1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är."

Transkript

1 Psykologi Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är. Uppgiften förutsätter att skribenten behandlar inlärning utifrån egna erfarenheter och ger goda möjligheter till en bred syn på inlärning. Skribenten kan välja att granska studiemiljön utifrån de sociala- (relationer mellan elever och lärare, inflytande av skolkamrater), psykologiska- (motivation, stämning, jagkompetens, inlärningsstrategi) eller de fysiska (estetik, trivsel, ergonomi) förutsättningarna. Skribenten kan också påpeka vikten av en öppen inlärningsmiljö. All inlärning sker inte i klassrummet utan gymnasiestuderanden förväntas inhämta kunskap från dagstidningar, föreläsningar som är öppna för allmänheten, tv-program med mera. Studerandenas förmåga att klara av studentexamen och fortsatta högskolestudier kan påverkas av studiemiljön på gymnasiet och av lärarkårens erfarenhet och professionalitet. För 1 3 poäng krävs några exempel på hur gymnasiet kan vara en bra inlärningsmiljö. Tre poäng ges ifall skribenten har lyckats knyta samman exemplen med psykologisk kunskap. Någon särskild helhet behöver inte behandlas utan exemplen kan vara fristående. För 4 6 poäng krävs en mer systematisk behandling av faktorer som påverkar inlärningsmiljön positivt. Faktorerna presenteras konsekvent genom att granskas exempelvis utifrån inlärningsmotivation, utvecklade inlärningsstrategier, elevcentrering eller utvärdering. 2. Vilken betydelse har leken i barnets utveckling? För den här uppgiften erbjuder alla bokserier mängder av material. Lek är den verksamhet som är viktigast för barn under skolåldern då det gäller utveckling av intellektuella, emotionella, sociala och motoriska färdigheter. Enligt Vygotskij är lek ett modellexempel på kreativitet ur vilken all annan verksamhet har sitt ursprung. Lek utvecklar barnets tankeförmåga genom att föremål ges symboliskt värde vilket kan utvecklas till allt mer komplicerade former och motsvarar ett slags abstrakt tänkande. Lek utvecklar barnets psyke, eftersom den utvecklar barnets relationer till andra människor, föremål och sig själv. Samtidigt lär sig barn att behandla olika händelsekedjor, orsakssammanhang, handlingsprinciper och levnadskonst. Vuxnas deltagande i leken innebär att barnet får modeller för lekarna och genom att läsa sagor och samtala möjliggörs en utvidgning av barnets värld och utvecklingsriktning genom exempelvis inlärd empati. Skribenten kan använda sig av flera olika vinklar i sitt svar, exempelvis fysisk, social, psykisk, kognitiv, emotionell eller motorisk. För 1 3 poäng krävs att skribenten ger några korrekta synpunkter på lek och barnets psykiska utveckling. En granskning av utvecklingens delområden bör finnas med i svaret.

