tillga nglighet a r diskriminerande eftersom otillga nglighet hindrar ma nniskor att ta del av det demokratiska arbetet. En funktionsvariation, oavsett om den a r fysisk eller psykisk, fa r inte hindra en ma nniska att delta i samha llet. Antidiskriminering och barns och ungas rättigheter Fra gan om antidiskriminering bo r sta ndigt aktualiseras. Att arbeta inkluderande a r en la roprocess som aldrig blir fa rdig. Utbildning och kompetensutveckling inom detta omra de ska da rfo r ha en sja lvklar plats i kommunens personalpolitiska handlingsplan. Fo r att alla inva nare ska ka nna sig trygga och bli ra tt bemo tta oavsett sexuell la ggning, ko nsidentitet eller ko nsuttryck vill Miljo partiet att alla kommunala verksamheter hbtq-certifieras eller hbtq-diplomeras. Vi vill fortsa tta arbetet med att sta rka barn och ungas ra ttigheter. Barns inflytande ska sa kersta llas och barns perspektiv ska alltid beaktas i alla beslut. Barn ma ste fa komma till tals och fa mo jlighet att uttrycka sina a sikter samt fa dem beaktade i de fra gor som barn anser att de bero rs av. Vi vill utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser och sa kersta lla att dessa va ger tungt vid beslutsfattande. Gör Ystad grönare och stimulera biologisk mångfald Gro nska, parker med tra d och synligt vatten skapar en attraktiv miljo. Tra den binder koldioxid och fa ngar upp skadliga partiklar i luften. Va xtlighet kan ocksa motverka problem som buller samt fo rebygga oha lsa och bidra till ma nniskors rekreation. Gamla tra d utgo r va rdefulla biotoper fo r fa glar samt bin och andra insekter och det a r viktigt att bevara och stimulera biologisk ma ngfald genom sammanha ngande gro na stra k, ba de i staden och pa landsbygden. Men gro nomra den och parker a r inte bara bra fo r rekreation, biologisk ma ngfald och ha lsa. Gro na ytor och va xter hja lper a ven till att fo rdro ja och suga upp vatten vid sto rre regn. Fo r att klimatsa kra staden beho ver vi mer parkmark och mindre ha rdgjorda ytor. Gro nstruktur kan se ut pa ma nga sa tt, da rfo r ser vi ga rna att kommunen fra mjar projekt med stadsodling och byggnader med gro na tak och va ggar. Vi vill göra naturen i Ystads kommun tillga nglig för fler inva nare och besökare, bland annat genom tillga nglighetsanpassade stra nder och naturstra k. Pa sikt vill vi go ra Dag Hammarsko lds park till ett kommunalt naturreservat. 9

10 Hållbart bostadsbyggande Ystads kommun ska vara en attraktiv inflyttningskommun, da rför a r det viktigt att den produktion av nya bosta der som nu bo rjat komma iga ng fortsa tter. I den fortsatta exploateringen a r det viktigt att kommunen ser till att det byggs bosta der fo r alla. Miljo partiet vill att ma nniskor med olika bakgrund och levnadsfo rha llanden ska mo tas, inte leva isolerade fra n varandra. Da rfo r fo respra kar vi en kommun da r det planeras fo r blandat byggande i alla delar av kommunen. Vi ska verka fo r att hus byggs med ho g kvalitet och miljo prestanda. Miljo partiet va lkomnar former fo r klimatsna lt byggande, till exempel moderna tra hus. Fo r att Ystads kommun ska vara en attraktiv kommun a ven fo r unga att bo i ma ste antalet hyresra tter o ka. Vi anser det angela get att ha lla nere hyreskostnaderna genom billigare byggande. Ett sa tt att go ra detta pa a r att minska den sa kallade parkeringsnormen fo r bilar som tvingar fastighetsa gare att bygga ett visst minimiantal parkeringsplatser. I en ta t bebyggelse verkar p-platser kraftigt fördyrande pa boendekostnaderna och ofta fa r a ven de hyresga ster som inte har bil vara med och betala fo r p-platserna. Vi vill att bila gare ska betala hela kostnaden för parkering och att fa rre parkeringsplatser kra vs, vilket go r det billigare att bygga bosta der. Bilpooler a r ett sa tt att öka nyttjandegraden av bilar och da rmed minska behovet av p-platser. Bilpooler leder a ven till minskade bilresor, da man med bilpool i ho gre grad va ljer na r bilen verkligen