Studentexamensprovet i psykologi svarstips

Transkript

1 Studentexamensprovet i psykologi svarstips Fråga ett: Hur kan en gymnasieelev som förbereder sig för ett kursprov dra nytta av följande anvisningar? Kom ihåg att behandla vart och ett av dessa råd. a) Koncentrera dig. b) Repetera. c) Tro på dig själv. Uppgiften är en tillämpad inlärningspsykologisk uppgift. Redan i den första kursen i psykologi finns tillräckligt material för att besvara frågan men det är möjligt att också utnyttja kunskap från studiehandledning och andra ämnen. Uppgiften avgränsas till förberedelser inför kurstentamen vilket gör att svaret ska hållas koncist. Hur kan uppmaningarna utnyttjas vid förberedelse av prov? Skribenten förväntas reflektera över hur uppmaningarna kan integreras och låta styra inlärningsprocessen men också över vilka hinder för den som förbereder sig att följa dem det kan finnas. Skribenten kan välja ifall hon behandlar varje råd skilt eller på samma gång, särskiljande och jämförande utifrån förberedelsernas resultat. Råden hör samman med bland annat den studerandes orienteringsmodeller (uppgiftsinriktning, undvikande av misslyckande, inriktad mot beroende, undvikande av studier, avsaknad av hängivelse), minnets verksamhet, motivation och självstyrning. I svaret kan skribenten behandla följande teman: a) Uppmärksamhet och koncentration. b) Betydelsen av hur repetitionen läggs upp, tidigare kunskap samt förståelse vs. utantill inlärning, överinlärning, minne och glömska. c) Självkänsla, positiv jagbild, effektiv verksamhetsstyrning, känslornas betydelse för motivationen, jagkompetens. För 1 3 poäng krävs att skribenten behandlar antingen a c eller också att skribenten behandlat två av dessa noggrannare. Skribenten kan antingen hänvisa sina påståenden till forskningskunskap eller egen erfarenhet. För 4 6 poäng krävs att skribenten noggrant beskriver rådens betydelse för studieframgången; exempelvis för inlärningsprocessen, informationsbehandling och känsloliv. Ett jämförande och

2 reflekterande förhållningssätt är till skribentens fördel. Svaret skall dessutom beakta forskningsresultat och inlärningsteori. Fråga två: Behandla på basis av psykologisk kunskap hur och när uppfattningen om rätt och orätt utvecklas. Inom psykologin har normal utveckling granskats utifrån bland annat personlighet, emotioner och kognitiva processer. Många sociokulturella faktorer, samhällets värden och normer samt olika fostringsideal inverkar på individens moralutveckling. Det viktigaste kunskapsmaterialet för den här uppgiften finns i kursen i utvecklingspsykologi. Kohlbergs teori är mycket användbar som utgångspunkt. Psykodynamisk teori är också lämplig som teoretisk utgångspunkt för besvarandet av uppgiften. En mera allmänt hållen utvecklingspsykologisk granskning av den psykosociala och kognitiva utvecklingens betydelse för mognandet av moralbegrepp är också möjlig. Då kan skribenten ta upp faktorer som tidiga erfarenheter och emotionella relationer, utveckling av tankeprocesser, modellinlärning, belöning och straff, positiva och negativa erfarenheter samt kulturell påverkan. För 1 3 poäng har skribenten presenterat några centrala faktorer som påverkar individens uppfattning av vad som är rätt eller fel (moralisk utveckling) samt några förändringar som hör samman med utvecklingen i barn- och ungdomsåren. Allmänna och till och med ytliga beskrivningar räcker för lägre poäng. Ifall skribenten förstår frågan fel och enbart beskriver lyckande eller misslyckande av exempelvis räkneuppgiften/provuppgiften ges enbart poängen 0 1 poäng. För 4 6 poäng krävs att skribenten granskar moraluppfattningen i olika åldersgrupper samt relaterar det till annan psykisk utveckling samt bakgrundsfaktorer. I de högre poängklasserna förutsätts reflektion, fördjupning och utvecklingsteoretisk kunskap.

