ÅRSREDOVISNING 2007 Samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2007 Samordningsförbundet Organisationsnummer:

2 Årsredovisning för verksamhetsåret Samordningsförbundet avger härmed följande årsredovisning Sid Förvaltningsberättelse 2 Styrelse 2 Kansli 2 Beredningsgrupp 2 Revision 3 Verksamhet 3 En tillbakablick på året som gått 3 Finansierade aktiviteter 3 Stöd tillutveckling av idé och verksamhet 3 Cura 4 KRAFT-huset 5 Samverkan 6 Framtid 7 Uppföljning och utvärdering 8 Ekonomi 8 Sammanfattning 8 Driftredovisning 9 Kommentarer 9 Underskrifter 10 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Finansieringsanalys 13 Noter 13 Redovisnings- och värderingsprinciper 13 1

3 Förvaltningsberättelse Styrelse Samordningsförbundet bildades 1 januari Arbetet i Samordningsförbundet har från ingången av 2007 letts av en ny styrelse bestående av fyra ordinarie ledamöter. De tre medlemskommunerna representeras under innevarande mandatperiod av ordinarie ledamot från en av kommunerna enligt fastställd turordning. De andra två kommunerna har var sin plats som ersättare. Under året har styrelsen haft 7 sammanträden. Ordinarie ledamöter: Rune Peterson, ordförande Dan Rodahl, vice ordförande Kerstin Berggren-Nilsson Helen Eliasson Ersättare: Bente Johansson Margareta Löfgren Jan Andersson Boris Jönsson Malin Myrman Svenljunga kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Bollebygds kommun Marks kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kansli Styrelsen har, genom tjänsteköpsavtal med Marks kommun, haft en verkställande tjänsteman på halvtid samt administrativt stöd för protokollskrivande och all ekonomihantering. Processtöd på halvtid har, enligt avtal med Marks kommuns socialförvaltning samordnats med ledningen av en av förbundets finansierade aktiviteter. Lena Ehrnlund, som varit förbundets verkställande tjänsteman från starten 2006, avslutar sin anställning i början av år Hon efterträds av en heltidsanställd tjänsteman som tillika ska verka som processtödjare. Beredningsgrupp Representanter för förbundets medlemmar (Arbetsförmedlingschef, enhetschef vid Försäkringskassan, socialchefer/motsvarande i de tre kommunerna, de båda primärvårdsområdescheferna eller deras representanter samt verksamhetschef för psykiatrisk öppenvård) har tillsammans med förbundets verkställande tjänsteman och processtödjare utgjort styrelsens beredningsgrupp. 2

4 Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska, enligt förbundsordningen, granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Kommunerna utser en gemensam revisor och ersättare enligt fastställd turordning. Kommunerna Ordinarie: Roger Fogelström, Marks kommun Ersättare: Jan-Olof Nilsson, Svenljunga kommun Riksrevisionen Ordinarie: Vilhelm Rundquist, Ernst & Young Ersättare: Maria Sköld, Ernst & Young Västra Götalandsregionen Ordinarie: Bernt Sabel Ersättare: Peter Österberg Verksamhet En tillbakablick på året som gått Inför verksamhetsåret 2007 antog styrelsen den plan som har styrt förbundets verksamhet. Inriktningen som lades fast var bl.a. att insatser som finansieras av förbundet skall förbättra och utveckla de samverkansaktiviteter som redan finns, främja kontinuitet och i första hand riktas mot personer som står nära arbetsmarknaden. De ska också ha en tydlig inriktning mot arbetslinjen och sättas in så tidigt som möjligt. Syftet var att etablera en för individen tydlig, målinriktad och i alla delar effektiv rehabiliteringsprocess. Prioriterade målgrupper har varit unga vuxna och personer med psykisk ohälsa. Efter en trög start 2006 har allt mer av den planerade verksamheten kommit igång. Samordningsförbundet har blivit mer känt bland de lokala rehabiliteringsaktörerna och börjar successivt hitta sin plats i den lokala strukturen för samverkan. Finansierade aktiviteter Stöd till utveckling av idé och verksamhet Utbildningssatsning I januari genomfördes, vid två halvdagar, en utbildning om metoder för tidig identifiering av personer med komplex smärtproblematik, i riskzonen för långvarig sjukskrivning. I första hand riktade sig utbildningen till legitimerad personal och kuratorer inom primärvården. Ca 40 personer deltog. 3