beho vs som transportmedel. Den parkering för bilar som ma ste uppföras görs med yteffektiva lösningar, till exempel p-hus och underjordiska garage. Förnybar energi och energisnåla byggnader Energin som anva nds i Ystad ska vara fo rnyelsebar och bo r i stor utstra ckning produceras med solceller pa hustaken och lokala vindkraftverk. Vi vill sa tta upp solpaneler pa alla kommunala fastigheter som a r la mpliga fo r detta. Fo r att a ven uppmuntra privata fastighetsa gare att sa tta upp solpaneler vill vi slopa kravet pa bygglov fo r solpaneler. Vindkraftpotentialen i kommunen kan utnyttjas ba ttre genom att fler omra den för byggande av vindkraftverk pekas ut i o versiktsplanen. Vindkraftverk bo r hellre byggas i omra den som redan a r pa verkade av sto rande verksamheter, exempelvis vid va gar, a n i ka nsliga naturomra den. Dessutom ska kommunen la ta uppfo ra en sto rre anla ggning som producerar elstro m med ma let att 30 procent av Ystads kommuns elfo rso rjning ska komma fra n denna. Vi ska energieffektivisera fastigheter och bygga energisna lt. Kommunen ska sta lla höga krav pa egna bolag och entrepreno rer vid nybyggnation. Na r det ga ller byggherrar som bygger pa privat mark kan kommunen delvis styra genom detaljplan och bygglov. Kommunen ska inte bidra till koldioxidutsla pp och klimatfo ra ndringar. Vi vill da rfo r att Ystads kommun slutar sa lja utsla ppsra tter och ista llet la ter dem fo rga s. Hållbar fastighetsförvaltning Ystads kommun a ger och fo rvaltar ba de verksamhetslokaler och, genom Ystadbosta der, hyresfastigheter. Dessa fastigheter utgo r en tillga ng som kommunen ma ste hantera pa ba sta sa tt. Vi vill att kommunens fastigheter underha lls sa att livsla ngden och va rdet ökar. Da rför vill vi göra energieffektiviseringar och genomfo ra ha llbara miljo investeringar som sa nker kostnader fo r el och va rme. Det a r ocksa no dva ndigt att kommande byggnationer go rs med miljo va nliga och ha llbara material. Vi vill att kommunen aktivt fo rvaltar sina kommersiella lokaler och utvecklar dessa pa ett sa tt som skapar en levande stadska rna. Fo r att a stadkomma detta vill vi att kommunen ser o ver arrendekontrakt och hyressa ttning sa att dessa uppmuntrar till la ngre o ppetha llande utanfo r turistsa songen och ett sto rre utbud av verksamheter. Även uteserveringar och torghandel ska uppmuntras. 10

11 Hamnen på boende och besökares villkor Miljo partiet anser att Ystad ska vara till fo r boende och beso kare, inte fo r bilar och lastbilar, sa a ven hamnen. Vi va lkomnar o kad ba tturism och ser ga rna ytterligare linjer som binder samman Ystad och kontinenten. Na r den yttre hamnen byggs o ppnar detta fo r mo jligheten att ta emot de kryssningsfartyg som trafikerar Östersjön. En framtida flytt av Bornholmstrafiken skulle öppna upp för möjligheten att bygga bosta der i ett centralt la ge, vilket Miljo partiet a r positiva till under fo rutsa ttning att transportlo sningen mellan det nya fa rjela get och ta gstationen bli smidig ba de fo r Bornholmsresena rerna och Ystadborna. Den planerade utbyggnaden av hamnen kommer att kra va skatteho jningar och kommer att o ka Ystads la neskulder ytterligare. För att ha lla kalkylerna kra vs dessutom en trafikökning pa minst 50 procent, men det finns inga planer för var den ökade trafiken ska ta va gen. En trafikökning av bilar och lastbilar pa 50 procent a r inte acceptabel. En utbyggnad kan bara ske under fo rutsa ttning att planen a ndras fo r att inkludera spa r fo r transport av gods pa ja rnva g. Vi anser att konsekvenserna av hamnutbyggnaden för kommunens ekonomi, för trafikframkomligheten, bullerniva er och luftkvaliteten ma ste utredas ordentligt. Fo rdelarna med en hamnutbyggnad ma ste va gas mot nackdelarna och beslutet ma ste grunda sig pa vad som ger ba st va rde fo r Ystadborna. Kommunen bo r a teruppta de regelbundna luftkvalitetsma tningar som man tidigare genomfo rde nu na r en hamnutbyggnad a r aktuell. SKOLA FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Skolan la gger grunden fo r resten av livet, ett liv av livsla ngt la rande. Skolans fysiska miljo ska stimulera ha lsa, lek och ro relse. Pedagogiken ska stimulera till la rande fo r ha llbar utveckling och la ra ut vikten av ett ja msta llt och demokratiskt samha lle. Skolan ska vara en trygg arbetsplats, fo r ba de elever och personal och skolva gar ska fra mja ga ng och cykel som de fra msta transportslagen fo r att ta sig till skolan. Giftfri skola och gröna skolgårdar Barn omges precis som vuxna av kemikalier, vilka kan ha oka nd pa verkan eller vara skadliga fo r ha lsan. Barn a r mer ka nsliga och utsatta a n vuxna da deras biologiska utveckling, beteende och uppta ckarlust go r dem mer exponerade fo r kemikalier. Detta a r sa rskilt viktigt fo r barn i fo rskolea lder. Att arbeta med giftfri skola handlar om att ko pa in bra livsmedel, upphandla produkter sa som leksaker och elektronik som uppfyller höga miljö- och ha lsokrav samt material som anva nds vid byggnation och renovering. Miljo partiet vill skapa fo rutsa ttningar fo r elever, framfo rallt fo rskolebarn, att vara utomhus sa mycket som mo jligt, eftersom det a r bra fo r ha lsan och utvecklingen. Va ra skolga rdar a r en pedagogisk och rekreativ miljo som ska inbjuda till lek och ro relse. Da rfo r ma ste tillra ckligt stor areal fo r exempelvis tra d, annan va xtlighet och mo jlighet till odling avsa ttas vid byggandet av nya skolor. 11

12 Utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling Fo r att samha llet ska kunna stoppa klimatfo ra ndringarna och andra framtida miljo problem beho ver skolorna arbeta med la rande för en ha llbar utveckling och det utvidgade klassrummet. Det ska finnas ma nga mo jligheter fo r pedagogerna att ta med sig sina skolklasser ut i staden och naturen. Naturskolan och marinpedagogiskt centrum a r viktiga inslag fo r en ha llbar skola. Vi vill att Naturskolan ska vara en naturlig integrerad del i undervisningen pa alla skolor i Ystad och att satsningen pa marinpedagogiskt centrum ska go ras permanent. Utvecklande och jämlik skola Skolan ska vara ja mlik och la ra ut vikten av ett ja msta llt och demokratiskt samha lle. Skolorna ma ste aktivt arbeta fo r att val av utbildning och yrke inte fo rhindras av traditionella ko nsstereotyper. Idag halkar pojkar allt oftare efter i skolan medan flickor ka nner sig mer stressade. Den utvecklingen behöver mötas genom tidiga insatser, arbete med genuspedagogik och framförallt med fler vuxna av olika yrkeskategorier i skolan. Med fler vuxna i skolan kan alla barn bli sedda och bekra ftade och fa det sto d de beho ver. En god arbetsmiljö för både elever och personal Högre la rarta thet och fler ansta llda av andra yrkeskategorier förba ttrar la rarnas arbetsmiljö. Samtidigt ger det varje elev mer tid med sin la rare, na got vi anser kra vs fo r ho g kvalité i undervisningen. Sma barngrupper a r sa rskilt viktigt fo r barnen i fo rskolan. Det a r viktigt att la rarna ges utrymme till kompetensutveckling och att den utformas utifra n lokalt uttryckta och individuella behov. Digitala verktyg anva nds allt mer i skolan och kan vara bra metoder ba de fo r att utveckla undervisningen och fo r att minska den administrativa bo rdan fo r personalen. Det a r viktigt att la rarna fa r bra digitalt sto d och utbildning i de verktyg som info rs i fo rva g sa att de blir just verktyg och inte en belastning. Skollokalerna a r av stor betydelse fo r arbetsmiljo n fo r sa va l elever som la rare. Na r Ystad va xer beho ver vi en översyn av befintliga skolor och framtida behov för att ge en bild av var vi behöver bygga nya skolor och vilka skolor som beho ver byggas ut samt fo r vilka a rskurser. Planering och investering i skolor behöver göras i tid och inte na r befintliga skolor redan blivit tra ngbodda. Hälsosam och trygg skola Ingen ska vara ra dd fo r att ga till skolan. Skolan har en viktig uppgift att tydligt