Malmö stads välfärdsredovisning 07

Transkript

1 07

2

3 FÖRORD De går bra för Malmö. Ekonomin är god, arbetstillfällena ökar och Malmö är idag för många en attraktiv stad att såväl etablera verksamheter i som att bosätta sig i. Denna positiva utveckling är något som vi måste värna om. När vi tittar på årets ser vi positiva såväl som negativa utvecklingstrender. Vi ser exempelvis att antal hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd minskar och att ohälsotalen sjunker för Malmö som helhet. Det som emellertid framgår med tydlighet är att ojämlikheten vad gäller välfärd och hälsa är stor bland Malmös befolkning. Detta är inte något nytt för årets men det är därför desto viktigare att än en gång uppmärksamma. Att alla barn i skolår 5 i Limhamn- Bunkeflo kan simma men knappt en tredjedel i Rosengård, bör mana till eftertanke. Likaså att andelen förvärvsarbetande män födda i utlandet uppgår till 43 procent medan 74 procent av de svenskfödda männen förvärvsarbetar. Enligt Rädda Barnens årsrapport lever cirka hälften av barnen i Malmö med utländsk bakgrund i hushåll med låg inkomst eller med ekonomiskt bistånd, att jämföra med elva procent av barnen med svensk bakgrund. Detta är exempel på skillnader som påverkar befolkningen på olika sätt. Vi har valt att inleda årets med ett avsnitt som heter just ojämlikhet i hälsa. Där lyfter vi fram valda delar av hur forskningen ser på sambanden mellan välfärd och ohälsa. I denna sammanfattande version av Malmö stads lyfter vi fram de uppgifter som kan anses mest angelägna att belysa och kommentera. Hela en, tillsammans med tidigare års ar, finns att tillgå på Malmö stads hemsida: Eva Renhammar Folkhälsoenheten Malmö stad 3

4 Välfärdsredovisningen för Malmö stad har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med avdelningen för strategisk utveckling och stadsbyggnadskontoret. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag. Välfärdsredovisningen godkändes av kommunfullmäktige den 22 maj 2008.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Innehållsförteckning... 5 Sammanfattning... 7 Välfärdsindex Metodbeskrivning Nyckeltal/indikatorer Ojämlikhet i hälsa Samverkande faktorer Empowerment Välfärdsredovisningen en del av folkhälsoarbetet Folkhälsa nivå och fördelning Välfärd Den nationella folkhälsopolitiken Regionalt folkhälsoarbete Former för en Nyheter i årets Välfärd för alla Vägen mot folkhälsomålet Observandum Bakgrundsfakta om Malmö Medellivslängd Ekonomiskt utsatta barn Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel 1 januari, Malmöbor 1 januari, Nationella målområden och lokala indikatorer Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Utbildningsnivå Förvärvsfrekvens

6 3. Inkomst Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Hemlöshet (vuxna) Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår Fullföljandegrad gymnasiet (Malmönivå) Kvalitén inom förskolan Simkunnighet Trångboddhet (barn) Målområde 4 Ökad hälsa i arbetslivet Ohälsotal Målområde 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Olycksfall Trygghet Grönområden Målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Målområde 7 Gott skydd mot smittspridning Vaccination Målområde 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Tonårsaborter (Malmönivå) Klamydiafall (Malmönivå) Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Elever som äter skollunch Övervikt (barn) Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Litteraturförteckning

7 SAMMANFATTNING Välfärdsredovisningen för Malmö stad år tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. I årets redovisning lyfts endast de nyckeltal fram för vilka ny statistik har inkommit sedan fjolåret. Denna statistik berör målområdena ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa samt goda matvanor och säkra livsmedel. Några av indikatorerna i årets redovisning visar på tydliga framsteg avseende befolkningens hälsa och levnadsvillkor. För andra indikatorer är det fråga om mindre och långsamt växande förbättringar, men som sett över tid är stabila och pekar i en positiv riktning. Alla områden följer dock inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats. Problematiken med ett Malmö präglat av stora skillnader mellan grupper i befolkningen kvarstår. Skillnaderna har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder, och skapar olika förutsättningar för välfärd och hälsa. När det gäller utbildningsnivån under målområdet Ekonomisk och social trygghet kan man se att den totala andelen med eftergymnasial utbildning ligger kvar på samma nivå som vid förra mätningen. För gruppen svenskfödda ses en liten ökning, medan andelen utlandsfödda män med eftergymnasial utbildning har minskat marginellt. Andelen utlandsfödda kvinnor med motsvarande utbildning ligger kvar på samma nivå som under fjolåret. När det gäller förvärvsarbete så kvarstår den tydliga skillnaden mellan svensk- och utlandsfödda, och svenskfödda förvärvsarbetar i högre grad än utlandsfödda. Utlandsfödda förvärvsarbetare har dock ökat i något högre takt än motsvarande grupp svenskfödda. Andelen hushåll med låg inkomst ligger kvar på samma nivå som i den senaste mätningen. Till skillnad från fjolårets, där andelen småbarnsföräldrar med ekonomisk stress hade ökat, så kan vi i den senaste mätningen se en tydlig minskning. Antal hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd fortsätter att minska, dock ses en ökning av andelen barnhushåll av dem med ekonomiskt bistånd. Hemlöshetsindikatorn är ny i redovisningen och av statistiken framgår att antalet hemlösa har ökat kontinuerligt 7

