Professionalism. att göra bedömningar av vad som är egentliga problemet och. Individens ansvar. och möjlighet att leva sitt liv
|
|
- Kjell Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Professionalism att göra bedömningar av vad som är egentliga problemet och Individens ansvar och möjlighet att leva sitt liv Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Östergötland Läkare med Gränser
2 Det känns för att man lever Best practice Bli bra på att känna Avstå medikalisering = sluta använda sjukskrivning som undvikande
3 Förvirringen startade för länge sedan: WHO s Hälsodefinition 1946 Hälsa, ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. OBS! Ovanstående uppfyller kriterierna för Död mans regel man har satt upp mål som en död man uppnår lättare än en levande.
4 Psyket när jag var ung Psyket hos unga idag Nervös Orolig Osäker Ledsen Olycklig Myror i byxorna Ointresserad Tonåring (utvecklingskris) Stressad Panik Prestationsångest Deppig Deprimerad ADHD Koncentrationssvårigheter Utmattad Jag har psykisk ohälsa
5 Svenska idéer om psykisk Kvinnor Vi måste Vi har psyket ohälsa mest den psykiska ohälsan att ta hand om Patienten = äger makten, vården, rätten och kvalitet utvärderas med nöjdhet Man ska Det viktigaste är att /begär
6 Sverige som ohälsoskapande kontext Nollvisioner undvika hot istället för vad vi vill uppnå Känslomål allt som känns fel är fel, känslor kan aldrig vara fel Rättighetstänkande Ge mig, skulle egentligen fått igår! Auktoritet på kompetensgrund är nedmonterat (lärare, läkare, poliser inte journalister och jurister?) och fult (tolkas som paternalism)
7 och hur ser livet ut? Det känns hela tiden när man lever Två rättvisor: dygnet har 24 timmar och alla kommer dö. Om man säger att man vill något men gör något annat, så är det det man vill. Står man för något blir man tydlig och då kommer alltid någon tycka att man valt fel. Trygg blir man när man klarar av att vara rädd.
8 Felantaganden Alla sjukskrivna är sjuka Det är de långa sjukfallen som är problemet Psykisk ohälsa är ett medicinskt tillstånd Det är samverkan och tidig rehabilitering under sjukskrivning som kommer lösa situationen Vi drabbas av stress, depression, ångest
9 Bikupa Diskutera mina påstådda felantaganden. Fråga mig om antagandena (jag ger signal).
10 Psykisk ohälsa? Vad är det för sjukdomstillstånd Användandet av ovanstående begrepp som en diagnos som ska behandlas bort är grunden för pågående situation. Dysfunktionellt mindset
11 Ett samhälle som har fokus på vad man vill UNDVIKA, skapar ett sammanhang som drivs av AVERSIV KONTROLL Man vill ju inte hamna på facebook
12 Diagnos: Aversiv kontroll Leder till inlärd hjälplöshet (då mår man inte bra) Och Låg locus of control (då mår man inte bra)
13 OCH, varför håller vi på så här? RÄDDA för att inte duga RÄDDA för att missa något RÄDDA för konflikt RÄDDA för att bli övergivna RÄDDA för missnöje bli uthängd RÄDDA, RÄDDA, RÄDDA, RÄDDA, RÄDDA. På basen av SKAM? Det är något fel på mig
14 Jag är konflikträdd? Vad består konflikten av? Är det verkligen en konflikt eller felanvänder vi ordet? Handlar det egentligen om otränad acceptans för egna inre reaktioner vid motstånd? Färdighetsbrist? Hur kan jag veta att jag har rätt?
15 Vad har vi på fötterna? Det är patienten som gör bedömningen Man måste ju lita på sin patient. Jag vet att det är bra att men jag kan inte (trött, ont, ork, energinivå, kan inte koncentrera mig). Jag har försökt men det gick inte. Jag mådde sämre.
16 Vi måste byta mindset Vad vill vi UPPNÅ? Psykisk hälsa? Innebär kunskap, träning, personlig utveckling och ett sammanhang som har en tydlig riktning där ord och handling är överensstämmande och har ett värde över tid.
