Årsmöte2018 Ljusterö Vatten- och fiskevårdsförening.

Transkript

1 Årsmöte2018 Ljusterö Vatten- och fiskevårdsförening. Protokoll Närvarande 6 personer inkl. styrelsen. Tid: kl Plats: Ängsviksvägen 11,Ljusterö. 1. Mötets öppnande: Leif öppnade mötet, hälsade välkomna och föredrog dagordningen. 2. Dagordning godkändes. 3. Leif valdes till mötesordförande 4. Eva valdes till mötessekreterare 5. Karin Söderlund och Dennis Keyson valdes att justera mötesprotokollet. 6. Frågan om stämman är behörigen utlyst ja på hemsida, på anslagstavlor och direkt i brevlådor. 7. Fastställande av röstlängd. 8. Leif föredrog verksamhetsberättelse för Se bilaga Torbjörns miljöbilaga. Se bilaga Föredragning av ekonomirapport och budget av Leif Björkman. Vi behöver fler medlemmar. I dagsläget 27 personer. För att klara av att driva fortsatta aktiviteter behöver vi bli fler. Inga vattenprover taget Största kostnad är hemsidan. Medlemsavgift 100 kr/år. Utgående kapital :12844 kr i dag. Idag 9650 kr när hemsidan är betald. 11. Lars Landemar föredrar revisionsberättelsen. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Revisionsberättelse bilaga Motioner till stämman: Inga motioner inkomna. 14. Verksamhet och budget för 2018: Beslut år 2018 om fortsatt verksamhet för föreningen. Vi måste få någon form av plan och besked från kommunen och trafiksäkerhetsverket. Kan vi inte göra något måste vi avsluta vår verksamhet. Förslag: Kontakta kommunen om framtiden. Informera om att vi lägger ner vår verksamhet om inget händer. Eller ska vi ställa oss vilande under några år till kommunen får intresse för att arbeta med frågan? Att skapa en kanal kan vara ett positivt projekt för miljön, fisket och för oss som bor runt omkring. Beslut : vi väntar med beslut om nedläggning/vilande förening till nästa möte den 7 oktober, dvs efter valet. Då kanske vi har mer kunskap om vad kommunen vill och kan tänkas göra vad gäller kanalen, vattnet och vägen.

2 Budget: Godkänns för Inga vattenprover planeras för Årsavgift :Ingen ändring =100 kr/år. 15. Val av ordförande och revisorer: Sittande styrelse får fortsatt förtroende. Dock avgår Björn Söderstedt från styrelsen pga. sjukdom. Vi letar efter en annan person som kan ansvara för fiskerifrågorna. Suppleant Kent Wrangskog har inte deltagit i möten de senaste åren. Han ersätts som suppleant av Karin Söderlund. 16. Sittande revisorer kvarstår. Lars Landemar, Jonas Rosenthal. Valberedning: Lars Landemar och Vakant. 17. Övriga frågor: Leif kontaktar Lennart Öberg för att hitta fisketillsyningsman. 18. Protokoll finns hos Eva Söderlund, och på hemsidan. 19. Leif tackar för visat intresse och förklarar möte avslutat. Bilagor: Verksamhetsberättelse för 2017 Ekonomisk redovisning 2017 Budget för 2018 Miljöbilaga Revisionsberättelse Vid protokollet. Datum: Eva Söderlund Protokollet justeras: Datum:.. Datum: Karin Söderlund Dennis Keyson