3 Fråga tre: Enligt befolkningsprognoserna kommer en allt högre andel av befolkningen i framtiden att bestå av äldre människor. Bedöm utgående från det ungefärliga diagrammet nedan samt på basis av annan psykologisk kunskap hur åldrandet inverkar på individens aktivitet i det dagliga livet. För att komma upp till höga poäng krävs att diagrammet behandlas grundligt. Lösryckt psykologisk kunskap om åldrande ger lägre poäng. Svaret ska behandla kognitiva förändringar men vid sidan av dessa kan skribenten granska människorelationer och processer som hör samman med känslolivet. Skribenten kan behandla vardagsrutiner, krav från arbetslivet, relationer till nära, deltagande i samhällslivet och privata livshändelser. Diagrammet erbjuder en bas för svaret; kunskap kompetens, utbildning erfarenhet, sjukdomar skador, snabbhet i informationsbehandling. En särskild förtjänst är ifall skribenten reflekterar över diagrammets tillkomst men detta förutsätts inte ens för de högsta poängen. För 1 3 poäng krävs att skribenten ger några riktiga tolkningar av diagrammet och korrekta uppfattningar om åldrandets inverkan på individens vardagliga verksamhet. Exempel på tolkningar: Kunskap kurvan för kunskaper och färdigheter stiger hela tiden. Inlärning sker i ungdom och medelålder genom utbildning, hobbyer och arbetsuppgifter. Men dessa utvecklas fortsättningsvis också i ålderdomen. Utbildning att kurvan för utbildning och erfarenhet stiger på slutet måste tolkas som så att livserfarenheten ökar hela tiden och att en del av åldringarna också studerar. Sjukdomar kurvan för sjukdomar och skador stiger rätt brant från senare medelålder till ålderdomen. Ju längre en människa lever, desto större är risken för att drabbas av sjukdomar. Bakom de kognitiva förändringarna kan finnas en förminskad nivå av transmittorämnen i hjärnan, neurologiska sjukdomar (demens, Alzheimer) eller obehandlad depression. Informationsbehandlingen blir långsammare redan i medelåldern. Sinnesverksamheten, reaktionshastigheten, inlärning och minnesfunktionerna påverkas. Flexibel förståelse och intelligens avtar men särskilda förmågor blir större och avtar hos friska åldringar långsamt. I vardagslivet kan individens självförtroende påverkas av nedsatt funktionsförmåga i trafiken. Åldrande personer kan behöva mycket konkret och praktisk vägledning vid förändringar.

4 För 4 6 poäng krävs att skribenten inser att flera kognitiva förändringar beror på sjukdomar och inte åldrande i sig. Reaktionshastigheten avtar hos alla men den kognitiva kunskapsmängden kan växa under hela livstiden. Skribenten kan behandla exempel och knyta samman dem med utvecklingspsykologisk kunskap. Åldrande personer har svårt att fästa uppmärksamhet på många saker samtidigt och har svårare att lära sig nytt. Den flexibla kunskapen når sin höjd i tonåren men åldrande har en livslång erfarenhet och därför en överlägset bättre prestationsförmåga. Den funktionella förmågan börjar avta först i sjuttio års ålder. Skribenten kan också behandla postformellt tänkande eller Eriksons teori om kriser samt individens egen attityd och aktivitet. Fråga fyra: Nuförtiden behöver människan hålla i minnet ett flertal lösenord, koder och sifferserier. Vilka faktorer gör det lättare eller svårare att minnas dessa? God kännedom om minnets uppbyggnad och grundfunktioner hjälper skribenten att formulera ett gott svar som behandlar ett flertal faktorer och inte enbart arbetsminnets begränsade kapacitet och långtidsminnets olika kodningsfunktioner. Frågan är tvådelad och både de faktorer som underlättar för minnet och de faktorer som försvårar för minnet ska behandlas. För 1 3 poäng krävs att skribenten beskriver några underlättande och några försvårande faktorer och förklarar varför och hur dessa faktorer påverkar minnet. Underlättande faktorer är upprepning, visuell kodning, fonetisk kodning, semantisk kodning, motorisk kodning, proseduralt minne, episodiskt minne, minnesregler, motivation och inställning till arbetet och trygghet. Försvårande faktorer är avsaknad av de underlättande faktorerna, felaktiga associationer, emotionella hinder, trötthet, glömska, stress, droger och neurologiska faktorer. För 4 6 poäng beskriver skribenten flera faktorer och svaret är också klart uppbyggt, konsekvent och knutet till minnets allmänna principer. En metakognitiv behandling av temat är en särskild förtjänst. Vetskap om minnets begränsade kapacitet ger anledning till effektiv problemlösning. Medvetenhet om att en kod kan glömmas motiverar till att hitta på reservsystem som exempelvis minnesanteckningar. En särskild förtjänst är också ifall skribenten ger exempel på hur kognitiv psykologisk kunskap kan användas vid produktutveckling på så sätt att tillgänglighetsforskningens resultat tas i beaktande vid planering av hur lösenord exempelvis ska användas och ifall de är nödvändiga.

5 Fråga fem: Analysera skillnaderna och likheterna mellan den högra och den vänstra hjärnhalvan med avseende på de psykiska funktionerna. Centralt är att skribenten inser att man här frågar efter vad som innebär med lateraliserig. Paul Brocas och Carl Wernickes upptäckter med språkliga svårigheter som följd av skador på hjärnhalvorna är en bra inledning på svaret. Senare har magnetbilder kunnat bekräfta att samma asymmetri gäller hos friska människor. Den funktionella asymmetrin kommer också till uttryck genom höger- och vänsterhänthet och split brain-patienter. För 1 3 poäng krävs att någon skillnad och likhet utifrån psykisk funktion finns beskriven (exempelvis sinnesintryck eller språklig processering). För 4 6 poäng krävs att svaret beskriver lateralisering med hjälp av flera goda exempel. Fråga sex: Hur tolkar du nedanstående strukturella modell av psyket? Redogör för de begrepp som ingår i modellen samt för sambanden mellan dem. Sigmund Freuds förståelse av hur personligheten är uppbyggd behandlas närmare i den femte kursen men också i den första kursen i psykologi tar en del upp Freuds modell. Faktorer som ska tas i beaktande i svaret är Freuds strukturella modell i relation till den tidigare topografiska modellen där han beskrev själslivets tre nivåer: det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna. Freud skapade teorin om psykiska krafter, psykodynamiken, som behandlar dessa krafters verksamhet. Personlighetens grundkraft kallade Freud för psykisk energi och han beskrev den som en medfödd drift som strävar efter njutning och tillfredsställelse och är till naturen sexuell. Senare märkte Freud att en sådan modell inte kunde svara på viktiga mänskliga teman som aggressivitet och spänningar i förhållande till andra människor och omvärlden. Till den nya strukturella modellen tog han i bruk nya begrepp som id, ego och superego. Det förmedvetna saknas i den givna modellen och skribenten förutsätts inte behandla den utan detta räknas som en extra förtjänst. Den strukturella modellens delar ska alla behandlas förtjänstfullt. De tvåmodellernas gemensamma faktorer ska framgå. Båda behandlar psykets dynamik mellan de delvis konfliktfyllda och spänningsfyllda byggstenarna och den inre dynamiken kommer till uttryck i utvecklingen av personligheten, alla psykiska funktioner och också i psykiska störningar. För 1 3 poäng krävs att något av teorins uppkomst och utveckling tas upp i svaret. Alla bildens begrepp definieras och deras funktion beskrivs. Med är också Freuds tankar om begreppens relationer sinsemellan och till yttervärlden.

6 För 4 6 poäng krävs att skribenten närmare beskriver den teoretiska uppbyggnaden hos Freuds personlighetsmodell, dess begrepp, medvetandets nivåer och uppbyggnad samt deras inre relationer. Högre poäng förutsätter också en närmare beskrivning av hur försvarsmekanismerna kan fungera som upprätthållare av psykisk balans, mardrömmar som ett tecken på att egots försvar gett vika och det som man önskat undvika har kommit fram till medvetenheten, bakgrundsfaktorer för psykiska störningar och uppkomsten av symptom, konfliktbegreppet och integrerad psykisk balans. En utvärdering av den psykodynamiska personlighetsmodellen är en extra förtjänst. Fråga sju: Diskutera på basis av psykologisk kunskap sambandet mellan en positiv livshållning och psykisk hälsa. Den humanistiska psykologins tankesätt och personlighetsteori behandlas i den första och den femte kursen. Positiv psykologi behandlas sparsamt. Banduras begrepp självtillräcklighet (positiva kompetensförväntningar, jagkompetens) behandlas i den femte kursen och är här relevant. I den här uppgiften kan skribenten använda sig av psykologisk kunskap om relationen mellan psykiska funktioner och mental hälsa på ett mångsidigt sätt. Den positiva psykologin berör styrkor som optimism, hopp, humor, förmedling av känslor, framtidsförväntan, bruk av konstruktiva coping-strategier vid svårigheter och uthållighet. Martin Seligman är kanske den mest kända av dem som forskat kring en optimistisk livssyn. Individen lever i den egna psykiska verkligheten som definierar hennes tolkning av verkligheten mera än verkligheten i sig. Kriteriet för mental hälsa är att individen själv är medveten om denna skillnad, det vill säga att hennes tolkning och emotioner grundar sig i högre grad på den psykiska tolkningen än på verkligheten. (Detta kallar Peter Fonagy och medarbetare för mentalisering.) Ur denna principiella synvinkel följer att individen själva, på ett sätt, genom att gestalta de egna erfarenheterna som positiva eller negativa, har en betydande inverkan på det psykiska välbefinnande och mentala hälsan. Ifall alla händelser tolkas som mera negativa än de i själva verket är, tär detta på den mentala hälsan, utsätter individen för stress och kan leda till att de psykosociala problemen hopar sig. Dessutom brukar negativa känslor föda nya negativa känslor och detta kan göra att den drabbade utsätts för andras negativa känsloreaktioner i det sociala nätverket, och det kan skapa en cirkel av negativa tankar. På motsvarande sätt kan det skapas en cirkel av positiva tankar ifall individen kan bearbeta motgångar med hjälp av konstruktiva sätt, som exempelvis humor.

7 För 1 3 poäng krävs att några korrekta synpunkter på positiva känslors betydelse för psyket behandlas. För 4 6 poäng krävs en insiktsfull granskning som är förankrad i psykologisk kunskap. Seligman behandlas inte i alla bokserier och därför förutsätts skribenten inte känna till hans arbete. Till ett gott resultat når skribenten genom att utgå från psykologisk kunskap som är relevant och kompletterar denna med egna exempel och insikter. Förtjänstfullt är ifall skribenten kan kommentera att psykisk hälsa och positiv livshållning har både en biologisk och social grund. De kan vara sådana att inte ens den bästa optimismen då hjälper. Fråga åtta: Gör upp en plan för en undersökning, som ska utreda hur rampfeber (nervositet inför framträdande) inverkar på prestationen. Till planen hör en beskrivning av problemet, forskningsmetoderna, materialet för analysen och analysen. Skribenten bör reflektera över vilken/vilka grupper som ska undersökas och behovet av en kontrollgrupp. Skribenten ska också diskutera hur och vem som ska definiera rampfeber. Är det möjligt att mäta rampfeber eller är det den som upplever rampfebern som får vara det egna måttet. För 1 3 poäng räcker det att skribenten ger förslag på en forskningsplan som på något plan ger information om det som önskas undersökas. För 4 6 poäng krävs att skribenten noggrannare beskriver de svårigheter forskningen kan stöta på och ger en tillfredsställande lösning på dem. Skribenten ska också kunna beskriva vad rampfeber är ur psykologisk synvinkel. +Fråga nio: Psykiska faktorers roll i att det uppstår fel och sker olyckor. Ett flertal psykiska faktorer kan inverka på hur fel och olyckor uppkommer. Uppgiften ger flera svarsmöjligheter. Frågan förutsätter ingen särskild kunskap utan flera granskningssätt och synvinklar är möjliga. Fel och olyckor kan ske i många olika situationer och kontexter. Exempel som ges på ett sakligt sätt är självfallet ett plus i uppgiften. I svaret ska skribenten koncentrera sig på psykiska faktorer och förklara deras inverkan och kunna belysa dem. Psykiska faktorer kan behandlas utifrån exempelvis följande synvinklar: uppmärksamhetens lagbundenheter och begränsningar