markera mot alla former av kra nkningar och agera na r kra nkningar och mobbning uppta cks. Allt fler elever drabbas av fysiska och psykiska besva r av stress. Da rfo r a r det viktigt att skolan aktivt arbetar fo r att minska elevernas upplevelse av stress. Ma nniskor la r sig ba ttre, fo rsta r ba ttre och a r gladare om de fa r mo jlighet till fysisk aktivitet och ha lsosam mat. Ur klimat- och ha lsosynpunkt bör skolorna servera mer vegetariskt och ekologiskt och ga rna na rproducerat. Att kunna ta sig till skolan till fots eller med cykel a r bra fo r miljo, ha lsa och studier. Vi vill minska motortrafiken vid skolorna, exempelvis genom att föra ldrar och personal uppmanas att ga eller cykla hellre a n att ta bilen. Viktigt a r da rfo r att fra mja korta avsta nd till skolan, framfo rallt i de la gre a ldrarna. Äldre barn och ungdomar kan ta sig la ngre stra ckor pa egen hand. Alla barn ska ha en sa ker va g till skolan. Da rför a r det viktigt med sammanha ngande cykelva gar, tydlig separerade fra n biltrafiken. Ga ngbanor ska ocksa vara ett eget utrymme och körbanor ska korsas av flera sa kra överga ngssta llen. För de barn och ungdomar som tar sig till skolan med kollektivtrafik a r det viktigt att ha llplatser a r placerade sa att va gen till skolan a r trygg. 12

13 Pedagogisk mångfald Olika barn har olika behov och fo rutsa ttningar fo r la rande. Det beho vs da rfo r en ma ngfald na r det ga ller metodik, didaktik och pedagogiska modeller. Friskolor kan till viss del komplettera det kommunala utbudet av skolor, men vi ser positivt pa pedagogisk utveckling och profilering a ven inom den kommunala skolan. Miljo partiet anser att friskolor kan vara ett positivt inslag om de har som syfte att utveckla och bredda det pedagogiska utbudet och a terinvestera eventuell vinst i verksamheten. HÄLSA, OMSORG & SOCIALT STÖD Miljo partiet vill ha ett samha lle da r vi bryr oss om och a r solidariska med varandra. Va r omtanke ska visa sig i kommunala insatser fo r den som a r i behov av va rd eller socialt sto d. Vi a r o vertygade om att alla bidrar till samha llet na r de ges mo jlighet och oavsett fysisk, psykisk och social funktionsfo rma ga sa ska alla kunna leva ett inneha llsrikt och givande liv. Förebyggande och tillvaratagande Att ta tillvara det friska och bibeha lla ma nniskans funktioner och fa rdigheter a r grunden i Miljo partiets omsorgspolitik. Ju mer resurser till fo rebyggande desto fa rre beho vs till va rd och behandling. Det ska vara enkelt fo r alla att leva ett fysiskt aktivt och mentalt stimulerande liv, oavsett a lder eller psykisk eller fysisk variation. Da rfo r a r det viktigt med mo tesplatser fo r sa va l unga som gamla. Insatser för ett gott åldrande En god a ldreomsorg tar sin utga ngspunkt i att bevara det friska och att fra mja ett sja lvsta ndigt liv. Det a r viktigt att alla a ldre erbjuds beso k av hemsjukva rden vid behov fo r bostadsra dgivning och en generell ha lsounderso kning samt fo r att utreda om fo rebyggande insatser sa som fallprevention bo r sa ttas in. Digitaliseringen av a ldreomsorgen kan medfo ra sto rre sja lvsta ndighet fo r den a ldre, ho jd kvalitet, och minskad arbetsbelastning fo r personalen. Da rfo r ska Ystads kommun aktivt arbeta med att info ra smarta digitala lo sningar inom a ldreomsorgen. Fo r ma nga a ldre kan digitala lo sningar inneba ra en frihet i vardagen, samtidigt kan den o kande digitaliseringen vara sva r att ha nga med i. Det a r da rfo r viktigt att Seniorernas Hus och biblioteken erbjuder kurser fo r a ldre som vill utveckla sitt digitala kunnande. Kommunen ska erbjuda elcyklar till a ldre, som ett hja lpmedel som fra mjar a ldres ro rlighet. Omsorg utformat för och med den enskilde Det a r inte rimligt att de a ldre, som bidragit till samha llets utveckling och till den va lfa rd vi har idag, ska beho va ka mpa la ng tid fo r att fa en plats pa sa rskilt boende. Platser pa sa rskilda boenden och trygghetsboenden ska matcha efterfra gan. Den som vill bo kvar i sitt hem ska kunna go ra det sa la nge det bara ga r med hja lp av hemtja nst. Miljo partiet tycker det a r viktigt att ma nniskor har makten o ver sina liv. Alla insatser ska utga fra n individens behov. Vi ska ta stor ha nsyn till omsorgstagares o nskema l och det ska vara upp till den a ldre var och med vem hen ska bo. 13