3 Bilaga 1. Verksamhetsberättelse 2017 för Ljusterö Vatten & Fiskevårdsförening Styrelsen har under året bestått av Ordförande Leif Björkman sekreterare Eva Söderlund Kassör Solveig Björkman Ordinarie Ledamöter : Dennis Keyson Data Hemsida Torbjörn Boström Miljö ansvarig Björn Söderstedt Fiskeriombudsman Suppleant Kent Wrangeskog Ordinarie föreningsstämma hölls den 26/ hemma hos Eva Söderlund Revisorer har varit Lars Landemar och Jonas Rosenthal Valberedningen har varit Lars Landemar Möten Styrelsen har haft 1 protokollfört möte. Grupp Miljö Torbjörn Boström, se bilaga 1 Grupp Fiskvård Björn Söderstedt, Grupp Data hemsida Dennis Keyson, se bil 3 Styrelsen: kontakter med Österåkers kommun: Div. underhandskontakter har skett under året mellan styrelsemedlemmar och kommunen. Leif har haft mail konversation med Thomas Törnros som var skärgårdsansvarig. På grund av diverse ledigheter för olika kommuntjänstemän har vi inte kommit till skott med något. Kontakt har tagits med Michaela Fletcher vid ett flertal tillfällen, som i slutet på 2017 förmedlade en ny kontakt: Gösta Bergman. Som det verkar tänker vi i samma banor, beträffande fiskutsättningsplatser och öppningen mellan Gälnan och Ösbynäsfjärden. Medlemmar: Betalande under året 27 st. Årsavgiften har varit 100 kr Ekonomi: Saldot på Plusgirokontot är kr som överförs i ny räkning 2018, se bil 4. Framtid för kanal projektet ser ljusare ut inför Nya kontakter på Strategiska planeringsenheten och Gösta Bergman har tagits. Med stöd av detta föreslår jag att vi fortsätter ett år till då vi har blivit inbjudna som samtalspartner under 2018 som ska leda till en projektplan som ska tas beslut på Leif Björkman,ordförande.

4 Bilaga 2

5 Bilaga 3

6 Bilaga 4.Miljö Vattenkvalitet och vattenvård runt Ljusterö 2017 Ljusterös inre havsvikar och närvattenområdet år fortfarande klassade med måttlig status, något som inte räcker för att klara EU:s krav på minst god status. Vi kan nu (2018) konstatera att det ännu är svårt att se någon tydlig trend för vattenkvaliteten längs vår kust, även om vi i ett längre tidsperspektiv ser tydliga förbättringar. Flera års mätningar visar att det tycks vara mer regel än undantag att det under ett år sker inflöden norrifrån av nytt vatten från öppna Östersjön, vilket alltså i nuläget är syrefattigt. Svealands kustvattenvårdsförbund ( har i april 2018 publicerat sin årsrapport Svealandskusten Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening är medlem i Östra Svealands Fiskevattenägareförbund som i sin tur är medlem i Svealands Kustvattenvårdsförbund. Österåkers kommun är också medlem. Kustvattenvårdsförbundet, en ideell medlemsstyrd förening, arbetar för renare vatten längs Svealands kust. Årsrapporten produceras av förbundets miljöanalysfunktion vid Stockholms universitet. Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening anser att Svealands kustvattenvårdsförbund i samarbete med Stockholms universitet för närvarande är den bästa informationskällan för bedömningar av vattenkvalitet och vattenvård i Ljusterös närområde: Årets rapport har ett särskilt fokus på näringsämnet fosfor. Det är tydligt hur Östersjön har en stark inverkan på vår kust. Som tur är ser vi också att strömmar och vindar gör att vår kuststräcka oftast inte drabbas så hårt av algblomningar. Vi uppmärksammar också ett mer lokalt påverkat område, Stockholms innerskärgård, där utvecklingen generellt går åt rätt håll. Förbundets modellberäkningar för detta område visar hur viktigt det är att förstå fosforns naturliga kretslopp för att göra rätt insatser på rätt ställen, till exempel mot gamla synder i sedimenten. Det ska samtidigt bli spännande att följa hur de pågående stora investeringarna i förbättrad rening kommer att synas i ännu bättre vattenkvalitet i skärgården. I årets rapport, Svealandskusten 2018, visar man hur viktigt det är med långsiktiga och väl utförda undersökningsserier för att dra korrekta slutsatser om status och utveckling, men även hur viktigt det är med kvalificerade marinbiologiska analyser och utvärderingar av erhållna resultat. I det perspektivet är förbundets mycket goda samarbete med Stockholms universitet särskilt lyckosamt. Vi kan nu konstatera att det ännu är svårt att se någon tydlig trend för vattenkvaliteten längs vår kust, även om vi i ett längre tidsperspektiv ser tydliga förbättringar. Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms Universitet skriver: Det var 2017 återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands stora skärgård. Fosfor-halterna var fortsatt höga i Stockholms och Sörmlands mellersta och yttre delar. Det