2 För 4 6 poäng krävs att skribenten tydligt beskriver lekens inverkan på utvecklingen och inte bara är en beskrivning av barns lekar och olika grupper av dessa. Skribenten kan betona lekens betydelse för den intellektuella utvecklingen (symbolfunktionen), för utveckling av sociala färdigheter (tagning av roller) eller växande sociala känslor (att bli entusiastiska tillsammans eller den negativa känslan av att bli lämnad utanför). I ett utmärkt svar kan skribenten också reflektera över störningar i utvecklingens gång (aggressioner, tillbakadragenhet) eller lekens terapeutiska inverkan (att leka bort rädslor). För höga poäng krävs inte att allt detta finns med men det krävs att några av dem behandlats på ett insiktsfullt och mångsidigt sätt. 3. I figuren nedan åskådliggörs en tvärsnittsundersökning och en longitudinell undersökning. Jämför dessa två forskningsuppläggningar med avseende på deras styrkor och svagheter i utvecklingspsykologisk forskning. Genom longitudinella och tvärsnittsstudier får vi mer kunskap i utvecklingspsykologi. Tvärsnittsstudier: under ett studietillfälle samlas material om ett särskilt fenomen vid en särskild given tidpunkt stora grupper individer kan undersökas rätt snabbt metoden ger goda resultat på sådana fenomen som redan är ganska väl förstådda metoden ger en rätt bra överskådlig bild av exempelvis en utvald åldersgrupp nackdelen med metoden är att den inte ger information om utvecklingsprocesser eller orsakssammanhang Longitudinella studier: ger utmärkt information om utvecklingspsykologiska processer i analyser är det möjligt att relatera varje deltagares verksamhet till hennes tidigare erfarenheter och kunskaper vilka kan utgöra grunden för analysen i studien ger detaljerad kunskap om deltagarnas tillväxt- och utvecklingsprocesser samt om de faktorer som påverkar dessa kräver stora ekonomiska resurser kan räcka längre än en enskild forskares karriär och förutsätter samarbete För 1 3 poäng krävs att skribenten kan ge en allmän definition av longitudinell studie och tvärsnittstudie samt ge några exempel på för- och nackdelar med valet av studiemetod. Exempelvis ekonomiska faktorer, validitet, mångsidighet och pålitlighet. För 4 6 poäng krävs att skribenten har en bredare förståelse av longitudinella och tvärsnittsstudier. Skribenten kan exempelvis beskriva hur insamlingen av information går till eller ge exempel på vad man kan undersöka för fenomen. Skribenten kan också ge exempel på studier som gjorts (ex. Liisa Keltikangas-Järvinens och Lea Pulkkinens longitudinella studier). Skribenten kan också utvärdera metodernas svagheter och styrkor på ett grundligt sätt med hjälp av exempel.

3 4. Många färdigheter, såsom idrott av olika slag, att spela ett instrument, köra bil eller dansa, är komplexa och innebär att man utför många saker samtidigt. Välj ut och presentera en fritidsaktivitet eller vardaglig färdighet som kräver att man gör flera saker samtidigt. Analysera med stöd av psykologisk kunskap hur och på vilka grunder en mästare eller person som har kommit långt klarar av dessa uppgifter betydligt bättre än en nybörjare. Frågan hör samman med kognitiv psykologi. Centrala teman som hör samman med frågan är delad uppmärksamhet och expertkunskap. Frågan förutsätter att dessa teman granskas utifrån ett exempel som skribenten väljer fritt. Enbart teoretisk kunskap ger inte höga poäng eftersom uppgiften förutsätter att kunskapen kan tillämpas med hjälp av exemplen. För 1 3 poäng krävs att skribenten behandlar expertkunskap och delad uppmärksamhet ytligt. De valda exemplen måste vara lämpliga för frågeställningen. Det krävs inte att skribenten belyser delad uppmärksamhet med hjälp av forskningsresultat utan det räcker att problematiken förståtts på ett ungefär. Expertkunskap beskrivs utifrån vardagliga exempel. För 4 6 poäng krävs att delad uppmärksamhet beskrivs mångsidigt och utifrån teoretisk kunskap samt belyses med ett välvalt exempel. Kunskap utifrån kognitiv neurovetenskap innebär en särskild förtjänst men förutsätts inte. För de högre poängen krävs att teoretisk kunskap och forskningsresultat tillämpas på ett kvalitativt sätt på den egna hobbyn eller vardagsförmågan. 5. Förklara utgående från psykologisk kunskap hur den sociala och den kulturella miljön inverkar på hur vi reglerar och uttrycker våra känslor. Det här är en intressant men utmanande uppgift. Den sociala och kulturella omgivningen innebär mikro-, meso-, och makromiljöerna, det vill säga familjen, bostadsområdet/skolan och kulturutbudet. Detta innebär en viss frihet för skribenten eftersom hon får välja fritt vad hon vill koncentrera sig på. Känsloreglering hör samman med de psykiska processer som sköter om hur individen reglerar sina känslor. De här processerna grundläggs och inlärs redan under de första levnadsåren under inflytande av den vuxnes omvårdnad med konsekvenser för livet. Känslouttryck hör samman med växelverkan mellan individer. Känslornas centrala uppgift är kommunikativ, det vill säga att stöda och reglera växelverkan mellan individer. I växelverkan mellan nära individer finns det utrymme för starka känslouttryck medan många sociala situationer förutsätter känslokontroll och tillåter inte att känslor uttrycks öppet. Också om känslor upplevs på liknande sätt runt om i världen påverkar kulturen hur de uttrycks. I olika kulturer tillåts olika känslouttryck. Också temperamentet påverkar känslouttryckens styrka. För 1 3 poäng krävs att några av de sociala faktorerna och kulturfaktorerna beaktats. Sociala faktorer kan exempelvis vara familjens anknytningsrelationer och olika anknytningsmodellers betydelse. Kulturella faktorer innebär exempelvis individuella och kollektiva kulturer och deras olika påverkan på känsloreglering och uttryck av känslor. Skribenten nämner känsloreglering och ger några exempel. För 4 6 poäng krävs mångsidigare reflektion kring reglering av och uttryck för känslor. Exempelvis kan skribenten berätta om känslornas universella karaktär och vad det innebär att känslor är medfödda.

