ÅRSREDOVISNING 2008 Samordningsförbundet Bollebygd, Mark och Svenljunga

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008 Samordningsförbundet Organisationsnummer:

2 Årsredovisning för verksamhetsåret Samordningsförbundet avger härmed följande årsredovisning Sid Förvaltningsberättelse 2 Styrelse 2 Kansli 2 Beredningsgrupp 2 Revision 3 Verksamhet 3 En tillbakablick på året som gått 3 Finansierade aktiviteter 3 Stöd tillutveckling av idé och verksamhet 3 Aktiviteter för stöd och bedömning 4 Kraft-team 4 Cura 5 Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter 5 KRAFT-huset 5 Arbetslivsinriktade aktiviteter 6 Praktikstöd i Bollebygd 6 Ung Kraft i Svenljunga 7 Hälsoinriktade aktiviteter 7 Aktiv vardag 7 Samverkan, samarbete och samsyn 8 Framtid 9 Uppföljning och utvärdering 9 Ekonomi 10 Driftredovisning 10 Kommentarer 10 Underskrifter 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Finansieringsanalys 14 Noter 14 Redovisnings- och värderingsprinciper 14 Bilaga 1 Ekonomiskt underlag 2008 Bilaga 2 Resultat för 2008 Deltagare i samverkan (DIS) 1

3 Förvaltningsberättelse Styrelse Samordningsförbundet bildades 1 januari Arbetet i Samordningsförbundet har under 2008 letts av en styrelse bestående av fyra ordinarie ledamöter. De tre medlemskommunerna representeras under innevarande mandatperiod av ordinarie ledamot från en av kommunerna enligt fastställd turordning. De andra två kommunerna har var sin plats som ersättare. Under året har styrelsen haft 8 sammanträden. Ordinarie ledamöter: Rune Peterson, ordförande Dan Rodahl, vice ordförande Kerstin Berggren-Nilsson Helen Eliasson Ersättare: Bente Johansson/Nina Högström Margareta Löfgren Jan Andersson/Lars Hermansson Boris Jönsson/Per-Erik Eriksson Malin Myrman Svenljunga kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Bollebygds kommun Marks kommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kansli Styrelsen har, genom tjänsteköpsavtal med Marks kommun, haft en verkställande tjänsteman på heltid sedan 18 februari 2008 samt administrativt stöd för protokollskrivande och all ekonomihantering. Processtöd på halvtid har, enligt avtal med Marks kommuns utbildningsförvaltning samordnats med ledningen och samordningen av en av förbundets finansierade aktiviteter. Lena Ehrnlund, som varit förbundets verkställande tjänsteman från starten 2006, avslutade sin anställning i början av år Hon efterträddes av Tarja Thorén. Beredningsgrupp Representanter för förbundets medlemmar (Arbetsförmedlingschef, enhetschef vid Försäkringskassan, socialchefer/motsvarande i de tre kommunerna, de båda primärvårdsområdescheferna eller deras representanter samt verksamhetschef för psykiatrisk öppenvård) har tillsammans med förbundets verkställande tjänsteman och processtödjare utgjort styrelsens beredningsgrupp. 2

4 Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall, enligt förbundsordningen, granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Kommunerna utser en gemensam revisor och ersättare enligt fastställd turordning. Kommunerna Ordinarie: Roger Fogelström, Marks kommun Ersättare: Jan-Olof Nilsson, Svenljunga kommun Riksrevisionen Ordinarie: Staffan Gavel, Ernst & Young Ersättare: Hans Gavin, Ernst & Young Västra Götalandsregionen Ordinarie: Bernt Sabel Ersättare: Peter Österberg Verksamhet En tillbakablick på året som gått Inför verksamhetsåret 2008 antog styrelsen den plan som har styrt förbundets verksamhet. Inriktningen som lades fast var bl.a. att insatser som finansieras av förbundet skall förbättra och utveckla de samverkansaktiviteter som redan finns, främja kontinuitet och i första hand riktas mot personer som står nära arbetsmarknaden. De ska också ha en tydlig inriktning mot arbetslinjen och sättas in så tidigt som möjligt. Syftet var att etablera en för individen tydlig, målinriktad och i alla delar effektiv rehabiliteringsprocess. Prioriterade målgrupper var unga vuxna och personer med psykisk ohälsa. Allt mer av den planerade verksamheten kom igång. Samordningsförbundet blev mera känt bland de lokala rehabiliteringsaktörerna och hittade sin plats i den lokala strukturen för samverkan. Finansierade aktiviteter Stöd till utveckling av idé och verksamhet Utbildningssatsning I maj genomfördes två dagars utbildning kring begreppet arbetsförmåga. Från förbundet deltog 30 personer. Utbildningen var gemensam för alla samordningsförbund i Västra Götaland. Under hösten utbildades KRAFT-teamen i lösningsfokuserat arbetssätt under sammanlagt fem heldagar. 15 personer deltog i utbildningen. 3