5 KRAFT 1 -team - för tvärsektoriell samverkan Samordningsförbundet har från början sett samverkansteamen, sammansatta av handläggare och motsvarade från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, socialtjänsten och öppenvårdspsykiatriska mottagningen, som en nyckelfunktion i det lokala rehabiliteringsarbetet. Från och med ingången av 2007 skulle de fem samverkansteamen som funnits i området i flera år omorganiseras till tre, ett i vardera kommunen. Arbetet i teamen hade varit lite trögt ett tag varför en utvecklingsdag, med externt konsultstöd, planerades under våren för vart och ett av de nya teamen. Ett viktigt syfte var att hitta en väg till ökat inflöde av deltagare till teamen, t.ex. genom att i de ordinarie verksamheterna öka kunskapen om målgruppen och teamens arbetssätt och möjligheter. Efter den första utvecklingsdagen stod det dock klart att det fanns alltför många frågetecken kring teamens uppdrag, mandat och andra förutsättningar för att utvecklingsdagarna skulle vara meningsfulla med den tänkta uppläggningen. I stället träffades teamen och den verkställande tjänstemannen för att försöka reda i frågorna. Under våren fattade sedan styrelsen beslut om att ge ekonomiskt stöd till utveckling av KRAFTteamen. Syftet var att motivera till och underlätta för mer aktiv medverkan från de ordinarie verksamheterna till att hitta bra arbetsformer för teamen, att i sin egen verksamhet tidigt identifiera de personer som är aktuella för teamen samt att underlätta erfarenhetsåterföringen från teamen. Verksamheterna fick enligt överenskommelse hantera detta utifrån sina egna behov och förutsättningar. Ekonomiska bidrag kan inte utan vidare rå på rekryteringsproblem och liknande men har ändå visat sig kunna stödja en positiv utveckling. Teamen är nu så vitt kan bedömas på flera sätt på väg mot en fungerande form har KRAFT-teamen samverkat kring ett drygt trettiotal personer, vilket är färre än förväntat. Om detta beror på att rutinerna kring identifiering och remittering ännu inte satt sig eller om det speglar ett verkligt behov är ovisst än så länge. Alldeles oavsett antalet individer som varit aktuella för teamsamverkan, tyder allt på att KRAFT-teamen, genom erfarenhetsutbyte mm, har stor betydelse för att utveckla samsyn, samarbete och myndigheternas rehabiliteringsarbete generellt. Cura resursteam - för tvärprofessionell funktionsbedömning av personer med psykosomatisk ohälsa Cura, som består av arbetsterapeut, psykolog och sjukgymnast, har nu varit igång ett drygt år. Den första tiden utformades en projektplan och teamets arbetsmetoder. Mycket tid fick initialt också användas till att informera berörda om teamets existens, metoder, remissvägar osv. Ett viktigt syfte med projektet har varit att förhindra rundgång och onödiga stopp i rehabiliteringsprocessen. 1 KRAFT står för Kommun, Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa Tillsammans 4

