Kvalitetsrapport för Skolenhet, Nyhammars skola och fritidshem Ludvika kommun

Transkript

1 Kvalitetsrapport för Skolenhet, Nyhammars skola och fritidshem Ludvika kommun

2 Innehåll Styrkort 2017/ Inledning och mål 1 Nationella styrdokument 1 Kommunövergripande mål 1 Kvalitetsarbete 1 Fyra resultatuppföljningar varje läsår 1 Terminsutvärdering VT Social och utbildningsförvaltningens organisation 2 Verksamhet skolas organisation 2 Skolområdet Nyhammar 2 Viktiga händelser 2017/ Terminsutvärdering VT Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med 3 Stimulans 3 Pedagogiska planeringar 3 Förändringar i undervisningen 3 Framgångsfaktorer 3 Resultatuppföljning 3 Kunskaper / En av landets bästa skolkommuner 3 Normer och värden / En bra kommun att växa upp i 3 Elevers ansvar och inflytande 3 Skola och hem 4 Övergång och samverkan 4 Skolan och omvärlden 4 Bedömning och betyg 4 Rektors ansvar 4

3

4 Styrkort 2017/2018 Styrkort läsår 2017/2018 Målgrupp: Styrkort F-6 samt fritidshem Nyhammar Resultat Rikssnitt Måltal Strategiska Kommunövergripande Styrtal Nr målområden mål 2015/ / / /19 Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxt kommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Andelen elever som når kunskapskraven i åk 1-6 (slutet på läsåret). (Unikum analysera 1 hur många som har "insats krävs" i ett eller flera ämnen) 87% 85% Andel elever som klarar samtliga delprov i NP svenska åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 2 uppgifter från lärare alt pro capita). 67% 80% Andel elever som klarar samtliga delprov i NP matematik åk 3. (Räknas ut manuellt utifrån 3 uppgifter från lärare alt pro capita). 53% 80% Fritidshemmens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Tex samverkan mellan 4 skola och fritidshem. (Ett självskattningsvärde enligt BRUK). 33% 100% Meritvärdet i årskurs 6 (Hypergene obs! Saknas i riket) 5 206,4 216 Elever känner sig trygga i åk F-6 (elevenkäten fråga 11) 6 79% 95% Andel kränkningsärenden i åk F-6 samt fritidshemmet (värde i procent utifrån elevantal från 7 rapport till huvudman på S:) 5% 0% Elever upplever att de har inflytande i åk F-6 (elevenkäten fråga 8) 8 74% 100% Elever på fritidshem upplever sig trygga (fritidshemsenkäten) 9 97% 100% Elever på fritidshem upplever att de har inflytande över verksamheten (fritidshemsenkäten) 10 97% 100% Programmering genomförs på enheten 11 Värde om no/teknik/nta i verksamheten. (värde från NTA-enktäten som Susanna B tar fram 12 under lå 17/18) Vårdnadshavare är nöjda med deras barns skola som helhet (enkät till VH fråga 9a) 13 85% 95% Skolan och fritidshemmet erbjuder eleverna inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv. (Rektor och personal genomför löpande i form av Prao, friluftsdagar, plan för skola och omvärld mm) Varje skolenhet jobbar med ett uttalat tema om "Hållbar utveckling" i utbildningen. (Löpande i vardagen, men rektor och personal avsätter även minst en halvdag till skolövergripande arbete på temat Hållbarn utv.) Resultat Rikssnitt Måltal Interna målområden Styrtal Nr 2015/ / / /19 Medarbetare Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (Siris) 16 64% 100% Andel pedagoger på fritids med pedagogisk högskoleutbildning (rektor räknar själv) 17 20% 100% Andel medarbetare som upplever att de har en rimlig arbetsbelasning (medarbetarenkäten fråga 15) 18 Antal elever per undervisande pedagoger i skolan (Siris - Statistikblad för personalstatistik) 19 14,7 2

5 Ekonomi Budget i balans för skol- och fritidshemsverksamheten (Räknat i procentuell avvikelse från budget i bokslutet) 21 0% Den faktiska närvaron i förhållande till inskrivna elever i fritidshemmet (Kommer när vi har LifeCare på plats) 22 95%

6 Inledning och mål Nationella styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och kommunala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Kommunövergripande mål Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet En av landets bästa skolkommuner, konkretiserat målvärden för år 2019 och 2020 enligt följande: Kvalitetsarbete Fyra resultatuppföljningar varje läsår Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsledning resultatuppföljningsmöten med varje rektor fyra gånger per läsår. Mötena är avsedda för diskussioner kring: o o o uppföljning och analys av resultat planering och utveckling/förbättring av verksamheten identifiering av eventuella behov av stöd Terminsutvärdering VT 2018 Varje lärare har analyserat och utvärderat terminens undervisning (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i blanketten för