5 I september startade en 14-dagars coachutbildning i NLP (Neurolingvistisk programmering) som sträcker sig över två terminer med nio deltagare från förbundet. 10 personer deltog i en heldagsutbildning i sekretess i oktober, anordnad av nätverket för samordningsförbunden i Västra Götaland. Förbundet finansierade också handledning för Cura-teamet samt samverkansgruppen Vi i Mark under hösten. Aktiviteter för stöd och bedömning KRAFT 1 -team - för tvärsektoriell samverkan Samordningsförbundet ser samverkansteamen, sammansatta av handläggare och motsvarade från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, socialtjänsten och öppenvårdspsykiatriska mottagningen, som en nyckelfunktion i det lokala rehabiliteringsarbetet. Redan 2007 omorganiserades teamen från fem till tre, ett i vardera kommun. Arbetet i teamen under året koncentrerades till en början på att förtydliga uppdraget, att genom utveckling hitta gemensam plattform för arbetet och få i gång en fungerande uppföljning. Ett viktigt syfte var också att hitta en väg till ökat inflöde av deltagare till teamen t.ex. genom att i de ordinarie verksamheterna öka kunskapen om målgruppen och teamens arbetssätt och möjligheter. En gemensam informationsbroschyr framställdes. Gemensam utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt genomfördes under hösten. Styrelsen fattade beslut om att ge fortsatt ekonomiskt stöd till utveckling av KRAFT-teamen. Syftet var att motivera till och underlätta för mer aktiv medverkan från de ordinarie verksamheterna till att hitta bra arbetsformer för teamen, att i sin egen verksamhet tidigt identifiera de personer som är aktuella för teamen samt att underlätta erfarenhetsåterföringen från teamen. Ekonomiska bidrag kan inte rå på rekryteringsproblem och liknande men har ändå visat sig kunna stödja en positiv utveckling och borga för en kontinuitet i teamet. Teamen är på flera sätt på väg mot en fungerande form. År 2008 har KRAFT-teamen samverkat kring 45 personer, vilket är dock färre än förväntat. Rutinerna kring identifiering och remittering till teamen behöver förbättras ytterligare och flödet in/ut effektiviseras. KRAFT-teamen har stor betydelse för att utveckla samsyn, samarbete och myndigheternas rehabiliteringsarbete generellt. 1 KRAFT står för Kommun, Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa Tillsammans 4