4 Känsloregleringens betydelse för mental hälsa. Några träffande exempel och belysning ur ett teoretiskt perspektiv ger höga poäng. 6. De ungas yrkesval är förknippat med många problem och frågor som måste lösas. Välj ett av följande begrepp och granska en ung persons yrkesvalssituation ur den synvinkeln: tro på sin förmåga att klara sig motivkonflikter självuppfattning. I uppgiften betonas att uppgiften avgränsas till ett begrepp. Skribenten kan använda de andra synvinklarna i sitt svar ifall den valda synvinkeln behöver den utvidgningen. Däremot räknas det som ett fel ifall skribenten svarar utifrån alla tre synvinklar. Överlevnadsförväntningar är beräkningar om hur olika handlingsalternativ lyckas. Unga brukar sätta mål som överensstämmer med deras förväntningar på vad de klarar av. I bakgrunden finns individens tidigare erfarenhet och mot den projiceras förväntningarna på att lyckas. Individens upplevelse av den egna jagkompetensen påverkar förväntningarna. Förväntningarna blir större då kompetensen blir större. Motivkonflikter uppkommer då individens verksamhet påverkas av sinsemellan motsatta behov eller mål. Individen vill kanske snabbt ha pengar men också möjligast hög lön. Eller också finns det två möjligheter som är likvärdiga för individen men hon måste välja den ena. Exempelvis ifall hon ska välja utbildning kan det finnas två yrken som intresserar lika mycket. I sådana situationer kan individen skjuta upp beslutet, göra en kompromiss eller låta ödet avgöra. Alla sådana beslut kräver psykiska ansträngningar och kan vara mycket påfrestande. Med jaguppfattning avses individens uppfattning om sig själv och den egna kompetensen samt utvecklingsmöjligheter. Här kan skribenten behandla frågor om hur man uppfattar ett yrke vara förenbart med den egna identiteten samt också uppfattningar om hur man klarar av ett särskilt yrke, har man de förutsättningar som yrket kräver. För 1 3 poäng krävs att skribenten definierar det valda begreppet och ger några synpunkter på hur begreppet påverkar valet av karriär. Begreppet står som utgångspunkt för några exempel som hör samman med valet av karriär. För 4 6 poäng krävs att skribenten på ett mångsidigt sätt reflekterar hur det valda begreppet påverkar den ungas val av yrkesbana. Skribenten räknar inte bara upp faktorer utan för samman psykologisk kunskap till ett enhetligt svar. Skribenten reflekterar också över problem och frågor som måste lösas. Till ett svar av hög kvalitet hör också att skribenten ger insiktsfulla exempel. 7. Nedan följer ett sammandrag av en artikel som behandlar mobbning och våld i skolan. Bedöm på basis av texten och annan psykologisk kunskap hur bra man med hjälp av följande metoder kan hantera och förebygga mobbning i skolan: a) man håller tyst om saken (3 p.) b) de som mobbar bestraffas. (3 p.)