7 terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven. Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande. Social och utbildningsförvaltningens organisation

8 Verksamhet skolas organisation Skolområdet Nyhammar 20 elever i Förskoleklassen 98 elever i grundskola åk elever fritidshemmet Det är 27 elever som har annat modersmål än svenska på skolan. Under läsåret hade vi 6.7 lärare där 64% hade högskoleexamen. Det är samma behörighet som läsåret innan. Det har varit svårt att rekrytera behörig personal till skolan men vi ser att en förändring är på väg att ske. Vi har också obehörig personal som är under utbildning eller som har ett starkt intresse av att utbilda sig. Arbetslaget har morgonmöte varje morgon för att gå igenom dagen och ev följa upp händelser sedan dagen innan. Arbetslaget har en gång i veckan Unikumtid tillsammans och en konferens. Konferensen är styrt av teman, personalmöte, pedagogiskt café och en gång per månad har arbetsplatsen APT. Elevhälsan har bestått av speciallärare som vi lånat från Sunnansjö, skolsyster, kurator samt rektor. Skolsyster och kurator har funnits på plats en dag i veckan. EHT teamet har träffats en gång

9 per månad. Innan EHT mötet har det varit ett möte inför EHT som har skett i arbetslaget där specialläraren har gått igenom elever och sedan lyft de elever som behöver lyftas på EHT. Detta läsår har vi varken haft specialpedagog eller speciallärare på detta område. Något som vi kommer att ha kommande läsår. Rektor, skyddsombud och fackliga representanter har samverkansmöte en gång i månaden. Elevråd och matråd träffas en gång per månad och de består av representanter från såväl lärare som elever. Vi har också haft en lite ledningsgrupp som har träffats en gång i månaden. Kommunen har haft en gemensam satsning på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som skolan har deltagit i. Denna utbildning gjordes tillsammans med Sunnansjö, Fredriksberg och Blötberget. Detta samarbete med andra byskolor har varit värdefullt dels utifrån det arbete de genomfört och fått direkt kunskap kring men också utifrån att pedagogerna utvecklar sin yrkesroll då de möts av nya tankar och idéer. Detta har utmanat pedagogerna i deras synsätt och också gett dem ett större sammanhang att arbeta i. Under vårterminen påbörjades också en kompetensutveckling inom digitaliseringen och programmering. Fritidshemmet har genomgått stora och lilla fritidlyftet. En mycket uppskattad utbildning som har stärkt kvaliteten på fritidshemmet. Skolan har inte fått någon anmälan gällande arbetsskador eller tillbud från personal men 16 anmälningar om olycksfall gällande elever under Viktiga händelser 2017/2018 Alla elever från åk 4 fick egna chromebooks. Vi fick möjlighet att köpa in nya möbler till eleverna i de flesta klasser. Byte av rektor i maj 2018.

10 Terminsutvärdering VT 2018 Vilka kunskapskrav behöver eleverna mest hjälp med F-klass: Elever med annat modersmål behöver arbeta med begrepp och behöver mycket stöd runt det arbetet. 1:an: läs och skriv inlärning. 2:an: Läsförståelse och läsning. 3:an: Skrivprocessen och läsningen. 4:an: Läs och skriv 5:an: Elever med annat modersmål behöver träna begrepp. Det behövs också arbetas med engelsk ordförståelse i klassen. 6:an: Elev med annat modersmål behöver jobba mer läsförståelse och begrepp. Fritidshemmet: empati, ansvarskänsla och sociala kompetens. Stimulans Här följer några exempel på hur pedagogerna arbetar för att stimulera eleverna ökad kunskapsutveckling: Uppmuntran och feedback Digitala läromedel Tydliga genomgångar Tydliga förväntningar Arbetat med begrepp Aktivt arbete med den fysiska arbetsmiljön för att anpassas utifrån elevers behov. Arbeta med fler sinnen Individ anpassat material Tydliga instruktioner Gruppindelning med en tanke på att utveckla inlärningen för samtliga i gruppen.