8 genom åren. I den senaste mätningen kan man dock, för första gången sedan år 2003, se en svag minskning. När det gäller målområdet Trygga och goda uppväxtvillkor kan man se en liten minskning av andelen elever som är behöriga att söka till gymnasiets nationella program. En minskning ses också avseende fullföljandegraden i gymnasiet. Eftersom korrekta resultatuppgifter för år 2006 saknas avseende nationella prov i skolår 5, så är det inte möjligt att göra några jämförelser med fjolåret. När det gäller andelen högskoleutbildad personal på förskolorna i kommunal regi ses en ökning, medan motsvarande andel minskar på förskolor i enskild regi. Det ska påpekas att skillnaderna mellan stadsdelarna är mycket stora. Även för indikatorn simkunnighet bland elever i skolår 5, finns det stora skillnader mellan stadsdelarna och nivån är alltför låg i några av dem. För första gången finns dock ett komplett underlag från samtliga stadsdelar. Inom målområdet Ökad hälsa i arbetslivet pekar statistiken i positiv riktning när det gäller ohälsodagar. Från år 2005 till år 2006 har det skett en tydlig minskning av antalet ohälsodagar för kvinnor såväl som för män i åldersgruppen år. Den tydliga skillnaden mellan könen kvarstår dock, och antalet ohälsodagar är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Samma mönster kan ses för andelen förtidspensionärer, där andelen också är högre bland kvinnor än bland män. Under målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter framgår att den totala skadeincidensen för Malmö ligger kvar på samma nivå som i den senaste mätningen. En klar ökning ses dock för båda könen i åldersgruppen 75 år och uppåt. Kvinnor i åldersgruppen 75 år och uppåt är fortfarande den mest skadedrabbade gruppen. Antalet anmälda misshandelsbrott fortsätter att öka medan det har skett en minskning av andelen kvinnor och män som känner sig otrygga utomhus kvällstid i området där de bor. Tillgången till grönområden är förhållandevis begränsad i kommunen vid en jämförelse med andra storstäder. Sedan den senaste mätningen har det dock skett en liten minskning av antalet invånare som har längre än fem minuters gångväg till ett grönområde. 8

9 När det gäller målområdet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ses en tydlig minskning av antalet nya tandlagningar bland 12- och 19-åringar för såväl flickor som pojkar. I ett långsiktigt perspektiv är det dock endast bland de tolvåriga pojkarna som man kan se en minskning. Flickorna i den yngre åldersgruppen har generellt sett fler antal nya lagningar än pojkarna, medan förhållandet är det motsatta bland 19-åringarna. Under målområdet Gott skydd mot smittspridning framgår att andelen barn i Malmö som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat något sedan den senaste mätningen och når nu 95 procent. Fortfarande har enstaka stadsdelar för låg vaccinationstäckning. Andelen barn som är vaccinerade mot difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta och polio ligger kvar på samma nivå som i den senaste mätningen. När det gäller målområdet Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, framgår det att antalet klamydiafall fortsätter att öka bland såväl kvinnor som män. Framförallt är det dock bland kvinnorna som man kan se en markant ökning. Antalet tonårsaborter i Malmö ökade något mellan de två senaste mätningarna. Inom målområdet Goda matvanor och säkra livsmedel redovisas att andelen elever i Malmö som äter skollunch åter igen har ökat efter en minskning under år I den senaste mätningen av BMI (Body Mass Index) bland elever i skolår 4 framgår att andelen pojkar med fetma har ökat medan andelen med övervikt har minskat. Bland flickorna har andelen med övervikt ökat medan andelen med fetma är oförändrad. 9

10 VÄLFÄRDSINDEX Metodbeskrivning För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 40 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan 1 10 där till exempel högst förvärvsfrekvens ger 10 och lägst förvärvsfrekvens ger 1. Alla rangvärdena summeras för varje stadsdel och divideras med antalet nyckeltal. Detta ger stadsdelen ett medelvärde. Stadsdelar Indexvärde Rang 2006 Indexvärde Rang 2006 Västra Innerstaden 7,9 1 7,8 1 Limhamn-Bunkeflo 7,8 2 7,6 2 Husie 6,9 3 7,1 3 Oxie 6,1 4 6,1 4 Centrum 5,4 5 5,6 5 Hyllie 5,2 6 4,8 6 Kirseberg 4,5 7 4,5 7 Södra Innerstaden 4,1 8 4,1 8 Fosie 3,7 9 3,7 9 Rosengård 3,6 10 3,

11 Centrum Kirseberg Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Husie Hyllie Fosie Limhamn-Bunkeflo Oxie Stadsdelar över Malmösnittet I N D E X V Ä R D E M A L M Ö 7,0 7,8 6,1 6,9 5,5 6,0 Malmös medelvärde 5,5 Stadsdelar under Malmösnittet 4,1 5,4 3,6 4,0 11

12 Nyckeltal/indikatorer Valdeltagande Socialt deltagande Föreningsdeltagande Utbildningsnivå Förvärvsfrekvens Inkomst Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Emotionellt stöd Trångboddhet. Vuxna Hemlöshet. Vuxna Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår 5 Skoltrivsel Skolk Kvalitén inom förskolan Trångboddhet. Barn Ohälsotal. Ohälsodagar Ohälsotal. Förtidspensionärer Anspänd arbetssituation Olycksfall Trygghet. Misshandel Trygghet. Inbrott Trygghet. Otrygghet Tandhälsa Vaccination Användning av preventivmedel Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden. Ungdomar Fysisk aktivitet på fritiden. Vuxna Elever som äter skollunch Övervikt. Vuxna Övervikt. Barn Rökning. Vuxna Rökning. Ungdomar Snusning Konsumtion av alkohol. Vuxna Konsumtion av alkohol. Ungdomar Missbruk/användning av narkotika. Vuxna Missbruk/användning av narkotika. Ungdomar Indexet baseras på de nyckeltal/indikatorer för vilka det finns statistik tillgänglig på stadsdelsnivå. 12