5 Uppgiften förutsätter att det givna materialet förstås och kan tillämpas. Ur texten kommer det fram några centrala faktorer som man borde ta i beaktande i svaret: tidig intervention kan vara effektivare än senare det finns ingen patentlösning för prevention och behandling av skolmobbning skolan behöver en egen plan för hur mobbning igenkänns och förebyggs förebyggande och behandling av mobbning förutsätter ofta samarbete mellan flera olika instanser intervention som enbart behandlar ett fåtal elever är sällan effektiv. Mobbning är vanligen hela skolans problem. förebyggande åtgärder är av stor betydelse. skolmobbning förknippas med kulturella, sociala och socialpsykologiska kontexter och därför behöver både vården och det förebyggande arbetet ta dessa i beaktande genom exempelvis diskussioner om värdegrund För 1 3 poäng krävs att skribenten ger ett konsekvent svar som tar i beaktande de nämnda faktorerna. Skribenten kan kritisera de givna förslagen på lösningar, straff och att tiga. Skribenten kan också använda den bifogade texten som motivering på varför förslagen inte fungerar. För 4 6 poäng krävs att skribenten visar på förmåga till att använda psykologisk kunskap. Lösryckt socialpsykologisk kunskap ger inga poäng utan det teoretiska måste bindas samman med a) och b). Skribenten måste hålla svaret strikt till frågan och får inte lockas till att behandla frågor som mobbningens följder för den mentala hälsan ifall det inte knutits samma direkt med frågeställningen. Skribenten kan också behandla inlärning utifrån behavioristisk synvinkel på inlärning eftersom straff och tigande kan ses som behavioristiska metoder. Kulturpsykologiska faktorer som kan behandlas är exempelvis hur tigande angående svåra teman kan upprätthålla beteendet medan en diskussion kring dessa teman gör dem synligare. 8. Samhälleligt och mänskligt angelägen forskning är påfallande ofta etiskt känslig. Forskaren Harry Harlow kunde med hjälp av experimentella studier av apor påvisa att nära relationer är livsviktiga och att kvaliteten på dem är avgörande för den fortsatta sexuella, emotionella och sociala utvecklingen. I testserien behandlades apungar illa, och på grund av denna behandling blev ungarna rädda och ångestfyllda. Resultatet av en total social isolering var svåra störningar i känslolivet och de sociala färdigheterna. Diskutera de forskningsetiska problemen med sådana experiment. I läroböckerna behandlas Harlow ganska ytligt och därför är skribenten tvungen att ta till kunskap som hon fått från andra källor. Det är särskilt Harlows experiment skribenten ska granska etiskt men också andra experiment som har betydelse för uppgiften kan granskas. Harlow behandlade apungar mycket grymt. Han undersökte hur grym behandling påverkar apungar genom att bland annat isolera dem i ett rum med bara en öppning i taket. Apungarna blev deprimerade och apatiska. Harlow slutade inte här utan tvingade dessa aphonor till förökning för att se hur de skötte sina avkommor. Resultatet blev att honorna behandlade ungarna mycket dåligt och till och med dödade dem.

6 Harry Harlows grymma beteende förklarades delvis utifrån hans privata problem, bland annat en skilsmässa, psykiska problem, alkoholism med mera. Djurskyddsrörelsen under 1970-talet var en reaktion mot just dessa grymma djurförsök. För 1 3 poäng krävs en etisk bedömning av Harlows experiment. För 4 6 poäng krävs att de etiska problem som hör samman med forskning som har stor samhällelig och mänsklig betydelse granskas djupare. +9. På vilka grunder kan man påstå att hjärnan och de psykiska funktionerna står i samband med varandra? Frågan är bred och det finns mycket forskningsmaterial inom kognitiv psykologi, neuropsykologi, psykofysiologi, motivations- och emotionsforskningen. Frågans form styr till att tänka särskilt över det centrala nervsystemets betydelse, men eftersom det autonoma nervsystemet och regleringen av den hormonella verksamheten delvis sker i hjärnan kan också dessa fenomen behandlas. Till de psykiska funktionerna räknas observation, uppmärksamhet, minne, språkliga funktioner, problemlösningsförmåga, motivation, emotion, vakenhet och medvetenhet. Sambandet mellan hjärnan och de psykiska funktionerna är undersökt både bland djur och bland människor, vilket innebär att det i svaret kan ingå en beskrivning av experiment. I svaret kan följande behandlas: 1) Hjärnans utveckling under barndomen korrelerar med utvecklingen av psykiska funktioner 2) Verksamhet kan lokaliseras i hjärnan: Patienter med hjärnskador och neurologiska skador Afasi språkliga processer, lateralisering Agnosi gestaltning, lateralisering Phineas Gage reglering av känslor Alzheimers sjukdom och skador på hippocampus minnet Hjärnskanning Olika slag av kognitiva funktioner aktiverar olika hjärnområden Sinnesmodaliteter kan lokaliseras till ena områden på hjärnan (syn, hörsel, känsel) 3)Transmittorämnena 4) Hormoner 5) Emotioner Störningar i transmittorfunktionen hör samman med mental ohälsa (exempelvis serotonin och depression eller dopamin och schitsofreni) Stress kortisol, adrenalin Mat hypothalamus registrerar blodsockernivån Sexualitet det autonoma nervsystemet, könshormoner Aggressivitet testosteron, adrenalin