7 här året var fosfornivån också mycket förhöjd i Stockholms innerskärgård. Ovanligt stora algmängder, mätt som klorofyll, förekom i delar av Stockholms norra skärgård kring Blidö och Yxlan i juli och i inner-skärgården i augusti. Kopplingen mellan klorofyll och höga fosfornivåer är emellertid överlag svag i mellan- och ytterskärgården. Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande djupvatten från Östersjön påverkar de djupaste stora fjärdarna i skärgården. I Möja Söderfjärd och Kanholmsfjärden, som båda är över 100 meter djupa, var syreförhållandena 2017 fortsatt ansträngda i djupvattnet. Det salta djupvatten som förs till dessa områden från området nordost om Möja präglas av situationen i Östersjöns djupvatten, som nu har mycket låg syrehalt. Vintermätningar i Kanholmsfjärden visar att syre-nivåerna normalt ökar under vinterns omblandning av vattnet, och vissa år bibehålls dessa högre nivåer genom att inflödet av nytt djupvatten är begränsat. Flera års mätningar visar att det tycks vara mer regel än undantag att det under ett år sker inflöden norrifrån av nytt vatten från öppna Östersjön, vilket alltså i nuläget är syrefattigt. Trösklarna skyddar Något längre söderut, i de nästan lika djupa Nämdöfjärden och Jungfrufjärden, är syrenivån högre, här klarar sig djur normalt bra även på de djupaste bottnarna. Det syrefattigaste vattnet från Kanholmsfjärden verkar inte nå till dessa fjärdar på grund av trösklar med mindre djup. Uppblandning av djupvattnet med mer syrerikt vatten innan det når Nämdöfjärden kan också bidra. Den lägre salthalten gör också att vattnet här inte blir lika kraftigt skiktat, vilket gör att det blandas om mer effektivt på vintern. En kylig sommar Sommaren 2017 bjöd mestadels på kyligt väder. Lufttemperaturen i juli vid Landsort kom aldrig över 17 grader som dygnsmedel. I början av augusti nådde den kortvarigt 19 grader för att därefter åter falla. Sett till den tidsserie som registrerats vid Landsort från 1995 blev det sammantaget en relativt kylig sommar, även om den inte var extrem. Vattentemperaturen vid förbundets mätningar i juli och augusti 2017 var under den normala jämfört med tidigare år. Vattnet var inte fullt så kallt som vid den kraftiga uppvällningen i augusti 2016, då stora delar av kusten hade riktigt kallt, salt och klart vatten. Uppvällning uppstår då djupströmmar för in salt, kallt vatten mot kusten, som kompenserar för utåtgående vinddrivna ytströmmar. Det inflödande djupvattnet tvingas vid kusten upp mot ytan och kan förorsaka plötsliga och stora temperaturfall. Inåtgående djupströmmar vid uppvällning rör sig ofta på meters djup och påverkar därför inte djupvattnet i de djupaste fjärdarna, med mer än 50 meters djup. Strömmar av djupvatten till dessa fjärdar drivs av andra faktorer än vindar. Salthaltens betydelse Salthalten ger viktig information om vattnets ursprung. Den kan visa på om det är stor påverkan från tillrinnande sötvatten eller inblandning av vatten från särskilda djupskikt. Ytvattnets salthalt har använts vid indelning av kusten i så kallade typområden som används vid bedömning av ekologisk status. Salthalten används också för att korrigera referensvärden inför statusklassning av närings-ämnen, eftersom det naturligt är högre näringsnivåer i sötvatten än i havsvatten. Salthalten i kustområden antas då spegla de relativa proportionerna av sötvatten och vatten från närliggande öppet hav.