6 Cura resursteam - för tvärprofessionell funktionsbedömning av personer med psykosomatisk ohälsa Cura, som består av arbetsterapeut, psykolog och sjukgymnast, har varit verksam i drygt två år. Ett viktigt syfte med projektet är att förhindra rundgång och onödiga stopp i rehabiliteringsprocessen. Arbetsterapeut- och sjukgymnastresursen finansieras till 50 % av samordningsförbundet, till 25 % av Samrehab. Samordingsförbundets finansieringsandel för psykologresursen är 75 %. Resterande 25 % av arbetsresursen i Cura utgör bedömningar inom den s k miljardsatsningen för stöd till sjukskrivande läkare. Cura utgör miljardsatsningens bedömningsteam i vårt område. En läkare är knuten till den delen av teamet. Cura använder ett arbetssätt som innebär tidig identifiering av personer i riskzonen för långvarig sjukskrivning och/eller funktions/aktivitetsnedsättning. Teamet gör en gemensam bedömning av orsak till ohälsa hos personer i förvärvsaktiv ålder, där somatiska och psykosociala faktorer är ett hinder för arbete. Curas uppgift är också att lotsa eller stödja patienten till fortsatt rehabiliteringsåtgärd. Under 2008 inkom 52 ärenden, de allra flesta från Mark. Dessutom har teamet haft 27 ärenden som remitterats av vårdcentralsläkare inom den s k miljardsatsningen. Remissinflödet av patienter är jämnt fördelat under året. Erfarenheterna av teamets arbete kan sägas vara mycket goda. Med tvärprofessionell bedömning har patienternas problematik ringats in på ett helt annat sätt än i det gängse arbetssättet. Med det gemensamma utlåtandet, innefattande patientens egen målformulering, har patienterna också kunnat lotsas vidare i rehabiliteringsprocessen på ett bra sätt. Vid uppföljning efter tre månader anger 61 % av de avslutade patienterna att deras hälsotillstånd har förbättrats. Genom insatser och konsultationsstöd har Cura också bidragit till metodutveckling inom Samrehabs ordinarie verksamhet samt i andra av samordningsförbundet finansierade aktiviteter, såsom Kartläggning och träning, Aktiv vardag m fl. Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter KRAFT-huset Kraft-husets uppdrag är att erbjuda kartläggning, träning och praktikstöd för personer som inte av egen kraft tar sig in på arbetsmarknaden samt att erbjuda gruppaktiviteter 5

7 för personer som behöver stöd att upprätthålla sina vardagsaktiviteter under sjukskrivning eller arbetslöshet. Den kartläggning KRAFT-huset genomför omfattar en funktionsutredning och dokumentation över deltagarens hinder och tillgångar utifrån social situation, arbetserfarenhet, utbildning, hälsotillstånd och framtidssyn. Kartläggningen ligger till grund för den fortsatta rehabiliteringen. Efter identifiering av hinder läggs fokus på att medvetandegöra individen om dennes egna resurser och möjligheter. Funktionsutredningar och träning genomförs vid olika arbetsstationer såsom snickeri, sömnad, montering eller skapande. Arbetsterapeut använder instrumentet DOA (Dialog om arbetsförmåga) för bedömning av arbetsförmåga och för att öka delaktigheten i individens process att komma tillbaka till arbete. Praktik på öppna arbetsmarknaden är en viktig del i såväl kartläggning som träning. Fysisk aktivitet, föreläsningar och samtal om hur man kan påverka sitt mående och sin situation är andra delar i verksamheten. Uppföljning och avstämning sker kontinuerligt mellan remittent, deltagare och KRAFT-husets handläggare i form av så kallade trepartsamtal. Totalt hade KRAFT-huset 127 deltagare ( 88 nya år 2008) 94 personer avslutades. Av dessa gick 13 % till arbete eller studier. För 24 % bedömdes att rehabilitering inte är aktuellt i nuläget. Av övriga gick 20 % vidare till Arbetsförmedlingen och annan arbetsförberedande rehabilitering, 35 % till medicinsk/social rehabilitering. 7 personer har flyttat eller valt att inte slutföra. Sammanlagt 33 % av de avslutade förflyttade sig i riktning mot arbetsmarknad eller studier. Övervägande delen, nära 60 %, tillhörde inte samordningsförbundets målgrupp, utan befann sig längre ifrån arbetsmarknaden och var i behov av annan typ av rehabilitering eller andra åtgärder. För den fortsatta aktiviteten och mer träffsäkert resultat måste arbetet med tidiga insatser för rätt målgrupp utvecklas och en bättre dialog med remitterande myndigheter skapas. KRAFT-husets verksamhet är en viktig del i rehabiliteringsarbetet, framför allt. i Mark, som stod för de allra flesta deltagarna. För att förbättra möjligheten att ta del av verksamheten också för individer från Bollebygd och Svenljunga finansierade Samordningsförbundet de olika delaktiviterna var för sig genom särskilda avtal för Praktikstöd respektive Aktiv vardag. Aktiviteterna förlades i samtliga tre kommuner och avtal skrevs med olika förvaltningar. KRAFT-huset som en egen verksamhet upphörde fr o m den 1 jan 2008 och blev en del av enheten Lärande och arbetsmarknad på Utbildningsförvaltningen i Marks kommun. Övergången skedde successivt under Aktiviteterna kartläggning, träning och praktikstöd finansierades genom avtal med Utbildningsförvaltningen.. Arbetslivsinriktade aktiviteter Praktikstöd/jobbcoach i Bollebygd 6

8 Aktiviteten ( 0,75 årsarbetare)startade med förberedelser under första kvartalet 2008 och med en första grupp på 6 deltagare i april Uppdraget är att coacha och ge stöd till arbetslösa och sjukskrivna som är i behov av samordnade insatser för att kunna ta sig in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Unga vuxna är prioriterade. Remisserna kommer främst från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Aktiviteten består av kursen Jobbkoll i samarbete med Arbetsförmedlingen, föreläsningar kring hälsa och arbetsförmåga, individuell coachning och friskvård. Aktiviteterna bedrivs i både grupp och enskilt, utifrån individens förutsättningar. Av sammanlagt 13 deltagare avslutades 3 varav 2 gick till arbete. 1 person valde att inte slutföra. Resterande 10 fortsätter i aktiviteten in i Ung Kraft i Svenljunga Målgruppen för Ung Kraft är unga vuxna år som har komplex eller diffus problembild som orsak till att de inte kan arbeta eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Aktiviteten har två inriktningar; 1) Medlevarskap i form av stöd i vardagsstrukturen med kopplingar till mat, vila, motion, ekonomi och social förmåga. 2) Coachning i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Målet är att genom detta rusta deltagarna så att de kan förflytta i riktning mot arbetsmarknaden Deltagare skrivs in kontinuerligt. Aktiviteten startades i mars/april 2008 med 1,75 årsarbetare( från 1 nov 2,0 åa.) Antal deltagare under 2008 var deltagare avslutades under hösten. Av dessa gick 1 till arbete och 2 till studier. Resterande 8 fortsätter i aktiviteten Hälsoinriktade aktiviteter Aktiv vardag Fysiska och sociala aktiviteter främjar hälsan. Syftet med Aktiv vardag är att ge individer möjlighet att delta i olika praktiska och teoretiska aktiviteter för att bibehålla eller utveckla ett aktivt liv. Aktiv vardag skapar förutsättningar för individer att förebygga eller komma ur den passivisering som arbetslöshet och sjukskrivning kan innebära. Aktiv vardag bedrivs lokalt i både Bollebygd (0.25 åa), Mark (0.5 åa) och Svenljunga (0.25 åa). Innehållet varierar, men kan vara fysisk aktivitet i olika former (stavgång, vattengympa, träning på gym), avslappning, yoga, må bra-kurs, kostgrupp mm. Antal deltagare under året: Mark 57 Svenljunga 37 Bollebygd 26 I ett antal enkäter som besvarats av deltagare gavs en positiv syn på insatsens betydelse för individens hälsa. Även remittenter såg positivt på aktiviteten. Avsikten var att alla tre utförare skulle använda sig av samma uppföljningsmall som inkluderar individens uppskattning av den egna hälsan innan påbörjad aktivitet och efter att den avslutats. Materialet innehåller också en enkät till remittenter. Antalet besvarade enkäter var för få, därmed kan inget sammanhållet resultat presenteras. Uppföljningen är ett förbättringsområde för 7