14 Den som bor pa sa rskilt boende ska kunna lev ett liv med socialt inneha ll, mo jlighet till utevistelser och kulturupplevelser. Det a r va l ka nt att kultur och naturupplevelser, sa som terapeutiska tra dga rdar och djur, a r positiva inom va rd och omsorg da de stimulerar alla sinnen. Vi vill att arbeten med djur, natur och kultur inom a ldreomsorgen uppmuntras. Cykling utan a lder a r ett projekt i Malmo som ger a ldre mo jligheten att ta del av den frihet som cykeln erbjuder, Kommunen ska ta initiativ till ett liknande projekt i Ystad. Utetra ning ska erbjudas a ldre pa boenden och pa Seniorernas Hus. Maten pa boenden i kommunen ska vara god, na ringsriktig och ekologisk. För den som a nnu inte har sa stora behov att hen behöver flytta in pa sa rskilt boende a r trygghetsboende en bra boendeform som kan stimulera ett aktivt liv och bryta isolering. Trygghetsboenden ska kunna erbjuda olika lo sningar beroende pa de boendes behov och o nskningar, till exempel mo jlighet till gemensamma ma ltider, aktiviteter, samt va rdteam. Vi vill att sa va l Ystadbosta der som privata akto rer bygger fler trygghetsboenden. Kvalitet för personal ger kvalitet i omsorg Personalens kompetens och arbetsmiljö a r grundla ggande för bra va rd- och omsorg och personalkontinuitet a r viktig ba de fo r kvaliteten i omsorgen och fo r personalens trivsel. Det a r viktigt att personalen ges utrymme till kompetensutveckling och att den utformas utifra n lokalt uttryckta och individuella behov. Det ma ste ocksa finnas tid för reflektion. Arbetet a r ofta ba de fysiskt och mentalt pa frestande och fo r att personalen ska ha tid att a terha mta sig och orka arbetslivet ut vill vi införa sex timmars arbetsdag för personal inom va rd- och omsorgsyrken. För att personal inom va rd- och omsorgsyrken i Ystads kommun ska trivas pa sin arbetsplats a r det viktigt att de ka nner att de har mo jlighet att pa verka sin arbetssituation. Personal i va rd och omsorg ska inte inte digna under administrativa uppgifter och digitala verktyg ska anva ndas ba de fo r att utveckla va rden och fo r att minska den administrativa bo rdan fo r personalen. Valfrihet och trygghet Miljöpartiet ser positivt pa en ma ngfald inom va rd- och omsorgsverksamheten eftersom det ger större mo jlighet till omsorg som passar var och en, men det kra ver att kommunen har god insyn och sta ller ho ga krav pa kvalitet i alla avtal med ickekommunala akto rer. Vi ser allvarligt pa problemen inom va lfa rdssektorn da r vinstintresset leder till besparingar som drabbar brukare och patienter. Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, utan alla utfo rare inom va lfa rden ska ha som fra msta motiv att bedriva ho gkvalitativ verksamhet. Eventuell vinst ska a terinvesteras i verksamheten. Missbruk och beroende Ystads kommun ma ste fo ra ett aktivt och omfattande arbete mot droganva ndning och alkoholmissbruk. Kommunen ska arbeta tillsammans med polis, skola, va rdcentraler, socialfo rvaltningen och fo reningslivet fo r att informera om riskerna och fo rebygga anva ndandet av narkotika, alkohol, tobak och dopningpreparat. Vi beho ver ocksa arbeta med att bryta alkoholnormen, vilket vi kan pa verka genom information till ungdomar och genom att stadens egna verksamheter agerar som fo rebild. Etablering av nya svenskar Fo r oss gro na handlar etablering av nysvenskar om att gemensamt skapa ett rikare samha lle. Jobb spelar en central del i etablering av nya svenskar. Att fa tillga ng till ett umga nge i form av kollegor, vardagliga rutiner som go r dig till en del av samha llet, samt en egen fo rso rjning underla ttar fo r dig som nyanla nd att bygga ett nytt liv med framtidstro. Da rfo r a r det viktigt att kommunens fokus pa mo ten, na tverk och kontakter, fortsa tter. Da rfo r a r det ocksa viktigt att kommunen fortsa tter erbjuda praktikplatser till nyanla nda med fo rso rjningssto d. Kommunen ska ocksa sta lla krav pa social ha nsyn i upphandlingar. Fler upphandlingar bo r inneha lla krav pa att leveranto ren bidrar till jobb eller praktikplats fo r de som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. 14