13 OJÄMLIKHET I HÄLSA En ständigt återkommande fråga i den folkhälsovetenskapliga litteraturen är huruvida hälsan är samhällets eller individens ansvar. Det är en fråga som kan ses utifrån olika dimensioner och som ger oss olika svar. I en nyligen publicerad studie från Storbritannien slår man fast att fetma inte är individens ansvar, utan en konsekvens av ett samhälle med osund kost, motorburna transporter och stillasittande arbete. Forskarna menar därför att det är samhälleliga insatser som krävs för att hämma fetmaepidemin (Government Office for Science, ). Kanske gäller detta samband även för andra folkhälsofrågor. Gunnar Ågren, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut (FHI), menar att: / / det rimligaste svaret är både och. Individen har givetvis ett ansvar för sina levnadsvanor men samhället bör underlätta bra val genom att sprida kunskap och öka möjligheterna till ett hälsosamt liv exempelvis genom skattepolitik, lagstiftning och samhällsplanering som tar hänsyn till hälsokonsekvenser (Ågren, - Det ligger en viktig poäng i detta uttalande. Vi kan inte välja att lägga ansvaret på individen eller för den delen på samhället, det måste finnas ett ömsesidigt ansvar. Individen har ett ansvar för sina levnadsvanor, men för att kunna göra hälsosamma val måste rätt förutsättningar vara etablerade. Denna utgångspunkt är en oerhört viktig aspekt i arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa. Människors sociala villkor och förutsättningar under livet har ett stort inflytande på deras hälsa och ju mer ojämlika sociala villkor desto mer ojämlik hälsa (Marmot, 2006). Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin och sektionschef för Socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet säger: Att människor har olika begåvning kan vi acceptera/ /betydligt svårare är det att acceptera att det finns sociala ojämlikheter i hälsa (Östergren, Samverkande faktorer I början av 1980-talet var det många som menade att individens sociala och ekonomiska ställning inte längre hade någon betydelse för hälsan i det jämlika svenska samhället, men när forskarna i mitten av 1980-talet närmare granskade materialet i folkhälsoundersökningarna fann man att den sociala ojämlikheten i hälsa hade ökat ( Flera av de indikatorer som tillämpas i en för 13

14 Malmö stad, för att följa befolkningens hälsa och välfärd, uppvisar generellt en social gradient, och det är därför angeläget att föra ett resonemang kring ojämlikhet i hälsa och socioekonomiska förhållanden. Möjligen är ett sådant resonemang särskilt aktuellt för Malmö som stad, en stad vars befolkning spänner över ett brett spektra av grupper med avseende på bland annat socioekonomi och etnicitet. Arbetet med Malmö stads lokala ar har pågått sedan år Detta har gjort det möjligt att se att områden med en befolkning som generellt har sämre socioekonomiska förhållande, ofta också visar en sämre bild avseende flera olika välfärdsindikatorer. Nedan beskrivs ett scenario för att skildra den samvariation som ofta förekommer mellan flera olika ofärdsindikatorer. Ekonomiskt svaga hushåll, familjer med många barn, ensamföräldrar och familjer med utländsk bakgrund är trångbodda i högre utsträckning än genomsnittet. Skolprestationen hänger ofta intimt samman med möjligheten till läxläsning utanför skoltid och forskning visar att de barn som lever i trångbodda hem ägnar mindre tid åt läxor (Boverket, 2006). Sämre skolprestationer påverkar i sig hälsan negativt (Markham & Aveyard, 2003). Men det påverkar också möjligheterna till högre utbildning, vilket inverkar på individens position på arbetsmarknaden och därför också dennes fysiska, psykosociala och ekonomiska förutsättningar (Marmot, 2006; Persson, 2005). Sämre fysiska och psykosociala förhållanden på arbetsmarknaden medför belastningsskador och stress i högre utsträckning vilket ökar risken för sjukskrivning och förtidspensionering (Theorell, 2004; Theorell m fl, 2004). Ett anspänt arbete med låg kontroll och högra krav har också kunnat knytas till en rad olika hälsoproblem, så som hjärt- kärlsjukdom, psykisk ohälsa och olika smärtstillstånd i rörelseorganen (Theorell, 2003; Toivanen, ). Utbildningsnivån påverkar dessutom de hälsorelaterade levnadsvanorna (Marmot, 2006; Persson, 2005), och en möjlig förklaring är att individer med lägre utbildning inte hanterar hälsoinformation lika bra som dem med högre utbildning (web.mac.com/sven.bremberg). Sämre levnadsvanor påverkar kroppens fysiska tillstånd och risken för att utveckla olika folksjukdomar (Marmot, 2006; Persson, 2005). 14

15 Forskning visar till exempel att personer med kort utbildning är en av de grupper som löper högst risk för dålig tandhälsa och som är mer benägna att avstå från att söka tandläkarvård (Wamala m fl, 2006). Tandhälsan är en av flera viktiga bestämningsfaktorer för god folkhälsa, och påverkar individens livskvalitet såväl som sociala relationer (Axtelius & Söderfeldt, 2004). De förutsättningar som presenterats ovan är sannolikt bara ett urval av de samband som kan ses mellan olika välfärds- och hälsoindikatorer under livet. Konstateras kan dock att förhållanden tidigt i livet spelar stor roll för framtida sociala förhållanden och hälsa (Wilkinson & Marmot, 2003). Empowerment Varje individ har visserligen ett ansvar för sitt eget liv och skälet till att eliminera hälsorisker blir då beroende av vilket ansvar man kan tillskriva den enskilde individen. En individ som röker har gjort ett val trots kunskap om riskerna, och hälsoskillnader till följd av tobaksbruket skulle därför kunna anses mindre angelägna att påverka. Men som nämndes inledningsvis handlar välfärdsarbetet om att underlätta för alla människor att göra hälsosamma val. Tobaksbruket kan till stor del vara en följd av individens uppväxtmiljö och sociala förhållanden och kan därför inte bara tillskrivas individens fria val. En stor del av all ojämlikhet i hälsa kan därför anses vara motiverad att försöka påverka (Bremberg, 2003). För att utjämna dagens hälsoklyftor måste samhället bygga en välfärdsstruktur som främjar alla individers möjligheter att göra hälsosamma val. Detta faktum har uppmärksammats internationellt såväl som nationellt. World Health Organization (WHO) har etablerat Commission on the Social Determinants of Health (CSDH), och det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Lundgren, ; Prop 2002/03:35). Ett sådant arbete kräver insatser på strukturell nivå och användande av sociala strukturer som når hela befolkningen (Ågren, ). 15