6 Curas uppgift har varit att prova ett nytt arbetssätt för gemensam bedömning av orsak till ohälsa (ofta komplex smärtproblematik) hos personer i förvärvsaktiv ålder, där somatiska och psykosociala faktorer är ett hinder för arbete. Curas uppgift har också varit att lotsa eller stödja patienten till fortsatt rätt rehabiliteringsåtgärd. Under 2007 inkom 69 ärenden, de allra flesta från Mark. Inflödet av patienter var trögt till en början men har ökat efter hand, fr.a. under senhösten. Erfarenheterna av teamets arbete hittills kan sägas vara mycket goda. Med tvärprofessionell bedömning har patienternas problematik ringats in på ett helt annat sätt än i det gängse arbetssättet. Med det gemensamma utlåtandet, innefattande patientens egen målformulering, har patienterna också kunnat lotsas vidare i rehabiliteringsprocessen på ett bra sätt. Vid uppföljning efter tre månader anger 81 % av de avslutade patienterna att deras hälsotillstånd har förbättrats. Sjukskrivningsgraderna har minskat 35 %. Genom informationsinsatser och konsultationsstöd till kollegor har Cura också bidragit till metodutveckling i de ordinarie verksamheterna. Under den senare delen av året har Cura inlett samarbete med det bedömningsteam som bildats i Borås inom den s.k. miljardsatsningen för stöd till sjukskrivande läkare. Avsikten är att Cura fortsättningsvis ska utgöra miljardsatsningens bedömningsteam i vårt område, genom att en läkare knyts till teamet. Tanken är också att Cura under 2008 ska medverka till att gemensam teambedömning som metod införs i det ordinarie primärvårdsarbetet. KRAFT-huset Uppdraget har varit att erbjuda kartläggning och träning för personer som inte av egen kraft tar sig in på arbetsmarknaden samt att erbjuda gruppaktiviteter för personer som behöver stöd att upprätthålla sina vardagsaktiviteter under sjukskrivning eller arbetslöshet (Aktiv vardag). Den kartläggning KRAFT-huset genomför omfattar en funktionsutredning och dokumentation över deltagarens hinder och tillgångar utifrån social situation, arbetserfarenhet, utbildning, hälsotillstånd och framtidssyn. Kartläggningen ligger till grund för den fortsatta rehabiliteringen. Efter identifiering av hinder läggs fokus på att medvetandegöra individen om dennes egna resurser och möjligheter. Funktionsutredningar och träning genomförs vid olika arbetsstationer såsom snickeri, sömnad, montering eller skapande. Praktik på öppna arbetsmarknaden är en viktig del i såväl kartläggning som träning. Fysisk aktivitet, föreläsningar och samtal om hur man kan påverka sitt mående och sin situation är andra delar i verksamheten. Uppföljning och avstämning sker kontinuerligt mellan remittent, deltagare och KRAFT-husets handläggare i form av så kallade trepartsamtal. 5

7 Aktiv vardag syftar till att ge deltagarna möjlighet till olika praktiska och teoretiska aktiviteter. Dessa är t.ex. stavgång/promenad, vattengymnastik, avspänning eller matlagning samt stöd till social samvaro och att upprätthålla bra dygnsrytm. Målet är att aktiviteterna ska skapa bättre förutsättningar för deltagarna att komma ur sin arbetslöshet eller kunna bryta sin sjukskrivning. Under 2007 har mycket arbete lagts ned för att anpassa verksamhetens aktiviteter och metoder till den växande gruppen unga vuxna. Totalt har KRAFT-huset haft 191deltagare (170 nya år 2007), varav 64 i Aktiv vardag. 25 % har vid avslut gått till arbete eller studier. För 12 % har det bedömts att rehabilitering inte är aktuellt i nuläget. Av övriga har några gått vidare till annan arbetsförberedande rehabilitering och några till medicinsk rehabilitering. 10 personer har flyttat eller valt att inte slutföra. KRAFT-husets verksamhet har varit en viktig del i rehabiliteringsarbetet, fr.a. i Mark, som stått för de allra flesta deltagarna. För att förbättra möjligheten att ta del av verksamheten också för individer från Bollebygd och Svenljunga kommer Samordningsförbundet att finansiera de olika delaktiviterna var för sig genom särskilda avtal för Kartläggning och träning, Praktikstöd respektive Aktiv vardag. Aktiviteterna förläggs fortsättningsvis till största delen i samtliga tre kommuner. KRAFT-huset som en hel verksamhet upphör därmed i sin nuvarande form under nästa år även om aktiviteterna, i utvecklad form, kommer att erbjudas målgruppen även fortsättningsvis. Samverkan, samarbete och samsyn Lokalt En bra struktur för samverkan är grundläggande för att behov och verkningsfulla åtgärder ska kunna ringas in. Att få till en struktur för samverkan, som är väl känd och använd av alla aktörer, är sannolikt lika viktig eller viktigare för en effektiv rehabiliteringsprocess än att få till projekt. För att uppnå samsyn och minska risken för s.k. stuprörstänkande behövs arenor där människor träffas och tillsammans söker sig fram till vad som ska göras och hur. KRAFT-teamen har under året utgjort en sådan arena på handläggar- eller samarbetsnivå och beredningsgruppen en annan på lednings- eller samverkansnivå. Kanske kan den finansiella samordningen framöver bidra med de resurser som krävs för att ytterligare förbättra kontaktytorna och få processerna att rulla smidigt, utan stopp eller rundgång. Hur samarbetet fungerar hänger mycket på hur chefer i de ordinarie verksamheterna bär samverkansidén och, i sin egen organisation, ger legitimitet, stöd, uppbackning och prioritet till samarbete. Också här bör den finansiella samordningen kunna bidra med resurser för att utveckla gemensam kunskap om hur man leder i samverkan. Erfarenhet och inspiration finns att hämta från den utbildning som genomförts i Göteborg med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen-Delta, som initiativtagare. 6