15 KULTUR, FRITID & TURISM Na r vi umga s ka nner vi gemenskap. Genom kultur och fritidsaktiviteter skapar vi a ven andra sa tt att uttrycka va r identitet a n genom oha llbar konsumtion. Kommunens roll a r att underla tta och sto dja olika former av kultur och fritid och ge dem lika villkor. Miljöpartiets vision a r att kommunens kultur-, fritids- och idrottsverksamhet ska komma fler till del. Det ska vara enkelt att utöva spontanidrott och attraktivt med breddidrott. Alla som lever i Ystad ska ges tillga ng till ett konst- och kulturliv med kvalitet och ma ngfald och uppmuntras till eget skapande. Vi vill första rka befintliga och skapa nya mötesplatser i kommunens ta torter. Vi vill att Kulturskolan, Ungdomens Hus, Komtek och Seniorernas Hus ska na fler Ystadbor. Miljo partiet vill att Ystad ska ha en la ngsiktigt ha llbar turism. Vi vill sa rskilt gynna lokal turism och sma skalig na ringsverksamhet genom till exempel satsningar pa cykelturism, matturism och kulturturism. Fo r att Ystads kommun ska bli en levande kommun a ret runt beho ver vi utveckla beso ksna ringen utanfo r sommarsa songen. Vi vill skapa ett samverkansorgan mellan Ystads kommun och beso ksna ringen i kommunen. En levande och attraktiv kommun Vi vill se ett brett utbud av fritidsaktiviteter inom sport och kultur och samarbete mellan kommunen och föreningar. Va rt Ystad va lkomnar sa va l etablerade aktörer som mindre traditionella kultur- och motionsformer. Det ska vara billigt fo r familjer att semestra i Ystad och va ra attraktioner ska va nda sig till alla Ystadbor och beso kare. Vi vill ha sa nkta taxor pa badet och pa Ystad Studios Visitor Center. Familjebiljetter ska vara billiga och anpassade fo r alla typer av familjekonstellationer. Ystads kultur ska vara tillgänglig Kulturkonsumtion ho jer livskvaliteten och fra mjar folkha lsan. Ystadborna ska ha tillga ng till ett brett och varierat kulturutbud pa olika tider pa dygnet och en bredd av kulturuto vare. Kulturen ska ske pa Ystadbornas och besökares villkor. För att fler ska ha möjlighet att ta del av Ystads kulturutbud ska det vara fri entré till Ystads museer. Öppettider och tider fo r arrangemang ska anpassas efter na r Ystadborna har mo jlighet att delta. Satsningar pa tillga nglighetsanpassning a r viktiga, a ven vid tillfa lliga arrangemang. Vi vill bygga in kulturen i nya hus, torg och parker genom att till exempel skapa utrymmen fo r gatumusik och graffiti. Vi vill öka kvalitén pa caféer pa va ra museer och specifikt fa in en kommersiell aktör pa Klostret som ha ller kvalitet. Bibliotek Ystads bibliotek a r viktiga fo r ma nga Ystadbor. De a r platser dit du kan ga fo r att inha mta information, la na bo cker, eller studera i lugn och ro. Miljo partiet a r positiva till mero ppna bibliotek, det vill sa ga bibliotek som kan ta emot besökare a ven na r det inte finns personal pa plats, och vill att a ven Stadsbiblioteket ska vara meröppet. Miljöpartiet a r a ven positiva till andra lösningar som ger fler tillga ng till biblioteksverksamhet, exempelvis att uto ka bokbussens verksamhet. 15