11 Modellera för eleverna Pedagogiska planeringar Förskoleklassen har använt sig av pedagogiska planeringar och matriser. De upplever att arbetet har varit bra men att de saknar en kommunövergripande plan för hur planeringarna ska se ut i förskoleklass. Lågstadiet tycker också att planeringarna fungerar bra men saknar intresse hos föräldrarna för dem. De lägger ut sina planeringar i unikum. Arbetet med matriser behöver utvecklas. Att använda pedagogiska planeringar upplevs som något som förenklar arbetet och som tydliggör målet med undervisningen och vilka krav som ställs på eleverna. Mellanstadiet tycker också att arbetet har fungerat bra och att det skapar tydlighet och struktur för att hålla ihop undervisningen. Några lärare är flitiga att publicera dessa på unikum medan andra har lite svårare att få till det. Användandet av de färdiga matriserna bör utvecklas. Fritidshemmet upplever att de inte har haft tid till att göra pedagogiska planeringar. Förändringar i undervisningen Fritidshemmet gjorde om grupperna till att innehålla olika åldrar för att bredda barnens umgänge mellan klasserna och därigenom minska konflikter och osäkerhet och istället skapa förståelse och trygghet. En lärare införde tydligare uppstart och avslut på lektionerna för att skapa struktur och minska oron i klassen och på så sätt öka måluppfyllelsen. Slöjden har arbetat mer med fokus på elevernas språk i slöjden. Ord och begrepp som är ämnesspecifikt har fått ta större plats. Införande av tyst läsning 15 min varje morgon för att starta dagen lugnare och öka läshastighet och läsförståelse. Nivåanpassa undervisningen åt båda håll för att ge eleverna glädjen i ämnet tillbaka och för att alla ska få känna att de lyckas.

12 Framgångsfaktorer Fritidshemmet känner sig mest nöjda med att de skapat tydligare rutiner med en fast dagsaktivitet som de hållit fast vid. Det har skapat trygghet hos eleverna. Skolan är nöjda med det arbete som de har gjort med grupperna och värdegrunden och att de ser att alla klasser utvecklas framåt. Detta arbete har lett till ökat trygghet inom grupperna. En lärare uttrycker också att klassen har utvecklats mycket inom ämnet matematik och att de ökat sin förståelse för de matematiska grunderna. Det har varit mycket viktigt med feedback och positiv respons. En annan lärare är mycket nöjd med den tysta läsningen som de infört vilket har medfört en lugnare start på dagen och godare förutsättningar att få lyckas resten av dagen. Arbetet med tydliga rutiner lyfts också som en framgångsfaktor, tydlig uppstart och avslut av lektioner, tydliga mål och kunskapskrav inför varje arbetsområde.

13 Resultatuppföljning Kunskaper / En av landets bästa skolkommuner Måluppfyllelse (%) per ämne (OK-värdet i Unikum), årskurs 3, VT Ämne Åk 3 (%) HT "OK" värdet i Unikum. (%) VT "OK" värdet i Unikum. Kommunens (%) VT "OK" värdet i Unikum. Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Bild 81% 93% 94% 12% -1% Engelska 87% 86% 96% -1% -10% Idrott och hälsa 93% 100% 97% 7% 3% Matematik 93% 93% 91% 0% 2% Modersmål 100% 91% 9% Musik 81% 80% 97% -1% -17% NO (åk 1-3) 87% 86% 97% -1% -11% Slöjd 100% 86% 98% -14% -12% SO (åk 1-3) 87% 100% 96% 13% 4% Svenska 78% 76% 90% -2% -14% Svenska som andraspråk 100% 100% 61% 0% 39% Teknik 93% 93% 87% 0% 6% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens (%) VT2018, hämtades från Unikum 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Eleverna är mer motiverade för vissa ämnen i denna klass och det visar sig i resultatet. De ämnen där de ligger högt har eleverna hittat en motivation och ett driv. Dessa ämnen har också en tydlig arbetsgång som tillsammans med motivationen ger ett bra resultat. Vi måste jobba med att ge eleverna tydliga instruktioner och en väl känd arbetsgång som fungerar för dem i de ämnen som de ligger lågt i. Det handlar om att skapa en trygghet och att stärka gruppen. De har haft många lärarbyten och behöver bygga upp en stabilitet och på så sätt skapa trygghet och ro för eleverna och bygga motivationen i alla ämnen. NP ÅK 3 Svenska: 67% klarade alla delar. Matematik: 53% klarade alla delar.