16 Att ge människor samma förutsättningar för att göra hälsosamma val handlar i grunden om att ge alla individer möjlighet att utöva kontroll över sina egna liv och att aktivt kunna delta i samhället (Marmot, 2006; WHO, ). Det handlar således om att öka, framförallt svagare gruppers, empowerment 1, så att dessa får en ökad tilltro till de egna resurserna och uppnår en ökad autonomi (Starrin, 1997). Empowerment kan ses utifrån en materiell, en psykosocial och en politisk dimension. Människor behöver en grundläggande materiell standard för ett drägligt liv, de behöver ha kontroll över sitt liv och de behöver vara delaktiga i politiken och betydelsefulla beslutsprocesser. Individen är således i centrum för en ökad empowerment, men för att uppnå detta är det nödvändigt med ett kollektivt socialt agerande (WHO, ). 1 - Empowerment är en process för att öka individer eller gruppers kapacitet att göra egna val, samt för att dessa val ska förverkligas till önskade handlingar och mål. 16

17 VÄLFÄRDSREDOVISNINGEN EN DEL AV FOLKHÄLSOARBETET Folkhälsa nivå och fördelning Hälsa är enligt Förenta nationernas (FN) deklaration om mänskliga rättigheter från år 1945 en grundläggande mänsklig rättighet 2. Enligt definitionen från World Health Organization (WHO) från år 1946 är hälsa inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp utan också ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Folkhälsa handlar emellertid inte om individuella hälsotillstånd utan istället om det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Att förebygga hälsorisker och hälsoskillnader i befolkningen kan ses som en av samhällets viktigaste uppgifter. En god folkhälsa handlar dock inte enbart om en strävan efter en generellt hög nivå av hälsa i befolkningen utan även om en strävan efter en jämlik fördelning av god hälsa i befolkningen. En god generell hälsa i befolkningen är även en viktig förutsättning för ekonomisk och social tillväxt i ett land, och föreställningen om att: en bra ekonomi ger bra hälsa har successivt bytts ut mot tanken om att: en bra hälsa ger en bra ekonomi (Ågren, 2005). Enligt en undersökning som gjorts utifrån regeringsuppdraget kring sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt, bör hälsa föras fram som en motor i regional ekonomisk utveckling (Andersson, ). Hälsa kan bidra till ekonomisk tillväxt genom olika kanaler så som högre produktivitet, bättre tillgång till arbetskraft, förbättrade färdigheter och kunskap som en konsekvens av högre utbildning samt ökade besparingar som blir tillgängliga för investering i fysiskt och intellektuellt kapital (Suhrcke m fl, 2005). Kunskapen om befolkningens levnadsvanor och sociala förhållanden är grunden för arbetet. Det är dessa vanor och förhållanden som folkhälsoarbetet i första hand inriktar sig på. Folkhälsoarbetets bas återfinns av den anledningen så nära befolkningen som möjligt, det vill säga på kommunnivå. 2 - Åtnjutandet av högsta möjliga hälsostandard är en grundläggande rättighet för varje människa utan åtskillnad för ras, hudfärg, kön, språk, religion, politik eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. - FN: s deklaration om mänskliga rättigheter

18 Välfärd Hälsa är också en välfärdsfråga. I vår tid används begreppet välfärd på en rad skilda sätt i olika sammanhang. I den samhällsvetenskapliga forskningstradition som kommit att kallas välfärdsforskning är uppfattningen av välfärd som människors levnadsförhållanden i ett flertal dimensioner en central utgångspunkt (Statens offentliga utredningar - SOU, 2000). En beskrivning av människors välfärd kan då bygga på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och arbetsförhållanden. Denna utgångspunkt har även föreliggande redovisning för välfärden i Malmö. Den nationella folkhälsopolitiken I april år 2003 antog riksdagen Mål för folkhälsan och ett nationellt mål för folkhälsan fastslogs: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att människor oavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder skall ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor (Prop. 2002/03:35). I arbetet med folkhälsopolitiken gjorde man ett strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem när man skulle formulera mål för arbetet valde man hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Mål för folkhälsan utgår från elva målområden som knyter an till hälsans bestämningsfaktorer och som sammantaget utgör grundläggande förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa (Ågren, 2003). Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med en referensgrupp med representanter från Sveriges kommuner, däribland Malmö, utarbetat förslag på indikatorer för att följa upp utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer utifrån de elva målområdena. De indikatorer som valts ut är möjliga att påverka på lokal nivå samt jämförbara över tid, och där så medgetts går de även att relatera till andra kommuner. Uppföljning och utvärdering av folkhälsoarbetet skall göras genom en samlad folkhälsorappor- 18