16 Kulturhus och kulturskola för alla Miljo partiet vill skapa samlingsplatser fo r lokal kultur spridda o ver hela kommunen, i byar och stadsdelar. Pa sa sa tt skapar vi inte bara en arena fo r kultur, vi skapar ocksa platser da r ma nniskor kan mötas. Vi vill sta rka bibliotekens roll som lokala kulturhus - genom att ansta lla fritidsledare och ha genero sa o ppettider kan ett bibliotek bli ett kulturhus. Även skollokaler kan nyttjas som kulturhus efter skoldagens slut. Det a r viktigt att va rna och utveckla redan befintliga mötesplatser och lokaler för fo reningslivet, sa rskilt i kommunens mindre ta torter. Kulturskolan tillho r hela kommunen och ma ste vara o ppen fo r alla. Vi vill uto ka antalet utbildningsplatser pa de mest popula ra utbildningarna pa Kulturskolan. Vi vill fo ra Kulturskolans verksamhet na rmare barn och unga runt om i kommunen och go ra Kulturskolan mer tillga nglig genom att erbjuda Kulturskolan i byarna och satsningar pa digitala lösningar. Vi vill göra satsningar pa Ungdomens Hus för att na fler ungdomar. Vi vill göra satsningar pa Komtek för att fler barn och unga ska fa chansen att utveckla sina tekniska kunskaper. Seniorernas Hus a r viktiga mo tesplatser fo r va ra a ldre och fo r att ge dem möjligheten att utveckla intressen och delta i aktiviteter. Vi vill att fler a ldre ska delta i aktiviteter arrangerade av Seniorernas Hus. Motion och idrott på lika villkor Motion ska vara enkel och rolig. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet, folkha lsa och va lma ende. Ystad har en stark idrottstradition som ska va rnas. Det ska finnas lokala förutsa ttningar för att vara aktiv utomhus med satsningar pa spontanidrottsplatser och utegym. Det a r inte acceptabelt att killdominerade sporter fa r mer pengar och utrymme a n tjejdominerade, eller att vuxenva rldens normer styr vilka aktiviteter som fa r sto d. Det a r viktigt att personer med funktionsvariationer har god tillga ng till idrott, fysisk aktivitet och naturupplevelser. Da rfo r vill Miljo partiet att kommunen kontinuerligt fo ljer upp att idrottsuto vning sker pa lika villkor. Långsiktigt hållbar turism i hela kommunen Beso ksna ringen a r idag den snabbast va xande tillva xtsektorn globalt och Ystad har mycket goda fo rutsa ttningar att locka beso kare till kommunen. I den va xande beso ksna ringen ligger en stor potential fo r o kade arbetstillfa llen. Miljo partiet vill att Ystad ska ha en la ngsiktigt ha llbar turism. Da rfo r vill vi sa rskilt gynna fo retag som stimulerar och mo jliggo r fo r lokal turism, till exempel fo retag som utvecklar lokala arrangemang eller erbjuder sma skalig café-, restaurang- eller hotellverksamhet eller bed & breakfast. Detta a r ocksa en del av en landsbygdsutveckling som a r va rdefull fo r medborgare som vill vara bosatta utanfo r ta torterna. Fo r att go ra kommunen mer tillga nglig med miljo smarta transportmedel vill Miljo partiet verka fo r att utveckla ett hyrcykelsystem under sommarma naderna. Vi vill satsa pa cykelturism. Cykelva gar som knyter ihop Ystad med grannkommunerna gynnar cykelturism och sma skalig na ringsverksamhet. Matturism har stor utvecklingspotential och har stora fo rutsa ttningar fo r att skapa nya jobb pa landsbygden. Kulturturism a r ett annat omra de med stor utvecklingspotential och kulturuto vare ma ste involveras i arbetet med att utveckla beso ksna ringen i kommunen. Vi ser en stor potential fo r att utveckla beso ksna ringen i Ka seberga kring Ales stenar, som redan lockar ma nga beso kare till kommunen. Kommunen ska satsa pa att go ra Ka seberga till ett nav fo r beso ksna ringen i de o stra kommundelarna. Att skapa ett beso kscentrum i Ka seberga har la nge diskuterats, nu a r det dags att go ra verklighet av planerna. Fo r att o ka tillga ngligheten med miljo smarta transportmedel vill vi fo rba ttra bussfo rbindelserna till Ka seberga. 16