8 Förutom mandat och uppbackning från den egna organisationen krävs att handläggare och motsvarande också vill samarbeta. För att bygga upp ett förtroendefullt samarbete utan revirgränser krävs stor uthållighet och ömsesidig respekt för de mål och möjligheter som finns hos de andra organisationerna. Detta framställdes på ett tydligt sätt av Marie Fridolf i hennes föreläsning vid den KRAFT-samling för samverkan som samordningsförbundets styrelse bjöd in till 30 november. Denna heldag för erfarenhetsutbyte mellan samverkansaktörer i de tre kommunerna var ett led i förbundets strävan att göra sig och sin verksamhet mer känd, att sprida kunskap om förbundets inriktning och finansierade aktiviteter men fr.a. att bygga en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Förutom styrelsen deltog förbundets beredningsgrupp, de tre samverkansteamen och personal från finansierade aktiviteter. Mixade fokusgrupper tog fram gemensamma faktorer för vad de anser vara viktigt för att rehabiliteringssamverkan ska fungera. Erfarenheterna från dagen blev mycket positiva och styrelsen planerar att följa upp med en ny KRAFTsamling under våren och en under hösten Regionalt Samordningsförbundets verkställande tjänsteman och processtödjaren ingår tillsammans med kollegorna i de andra förbunden Västra Götaland i ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Nätverket utgör ett mycket viktigt stöd för utveckling av samverkan i länet. Den 23 maj anordnade nätverket tillsammans en intressant och välbesökt konferens Samordningsförundens dag i Göteborg. Flera ledamöter och andra lokala samverkansaktörer från förbundsmedlemmarna deltog. Framtid För att den finansiella samordningen ska kunna bidra till effektiva och hållbara lösningar måste samverkan och samspel mellan förbundet och de ordinarie verksamheterna fungera väl. Förbundet avser därför att verka för ökad tydlighet om vilken roll förbundet kan och ska spela i det lokala rehabiliteringsarbetet. Det gäller på styrelsenivå såväl som på verksamhetsnivå. En viktig del i rehabilitering till arbete är möjligheten för individen att få praktisera på den öppna arbetsmarknaden. Förbundet avser därför att ytterligare utveckla samverkan med det lokala näringslivet. Förändringar på arbetsmarknaden, i sjukförsäkring och ohälsotal m.m. påverkar i hög grad Samordningsförbundets verksamhet. Med de snabba förändringar vi sett den senaste tiden behöver metoderna för omvärldsanalys utvecklas, så att förbundets behovskartläggning och utvärdering blir skarp och leder fram till verkningsfulla och långsiktiga satsningar. Omvärldsanalysen är också viktig för att undvika den uppenbara risken för dubbelarbete och konkurrens om deltagare, när olika former av stimulansmedel och projektpengar, så som sker idag, delvis riktas till samma målgrupp. 7

