Heimbygdas styrelse Persåsen augusti 2012

Transkript

1 Sten Rentzhog Heimbygdas styrelse Persåsen augusti 2012 På varje punkt korta utdrag ur min diskussionsinledning och därefter synpunkter och slutsatser som framkom under diskussionen. 1. Inledning Ny forskning om attraktivitetens betydelse för regional utveckling bekräftar vad programförklaringen säger om hembygdsrörelsens betydelse för bygdens överlevnad. Känslor, rotfäste och samhörighet i tid och rum är mer avgörande än ekonomiska faktorer. Därefter repeterade vi vad vi kommit fram till vid tidigare diskussioner. Målet är en sådan samsyn att var och en i styrelsen med egna ord ska kunna berätta vad Heimbygda och hembygdsrörelsen står för. 2. Livslångt lärande - kunskapsspridning En grundläggande del av hembygdsarbetet är att levandegöra kunskapen om bygdens historia, kultur och natur. Målet är att göra så att människors miljö får betydelse för dem och ladda den med känslor, så att människor känner sig rotade där de bor och vill skapa sig en framtid där. Uppgiften är på en gång både svårare och lättare än förr. De enklaste saker som har varit självklara för alla är numera okända. Ingen kunskap om bygden eller om hur livet och samhälle var före de allra senaste årtiondena kan längre tas för given. Uppgiften blir att förmedla det som tidigare togs för självklart, och i detta arbete kan alla äldre medlemmar se sig som experter. Forntiden var i går. Lika viktigt är att lära människor att läsa landskapet med alla spår av tidigare liv och arbete, byggnader, samhällsinstitutioner, odlingar, namn etc. - För att nå fler grupper kan kunskapsspridning också ske genom att hembygdsrörelsen medverkar i andras verksamhet (ex. berätta var man befinner sig under pauser vid dansen eller fotbollsmatchen). - Samverkan när vi har gemensamma intressen; scouter, SNF, 4 H m fl. - Samverka med servicepersoner, ex buss och taxi (och utbilda dem). - SkolanViktig början kontakta och samverka med intresserade lärare. - Naturinfo viktig vid hembygdsgården, geologi, botanik, vad växter använts till.

2 3. Hembygdsrörelsens samhällsroll Synlighet och nytta. Vi kan inte fortsätta att ställa oss vid sidan av viktiga framtidsfrågor. Vi måste visa att vi bryr oss. Uttalanden och opinionsbildning, remissverksamhet. Men var går gränsen? Hur och när bör förbundet och föreningarna engagera sig? Grundläggande bör vara att utgå från uppgiften att värna bygd och miljö, att uttala oss i frågor som rör detta och inte i andra sammanhang, till exempel om uranbrytning i odlingsbygder, och fortsatt centralisering av offentlig verksamhet, men däremot inte om hur många kommuner vi ska ha. En given fråga för oss bör vara praktisk utbildning (som exempel nämndes att skogsutbildning måste finna sinom länet). - Enighet om avgränsningen. Förutom ovanstående nämndes frågor som infrastruktur (vägar, bredband). Däremot ansågs att sociala frågor i regel ligger utanför hembygdsrörelsens intresseområde. - Inte alla frågor på en gång och i regel endast då en fråga är aktuell. Men det gäller att ha beredskap för snabbt agerande. - Förberedelser kan delvis göras i form av projekt och arbetsgrupper. - Utomstående expertis bör anlitas trovärdigheten viktig. Helst bör styrelsen ha ett nätverk av experter och skribenter. - Enskilda föreningar har inte samma förutsättningar men bör agera i frågor som rör den egna bygdens, och då bör v i vara beredda att stödja. - Heimbygda och föreningarna bör skaffa en plattform genom att kontakta berörda myndigheter och kommuner för att bli uppförda på remisslista. Denna fråga bör tas upp på kommande ordförandekonferens. - Heimbygda kan stötta föreningarna genom debatt i media. - Valberedningen bör tänka på att försöka tillföra styrelsen allsidig kompetens. - Många gånger är det viktigt är att söka samverkan med andra organisationer, även om det minskar vår egen synlighet. - Som lämplig fråga om Heimbygda vill ta ett eget initiativ föreslogs förbuskningen av odlingslandskapet. Som underlag föreslogs framtagande av äldre foton och fotografering av samma platser i dag. 4. Två nyckelfrågor: Landskap och socken Socknen är central för förståelsen av förr som en dörr som håller på slå igen. Föreningarna arbetar med en avgränsning som snart inte längre lever. Vilka alternativ har vi? Vad händer om vi ger upp? Om inte hur kan vi göra? Ger vi upp socknen tappar föreningarna en stor del av sitt underlag. Samtidigt försvinner en viktig grund till lokal gemenskap och demokrati eftersom kommunerna är för stora, byar för små.