9 verksamheten Aktiv vardag Samverkan, samarbete och samsyn Lokalt En bra struktur för samverkan är grundläggande för att behov och verkningsfulla åtgärder ska kunna ringas in. Att få till en struktur för samverkan, som är väl känd och använd av alla aktörer, är viktigare för en effektiv rehabiliteringsprocess än att få till projekt. För att uppnå samsyn och minska risken för s.k. stuprörstänkande behövs arenor där människor träffas och tillsammans söker sig fram till vad som ska göras och hur. KRAFT-teamen utgör en sådan arena på handläggar- eller samarbetsnivå och beredningsgruppen en annan på lednings- eller samverkansnivå. Den finansiella samordningen kan även framöver bidra med de resurser som krävs för att ytterligare förbättra kontaktytorna och få processerna att rulla smidigt, utan stopp eller rundgång. Hur samarbetet fungerar hänger mycket på hur chefer i de ordinarie verksamheterna bär samverkansidén och hur de ger legitimitet, stöd, uppbackning och prioritet till samarbete i sin egen organisation. Förutom mandat och uppbackning från den egna organisationen krävs att handläggare och motsvarande också vill samarbeta. För ett förtroendefullt samarbete utan revirgränser krävs ömsesidig respekt för de mål och möjligheter som finns hos varje organisation. Samordningsförbundet anordnade två heldagar (vår och höst) för erfarenhetsutbyte och inspiration mellan samverkansaktörer i de tre kommunerna. Dagarna var ett led i förbundets strävan att göra sig och sin verksamhet mer känd, att sprida kunskap om förbundets inriktning och finansierade aktiviteter men framför allt. att bygga en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Förutom styrelsen deltog förbundets beredningsgrupp, de tre samverkansteamen och personal från finansierade aktiviteter. Innehållet för vårens heldag var Målgrupper nu och i framtiden. Frågeställningarna Vilken tydlig målgrupp i behov av samverkan finns i dag och i framtiden samt Vilka insatser behövs för dessa bearbetades i smågrupper och redovisades i storgrupp. På heldagen i november var temat Vår gemensamma målbild. Under förmiddagen genomlystes ett antal fall från verksamheterna för att hitta styrkor och svagheter i arbetsmetoderna. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta i grupper med målbilden för samordningsförbundet. Båda dagarna dokumenterades. Heldagarna är mycket uppskattade och förbundet planerar fortsätta med två heldagar per år. Nya broschyrer för samtliga aktiviteter togs fram under året. Arbetet med egen hemsida för förbundet startades. 8

10 Regionalt/Nationellt Samordningsförbundets verkställande tjänsteman och processtödjare ingår tillsammans med kollegorna i de andra förbunden Västra Götaland i ett regionalt nätverk för finansiell samordning. Nätverket utgör ett mycket viktigt stöd för utveckling av samverkan i länet. I maj anordnade nätverket tillsammans en intressant och välbesökt konferens Arbetsförmågebedömning och rehabilitering mot arbete i Göteborg. Nätverket anordnade också en gemensam utvecklingsdag i Skövde för samtliga samordningsförbund i Västra Götaland. Flera från styrelsen och beredningsgruppen deltog. I augusti gjorde styrelsen studiebesök på Gunnebo Rehabiliteringsträdgård i Mölndal samt på Grön Rehab på Lilla Änggården/Botaniska i Göteborg. Styrelseledamöter och tjänstemän deltog i två utvecklingsdagar i Nyköping avsedda för samtliga samordningsförbund i riket. Framtid För att den finansiella samordningen ska kunna bidra till effektiva och hållbara lösningar måste samverkan och samspel mellan förbundet och de ordinarie verksamheterna fungera väl. Förbundet avser därför att verka för ökad tydlighet om vilken roll förbundet kan och ska spela i det lokala rehabiliteringsarbetet. Det gäller på styrelsenivå såväl som på verksamhetsnivå. En viktig del i rehabilitering till arbete är möjligheten för individen att få praktisera på den öppna arbetsmarknaden. Samverkan med det lokala näringslivet är en framgångsfaktor som förbundet vill uppmuntra. Förändringar på arbetsmarknaden, i sjukförsäkring och ohälsotal m.m. påverkar i hög grad Samordningsförbundets verksamhet. Med de snabba förändringar som skedde under hösten 2008 behöver metoderna för omvärldsanalys ständigt utvecklas, så att förbundets medel riktas rätt och leder till verkningsfulla insatser. Den framtida finansieringen av samverkan är under utredning. Genom goda resultat, fungerande uppföljning och utvärdering vill förbundet dels visa på de goda effekterna men också behovet av samordnad rehabilitering i framtiden. Uppföljning och utvärdering Ett stort ansvar vilar på styrelsen att följa upp sin verksamhet. De stora problemen med SUS som ett gemensamt, nationellt System för Uppföljning av Samverkan kvarstår. De data som förbundet behöver för sin uppföljning av den finansierade verksamheten går ej att få ut. För att medverka vid utvecklingen av SUS finansierar Samordningsförbunden i Västra Götaland, tillsammans med den regionala nivån, en gemensam resursperson anslöt förbundet sig till den rutin för uppföljning av deltagare som praktiseras av de flesta förbunden i Västra Götaland. Med den gemensamma 9