17 Diagnos = genom kunskap HUR ska vi komma vidare? Varje myndighet måste erövra sitt locus of control och bidra med det man ansvarar för istället för att titta på vad de andra borde förändra. Läkarna måste återta den medicinska bedömningen från? (alla andra) Proffs gör sådant som tål granskning. Leta resurser istället för hinder. Var nyfikna bästa boten (tillsammans med humor) mot rädsla.
18 Professionell ha ett uppdrag utifrån en kompetens i ett sammanhang Medveten närvaro en hjärnfunktion! med stöd av 5 sinnen! Erfarenhet Kunskap ETIK
19
20 Two minds in one brain (Kelly McGonigal) System 1(snabbt) och system 2 (långsamt) (D.Kahneman) Chaufför eller passagerare Agerande eller reagerande språk Förprogrammerade att överleva hot och spara energi.
21 MOTSTÅND till egen förändring Hur kan du veta vad jag klarar av? Du har ju ingen aning om hur mitt liv ser ut? Menar du att jag ska må på det här sättet? Kan du garantera mig att jag inte kommer bli sämre? Menar du att jag ska jobba 100% och vara så här trött? Jag kan inte ta hand om mina barn när jag mår så här!
22 Det är normalt att använda passiv coping vänta tills det känns bra, sluta om det känns för mycket, undvika smärta, bita ihop och köra på, undvika konflikt. Bekräfta genom att tro på det den andra säger. Klart att du inte kan Så här kan du inte hålla på! (Du måste vara sjukskriven! ) Det anses snällt och nödvändigt.
23 Professionell ha ett uppdrag utifrån en kompetens i ett sammanhang Medveten närvaro en hjärnfunktion! med stöd av 5 sinnen! Erfarenhet Kunskap ETIK
24 Att vara professionell och en kännande människa Det sliter och drar i bröstet. Det blir olust i hela kroppen; vill bara att de ska tycka om mig. Jag blir överväldigad, då är det lättast att börja leta diagnoser att hålla mig i. Jag gör det som går fortast.
25 Vad styr mina handlingar? Kundperspektivet Tid Någon blir arg, dvs undvika obehag Vad andra har lovat Vad andra brukar göra/har gjort Övertygelse om att det är jag som kan hjälpa/rädda den andra Kunskap om kroppen och psyket Resultatet av min medicinska bedömning (anamnes, observation, tester) Kunskap om motivation till förändring Medvetenhet om att det jag gör formar mitt liv
26 En Grynet ta ingen skit och lägg tillbaka den där den hör hemma kärleksfullt Jagbudskap istället för att tala om vad den andre gör Röstläge och -styrka Ögonkontakt lagom länge/ej maktutövande Händer öppna (axlar nere) Ha sina känslor och agera på ett sätt som du kan stå för
27 Tillsammans Gemensam agenda? Samma långsiktiga mål? S O R Kkort sikt Klång sikt Situation Organism Reaktion konsekvenser S O R Kkort Klång Åsa Kadowaki Specialist i allmän psykiatri
28 Mötet empowerment Kunna delges lidandet (reagera) utan att medikalisera det (avstå medicinskt agerande) autonomibefrämja! Förmedla tillit till den andras förmåga att leva sitt liv och själv vara rollmodell i att våga stå för något sin bedömning.
29 /Medikalisering Resursletare tidigare framgångar? Bekräftande även dysfunktionella val kan vara förståeliga Autonomistärkande du får välja Medmänniska stå kvar, stå fast, stå ut Felsökande tanken om vad som måste bort först Ordinerande tar över ansvar Obehagsundvikare minsta motståndets lag/känslomål Förstärker dysfunktionella beteenden
30 Sammanfatta och förmedla bedömningen Diagnostisk modell (att hålla sig i) Tagit ställning min medicinska bedömning Ger information - samband Håller riktning avstår argumentation och sätter ord på vad som är det egentliga problemet och tål den andres och egna autonoma reaktioner ( Kan du garantera mig ) Letar resurser aktivera alternativa beteenden
31 ristfällig kontakt eaktion utan eftertanke nuti mitt huvud tändiga undvikanden ummade värden åt passera rka öppna dig ärdera ngagemang
32 Sluta linda in eller explodera (undfallande eller aggitation) argumentera, förklara, vilja ha den andres förståelse Patienten ska inte bedöma er förmåga att göra ert jobb tillsammans med er det ska er chef, era lärare, ni själva ta ansvar för I mötet med patienten så ger ni hen alla år av studier, er uppmärksamhet, ert engagemang och er önskan att göra gott. Om patienten har en annan agenda låt hen ha den men inte ta över din bedömning eller ordinationsrätt Avsluta besöket. (Om du inte har tid avsatt för ett motiverande samtal för annars kommer alltid patienten vinna.)