9 Uppföljning och utvärdering Ett stort ansvar vilar på styrelsen att följa upp sin verksamhet. Dessvärre finns det fortfarande stora problem med införandet av SUS som ett gemensamt, nationellt System för Uppföljning av Samverkan. Det går t.ex. inte att på ett enkelt sätt få ut de data som förbundet behöver för sin uppföljning av den finansierade verksamheten. För att medverka vid utvecklingen av SUS, samt för att stödja implementeringen av SUS lokalt, finansierar Samordningsförbunden i Västra Götaland, tillsammans med den regionala nivån, en gemensam resursperson. P.g.a. svårigheterna med SUS kommer Samordningsförbundet att från och med 2008 ansluta sig till den rutin för uppföljning av deltagare som praktiseras av de flesta förbunden i Västra Götaland. Med den gemensamma uppföljningsmodellen DIS (uppföljning av Deltagare I Samverkan) finns också ökade möjligheter att jämföra och utveckla aktiviteter och projekt i länet. Den 4-5 juni deltog Samordningsförbundets ordförande och verkställande tjänsteman i en kollegiegranskning som Samordningsförbundet Göteborg Hisingen-Delta arrangerade i samarbete med den nationella arbetsgruppen för stöd till finansiell samordning. Deltog gjorde ytterligare sex samordningsförbund, ett antal regionala och nationella aktörer samt en expert/forskare. De båda dagarna gav en god inblick i såväl svårigheter som möjligheter med uppföljning och utvärdering. Ekonomi Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan - dec Aktuell budget jan dec Avvikelse jan - dec Prognos helår (aktuell) Prognos helår (föregående uppf tillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad och finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK

10 Driftredovisning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Intäkter Bidrag från hvdmännen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Bollebygds kommun Marks kommun Svenljunga kommun Ränteintäkter Intäkter totalt Kostnader Styrelse Administration Aktiviteter Stöd för utv av idé Cura KRAFT-huset Kostnader totalt RESULTAT 2449 Kommentarer År 2007 har mycket arbete inriktats på att få finansierad verksamhet att sätta sig och bli en naturlig och självklar del i det lokala rehabiliteringsarbetet. Allt detta har dock tagit längre tid än planerat och mycket längre tid än man vill. Verksamheten visar därför ett stort överskott, om än betydligt mindre än föregående år. Den positiva budgetavvikelsen på tkr beror till största delen på att KRAFT-huset av olika skäl inte kommit igång med aktiviteter i förväntad omfattning. Resterande beror främst på en icke budgeterad ränteintäkt på 259 tkr samt på att 101 tkr av planerade utvecklingsinsatser inte genomförts som planerat och att kostnaden för styrelsearvode blivit 108 tkr lägre än beräknat. Ackumulerade överskottet Överskottet för 2006 och 2007 uppgår till tkr. Av dessa medel har styrelsen för 2008 avsatt knappt tkr, möjliga att ta i anspråk för projekt och andra utvecklingssatsningar. Vid sitt sammanträde diskuterade styrelsen hur resterande överskott ska hanteras och beslutade att åter lyfta frågan i samband med budgetarbetet för

11 Underskrifter. Ort och datum. Ort och datum. Rune Peterson Ordförande. Dan Rodahl Vice ordförande. Lena Ehrnlund Verkställande tjänsteman 10

12 Resultaträkning Budget Periodens Helår Utfall Helår Beslutas Redovisning Intäkter Försäljning av varor och tjänster Övriga intäkter 0 Summa Verksamhetens intäkter 0 Kostnader Arvoden (arvode och övriga kostnader för styrelsen) Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens kostnader RES1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Erhållna bidrag från huvudmännen Övriga finansiella intäkter/kostnader 259 Summa Finansiella intäkter/kostnader RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut Extraordinära intäkter (ska normalt ej användas) Extraordinära kostnader (ska normalt ej användas) RES3 ÅRETS/PERIODENS RESULTAT

13 Balansräkning Periodens ingående balans Förändring Periodens utgående balans Anläggningstillgångar Immateriella anl.tillgångar Materiella anl.tillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anl.tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar not Kostfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa Eget kapital Avsättningar 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER

14 Finansieringsanalys 2007 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Minskning av kortfristiga fordringar (not 1) Minskning av kortfristiga skulder (not 2) -587 Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Not 1 Kortfristiga fordringar Momsfordran 298 Not 2 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och upplupna kostnader Innehållen källskatt för utbetalda arvoden/ersättningar 14 Sociala avgifter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Alla belopp redovisas i tkr I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följer förbundet Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. 13

15 Intäkter Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. 14