17 Levande turiststad a ret om Fo r att Ystads kommun ska bli en levande kommun a ret runt beho ver vi utveckla beso ksna ringen utanfo r sommarsa songen. Ett steg pa va gen a r att fo rla nga sa songen genom samverkan och gemensam marknadsfo ring med na ringslivet och de akto rer som verkar inom beso ksna ringen. Ett uttalat ma l och en satsning pa att locka beso kare till kommunen under julen och visa upp Ystad som en vinterkommun a r na sta steg. Miljo partiet vill att det skapas ett samverkansorgan mellan Ystads kommun och beso ksna ringen i kommunen. Kommunen ma ste ocksa uto ka budgeten fo r att marknadsfo ra va ra evenemang och utsta llningar utanfo r kommunens gra nser. ARBETSMARKNAD & NÄRINGSLIV Va lma ende medarbetare och ett va lma ende na ringsliv a r viktigt fo r en la ngsiktigt ha llbar kommun. Ystads kommun har som arbetsgivare ett stort ansvar fo r de ansta lldas arbetsmiljo, fo r att erbjuda ett ja mlikt och ja msta llt arbetsliv och fo r att erbjuda sina ansta llda de verktyg de beho ver fo r att kunna utfo ra ett bra arbete till gagn fo r kommuninva narna. Kommunen har ocksa ett ansvar gentemot det lokala na ringslivet och fo r att erbjuda va gar in i arbete fo r kommunens inva nare. Ystad som arbetsgivare Som arbetsgivare beho ver Ystads kommun va rna om sina ansta llda. Det inneba r trygga ansta llningar och ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Allt fler lider av stress och utbra ndhet och sjukskrivningar inneba r ba de en kostnad fo r samha llet och ett stort lidande fo r de som drabbas. Vi arbetar fo r att bryta normen om 40 timmars arbetsvecka och möjliggöra ett mer flexibelt arbetsliv. Vi vill öka möjligheterna fo r de ansta llda att sja lva va lja tja nstgo ringsgrad. Det ska alltid vara mo jligt att fa jobba heltid, men vi vill a ven öka möjligheterna att ga ner i arbetstid för den som vill. Möjlighet att ta igen sig och tid för reflektion a r viktig och Miljöpartiet ser förma ner som flexibel arbetstid, möjlighet att va xla semesterersa ttning till fler semesterdagar, arbetstidsförkortning, friskva rdsbidrag och friskva rd pa arbetstid, som viktiga för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Arbete inom va rd- och omsorg a r ofta ba de fysiskt och mentalt pa frestande och fo r att personalen ska ha tid att a terha mta sig och orka arbetslivet ut vill vi införa sex timmars arbetsdag för personal ansta llda inom va rd- och omsorg. Miljo partiet verkar fo r att ma n och kvinnor ska ha samma villkor i arbetslivet. Kommunens fo rvaltningar ska stra va efter en ja mn ko nsfo rdelning hos personalen som helhet och inom olika yrkeskategorier. Ja msta lldhetsarbete ga llande oska liga lo neskillnader, arbetsfo rha llanden och arbetsvillkor ska fortsa tta och fo rsta rkas. Vi va rnar ocksa om personalens insyn, medinflytande och medbesta mmande. Kommunen ska tilla mpa tillitsbaserad styrning med tilltro till medarbetarens fo rma ga att lo sa uppgiften. All personal ska ges mo jlighet till kompetensutveckling. 17

18 Digitalisering För att driva pa den digitala utvecklingen vill vi att Ystads kommun tar fram en digital agenda. Det finns mycket att vinna pa att automatisera delar av verksamheten och frigo ra personella resurser att syssla med na got annat. Inom skola respektive va rd kan digitala verktyg anva ndas fo r att utveckla undervisningen respektive va rden. Bista ndsanso kningar kan automatiseras, vilket inneba r att personalen kan a gna sin tid a t mer komplexa a renden. Enklare bygglovsanso kningar kan automatiseras med fo rma nen att kommuninva narna fa r svar pa sin anso kan direkt och anma lningar och enklare anso kningar till Miljo fo rbundet kan hanteras pa samma sa tt. Kommunalt ansvar för arbetsmarknadspolitiken Kommunen kan och bo r ta ett sto rre ansvar fo r arbetsmarknadspolitiken. Det a r oansvarigt att o verla ta hela arbetsmarknadspolitiken till den nationella niva n na r det a r kommunen som a r na rmast sa va l arbetstagare som företag. Kommunen kan ta ansvar för att fler kommer i arbete ba de genom sitt agerande som en av de sto rsta lokala arbetsgivarna och genom att samarbeta med det lokala na ringslivet. Sommarjobb, praktik- och traineeplatser inom offentliga verksamheter kan locka fler att so ka ett kommunalt jobb. Fo r att o ka arbetsinpendlingen ska kommunen arbeta fo r att fa en statlig eller europeisk myndighet till Ystad. 18

19

20