33 V1: lyssna, närvaro V2: Sammanfatta/reflektera V3: Sätta ord på outsagt; känslor/tankar V4: Normalisera/avdramatisera utifrån HISTORIA V5: Normalisera/avdramatisera utifrån NUET V6: Rak, genuin, ärlig (V7: Vi sitter i samma båt jag är också rädd)
34 Vad av? Sjukskrivning? Bikupa: Vad ger hälsa? Prata med varandra. Sedan sammanfattar vi tillsammans.
35 Hälsa! Hälsobeteenden: Ha en dygnsrytm inkluderande fysisk aktivitet, äta och sova = återhämtning Arbete Relationer Intressen / engagemang Kasam och psykologisk flexibilitet Medvetenhet om att det kommer ta slut och mitt liv fylls av det jag väljer att göra och fokusera på. Tacksamhet och kunna ha sina reaktioner på det som livet bjuder.
36 Kropp -Symapticusreaktivitet -Konstant hotberedskap -Få hälsobeteenden/låg återhämtning -Intercostal andning Bedömningen HELHETSSYN Psykiatriskt syndrom Vanföreställningar/psykos/mani Tvångssyndrom Hypokondri/somatisering Autismspektrum Annat Psykosocial belastning Parallella stressorer too much Antagandet att arbete gör oss sjuka Rädsla för stress EGENTLIGA PROBLEMET? Personlighet Låg kontakt med nuet Rigiditet/svårt ta perspektiv/regelstyrd Persevererande/repetetiv/ältar Låg nyfikenhet Impulsstyrd/passiv coping Fobisk -RÄDD Låg acceptans Katastroftankar/tänk om Svårt att välja/avstå/sätta gränser
37 Kropp Rörlighet (objektiv) muskulatur Hälsobeteenden Läkningsförmåga (objektiv) Energi - observerbar Andning Bedömningen grunden för beslutet HELHETSSYN Psykiatriskt syndrom Autonomi Verklighetsorienterad Psykosocialt Nätverk/relationer Arbete Intressen/engagemang anterat tidigare livsproblem/erfarenheter Körkort, rösträtt, vård av barn Skolgång/begåvning Resurser? Bio-psyko-social modell Personlighet Inlärningsförmåga Energi/drive (observerad ) Vilja/motivation (samspel omgivning)
38 Att normala responser, känslor och tankar etiketteras som psykisk ohälsa och behandlas med medicinska åtgärder. Hur ska man kunna bli frisk när man aldrig varit sjuk? Missuppfattning att hälsa är frånvaro av symptom. Vi mår ju hela tiden. Frågan är om vi blivit allergiska mot det
39 Vi måste bli chaufförer i våra egna liv Håll isär stressorer, stressresponser, stressbeteenden och stresskonsekvenser var ligger problemet? Man blir inte mindre stressad av att undvika (passiv coping) man måste lösa problemet (aktiv coping) och tåla att reagera (viktigt signalsystem) vilket är en del av livet. Vad är fellarm och vad är relevant att agera på? Och ge sig själv tid för återhämtning.
40 Vi har inte tidsbrist utan beslutsbrist välja/avstå 4 livsområden att fördela sig mellan 24/7/365 Arbete/sysselsättning Intressen/Lek Relationer Hälsa
41 Öka KASAM känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) Begripa att det vore onormalt att inte reagera Begripa att miljön förändras inte av att man lämnar den Hantera problem med BESLUT/ problemlösning alternativt acceptans för reaktioner och ökade hälsobeteenden Hålla en riktning som leder till det som är MENINGSFULLT.