19 tering, som gör det möjligt att analysera och bedöma effekterna av insatserna inom de elva målområdena. På nationell nivå sker rapporteringen huvudsakligen genom Socialstyrelsens folkhälsorapporter och den folkhälsopolitiska rapport som FHI ska ta fram vart fjärde år. I maj år 2006 lade den dåvarande regeringen fram en folkhälsopolitisk skrivelse, Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (Regeringens skrivelse 2005/06:205). Skrivelsen utgjorde en första uppföljning av Mål för folkhälsan. I november år 2006 återkallade den nya regeringen denna skrivelse. I mars år 2008 presenterade regeringen huvuddragen i en ny folkhälsoproposition, En förnyad folkhälsopolitik (Prop. /08:110). I propositionen framhålls några grundläggande inriktningar av betydelse för den nya folkhälsopolitiken. Det handlar bland annat om att ha en helhetssyn på människan, att bygga folkhälsoarbetet på evidens och kunskap och att främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Empowerment och egenmakt är begrepp som därför blir betydelsefulla i detta sammanhang. Man tydliggör också vikten av att lägga fokus vid insatser för barn och unga samt äldre och att öka samarbetet med det civila samhället. För att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas understryker man nödvändigheten i och värdet av ett omfattande regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Regeringen avsätter därför medel för att utveckla det lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbetet. Några av de arbetsområden som man i propositionen riktar särskilt fokus åt är: Att utveckla en struktur för föräldrastöd, för att på så sätt stärka och stödja föräldrarna i deras föräldraskap Att främja bra kostvanor och fysisk aktivitet Att intensifiera det självmordsförebyggande arbetet Att minska tobaksbruket Att utöka samverkan mellan staten och den ideella sektorn samt att förbättra förutsättningarna för den ideella sektorns arbete Att verka för ett stärkt smittskydd (Prop. /08:110) 19

20 I Socialstyrelsens lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden för år, framgår bland annat att tobaksrökningen minskar för män och kvinnor i alla åldersgrupper. När det gäller alkoholkonsumtionen, så är denna fortsatt högre än vid mitten av 1990-talet. Däremot är det fler pojkar och flickor i skolår 9 som avstår från alkohol än för några år sedan. Sjukskrivningarna har minskat bland såväl män som kvinnor, men skillnaderna mellan könen kvarstår. Även om återhämtningen på arbetsmarknaden också avspeglas i en bättre situation för invandrare i Sverige, så finns det fortfarande stora skillnader mellan personer födda utomlands och personer födda i Sverige. Huvudresultatet i rapporten är att folkhälsan har förbättrats i de flesta befolkningsgrupper, med undantag för ungdomar och unga vuxna bland vilka den psykiska ohälsan har ökat. Den psykiska ohälsan är särskilt påtaglig bland yngre kvinnor. Självmordsförsöken har ökat bland både pojkar och flickor, men både antalet och ökningen är större bland flickor. Unga vuxna har också fått försämrade sociala förhållanden med högre och ökande andel fattiga jämfört med befolkningen i andra befolkningsgrupper (Socialstyrelsen, 2008). Regionalt folkhälsoarbete Den regionala strategin för folkhälsoarbetet i Skåne gäller för åren , och en revidering av strategin är påbörjad. Viktiga aktörer i folkhälsoarbetet i Skåne är Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Skånes 33 kommuner samt myndigheter, universitet och högskolor, regionala internationella organisationer och nationella aktörer. Det övergripande nationella målet för folkhälsan samt de tillhörande elva målområdena utgör grunden för folkhälsoarbetet i Skåne. I den regionala strategin för folkhälsoarbetet i Region Skåne har man emellertid fokuserat på de områden som man anser vara särskilt viktiga att satsa på i Skåne. Det grundläggande uppdraget för folkhälsoinsatserna i Region Skåne är: Att öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa Att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val 20

21 De fokusområden man har valt att satsa på i strategin för åren är: Jämlik och jämställd hälsa strukturella faktorer Skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv Kost och fysisk aktivitet Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Psykosocial hälsa (Region Skåne, 2005) Former för en Välfärdsredovisningar är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styr- och uppföljningssystem. Kommunfullmäktige har beslutat att en skall vara en del av årsredovisningen. Redovisningen kan när den används som bäst också stimulera till en bred diskussion där flera aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Sedan år 2001 har stadsdelsfullmäktige i Malmö upprättat lokala ar. En samlad redovisning för Malmö stad gjordes första gången år Stadskontoret svarar för insamlandet och till viss del för framtagandet av det statistiska materialet. Stadsdelarna får därefter en sammanställning för just sin stadsdel att analysera och kommentera. Stadsdelarnas ar behandlas i respektive stadsdelsfullmäktige i samband med årsredovisningen för att därefter överlämnas till kommunfullmäktige. Stadskontoret svarar slutligen för utarbetandet av en samlad för Malmö stad som även den överlämnas till kommunfullmäktige. Välfärdsredovisningen syftar till att beskriva och analysera malmöbornas levnadsförhållanden utifrån en rad olika perspektiv med syfte att sammantaget ge en bild av befolkningens generella mått på välfärd. Genom denna generella bild kan skillnader i hälsoförhållanden mellan befolkningsgrupper i staden klarläggas och utvecklingen över tid tydliggöras. 21

22 Materialet som redovisas är hämtat från en rad olika myndigheter och aktörer: Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket, Statens folkhälsoinstitut (FHI), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Socialstyrelsen, Polismyndigheten i Skåne, Malmö stad, Region Skåne 3. Nyheter i årets I årets har det genomförts en del förändringar. Syftet har varit att underlätta för läsaren genom en förbättrad struktur. För en del indikatorer/nyckeltal som beskrivs i en finns inte årlig statistik att tillgå. Nya uppgifter kommer istället med längre intervaller så som vart tredje eller vart fjärde år. Med syftet att tydliggöra vilka förändringar som har skett sedan den senaste redovisningen, så har vi i årets valt att endast presentera nyckeltal för vilka ny statistik har inkommit medan information kring övriga indikatorer har placerats i en bilaga, se Nya kommentarer från stadsdelarna om de aktiviteter som pågår kommer fortfarande att presenteras årligen för samtliga indikatorer/nyckeltal. Inför kommande år finns det anledning att diskutera betydelsen av att utarbeta fler indikatorer för de målområden där årlig statistik saknas idag. En ytterligare förändring i årets är att hemlöshet (bland vuxna) lagts till som en ny indikator för att mäta befolkningens hälsa och välfärd. Hemlöshet som indikator ingår under målområde två, ekonomisk och social trygghet, och är ett sammansatt problem med en socialpolitisk såväl som bostadspolitisk aspekt, och som har stor betydelse för individens välfärd och hälsa. Välfärd för alla Våren år 2004 antog Malmö kommunfullmäktige handlingsplanen Välfärd för alla det dubbla åtagandet med syfte att förbättra situationen i Malmö stad gällande fatt- 3 - Mer detaljerad information om register och undersökningar finns i den fullständiga en på 22