3 Under arbetet med programförklaringen kom vi fram till att vi måste lyfta fram socknarna, göra dem kända och erkända, bygga på den bygdegemenskap som finns kvar och konsekvent använda sockennamnen i vår egen verksamhet. Även landskapsindelningen saknas på moderna kartor och saknar officiellt skydd. I delar av landet finns inte ens landskapsskyltar vid vägarna och i offentlig statistik har hela Västsverige anonymiserats genom att Västra Götaland ersatt tidigare län och landskap. Landskapsnamnen också viktiga för turism och länsinvånare genom att ge särprägel och identitet. - Konsekvent användning av sockennamnen i alla egna handlingar. - En historisk karta över länet bör tas fram. Mats Rolén är villig ingå i en arbetsgrupp. Så snart vi har kartan möjliggörs utbildnings- och informationsinsatser. Viktigt snabbt söka samarbetsparter och finansiärer. - Föreslogs en ljudbok där föreningarna får göra ett kapitel var om sin socken. - Motion till SHF om landskapsskyltar. - Initiativ till landskapsbyggnader. - Landskapssångerna bör användas vid våra stämmor och möten. - Försöka utbilda och påverka media, skola m fl. Lära journalister, lärare, kommunfolk m fl det elementära av länets geografi och historia. 4. Medlemmarna a. Föreningarna Viktigt skilja på olika typer av föreningar i olika faser och olika omgivning/verksamhetsområde. Många har problem och frågan är var vi bäst koncentrerar våra ansträngningar att stödja dem. Viktigt är att man vid sammanläggning med andra föreningar stannar inom Heimbygda och fortsätter att arbeta med hembygdsvård, som nyligen skett med Norderön. - Föreningarna ha inte koll på sina medlemmar vi bör försöka få e-postadresser så att vi kan skicka information direkt till medlemmarna, eller åtminstone en större grupp personer inom var förening. (Detta var avsikten med SHF:s nya medlemsregister.) - Föreningsmedlemmarna vet ofta inte att de är anslutna till Heimbygda. - Fadderkontakter bör hädanefter rapporteras löpande till kansliet, Eva sammanställer före varje styrelsemöte. Bör också samlas i en pärm eller en fil för var förening, tillsammans med kontaktuppgifter mm. - Vi bör åka till de 10 föreningar vi anser i störst behov av hjälp. - Stimulans genom priser vid stämman bör prövas.