7 Rädsla amygdala Reglering av det autonoma nervsystemet hypothalamus Det limbiska systemet 6) Sömn och vakenhet Det retikulära systemet/hjärnnätet reglering av vakenhet Sömnrytm och rytm i vakenhet hypothalamus, hjärnbarken För 1 3 poäng krävs att skribenten nämner några grundläggande fakta om hur hjärnans och de psykiska funktionernas verksamhet hör samman. För 4 6 poäng krävs att svaret innehåller många grunder för sambandet mellan hjärnan och de psykiska funktionerna. För 7 9 poäng krävs ett omfattande och konsekvent svar. Skribenten har uppmärksammat fenomen på såväl makronivå (hjärnskador) som mikronivå (transmittorämnen). Psykiska funktioner är också brett förstådda (gestaltning, kognitiva funktioner, emotioner). Skribenten visar klart att hon förstått betydelsen av centrala neuropsykologiska funktioner (exempelvis lateralisering och plasticitet) Viljans frihet är en omdiskuterad fråga i vardagen i filosofin och psykologin. Diskutera med stöd i psykologin vilka psykologiska faktorer som begränsar och vilka som främjar individens frihet att välja. Frågan är till en del ämnesöverskridande och skribenten kan ta upp filosofiska teman vid sidan av de psykologiska. Frihet hör samman med etik. Det västliga rättsystemet kan döma kriminella till psykiatrisk vård mot brottslingens vilja, ifall rätten dömer henne som psykotisk under tiden för brottet. Inom psykologin har viljan behandlats främst inom den psykoanalytiska inriktningen där begäret är ett av diskussionsämnena. Begäret grundar sig på drifterna och reglerar psykets dynamik där överjagets gränsdragande roll är av betydelse. Vilja hör till den målmedvetna verksamheten och därför kan även motivpsykologi tas upp. Andra riktingar som är aktuella för temat är: utvecklingspsykologi betydelsen av barnets kognitiva och emotionella utveckling, betydelsen av den tidiga och även senare livsskedens relationer, exempelvis anknytningsrelationen neuropsykologi och neurovetenskap hjärnans utveckling i samband med utvecklingspsykologi, hjärnskador, sjudomar och störningar kognitiv psykologi intelligens, förmåga att förstå och gestalta saker, inlärning (psykopater kan vara intelligenta men ändå handla moraliskt fel) personlighetspsykologi skillnader mellan individer och grunderna för dessa, exempelvis temperament emotioner, exempelvis hur starka emotioner påverkar viljan

8 den mentala hälsans psykologi (inverkan av psykiska störningar, terapi kan öka friheten att välja ifall självmedvetenhet ökar och tvångsmässigt beteende avtar i styrka socialpsykologi och kulturella faktorer hur kultur och grupper inverkar på friheten att välja, exempelvis grupptryck I svaret ska både faktorer som begränsar och de som ökar friheten att välja behandlas även om de naturligtvis hör samman. Det är lättare att hitta faktorer som begränsar friheten och skribenten kan komma upp till höga poäng genom att mest koncentrera sig på dessa ifall svaret är väl uppbyggt. För 1 3 poäng krävs att skribenten behandlat några faktorer. Svaret behöver inte vara särskilt bra uppbyggt eller grunda sig på psykologisk teoretisk kunskap. För 4 6 poäng krävs att svaret innehåller mera psykologisk fakta och forskningsbaserad kunskap. För 7 9 poäng krävs en ämnesöverskridande hållning där skribenten visar att hon förstått temats problematik och kunnat reflektera över det på ett passande sätt. Svaret innehåller också mångsidig teoretisk och empirisk kunskap från flera av psykologins områden.