23 tigdom, utanförskap, segregation och brottslighet samt värna om en fortsatt ekonomisk tillväxt (Malmö stad, 2004). De delmål som preciserats i handlingsplanen ska vara uppnådda år Välfärdsredovisningen ska dock utvecklas och kommer även framöver att ligga till grund för satsningar och prioriteringar i Malmö stad. I lägesrapport fyra beskrivs det arbete som genomförts och de resultat som har uppnåtts under år. Då man betraktar måluppfyllelsen fram till och med år är det svårt att se en tydlig trend på alla områden. Man har sett en stadigt positiv utveckling när det gäller bostadsbyggande och förvärvsfrekvens. Utvecklingen av andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan visar inte på några genombrott och behörighetssiffran har varierat svagt upp och ned trots att betydande resursförstärkningar har getts till de elva skolor som har sämst resultat. De gemensamma insatserna som görs av polis och kommun har avsevärt förbättrat förutsättningarna för att bekämpa brott. Det ses ingen tydlig minskning av vardagsbrotten, däremot ses tydliga förbättringar gällande rån och ungdomsbrott, och en av de främsta anledningarna till detta är det förebyggande arbetet som har genomförts. Under det sista året med programmet Välfärd för alla, är det viktigt att säkerställa att de långsiktiga åtgärder som har påbörjats fullföljs som en naturlig del i den ordinarie verksamheten inom kommunens förvaltningar. Det är också betydelsefullt att bibehålla och utveckla de framgångsrika samarbeten som har byggts upp under åren (Malmö stad, 2008). Vägen mot folkhälsomålet Det nationella övergripande målet för folkhälsoarbetet är att genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ge alla medborgare lika samhälleliga förutsättningar för en god hälsa (Prop. 2002/03:35). En förutsättning för ett fungerande folkhälsoarbete är emellertid en god kunskap om befolkningens levnadsförhållanden och en nära relation till befolkningen. Sedan mitten av 1990-talet pågår ett utvecklingsarbete gällande folkhälsoarbetet i Malmö. Lokala folkhälsoorganisationer har bildats och folkhälsoplaner har utarbetats som genererat insatser inom olika verksamheter. Olika former av nätverk inom folkhälsoområdet har bildats för till 23

24 exempel brotts-, tobaks-, alkohol- och drogförebyggande samordnare samt för dem som arbetar med området sexuell hälsa, kvinnofridsfrågor och missbruksfrågor. Stadskontorets folkhälsoenhet är idag en av de aktörer som verkar för att ge kunskap, stöd och stimulans för arbetet. Det finns ett stort antal styrdokument i Malmö stad med koppling till folkhälsoarbetet, och som en utveckling av arbetet med en har kommunstyrelsen beslutat att det ska göras en avstämning av de politiskt antagna styrdokument som påverkar folkhälsoområdet, med utfallet av en. På så sätt åskådliggörs såväl den politiska viljeinriktningen som den faktiska situationen inom ett specifikt område. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan man också lyfta fram områden där en visar på en utveckling som föranleder särskilda satsningar. I arbetet med inventeringen av aktuella styrdokument har det visat sig att det finns en viss otydlighet vad gäller mål och uppföljning av en del av styrdokumenten, och för att få en lokal uppföljning av folkhälsoarbetet i Malmö, är ett nästa steg att i en även beskriva utvecklingen inom de olika styrdokumenten. Detta ska ske genom en utvecklad som sedan ska ligga till grund för de tidsbestämda handlingsplaner som bör kopplas till den folkhälsopolicy som ska utarbetas. En sådan folkhälsopolicy ska utarbetas för att få en helhetssyn över folkhälsoarbetet i Malmö stad. Denna ska beskriva organisation och riktlinjer för folkhälsoarbetet i Malmö stad, insatser beskrivna i en handlingsplan samt hur implementeringen av arbetet ska ske (Malmö stad, a). Observandum Att kartlägga vad som påverkar hälsotillståndet hos populationer, exempelvis de människor som bor i ett visst område, är en komplicerad uppgift. I Malmö stads används indikatorer som företrädesvis mäts på stadsdelsnivå. Styrkan i detta ligger i att informationen som tas fram ger möjligheten att skapa en generell överblick över situationen i området. Genom att samla in material om samma faktorer med vissa mellanrum kan man följa utvecklingen över tid och finna trender och utvecklingslinjer i materialet (Holme & Solvang, 1991). Människor lever sina liv i olika miljöer som grannskap, arbetsplatser och skolor, och på högre makro- 24

25 strukturell nivå, i storstadsområden, regioner och länder. I varje miljö kommer människor att ha gemensam erfarenhet av rådande förhållanden. Det är denna gemensamma erfarenhet som utgör rationaliteten i att använda de specifika geografiska områdena som analysenhet (Melinder, 2005). Svagheten med denna typ av mätningar är att den sociala verkligheten är synnerligen komplex. Man finner därför sällan att olika företeelser kan förklaras utifrån en enda faktor. Man kommer sällan att hitta fullständiga samband utan enbart tendenser (Holme & Solvang, 1991). Dessutom löper man risken att tillskriva en variabel, så som kön eller ålder, effekter som i själva verket beror på alla variabler sammantagna (Bourdieu, 1993). För att kunna förstå hur de olika variablerna påverkar varandra och för att mäta orsaks- (kausala) samband krävs ofta tillgång till data både på individ- och gruppnivå. Malmö stads ger, genom att visa på trender och utvecklingslinjer, en generell översikt över förhållandena i Malmös tio stadsdelar. Detta gör det möjligt att ringa in positiva och negativa förändringar vars orsaker kan vara intressanta att studera på ett djupare plan. 25