4 - Dåligt intresse för att sälja Jämten kan förklaras med att erbjudandet brukat gå ut i september, då föreningarna redan gjort sina egna medlemsutskick. - Viktigt att föreningarna (och Heimbygda) anmäler att de vill vara remissinstanser. - Försökte vi lista föreningar som fungerar någorlunda bra och fann ca Viktigt inge tydlig bild av vad föreningens står för (= få föreningarna arbeta med att ta fram egna programförklaringar). - Viktigt att lära sig fråga alla sorters människor om de vill bli medlemmar. Om inte annat väcker man nyfikenhet och intresse. - Politikerna, viktigt föreningarna söker få någon eller några med sig. - Söka samverkan intresserade artister = ungdomens idoler - Dra in utflyttade och fritidsboende genom att ge dem uppgifter talets idé om ett kommunalt bidragssystem till hembygdsföreningar lever i Östersund, och kan vara lönt försöka lansera i flera kommuner. - Värdefullt om kommunerna efter exempel från Strömsund kan svara för administrativa uppgifter när föreningarna söker bidrag till verksamhet av gemensamt intresse. 4 b. De enskilda medlemmarna Hur ser vi på dem? Viktiga för att säkra Jämtens utgivning, men kan de vara något mer än årsboksprenumeranter? Jämför med SNF och STF. Bör vi släppa in dem i verksamheten, bjuda dem till stämmor och kurser eller stör det gemenskapen och sammanhållningen? - Enighet om att de bör engageras mer och inbjudas till våra möten har ju ändå inte rösträtt. - Hundra personer skickade adresser efter senaste utskick. - Många enskilda medlemmar är också medlemmar i en förening - Hälften bor utanför länet. 5. Vad orkar vi och vad har vi råd med? Uppgiften är obegränsad, likaså möjligheterna. Hur hantera? - Ska vi orka behövs fler arbetsgrupper, och gärna arbetsgrupper med en kontaktperson inom och i övrigt medlemmar utanför styrelsen. - Det är angeläget att föreningarna och Heimbygda blir mer synliga vid möten som kommuner och regionförbund anordnar. Men deltagandet i möten på länsplanet måste bli beroende av om det finns möjligheter yttra sig eller om deltagarna bara förväntas lyssna. - Sammankallande utses i alla arbetsgrupper.

5 6. Tänkbara projekt Större projekt kan bana väg för förnyelse, göra oss synliga och inge respekt, visa att hembygdsrörelsen gåt in i nytt och mera aktivt, samhällsengagerat skede. Fyra tänkbara projekt. Administration om genom Jamtli eller andra Samarbetsparter en förutsättning. a. Operation välkommen. Jämför programförklaringen: Alla älskar en bygd om de känner sig aktivt välkomnade. Oavsett från vilket land eller vilken kultur de kommer, vill hembygdsrörelsen ta personlig kontakt med alla nyinflyttade, välkomna dem in i den lokala gemenskapen, och ge kunskap och upplevelser så att de känner sig hemma. Ett större projekt med statliga pengar är fullt möjligt och skulle göra det möjligt att skapa långsiktigt användbara rutiner. Samarbetsparter? Vid diskussionen framkom att projektet kan drivas tillsammans med LRF, LRF har 31 lokalavdelningar med en eller flera socknar som Verksamhetsområde. Håkan undersöker. b. Nyblivna pensionärer Pf: Äldre gör viktiga insatser och får samtidigt stimulerande uppgifter som bidrar till god hälsa. En strävan är att kontakta alla nyblivna pensionärer och inbjuda dem till engagemang och medansvar inom hembygdsföreningarnas ram. Som friskvårdsprojekt? Var finns pengar? Samarbetsparter inom kommunerna och landstinget? Kan knappast göras på samma gång som föregående. c. Utbildning av lokala turistvärdar Pf: Hembygdsrörelsen arbetar aktivt för att välkomna turister och andra gästande besökare, och många hembygdsgårdar fungerar som besökscentra för turism i bygden. Verksamheten är viktig för att fylla varumärket Jämtland respektive Härjedalen med innehåll och för att medverka till en attraktiv och tydlig profil för länet. Idén var att söka pengar till ett stort projekt för att utbilda hembygdsföreningarnas medlemmar i värdskap och berättande, och utveckla samarbetet mellan hembygdsgårdar och turism. Samverkan JHT och kommunerna. Tyvärr var jag så påverkad av vår tidigare diskussion om utbildning av andra grupper att jag i stället talade om utbildning av turistbyråpersonal. Detta behov ifrågasattes. Under diskussionen påpekades - att utbildning med fördel bör ske på plats, inte genom centrala sammandragningar. - vikten av berättarkurs. - behovet av den historiska kartan. d. Barn & ungdomsverksamhet

6 Vi har diskuterat större projekt med flera föreningar och SHF. Gott underlag genom tidigare erfarenheter och kontakter med Jamtli, SHF, scouterna, finska pionjärer m fl. Men inriktning? - Vid diskussionen enades vi om att vi bör avvakta med kurs eller seminarium och i stället börja med att få i gång en process med en kommitté och lokala ombud, som textilkommittén arbetar. Carin åtog sig att i samråd med Sten försöka formera en arbetsgrupp.