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips

Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips Studentexamensprovet i psykologi 20.9.2006 - svarstips Fråga ett: Hur kan en gymnasieelev som förbereder sig för ett kursprov dra nytta av följande anvisningar? Kom ihåg att behandla vart och ett av dessa

Läs mer

Psykologi våren 21.3.2012

Psykologi våren 21.3.2012 Psykologi våren 21.3.2012 1. Granska utifrån från psykologisk kunskap den beskrivna sömnskolans betydelse för Emmas utveckling i spädbarnsåldern. (Se bifogat prov!) För 1 3 poäng krävs att svaret utgår

Läs mer

1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen

1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Psykologi 24.9.2008 1. Puberteten som ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt fenomen Uppgiften är rätt enkel och kräver ingen tillämpning av kunskaper. Däremot förutsätts att skribenten ger ett

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar.

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. PROVET I PSYKOLOGI 30.9.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Det viktigaste kriteriet vid bedömningen av provet i psykologi är att svaret

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1200 Psykologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Psychology: Intermediate course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Tidigare kurser. Lärandemål

Tidigare kurser. Lärandemål Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I PSYKOLOGI. Uppgift 1.

STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I PSYKOLOGI. Uppgift 1. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I PSYKOLOGI Uppgift 1. Vardera patienten har fått diagnosen agnosi, dvs. perceptionsstörning på grund av hjärnskada, trots att sinnesorganen

Läs mer

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de övriga 23 timmar De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 15.3.2017 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens särdrag, innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar

Läs mer

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen

Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen Göteborgs universitet Psykologiska institutionen Individuell skriftlig omtentamen 31 mars 2008 PP Introduktionskursen Kurs: PM1601 Kurs 1: Introduktionskurs Ansvariga lärare: Agneta Swerlander/Kerstin

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 13.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 14.9.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Provet i psykologi 26.9.2012 svarstips

Provet i psykologi 26.9.2012 svarstips Provet i psykologi 26.9.2012 svarstips 1. I Finland betalar staten stöd för heldagsvård av barn i hemmet tills barnet fyller tre år. Under de fyra första månaderna betalas ett stöd till mamman i form av

Läs mer

PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I PSYKOLOGI 11.3.2015 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi? 15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna

Läs mer

Om personlig identitet

Om personlig identitet Om personlig identitet 1 Har vi handlingsfrihet i den meningen att inget fram till den tidpunkt då vi träffar våra val (angående hur vi ska handla) oåterkalleligt bestämmer vilket vårt val kommer att bli?

Läs mer

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry organisationens ledning fysisk arbetsmiljö Att upprätthålla och stärka den mentala hälsan personligt ansvar psykosocial

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 27

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi 17 augusti 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi FK UO ÖD Felix Koch Ulrich Olofsson Örjan Dahlström Kursansvarig felix.koch@liu.se uo@liu.se orjan.dahlstrom@liu.se 1 Kognitiv psykologi Vecka 43

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Semifinaluppgifter i grenen för närvårdare 2014

Semifinaluppgifter i grenen för närvårdare 2014 Uppgift B Vårdbehov med motivering enligt den finländska klassifikationen av vårdbehov (Läroplansgrunder) Del 2 tillsammans 20 poäng Marikas behov av vård Motiveringen av Marikas vårdbehov Aktivitet Utsöndring

Läs mer

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm DÖVENHETEN Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm 180426 INNEHÅLL Presentation Dövenheten som verksamhet - råd, stöd och service till vuxna teckenspråkiga

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM Hur stöda ungdomars mentala hälsa 12.9. 2016 Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM Hur bidra till en sund personlighets utveckling? Vilka element behöves för en sund utveckling

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com Människans genetiska och sociala förhistoria

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. 1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 15 juni 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs. Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum 2003-01-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Psykologi, allmän inriktning, 21-40 poäng Psychology, General 21-40

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer