ÅRSREDOVISNING 2009 Samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009 Samordningsförbundet Organisationsnummer:

2 Årsredovisning för verksamhetsåret Samordningsförbundet avger härmed följande årsredovisning Sid Inledning 2 Förvaltningsberättelse 2 Styrelse 2 Kansli 3 Beredningsgrupp 3 Revision 3 Verksamhet 3 Inriktning 3 Finansierade aktiviteter 4 Stöd tillutveckling av idé och verksamhet 4 Aktiviteter för stöd och bedömning 4 Kraft-team 4 Cura 5 Arbetslivsinriktade aktiviteter 6 Kartläggning och träning 6 Viljekraft Skog 7 Ung Kraft i Bollebygd 7 Ung Kraft i Svenljunga 7 Ung Kraft i Mark 8 Hälsoinriktade aktiviteter 8 Aktiv vardag 8 Samverkan, samarbete och samsyn 9 Framtid 10 Uppföljning och utvärdering Ekonomi 13 Sammanfattning 13 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 16 Noter Noter Redovisnings- och värderingsprinciper 18 Underskrifter 19 1

3 Inledning Samordningsförbundet Bollebygd Mark Svenljunga startade sin verksamhet 1 januari 2006 i enlighet med lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Förbundet består av parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Bollebygd, Mark och Svenljunga. Samordningsförbund ger möjlighet att utveckla det gemensamma välfärdsarbetet med utgångspunkt från medborgarnas behov. Beslut och medel kan styra verksamheter som är både unika och gränsöverskridande. Ett centralt perspektiv är de lokala behoven, som skapar lokala lösningar - anpassade för den enskildes särskilda behov. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och samhället och att fördela resurserna till de insatser som främjar samverkan. Förvaltningsberättelse Styrelse Arbetet i Samordningsförbundet har under 2009 letts av en styrelse bestående av fyra ordinarie ledamöter. De tre medlemskommunerna representeras under innevarande mandatperiod av ordinarie ledamot från en av kommunerna enligt fastställd turordning. De andra två kommunerna har var sin plats som ersättare. Under året har styrelsen haft 9 sammanträden. Ordinarie ledamöter: Rune Peterson, ordförande Dan Rodahl, vice ordförande Kerstin Berggren-Nilsson/ Per-Åke Persson Helen Eliasson Ersättare: Nina Högström/Leif Karlsson Margareta Löfgren Lars Hermansson Per-Erik Eriksson Malin Myrman/ Christina Yngvesson Svenljunga kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Bollebygds kommun Marks kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen 2

4 Kansli Styrelsen har, genom tjänsteköpsavtal med Marks kommun, en verkställande tjänsteman på heltid samt administrativt stöd för protokollskrivande och all ekonomihantering. Processtöd på halvtid har, enligt avtal med Marks kommuns utbildningsförvaltning, samordnats med en annan av förbundet finansierad aktivitet. Beredningsgrupp Representanter för förbundets medlemmar (samverkansansvariga vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, socialchefer/motsvarande i de tre kommunerna, primärvårdsområdeschef /motsvarande samt verksamhetschef för psykiatrisk öppenvård) har tillsammans med förbundets verkställande tjänsteman och processtödjare utgjort styrelsens beredningsgrupp. Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall, enligt förbundsordningen, granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Kommunerna utser en gemensam revisor och ersättare enligt fastställd turordning. Kommunerna Ordinarie: Roger Fogelström, Marks kommun Ersättare: Jan-Olof Nilsson, Svenljunga kommun Riksrevisionen Ordinarie: Stefan Fristedt, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Ersättare: Gunnar Hjalmarsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Västra Götalandsregionen Ordinarie: Bernt Sabel Ersättare: Peter Österberg Verksamhet Inriktning Inför verksamhetsåret 2009 antog styrelsen den plan som har styrt förbundets verksamhet. Samordningsförbundet skall vara en tydlig medaktör och verka ur ett helhetsperspektiv i det lokala arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Finansierade aktiviteter skall komplettera myndigheternas verksamheter och kan avse såväl förstärkning i ordinarie verksamhet som avgränsade projekt. Aktiviteterna skall ha tydlig fokus på arbetslinjen i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden. Resurserna skall styras i ökad utsträckning till tidiga insatser för att motverka lång rehabilitering samt till stöd och utslussning till arbete. 3

5 Samordningsförbundets verksamhetsplanering och beslut skall bygga på kontinuitet och långsiktighet. Prioriterade målgrupper är unga vuxna och personer med psykisk ohälsa. Finansierade aktiviteter Stöd till utveckling av idé och verksamhet Samordningsförbundet har i sin budget avsatt särskilda utvecklingsmedel som medarbetare och verksamheter hos förbundsmedlemmar kan ansöka om exempelvis utbildningsinsatser, kartläggning, utvärdering, test av nya arbetsmetoder samt satsningar för att underlätta och utveckla samverkan. Under våren 2009 fortsatte coachutbildningen i NLP (Neurolingvistisk programmering) som påbörjades hösten 2008 med nio deltagare från förbundet. Förbundet finansierade handledning för samverkansgruppen Vi i Mark samt för de tre lokala KRAFT-teamen under hela året. Personal och ansvariga som samverkar kring gruppen ungdomar deltog i en heldags regionkonferens i Göteborg med temat Unga Vuxna. Personal från bedömningsteam och Kraft-team deltog i Smärtmötet i Göteborg, en heldag med temat smärta. En samhällsekonomisk utvärdering genomfördes av Payoff under våren gällande bedömningsteamet Cura. Deltagar- och remittentutvärderingar som gjordes av aktiviteterna sammanställdes av ett dataföretag. Aktiviteter för stöd och bedömning KRAFT 1 -team - för tvärsektoriell samverkan Samordningsförbundet ser samverkansteamen, sammansatta av handläggare och motsvarade från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, socialtjänsten och öppenvårdspsykiatriska mottagningen, som en nyckelfunktion i det lokala rehabiliteringsarbetet. Redan 2007 omorganiserades teamen från fem till tre, ett i vardera kommun. Under 2009 koncentrerades arbetet i teamen till att utveckla arbetsmetodiken, skapa gemensam plattform för arbetet och få i gång en kontinuerlig uppföljning. Den gemensamma informationsbroschyren reviderades. Efter att ha gått en gemensam utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt hösten 2008 fortsatte teamen i handledning i lösningsfokus under Styrelsen fattade beslut om att ge fortsatt ekonomiskt stöd till teamarbetet under året. Syftet var att motivera till och underlätta för mer aktiv medverkan från de ordinarie verksamheterna till att utveckla effektiva arbetsformer för teamen, att i sin egen verksamhet tidigt identifiera de 1 KRAFT står för Kommun, Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa Tillsammans 4

6 personer som är aktuella för teamen samt att underlätta erfarenhetsåterföringen till hemorganisationen. Ekonomiska bidrag har visat sig kunna stödja en positiv utveckling och borga för en bättre kontinuitet i teamet. År 2009 har KRAFT-teamen samverkat kring 52 personer samt varit konsulterande i 7 ärenden. Styrelsen beslutade att en utvärdering av teamens arbete skall göras under 2010 och resurser skall satsas på ytterligare metodutveckling. Cura resursteam - för tvärprofessionell funktionsbedömning av personer med psykosomatisk ohälsa Cura, som består av arbetsterapeut, psykolog och sjukgymnast, har varit verksam sedan Arbetsterapeut- och sjukgymnastresursen finansieras till 50 % av samordningsförbundet, till 25 % av Samrehab. Samordningsförbundets finansieringsandel för psykologresursen är 75 %. Resterande 25 % av arbetsresursen i Cura utgör bedömningar inom den s k miljardsatsningen för stöd till sjukskrivande läkare. Cura utgör miljardsatsningens bedömningsteam i vårt område. En läkare är knuten till den delen av teamet. Curas arbetssätt innebär tidig identifiering av personer i riskzonen för långvarig sjukskrivning och/eller funktions/aktivitetsnedsättning. Teamet gör en gemensam bedömning av orsak till ohälsa hos personer i förvärvsaktiv ålder, där somatiska och psykosociala faktorer är ett hinder för arbete. Curas uppgift är också att lotsa eller stödja patienten till fortsatt rehabiliteringsåtgärd. Under 2009 inkom 79 remisser, de allra flesta från Mark. Av dessa avslutades 54. Erfarenheterna av teamets arbete kan sägas vara mycket goda. Med tvärprofessionell bedömning ringas patienternas problematik in på ett helt annat sätt än i det gängse arbetssättet. Med det gemensamma utlåtandet, innefattande patientens egen målformulering, har patienterna också kunnat lotsas vidare i rehabiliteringsprocessen på ett bra sätt. I genomförd patientenkät är betyget för Cura-teamets arbete mycket bra. Inom frågeområdena förväntningar, information, bemötande, förtroende och resultat är medelvärdet 3,88 av möjliga 5,0. 30 remittenter svarade på enkät om samarbete, återkoppling, information, bemötande och bedömning. Resultatet var 4,6 av möjliga 5,0. Företaget Payoff gjorde en samhällsekonomisk utvärdering av teamets arbete som dock på kort sikt ( 1 år efter bedömning) inte kunde påvisa samhällsekonomiska vinster räknade i kronor. Utvärderingen berörde inte eventuella hälsovinster och förändring av livskvalité. 5

7 Genom insatser och konsultationsstöd bidrog Cura till metodutveckling inom Samrehabs ordinarie verksamhet samt i andra av samordningsförbundet finansierade aktiviteter, såsom Kartläggning och träning, Ung vuxna m fl. Arbetslivsinriktade aktiviteter Kartläggning och träning samt praktikstöd/enheten för Lärande och Arbetsmarknad (LoAm) LoAm:s uppdrag är att erbjuda kartläggning, träning och praktikstöd för personer som inte av egen kraft tar sig in på arbetsmarknaden. Den kartläggning som genomförs omfattar dokumentation över deltagarens hinder och tillgångar utifrån social situation, arbetserfarenhet, utbildning, hälsotillstånd och framtidssyn. Kartläggningen ligger till grund för den fortsatta rehabiliteringen. Efter identifiering av hinder läggs fokus på att medvetandegöra individen om dennes egna resurser och möjligheter. Kartläggning och träning genomförs vid olika arbetsstationer såsom snickeri, sömnad, montering, kök eller skapande verksamhet. Aktiviteten har tillgång till arbetsterapeutresurs som använder instrumentet DOA (Dialog om arbetsförmåga) för bedömning av arbetsförmåga och för att öka delaktigheten i individens process att komma tillbaka till arbete. Praktik på öppna arbetsmarknaden är en viktig del i arbetsträningsprocessen. Uppföljning och avstämning sker kontinuerligt mellan remittent, deltagare och LoAm:s handläggare i form av trepartsamtal. Totalt hade Kartläggning och träning 115 deltagare. 88 personer avslutades. Av dessa gick 40 % till arbete eller studier och vidare till arbetsförmedlingen, 26 % till arbetsförberedande rehabilitering. För 25 % bedömdes att arbetslivsinriktad rehabilitering inte var aktuellt i nuläget. 9 % flyttade eller valde att inte slutföra. Deltagarenkäten ger högt betyg för personalens bemötande och lyhördhet. Snittsvaren ligger på 4,5 av en femgradig skala. Utvecklingsområden enligt deltagarnas svar är mer kunskap om hur man kan påverka sin livssituation, öka tilltron till egen förmåga samt stöd till externa kontakter, såsom utbildning och arbetsplatser. Av resultatet för remittentenkäten framgår att verksamheten värderas som viktig resurs i rehabiliteringsarbetet. Utvecklingsområde är återkopplingen och dess kvalité. 6

8 ViljeKRAFT Skog ViljeKRAFT Skog är en arbetsträningsaktivitet i Svenljunga som startade i februari Arbetsträningen sker i skogslag och ger praktisk erfarenhet och referens för att söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. Målgruppen är arbetslösa eller sjukskrivna personer år som är i behov av samordnade insatser. Skogslaget har 8 platser. En heltidsanställd arbetsledare finansieras av Samordningsförbundet. Under 2009 har 13 personer varit aktuella i laget. 10 avslutades under året. Av dessa har 40 % fått arbete, 10 % påbörjat studier och 50 % skrivits in som jobbsökande på Arbetsförmedlingen. Ung Kraft i Bollebygd Ung Kraft är fortsättning på tidigare aktivitet benämnd Jobbcoach i Bollebygd. Aktiviteten ( 1,0 årsarbetare) startade under första kvartalet Uppdraget är att coacha och ge stöd till arbetslösa eller sjukskrivna unga vuxna år som är i behov av samordnade insatser för att kunna ta sig in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Remisserna kommer främst från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Inskrivning sker kontinuerligt. Aktiviteten bestod av kursen Jobbkoll i samarbete med Arbetsförmedlingen och individuell coachning kombinerat med vissa gruppaktiviteter. Arbetet utgår från individens förutsättningar. Ett nära samarbete etablerades med Aktiv vardag i Bollebygd. Fr o m juli utökades personalresursen till 1,5 årsarbetare. Av sammanlagt 52 deltagare avslutades 36 varav 47 % gick till arbete, 14 % till studier och 14 % aktualiserades på Arbetsförmedlingen. 14 % blev aktuella för arbetsförberedande rehabilitering. Resterande 11 % var i behov av annan rehabilitering eller avslutades av andra orsaker. Ung Kraft i Svenljunga Målgruppen för Ung Kraft är unga vuxna år som har komplex eller diffus problembild som orsak till att de inte kan arbeta eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Aktiviteten har två inriktningar; 1) Stöd i vardagsstrukturen 2) Coachning i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Deltagarna kommer från alla samverkansparter men en betydande del från socialkontoret där målsättningen är att unga personer som söker försörjningsstöd skall få kontakt med Ung Kraft inom 48 timmar. Deltagare skrivs in kontinuerligt. Aktiviteten startades i mars/april 2008 och har 2.0 årsarbetare. Antal deltagare under 2009 var deltagare avslutades under året. Av dessa gick 60 % till arbete och studier, 8 % till Arbetsförmedlingen, 3 % till rehabilitering medicinskt/socialt, 11 % ej rehab mot arbete i dagsläget och 18 % avslutades av andra orsaker. 7

9 Ung Kraft i Mark Aktiviteten startade i februari 2009 då 2.0 årsarbetare anställdes. Aktiviteten tog emot deltagare fr o m 1 april. Ung Kraft i Mark vänder sig till målgruppen unga vuxna år som står utan försörjning eller har behov av samlat samhällsstöd. Aktiviteten arbetar både med individuell coachning och olika gruppaktiviteter som syftar till att hitta utvecklingsvägar till arbete eller studier. 49 personer var inskrivna under Av dessa avslutades 22, varav 32 % fick arbete, 23 % började studera, 9 % var i behov av medicinsk/social rehabilitering och 18 % avslutades på grund flytt från kommunen och 18 % avbröt insatsen. Ung Kraft i genomförde en deltagar- och remittentenkät Resultatet redovisades gemensamt. Deltagarna gav högt betyg i frågor om bemötande och förtroende; 4,77 av 5.0 möjliga. Delaktighet, information och meningsfullhet låg också högt; 4,23 av 5,0 möjliga. Ett förbättringsområde var stödet till kontakter med AF, studievägledare mm där betyget var 3,35 av 5,0 möjliga. Svaren från remittentenkäten gav mycket höga värden på alla frågeområdena: information, samarbete, bemötande, återkoppling, meningsfullhet och värdet av denna resurs för arbetslivsinriktad rehabilitering; 4,76 av 5,0 möjliga. Hälsoinriktade aktiviteter Aktiv vardag Fysiska och sociala aktiviteter främjar hälsan. Syftet med Aktiv vardag är att ge individer möjlighet att delta i olika praktiska och teoretiska aktiviteter för att bibehålla eller utveckla ett aktivt liv. Aktiv vardag skapar förutsättningar för individer att förebygga eller komma ur den passivisering som arbetslöshet och sjukskrivning kan innebära. Aktiv vardag bedrivs lokalt i både Bollebygd (0.5 åa), Mark (0.5 åa) och Svenljunga (0.5 åa). Innehållet varierar, men kan vara fysisk aktivitet i olika former (stavgång, vattengympa, träning på gym), avslappning, yoga, hälsoskola, kroppsmedvetandeträning, stresshantering mm Antal deltagare under året: Mark 54 Svenljunga 50 Bollebygd 36 I enkäter som besvarats av deltagare gavs en positiv syn på insatsens betydelse för individens hälsa. Deltagarna ansåg att Aktiv vardag hade meningsfulla aktiviteter. Bemötandet från personalen och förtroendet för dem fick medeltalet 4,8 av 5,0 möjliga. 8

10 Även remittenter såg positivt på aktiviteten. Aktiv vardag anses vara en värdefull resurs i rehabiliteringsarbetet. Aktiviteterna är meningsfulla och samarbetet fungerar bra. Medelvärde 4,45 av 5,0 möjliga. Samverkan, samarbete och samsyn Lokalt En bra struktur för samverkan är grundläggande för att behov och verkningsfulla åtgärder ska kunna ringas in. Att få till en struktur för samverkan, som är väl känd och använd av alla aktörer, är viktig. För att uppnå samsyn och minska risken för s.k. stuprörstänkande behövs arenor där människor träffas och tillsammans söker sig fram till vad som ska göras och hur. Den finansiella samordningen kan bidra med de resurser som krävs för att ytterligare förbättra kontaktytorna och få processerna att bli smidiga, utan stopp eller rundgång. Hur samarbetet fungerar hänger mycket på ledarskapet i de ordinarie verksamheterna, hur de bär samverkansidén, ger legitimitet och stöd, uppbackning och prioritet till samarbete i sin egen organisation. Viljan att samverka måste finnas. För ett förtroendefullt samarbete utan revirgränser krävs ömsesidig respekt för de mål och möjligheter som finns hos varje organisation. Samordningsförbundet anordnade två heldagar (vår och höst) för erfarenhetsutbyte och inspiration mellan samverkansaktörer i de tre kommunerna. Dagarna var ett led i förbundets strävan att göra sig och sin verksamhet mer känd, att sprida kunskap om förbundets inriktning och finansierade aktiviteter men framför allt att bygga en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Förutom styrelsen deltog förbundets beredningsgrupp, de tre samverkansteamen, personal från finansierade aktiviteter samt aktivitetsansvariga chefer från respektive organisation. Innehållet för vårens heldag var Samverkan i förändringstid. Ola Andersson från Samordningsförbundet Hisingen inledde med en föreläsning om samverkanskompetens. Frågeställningarna Vad är viktigt för att samverkan ska prioriteras i förändringstid?, implementering av verksamheter? kunskapsutveckling inom samverkan? återkoppling av resultat internt och externt? bearbetades i fokusgrupper och redovisades i slutet av dagen. På heldagen i november var temat Hälsa. Under förmiddagen föreläste Jan Winroth från Högskolan Väst om kopplingen mellan arbetsliv och hälsa. På eftermiddagen presenterade Friskis & Svettis sin lokala verksamhet och en projektansökan som lämnats till ESF och Allmänna arvsfonden. Dagen avslutades med en presentation av Aktiv vardag -verksamheterna i de tre medlemskommunerna. 9

11 Heldagarna är mycket uppskattade och förbundet kommer att fortsätta med två utvecklingsdagar per år. En halvdag anordnades på temat Neuropsykiatriska diagnoser. Personal från samtliga förbundsmedlemsorganisationer deltog. Regionalt/Nationellt Samordningsförbundets verkställande tjänsteman och processtödjare ingår tillsammans med kollegorna i de andra förbunden Västra Götaland i ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Nätverket utgör ett mycket viktigt stöd för utveckling av samverkan i länet. Gruppen anordnade två gemensamma utvecklingstillfällen för tjänstemän i förbunden under året samt en gemensam Samordningsförbundens dag i oktober för samtliga samordningsförbunds styrelser i Västra Götalands län. I november deltog verkställande tjänsteman och processtödjare i rikskonferensen i Stockholm som anordnats av Nationella rådet för finansiell samordning. Framtid En viktig del i rehabilitering till arbete är möjligheten för individen att få praktisera på den öppna arbetsmarknaden. Samverkan med det lokala näringslivet är en framgångsfaktor som förbundet vill uppmuntra. Förändringar på arbetsmarknaden, i sjukförsäkring och ohälsotal påverkar i hög grad Samordningsförbundets verksamhet. Med de snabba förändringar som skedde under 2009 behöver metoderna för omvärldsanalys ständigt utvecklas, så att förbundets medel riktas rätt och leder till verkningsfulla insatser. Den framtida finansieringen av samverkan är under utredning. Genom goda resultat, fungerande uppföljning och utvärdering vill förbundet dels visa på de goda effekterna men också behovet av samordnad rehabilitering i framtiden. Förbundet kommer att, tillsammans med de övriga samordningsförbunden i Sjuhärad, undersöka möjligheterna att ingå i ett större gemensamt förbund för hela Sjuhärad. Uppföljning och utvärdering Det åvilar styrelsen att följa upp sin verksamhet. Problemen med SUS som ett gemensamt, nationellt System för Uppföljning av Samverkan kvarstår. De data som behövs för uppföljning går ej att få ut. Samordningsförbunden i Västra Götaland finansierar en gemensam resursperson för uppföljning anslöt förbundet sig till den rutin för uppföljning av deltagare som praktiseras av förbunden i Västra Götaland. Med den gemensamma uppföljningsmodellen DIS (Deltagare I Samverkan) finns ökade möjligheter att jämföra och utveckla aktiviteter i länet. Aktiviteterna som finansieras av samordningsförbundet redovisar sina resultat varje månad. En sammanställning redovisas för styrelsen två gånger per år; i juni och i december. 10

12 Uppföljning av resultatet 2009 samtliga aktiviteter I diagrammen redovisas resultatet för samtliga aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet, oavsett om målet med insatsen varit egen försörjning genom arbete/studier, arbetsförmågebedömning eller höjning av aktivitetsnivå. Om enbart aktiviteter med målet egenförsörjning mäts kan diagrammet som beskriver orsak till avslut se annorlunda ut; högre andel som gått till arbete och studier. Även diagrammet för försörjningsförändring påverkas; fler har egen försörjning. BMS Flöden totalt Nya deltagare 330 Avslutade deltagare Totalt antal /BBj BMS Flöden per aktivitet Nya deltagare Avslutade deltagare Totalt antal 20 0 Kartläggning/träning Svenljunga Kraft Bollebygd Kraft Mark Kraft Cura Mark Ung Kraft Bollebygd Ung Kraft Svenljunga Ung kraft Bollebygd Aktiv Mark Aktiv /BBj Svenljunga Aktiv Svenljunga Skogslag 11

13 BMS Orsak till avslut 330 deltagare 2009 Ej rehab mot arbete i dagsläget 12% Rehab/behandl - med/soc 17% Annan orsak 11% Rehab - arbetsförbered 11% Arbete 22% Arbete m af-stöd 5% Utbildning 7% Aktuell hos af 15% /BBj BMS Försörjningsförändring 330 deltagare avslut % 90% 80% % 60% 50% 40% 30% Uppgift saknas Saknar inkomst/bidrag Egen (lön, CSN) kommunen Fk Af 20% 10% % start avslut /BBj I diagrammet jämförs försörjningsförändring för personer mellan start och avslut. Det framgår att antalet personer som försörjer sig själva ökade från 17 till 96. I motsvarande grad minskade den offentliga försörjningen framför allt från kommun (försörjningsstöd) och Försäkringskassan. 12

14 Utvärdering Under 2008 fattade styrelsen beslut om att under 2009 utvärdera Cura-teamets arbete. Denna utvärdering är gjord och kommenteras under avsnittet om Curateamet. Aktiviteter genomförde deltagar- och remittentenkäter under 2009 som en del av utvärderingen. Resultaten kommenteras under respektive aktivitet. Styrelsen beslutade att utvärdera Kraft-teamens arbete under Ekonomi Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan - dec Aktuell budget jan dec Avvikelse jan - dec Prognos helår (aktuell) Prognos helår (föregående uppf tillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad och finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK Bidrag i tkr Försäkringskassa Länsarbetsnämnd Kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt Styrelsen för Samordningsförbundet Bollebygd Mark Svenljunga fastställde verksamhetsplan och budget för 2009 i november Verksamhetens omfattning är 8 mkr enligt verksamhetsplanen. Förbundet fick för budgetåret 2009 bidrag med 6 mkr från huvudmännen, en minskning med 2 mkr jämfört med föregående år och fastställd verksamhetsplan för Denna minskning täcks av eget kapital. Ytterligare medel från eget kapital togs i anspråk för att finansiera fler aktiviteter. Utfallet för 2009 blev därmed -3,3 mkr. Då besked om 2010 års bidrag erhölls först i december gjordes ingen plan för ackumulerat överskott i verksamhetsplanen. Styrelsen behandlar frågan på sitt första sammanträde

15 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Not Verksamhetens intäkter Bidrag från huvudmännen Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Rehabiliteringsinsatser Övriga externa kostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader 0-45 Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT

16 Balansräkning BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Mervärdesskatt Förutbetalda kostnader Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

17 Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning ( - ) Minskning ( + ) av rörelsefordringar Ökning ( + ) Minskning ( - ) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

18 Noter 1-3 till resultat- och balansräkning NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Not 1 Bidrag från huvudmännen Försäkringskassan Länsarbetsnämnd Kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Summa bidrag från huvudmännen Not 2 Rehabiliteringsinsatser Stöd uts idé och verksamhet Resursteam Cura Processtöd AV/Mark KRAFT Mark och Bollebygd KRAFT Svenljunga KRAFT-teamen Summa rehabiliteringsinsatser Not 3 Övriga externa kostnader Styrelse Verkställande tjänsteman Administrativt stöd Beredningsgrupp Summa övriga externa kostnader

19 Noter 4-5 till resultat- och balansräkning NOTER RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Not 4 Kassa och bank Nordea plusgirokonto Nordea fastränteplacering Summa kassa och bank Not 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skatteverket Telia Västra Götalandsregionen Arbetsförmedlingen Marks kommun Posten 25 0 Svenljunga kommun Datainstitutet Bollebygds kommun Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Alla belopp redovisas i kronor. I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följer förbundet Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning 18

20 Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Underskrifter. Ort och datum. Ort och datum. Rune Peterson Ordförande. Dan Rodahl Vice ordförande. Helen Eliasson Ledamot Per-Åke Persson Ledamot. Tarja Thorén Verkställande tjänsteman 19