8 minnets begränsningar och särskilda drag automatisering av verksamhet som kan såväl ge upphov till olyckor som förebygga dem kognitiv belastning som exempelvis buller i omgivningen, svåra uppgifter eller inre faktorer hos den som utför uppgiften kognitiv förmåga, kompetensnivå, expertkunskap eller avsaknad av sådan i relation till uppgiften motivationens betydelse för uppkomsten av fel och olyckor, omedvetna motiv sociokulturella faktorer: attityder och värden psykiska faktorers samband med biologiska faktorer, vakenhetsgrad, medicin, droger sjukdomar som hjärnskador och mental störning begränsar den psykiska verksamheten För 1 3 poäng krävs att några psykiska faktorer som ger upphov till fel och olyckor beskrivs. Beskrivningen är kortfattad och saknar samband med psykologisk teori och forskningsresultat. För 4 6 poäng krävs att temat behandlas mångsidigt och till en större bredd än för lägre poäng. Teoretisk och forskningsbaserad kunskap finns med. För 7 9 poäng krävs att skribenten förstått temats vidd och behandlat temat ur ett brett perspektiv. Svaret binds samman med teoretisk kunskap och forskningsresultat. Något område behandlas särskilt noggrant. +Fråga tio: Det sägs att människan är en psyko-fysisk-social helhet. Gör en jämförelse mellan två teoribildningar inom psykologin med avseende på hur dessa tre delområden uppmärksammas. Av betydelse är att skribenten jämför två riktningar utifrån de tre dimensionerna. Både likheter och olikheter ska beskrivas. Ett gott svar innehåller också en utvärdering och de valda synpunkterna är valda avsiktligt och förs fram på ett sätt som visar på att skribenten förstått att de ingår som en del av teoriernas större helheter. För 1 3 poäng krävs att skribenten behandlar svaret på ett meningsfullt sätt men kortfattat. Något slag av jämförelse förutsätts. För 4 6 poäng krävs att skribenten behandlar temat på ett välgrundat sätt och kan rätt mångsidigt belysa hur två olika psykologiska skolor närmar sig människans tre sidor. I svaret kommer det klart fram att skribenten förstått vad som avses då man säger att människan är en psyko-fysisk-social helhet och alla dessa sidor behandlas i svaret.

9 För 7 9 poäng krävs att skribenten behandlar alla tre sidor av individen utifrån de valda teoretiska riktningarna. De valda riktningarna beskrivs felfritt och grundligt och de tre dimensionerna speglas konsekvent i dessa. Det jämförande greppet ska vara genomgående och likaså ska den psyko-fysisksociala helhetens alla delar tas i beaktande på ett insiktsfullt sätt. Skribenten kan också utvärdera riktningarnas styrkor och svagheter. Vetamix 2013.