14 Måluppfyllelse (%) per ämne (Andel med betyg A-E), årskurs 6, VT Ämne Åk 6 HT Andel (%) med A-E. VT Andel (%) med A-E. Kommunens VT Andel (%) med A-E. Rikssnitt VT Andel (%) med A-E. Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Bild 100% 100% 97% 98% 0% 3% Biologi 100% 100% 91% 94% 0% 9% Engelska 92% 92% 87% 91% 0% 5% Fysik 100% 100% 93% 94% 0% 7% Geografi 100% 100% 94% 94% 0% 6% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 97% 98% 0% 3% Historia 100% 100% 93% 93% 0% 7% Idrott och hälsa 85% 92% 92% 94% 8% 1% Kemi 100% 100% 90% 93% 0% 10% Matematik 100% 100% 87% 90% 0% 13% Modersmål 100% 100% 90% 92% 0% 10% Musik 100% 100% 97% 97% 0% 3% Religionskunskap 100% 100% 93% 94% 0% 7% Samhällskunskap 100% 100% 93% 94% 0% 7% Slöjd 100% 100% 98% 98% 0% 2% Svenska 100% 100% 89% 94% 0% 11% Svenska som andraspråk 100% 100% 63% 60% 0% 37% Teknik 100% 100% 95% 96% 0% 5% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljning för VT Värdena för kommunens (%) VT2018, hämtades från Hypergene 19 juni, värdena för rikssnitt (%) VT 2017, hämtades från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.) åk 6, VT 2018 genomsnittliga meritvärde HT 2017 genomsnittliga meritvärde VT 2018 Kommunens genomsnittliga meritvärde VT 2018 Rikets genomsnittliga meritvärde VT 2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens Åk 6 193,1 206,0 204, Värdena för kommunens (%) VT 2018 hämtades från Hypergene 19 juni.

15 Nationella prov åk 6 Ämne Åk 6 Läsåret 2016/2017 Läsåret 2017/2018 Kommunens Läsåret 2017/2018 Rikssnitt Läsåret 2016/2017 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens. Ämnesprov i engelska, andel som uppnått kravnivån (%) 100,0% 100,0% 91,0% 93,2% 0% 9% Ämnesprov i matematik, andel som uppnått kravnivån (%) 93,3% 100,0% 83,3% 86,6% 7% 17% Ämnesprov i svenska, andel som uppnått kravnivån (%) 93,8% 100,0% 91,6% 93,8% 6% 8% Värdena för kommunens (%) VT 2018 hämtades från Hypergene 19 juni. Starkt motiverade elever med en erfaren duktig lärare är den analys som vi kan göra utifrån detta resultat. Vi kan på skolan se en tydlig vikt av att ha motiverade elever och hur viktigt det är att arbeta med den biten. Något som denna grupp lyckats bra med och det visar sig i resultatet.

16 Normer och värden / En bra kommun att växa upp i Enkätfråga inom frågeområde "Trygghet", årskurs 3 och 6 Åk 3 och Åk 6 (%) VT 2017 (%) VT 2018 Kommunens (%) VT 2018 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 3 (elevenkät) i.u. 75% 94% 87% -19% "Jag känner mig trygg i skolan" Årskurs 6 (elevenkät) 85% 83% 80% 87% -1% 3% "Jag känner mig trygg med personalen på fritids" (fritidshemsenkät, alla årskurser) 100% 98% 2% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät VT Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät VT Detta är ett stort förbättringsområde inför nästa läsår då tryggheten måste öka och eleverna måste känna att samtliga vuxna reagerar om de får veta att någon kränkt en elev. En insats till kommande läsår är att skolan anställt en socialpedagog som ska arbeta för ökad trygghet och med utredningar av kränkande behandling samt återkoppling av utredningarna. Detta ska resultera i att eleverna känner att de vuxna lyssnar och agerar när någon kränkt någon samt att kränkningarna ska minska. Den satsning på trygghet på skolgården som inleddes detta läsår kommer att fortsätta och prioriteras under kommande läsår. Fritidshemmet organiserar rastaktivitet varje förmiddagsrast samt ser till att vår lekkiosk fungerar. I lekkiosken finns leksaker och bollar för utlåning. Under raster finns även minst två vuxna som cirkulerar på skolgården. På fritids känner sig 97% trygga med de andra barnen och 100% känner sig trygga med personalen. 7% av eleverna säger sig ha sett andra elever som blivit utsatta för kränkande behandling under fritidstiden.