42 Behandling med inlärningspsykologiska biverkningar negativ och positiv förstärkning (lättnad och belöning) Passiv copingstrategi Är i de allra flesta fall av stress, ångest, smärta och nedstämdhet en ickefungerande behandling Risk för beroendeutveckling både psykologiskt och socialt = minskar autonomi CAVE NOCEBO
43 Så när är sjukskrivning befogad? När det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå (försäkringen) När det finns ett sjukdomstillstånd med påverkan på aktivitets- och funktionsnivå (medicinskt status) När det finns en professionell bedömning av ett sjukdomstillstånd som försämras av det som annars ger hälsa (arbete, rutiner, sammanhang, relationer)
44 Inlärningspsykologisk behandling av ångest, stress, trötthet, nedstämdhet och smärta innebär inte att det ska sluta kännas utan att man avstår rädslestyrda beteenden och exponerar sig för sådant som man tidigare undvikit. Behandlingen inbegriper också medveten närvaro, acceptans och färdighetsträning.
45 Vad behöver du göra själv? Stanna upp förankra fötter, andning, handflator och ansiktsuttryck Luta dig framåt närma dig det som är problemet: tillåt/ge plats Gör det som tål granskning och ligger i linje med det du vill bidra till, både som medmänniska och professionell.
46 Sinnesrobönen Giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden mellan de båda. Kom ihåg muminmamman; Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Så; vad är det du gör när du gör det du gör?
Hälsa i arbetslivet Håller vi på att göra livet till sjukdom?
Hälsa i arbetslivet Håller vi på att göra livet till sjukdom? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merLet s ACT. Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad
Let s ACT Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad www.lakaremedgranser.org www.viktigtpariktigt.nu Litteraturtips! Harris, Russ. ACT helt enkelt. McGonigal,
Läs merMedikaliserar vi sådant som hör livet till?
Medikaliserar vi sådant som hör livet till? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merHåller vi på att förvandla livet till en sjukdom?
Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Östergötland Läkare med Gränser www.lakaremedgranser.org
Läs merAtt hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser
Att hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården: 2nd opinions,
Läs merAtt hjälpa istället för att stjälpa
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu Kompetens För att bli
Läs merHur hjälper vi mångsökarna? Kunskap om kroppen och psyket med närvaro i nuet -verktyg för att komma vidare
Hur hjälper vi mångsökarna? Kunskap om kroppen och psyket med närvaro i nuet -verktyg för att komma vidare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården:
Läs merLet s ACT. Att hjälpa istället för att stjälpa
Let s ACT Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Handledarutbildad www.viktigtpariktigt.nu Litteraturtips! Harris, Russ. Lyckofällan (för
Läs merAtt HJÄLPA utan att STJÄLPA Om ångest, avgränsningar och att våga stå för sina bedömningar
Att HJÄLPA utan att STJÄLPA Om ångest, avgränsningar och att våga stå för sina bedömningar Karlstad 14-10-08 och 09 Åsa Kadowaki Leg. Läkare, Psykiater Leg. KBT-psykoterapeut och handledarutbildad Verksam
Läs merPatienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv
Patienten och sjukskrivningsprocessen Från SSRI och sjukskrivning till acceptans och personligt åtagande att leva sitt liv Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merJAG? En curlingdoktor?
JAG? En curlingdoktor? Det professionella mötet ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv SFAM s Höstmöte Tema UTSIKT Åre 10-10-14 Åsa Kadowaki Bengtson Leg. Läkare Specialist i psykiatri Verksam på FK och
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merVar alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland
Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merPsykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merNär huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merMindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merMotivation till förändring
Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs mer-man slutar bara att leva
MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merDiskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merKonsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv
Konsten att gnälla Stoppa gnäll hos andra och dig själv Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, utbildare i motiverande samtal (MINT). Liria.Ortiz@gmail.com 1 Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merVad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merFysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast
Fysioterapeutens roll i ett vulvateam Åsa Rikner, leg sjukgymnast Bakgrund Diagnoser Dyspareuni Vestibulodyni (primär och sekundär) Vaginism Orsaker STRESS Svampinfektioner Urinvägsinfektioner Täta samlag
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merAtt vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merDet påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merEN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling
Läs merIntegritet och samarbete. Konflikt. Smärta
och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta
Läs merKontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merBemötande. Samtalskonst
Bemötande Samtalskonst 1672 Tre i topp för det moderna ledarskapet 1. Kommunikation 2. Motivation 3. Visioner Tomas Müllern, Den karismatiska chefen (SvD okt 2011) 1673 Läget 2011? Viktigaste talanger
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs mer