26 BAKGRUNDSFAKTA OM MALMÖ Nedan presenteras bakgrundfakta om malmöbor gällande medellivslängd, ekonomiskt utsatta barn, åldersfördelningen i befolkningen samt befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund. Medellivslängd Beräknad medellivslängd, män och kvinnor i Malmö, Mäm Kvinnor C S V Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden L-B Hy F Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie O R Hu Oxie Rosengård Husie 10 K Kirseberg 0 C S V L-B Hy F O R Hu K M M Malmö totalt En viss eftersläpning finns för beräknad medellivslängd i befolkningen eftersom ny statistik (för år ) uppdelat på stadsdelsnivå, inte fanns tillgänglig vid framtagandet av denna statistik. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Precis som i övriga riket lever kvinnor längre än män även i Malmö. Medellivslängden för kvinnor i Malmö ligger ett halvt år under riksgenomsnittet. För männen sjönk medellivslängden kraftigt mellan år 2004 och år 2005, men ökade något igen under år Fortfarande ligger medellivslängden bland män i Malmö ungefär ett 26

27 år under riksgenomsnittet. Variationen mellan de olika stadsdelarna är förhållandevis stor. För männens del varierar medellivslängden från 81,5 år i Oxie och Västra Innerstaden till 74,8 i Södra Innerstaden. För kvinnor är den högsta medellivslängden 84,1 år i Hyllie och den lägsta 80,6 i Södra innerstaden. Skillnaden mellan de olika stadsdelarnas medellivslängd har minskat från 4,5 år till 3,5 år för kvinnor men ökat från 4,6 år till 6,7 år för män mellan år 2005 och år Ekonomiskt utsatta barn Antalet barn ökar i Sverige, vilket helt kan tillskrivas storstäderna där antalet barn i åldrarna 0 17 år har ökat med under åren I övriga delar av landet minskade antalet barn med under samma period. År 1991 levde vart åttonde barn i Sverige i någon av de tre storstäderna, medan det var mer än vart sjunde barn under år Skillnaderna i ekonomiska uppväxtvillkor har ökat mellan storstäderna som helhet och det övriga landet. År 1991 var barnfattigdomen sex procentenheter högre i storstäderna än i riket som helhet. Från år 1997 och framåt har andelen barn i ekonomisk fattigdom legat närmare tio procentenheter högre i storstäderna. Storstäderna och i synnerhet Malmö har intagit en särställning sedan mätningarna påbörjades i början av 1990-talet och har tillhört de kommuner där barnfattigdomen har varit som störst. Variationen i barns ekonomiska uppväxtvillkor är betydligt större mellan storstädernas stadsdelar än mellan landets kommmuner. Storstäderna rymmer såväl landets allra fattigaste som dess allra mest ekonomiskt välmående områden. Den procentuellt kraftigaste minskningen av barnfattigdomen mellan år 2004 och år 2005 noteras i Liljeholmen i Stockholm ( 3,9 procentenheter), Gunnared i Göteborg ( 2,3 procentenheter) och Kärra-Rödbo i Göteborg ( 2,0 procentenheter). Däremot ökade andelen ekonomiskt utsatta barn i några stadsdelar, mest i Malmö: Fosie (+1,7 procentenheter), Oxie (1,1 procentenheter) och Limhamn-Bunkeflo (1,0 procentenheter). Däremot har andelen ekonomiskt utsatta barn i Rosengård i Malmö fortsatt att minska från 81 procent år 1997 till cirka 66 procent år 2005 (Salonen, 2008). 27

28 Andel (%) fattiga barn 0 17 år per kommun samt ranking, 2004 och 2005 Andel (%) fattiga Ranking Andel (%) fattiga Kommun barn per 2004 barn per Ranking 2005 kommun 2004 kommun 2005 Lomma 4,8 1 4,3 1 Stockholm ,1 282 Göteborg 20, Malmö 31, ,6 290 Källa: Årsrapport, Rädda Barnen. Barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard eller ekonomiskt bistånd i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund, 2004 och I procent av samtliga barn Kommun Total Andel (%) barn i hushåll Total Andel (%) barn i hushåll andel (%) med låg inkomst eller andel (%) med låg inkomst eller barn med ekonomiskt bistånd barn med ekonomiskt bistånd utländsk Utländsk Svensk utländsk Utländsk Svensk bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund Stockholm 37,3 35,8 9 37,5 34,5 8,3 Göteborg 38,2 39,1 9,3 38,6 37,9 8,8 Malmö 51,1 50, ,9 50,6 11 Källa: Årsrapport, Rädda Barnen. 28

29 Andel (%) barn i hushåll med låg inkomststandard eller ekonomiskt bistånd efter ensamstående respektive samboende föräldrar 1991, 2003 och 2004 Kommun Föräldrar Stockholm Göteborg Malmö Samboende Samboende Samboende 13,9 13,8 19,3 13,1 15,0 27,3 13,2 14,7 27,4 Ensamstående Ensamstående Ensamstående 38,1 41,3 41,0 32,3 36,6 41,1 33,3 37,8 42,4 Materialet för år 2005 fanns ej nedbrutet på storstäder vid framtagandet av denna statistik. Källa: Årsrapport 2006, Rädda Barnen. Under 1990-talet blev de fattiga i Sverige både fler och fattigare och den ökade inkomstspridningen har fortsatt under 2000-talets första år. SCB uppmätte då de största inkomstklyftorna sedan mätningarna började genomföras i mitten av talet. Mellan år 2002 och år 2004 var inkomstspridningen tämligen konstant för att öka igen under år För barnfamiljer i allmänhet har en återhämtning av ekonomin skett efter krisåren under 1990-talet, även om en jämförelse mellan medianinkomsten för samtliga hushåll och barnfamiljernas inkomster visar att barnfamiljer fortfarande har något sämre ekonomi än genomsnittet av alla hushåll. Skillnaden är dock stor mellan sammanboende par med barn och ensamstående föräldrar. För sammanboende föräldrar närmar sig inkomsterna genomsnittshushållets, medan ensamstående med barn halkar efter. Någon förbättring jämfört med år 1991 kan inte noteras för barn i familjer där minst en förälder har utländsk bakgrund. Barnfattigdomen är större i denna grupp idag än vid mätningarnas utgångspunkt år 1991, och det är mer än fyra gånger så vanligt att barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk fattigdom som att barn med svensk bakgrund gör det. Skillnaderna i villkor har konstaterats under en följd av år. I ett långsiktigt perspektiv framstår utländsk bakgrund som den faktor som allra starkast bidrar till ekonomisk utsatthet. 29