8 Mönster längs vår kust Salthalten längs Svealandskusten följer ett ganska enkelt mönster med en tydlig nord-sydlig gradient i kombination med utsötade områden där större sötvattenutflöden mynnar. Vattentemperaturen visar ett mer komplext geografiskt mönster än salthalten. Inte förvånande återfinns det varmaste ytvattnet i de grundaste mest isolerade områdena, som Östhammarsfjärden, inre vikar på Värmdö som Grisslingen och Tranaröfjärden, vikar på Södertörns sydliga del som Dragviksfjärden och Nynäsviken liksom i vattnen upp mot Södertälje, som exempelvis Stavbofjärden, Näslandsfjärden, Kaggfjärden. Vissa områden längre ut, som de grunda vattnen öster om Ljusterö, med fjärdar som Gälnan och Träsköfjärden, har förhållandevis varmt vatten om man jämför med kringliggande djupare och mer exponerade områden. Stockholms innerskärgård präglas däremot av ett förhållandevis kallt vatten. Här driver Mälarens utflöde en uppvällning av djupvatten närmast Slussen och fjärdarna är också relativt djupa. Viktiga slutsatser Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet, sammanfattar resultaten från Stockholms innerskärgård, och frågar vilka slutsatser kan man nu dra av detta? En viktig slutsats är att vi inte kan förvänta oss ytterligare förbättringar av vattenkvaliteten i centrala delen av innerskärgården bara genom att vänta ut eller åtgärda gamla fosforsynder i sedimenten. Att fosfor frigörs från sedimenten under delar av året är en naturlig del av fosforns kretslopp. Bara i vissa instängda delar med långsam vattenomsättning kan det ha byggts upp lager av fosfor som fortfarande fördröjer förbättringar av vattenkvaliteten. I områden som Brunnsviken och kanske Kyrkviken kan möjligen åtgärder som binder den rörliga fosforn påskynda förbättringar av vattenkvaliteten. I huvuddelen av innerskärgården, som har snabb vattenomsättning, skulle insatser som binder fosfor ha kortvarig effekt eftersom mycket ny fosfor tillförs varje år. En sådan åtgärd skulle till stor del fälla fosfor som årligen transporterats in från öppna Östersjön. Fortfarande kvar i Östersjön Åratal av hög belastning har lett till att fosforkoncentrationerna ute i Östersjön har byggts upp till höga nivåer. Den långa uppehållstiden gör att mycket av fosforn fortfarande finns kvar. Syrebristen gör också att mycket av den rörliga fosforn inte ligger i sedimenten, utan finns i vattenmassan. På lång sikt kommer minskad belastning av fosfor också att minska fosforhalterna i Östersjön, eftersom en del fosfor långsiktigt begravs i sedimenten eller exporteras till Västerhavet. Metoder som binder den stora mängden fosfor i Östersjön till sedimenten skulle kunna påskynda en sådan process. Minskade fosforhalter i Östersjön skulle i sin tur förbättra förhållandena i skärgården.

9 re-fisk Länsstyrelsen i Stockholm driver projektet refisk. Det ska ta fram underlag för en revidering av fiskereglerna längs ostkusten från Gävleborgs- till och med Östergötlands län. Projektet löper under 2017 och re-fisk är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, Havs- och vattenmyndigheten, SLUaqua, Stockholms universitet och University of Groningen i Nederländerna. Gäddan i fokus Resultatet visar att fredningsområden har en tydlig positiv effekt på gädda. Fångsten per ansträngning var mer än dubbelt så stor i fredningsområdena jämfört med referensområdena. Merparten av alla gäddor som fångades märktes före återutsättning och det togs även genetiska prover på ett stort antal fiskar. Syftet med genproverna är att öka kunskapen om gäddbestånden i Stockholms skärgård. När det gäller de märkta fiskarna har Länsstyrelsen utlyst en tävling där den som fångar flest märkta gäddor vinner ett fint pris. Resultaten från detta kommer att hjälpa oss att kartlägga hur gäddorna rör sig mellan vikar och fjärdar och om de, liksom lax och havsöring, återvänder till de lekvikar där de en gång är födda. Mycket arbete återstår Under 2018 återstår ett omfattande arbete med analyser och utvärdering. Dessutom kommer samrådsprocessen med fiskets intressenter och med enskilda fiskerättsägare och föreningar att intensifieras ytterligare. I december ska det finnas ett färdigt förslag på ändrade regler som ska presenteras för Havs- och vattenmyndigheten. Det förslaget ska bli mycket väl regionalt förankrat, och baserat på bästa möjliga kunskap om hur man åstadkommer ett hållbart fiske och friska kustekosystem. - * - Beställ rapporten: Svealands kustvattenvårdsförbund Box Stockholm eller Rapporten kan laddas ned i pdf-format från

10

11 Bilaga 5