11 uppföljningsmodellen DIS (uppföljning av Deltagare I Samverkan) finns ökade möjligheter att jämföra och utveckla aktiviteter och projekt i länet. Under 2008 fattade styrelsen beslut om att under påföljande år utvärdera Curateamets och KRAFT-teamens arbete. Dessutom ska gemensamma uppföljningsmallar introduceras för samtliga aktiviteter för att kunna följa upp ingångna avtal och aktivitetsplaner. Ekonomi Driftredovisning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Intäkter Bidrag från huvdmännen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Bollebygds kommun Marks kommun Svenljunga kommun Ränteintäkter mm Intäkter totalt Kostnader Styrelse, administration Aktiviteter Stöd för utv av idé Cura KRAFT-verksamhet Kostnader totalt RESULTAT 673 Kommentarer År 2008 har mycket arbete inriktats på att få i gång nya aktiviteter i de tre medlemskommunerna, satsningar på kompetensutveckling för personalen i verksamheterna och förbättra processer i samverkan. Verksamheten visar ett mindre överskott som är betydligt mindre än de två föregående åren. Den positiva budgetavvikelsen på 673 tkr beror till största delen på att vissa beslutade aktiviteter inte kommit igång direkt i årets början. 10

12 I vissa aktiviteter har det också uppstått vakanser vid rekrytering av ny personal. En icke budgeterad ränteintäkt på 372 tkr bidrar till överskottet. Ackumulerade överskottet Överskottet från 2006 till och med 2008 uppgår till sammanlagt tkr. Av dessa medel kommer samordningsförbundet ta i anspråk tkr för att täcka motsvarande minskning av årsbudgeten 2009 för att finansiera tidigare överenskomna avtal om aktiviteter som pågår under I verksamhetsplan för har styrelsen fastställt följande plan för överskottet: Processtöd Samverkan med folkhälsa/hälsoenhet Handledning för Kraft-teamen Utvärderingsstöd Finansiering av Kraft-teamens arbete Finansiering av Unga Vuxna i Mark Totalt 250 tkr 200 tkr 120 tkr 280 tkr 500 tkr tkr tkr Underskrifter. Ort och datum. Ort och datum. Rune Peterson Ordförande. Dan Rodahl Vice ordförande. Tarja Thorén Verkställande tjänsteman 11

13 Resultaträkning Budget Periodens Helår Utfall Helår Beslutas Redovisning Intäkter Försäljning av varor och tjänster Övriga intäkter 0 Summa Verksamhetens intäkter 0 Kostnader Arvoden (arvode och övriga kostnader för styrelsen) Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens kostnader RES1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Erhållna bidrag från huvudmännen Övriga finansiella intäkter/kostnader 372 Summa Finansiella intäkter/kostnader RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut Extraordinära intäkter (ska normalt ej användas) Extraordinära kostnader (ska normalt ej användas) RES3 ÅRETS/PERIODENS RESULTAT

14 Balansräkning Periodens ingående balans Förändring Periodens utgående balans Anläggningstillgångar Immateriella anl.tillgångar Materiella anl.tillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anl.tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar not Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa Eget kapital Avsättningar 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER

15 Finansieringsanalys 2008 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 673 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 673 Förändring av rörelsekapital Ökning av kortfristiga fordringar (not 1) Minskning av kortfristiga skulder (not 2) Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Not 1 Kortfristiga fordringar Momsfordran, förutbetalda kostnader 649 Not 2 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 151 Skatteskulder Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Alla belopp redovisas i tkr 14

16 I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följer förbundet Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. 15