30 Skillnader i samhället och ekonomiskt utsatta barns upplevelser av att sakna det som andra barn har tillgång till är ofta det som allra starkast bidrar till känslan av fattigdom. I det sammanhanget framstår delar av det statistiska materialet som särskilt intressant. Till detta hör att avståndet ökar mellan storstädernas stadsdelar när det gäller barns ekonomiska uppväxtvillkor utifrån etnisk bakgrund. Barnfamiljer med utländsk bakgrund tenderar att bo alltmer koncentrerat till de stadsdelar som generellt har sämst socioekonomiska förhållanden. Sammanfattningsvis kan man konstatera att barn till ensamstående vårdnadshavare lever under betydligt sämre ekonomiska villkor än barn i familjer med samboende föräldrar. Skillnaderna i uppväxtvillkor är stor och växer också mellan barn i familjer med svensk och utländsk bakgrund. Att ha utländsk bakgrund och att växa upp med en ensamstående förälder är de två faktorer som var för sig ökar risken för ekonomisk utsatthet och tillsammans förstärker dessa faktorer varandra och mångdubblar risken för fattigdom (Salonen, 2008). 30

31 Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel 1 januari, Källa: SCB Antal Malmö Antal CENTRUM 6500 Antal SÖDRA INNERSTADEN Antal VÄSTRA INNERSTADEN 6500 Antal LIMHAMN-BUNKEFLO

32 Antal HUSIE Antal KIRSEBERG Antal OXIE Antal HYLLIE Antal ROSENGÅRD Antal FOSIE Malmö stads 32

33 Malmöbor 1 januari, Stadsdel därav med utländsk bakgrund Födda i utlandet Födda i Sverige med Totalt med (Invandrare) båda föräldrarna utländsk bakgrund födda i utlandet Antal Andel % Antal Andel % Totalt Andel % av bef. av bef. av bef. Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Källa: SCB Totalbefolkning Befolkningen i Malmö fortsätter att öka och har nu överstigit personer 4. Bara sedan fjolåret har befolkningen ökat med cirka 5000 personer och sett ur ett längre perspektiv så är detta den största årliga ökningen sedan år Befolkningsökningen har inneburit cirka nya invånare sedan år 2000 (Malmö stad, b). De stadsdelar som har ökat mest under det senaste året är Centrum och Limhamn-Bunkeflo som ökat med mer än 1000 personer vardera. Minst ökning ser vi i Västra Innerstaden. Alla stadsdelar har dock ökat något under det senaste året. 36 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och andelen har därmed ökat med två procentenheter sedan fjolåret. 4 - Sedan mätningen den 1 januari år, har antalet malmöbor ökat ytterligare. I oktober år uppmättes folkmängden till över invånare ( a). 33

34 Jugoslaver har sedan länge utgjort den största invandrargruppen i Malmö totalt, men nu är danskarna den största gruppen ( c). Den största gruppen utlandsfödda i Centrum, Västra Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Oxie är från Danmark. I Södra Innerstaden, Hyllie, Husie och Kirseberg kommer den största gruppen utlandsfödda från Jugoslavien. I Fosie är flertalet utlandsfödda från Bosnien- Hercegovina och i Rosengård kommer de flesta utlandsfödda från Irak (Malmö stad, c). 34

35 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN OCH LOKALA INDIKATORER Nationella målområden Uppdaterad statistik Ny statistik saknas 1. Delaktighet och inflytande Valdeltagande, Socialt deltagi samhället ande, Föreningsdeltagande 2. Ekonomisk och Utbildningsnivå, Förvärvsfrekvens, Emotionellt stöd, social trygghet Inkomst, Ekonomiskt bistånd, Eko- Trångboddhet (vuxna) nomisk stress, Hemlöshet (vuxna) 3. Trygga och goda Behörighet till gymnasieskolan, Skoltrivsel, Skolk uppväxtvillkor Nationella prov i skolår 5, Fullföljandegrad gymnasiet, Kvalitén inom förskolan, Simkunnighet, Trångboddhet (barn) 4. Ökad hälsa i arbetslivet Ohälsotal Anspänd arbetssituation 5. Sunda och säkra miljöer Olycksfall, Trygghet, och produkter Grönområden 6. En mer hälsofrämjande Tandhälsa hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning Vaccination 8. Trygg och säker sexualitet och Tonårsaborter, Klamydiafall Användning av preventiven god reproduktiv hälsa medel, Sex- och samlevnadsundervisning i skolan 9. Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på fritiden 10. Goda matvanor och Elever som äter skollunch, Övervikt (vuxna) säkra livsmedel Övervikt (barn) 11. Minskat bruk av tobak och Rökning, Snusning, alkohol, ett samhälle fritt från Konsumtion av alkohol, narkotika och doping samt Missbruk/användning minskade skadeverkningar av narkotika. av överdrivet spelande Indikatorer/nyckeltal för vilka ny statistik har inkommit sedan fjolårets. Indikatorer/nyckeltal för vilka ny statistik ej har inkommit sedan fjolårets, och för vilka senast tillgänglig statistik finns att tillgå i den fullständiga en på 35