17 Elevers ansvar och inflytande Enkätfråga inom frågeområde "Delaktighet och inflytande", årskurs 3 och 6 Åk 3 och Åk 6 (%) VT 2017 (%) VT 2018 Kommunens (%) VT 2018 Rikssnitt (%) åk 5 VT 2018 Förändring enhetens resultat Differens jämfört med kommunens På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 3 (elevenkät) i.u. 88% 88% 69% 0% På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Årskurs 6 (elevenkät) 46% 42% 60% 69% -5% -18% "Jag får vara med och påverka på fritids" (fritidshemsenkäten, alla årskurser)" 97% 87% 9% Tabell som ingår i verksamhetsuppföljningen. Värdena för enhetens och kommunens kommer från Ludvika kommuns elevenkät VT Värdena för rikssnitt hämtades från Skolinspektionens Skolenkät VT I åk 3 upplever 88% att de får vara med och påverka vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter på medans det endast är 42% som upplever det i åk 6. I åk 6 har eleverna blivit stora och är på väg bort från skolan och känner sig redo för större utmaningar och ansvar. Då upplever de att de inte får vara med och påverka så mycket som de önskar. På fritids upplever 97% av eleverna att de får vara med och påverka vilket är en mycket hög siffra. Eleverna känner att de har möjlighet att välja det arbetssätt som passar dem och är också medvetna om att de är med och påverkar.

18 Skola och hem Föräldradelaktighet Index värde per 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Skolenkäten VT Vårdnadshavare Grundskola Indexvärde per frågeområde. Högsta värde = 10. Lägsta värde = 0 Veta vad som krävs Stimulans Anpassning efter elevens behov Grundläggande värden på skolan Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevens utveckling Elevhälsa Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet (medelvärde) Rikssnitt 6,8 7,0 7,2 7,5 6,1 7,9 7,8 7,6 6,7 7,5 Kommunens res. 7,0 6,9 7,1 7,3 6,0 7,9 7,7 7,7 6,4 7,3 Nyhammars skola 6,5 6,3 6,6 6,6 5,6 7,7 7,4 7,3 5,2 7,3 Värdena har hämtats från Skolinspektionens Skolenkät VT Nyhammar ligger under snittet i allt här. Men totalt sett så är VH nöjda med skolan som helhet. Vi ligger lågt på området elevhälsa och här handlar det om att vi måste tydliggöra elevhälsans alla funktioner för VH och elever. Detta kommer ske vid föräldramötet. De övriga resultaten hoppas vi få upp genom att socialpedagogen och specialläraren, som är två nya funktioner på skolan, får arbeta med sina kompetenser. Vi måste också jobba på en tydlig struktur i klassrummet för att alla elever ska veta vad som krävs och öka deras motivation. Närvaron är överlag hög och det finns ingen oanmäld frånvaro. Skolan bjuder in till föräldramöte i början av varje läsår. Sedan har varje mentor utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare en gång per termin. Övergång och samverkan Övergångar mellan förskolan och förskoleklass samt från mellanstadiet till åk 7 fungerar enligt den kommungemensamma plan som finns. Samverkan med IFO har fungerat bra och i de fall som en anmälan har gjorts har det gjorts i samförstånd med vårdnadshavare. Det har skett enligt den rutin som finns mellan IFO-skola. Samverkan med BUP och Hab har oftast fungerat bra.

19 Skolan och omvärlden Skolan har ett samarbete med hembygdsföreningen som årligen bjuder in åk 3 till en dag som visar hur livet var för länge sedan. Här jobbar vi efter den kommungemensamma planen: skolan och omvärlden. Bedömning och betyg Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedömningen. Ett samarbete finns med de andra byskolorna där pedagoger träffas och kompetensutvecklas. Det bidrar också till att bredda synen och säkerställa bedömning och betygssättning. Rektors ansvar - Stödåtgärder. Rektor ser till att de elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar får det. Rektor ser också till att extra anpassningar är synliga och väl kända av alla berörda. Elever lyfts på EHT för att få rätt form av stöd från rätt kompetens om inte det pedagogiska räcker. - Elevhälsan träffas en gång i månaden i EHT och lyfter där de elever som har behov av de olika kompetenserna som finns inom elevhälsan. Elevhälsan har som mål att arbeta förebyggande, men har tyvärr inte kommit dit ännu. - Lärarkompetensen är högre detta läsår än tidigare men vi har en bit kvar till full behörighet. Främst är det de praktisk estetiska ämnena som saknat behörighet fullt ut. Arbetet med att öka attraktionen för att jobba på en liten byskola är i fullgång och här ser vi att vi har kommit en bit då det kommer ytterligare en behörig lärare till skolan till kommande läsår och vi även ökade behörigheten detta läsår jämfört med föregående. - Pedagogiskt ledarskap är rektors huvudansvar och ska spegla sig i alla handlingar som rektor gör. Som pedagogisk ledare är det viktigt att vara lyhörd, prestigelös och närvarande i verksamheten. - Ekonomi. Skolan har en budget i balans. Det uppnår vi genom täta budgetuppföljningar med förvaltningsekonomen samt att vi på varje APT lyfter budgeten i personalgruppen.