REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013"

Transkript

1 REDOVISNING Stadskontoret Malmö stads välfärdsredovisning 2013

2 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2013 har sammanställts av stadskontorets avdelning för samhällsplanering. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag. Materialet går att hitta på 1

3 Förord Kommunfullmäktige beslutade år 1998 att Malmö Stad årligen ska upprätta en samlad välfärdsredovisning för Malmö (KS-KOM ). Välfärdsredovisningens syfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa hälsans bestämningsfaktorer fördelat bland befolkningen samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö. Befolkningskoncentrationen i Sverige går till storstadsregionerna Stockholm, västra Götaland och Skåne. Detta är en mycket stabil trend. I Malmö växte befolkningen förra året med nya invånare och motsvarar hälften av Skånes totala befolkningstillväxt. Idag är Malmö invånare. Tillväxttakten i Malmö har dessutom över tid successivt ökat och kring 2030 kommer Malmö vara invånare. Malmö som demografisk och ekonomisk motor för den regionala utvecklingen innebär många möjligheter och samtidigt utmaningar för hur välfärden utvecklas i Malmö. Flera av de indikatorer som presenteras i välfärdsredovisningen har en regional anknytning där Malmö stad tar ledarskap i många fördjupade samarbeten med andra kommuner, med Region Skåne och med statliga aktörer. Ett fördjupat samarbete med ideell sektor och näringsliv är också att vänta framöver där välfärds och tillväxtfrågorna ges allt större betydelse för arbetsmarknad, utbildning, bostadsbyggande, näringsliv och infrastruktur. Den snabba utvecklingen ställer ökade krav på att samhällsorganisationen långsiktigt stödjer såväl välfärds som tillväxtfrågorna inom ramen för en hållbar utveckling. Här kan välfärdsredovisningen vara en del i kunskapsbyggandet och i avvägningarna i budgetprocessen men också utgöra ett stöd i prioriteringarna i det regionala utvecklingsarbetet. Jan Haak Planeringsdirektör 2

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 5 VÄLFÄRDSINDEX BAKGRUND DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER FOLKHÄLSOLÄGET I SVERIGE SEX PRINCIPER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I MALMÖ STAD BAKGRUNDSFAKTA OM MALMÖ BOSTÄDER I MALMÖ 31 DECEMBER, ÅLDERSFÖRDELNING I MALMÖ SAMT I RESPEKTIVE STADSDEL MALMÖBOR 31 DECEMBER EKONOMISKT UTSATTA BARN NATIONELLA MÅLOMRÅDEN OCH LOKALA INDIKATORER MÅLOMRÅDE 1 - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET VALDELTAGANDE SOCIALT DELTAGANDE FÖRENINGSDELTAGANDE FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE MÅLOMRÅDE 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRVÄRVSFREKVENS INKOMST UTBILDNINGSNIVÅ EKONOMISKT BISTÅND EKONOMISK STRESS EMOTIONELLT STÖD TRÅNGBODDHET (VUXNA) HEMLÖSHET (VUXNA) PSYKISK HÄLSA TILLIT MÅLOMRÅDE 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN NATIONELLA PROV I SKOLÅR FULLFÖLJANDEGRAD GYMNASIET SKOLTRIVSEL SKOLK KVALITÉN INOM FÖRSKOLAN SIMKUNNIGHET TRÅNGBODDHET (BARN) HEMLÖSHET (BARN) MÅLOMRÅDE 4 HÄLSA I ARBETSLIVET OHÄLSOTAL ANSPÄND ARBETSSITUATION MÅLOMRÅDE 5 MILJÖER OCH PRODUKTER OLYCKSFALL TRYGGHET

5 MÅLOMRÅDE 6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TANDHÄLSA MÅLOMRÅDE 7 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING VACCINATION MÅLOMRÅDE 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA ANVÄNDNING AV PREVENTIVMEDEL SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN TONÅRSABORTER KLAMYDIAFALL MÅLOMRÅDE 9 FYSISK AKTIVITET FYSISK AKTIVITET PÅ FRITIDEN MÅLOMRÅDE 10 MATVANOR OCH LIVSMEDEL ÖVERVIKT FRUKT OCH GRÖNSAKER GODIS, CHIPS, OSTBÅGAR, LÄSK MÅLOMRÅDE 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL RÖKNING SNUSNING KONSUMTION AV ALKOHOL MISSBRUK OCH ANVÄNDNING AV NARKOTIKA STATISTISKT UNDERLAG Se bilaga 1 Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (antal) Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (antal) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (antal) Behörighet till gymnasieskolan vt 2013 skolnivå (andel) Behörighet till gymnasieskolan vt 2012 skolnivå (andel) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2013 och vt 2012 skolnivånivå (andel) Behöriga till gymnasieskolan skillnad mellan vt 2012 och vt 2011 skolnivånivå (andel) Meritv. = Summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen för elever med betyg i minst ett ämne, max värde 320 poäng. Antal = Antal elever aktuellt skolår Ämnen G = Medelvärde antal G per elev HÖGSKF = Antal elever som når Högskoleförberedande ES (krav EN, MA och SV/SVA + 9 andra ämnen) HÖGSKN = Antal elever som når Högskoleförberedande NA och TE (krav EN, MA och SV/SVA samt FY, KE, BI + 6 andra ämnen) HÖGSKS = Antal elever som når Högskoleförberedande EK, HU och SA (krav EN, MA och SV/SVA samt SH, RE, GE, HI + 5 andra ämnen) YRKESF = Antal elever som når Yrkesförberedande (krav EN, MA och SV/SVA + 5 andra ämnen GY 11 = Antal elever som når Behörighetskrav i tidigare system ( dvs minst G i SV MA och EN) Alla G = Antal elever som har godkändnivå i alla ämnen 4

6 Sammanfattning För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 44 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare. Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*). Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för är medellivslängden 78,4 år för män och 82,9 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor). Medelvärdet för medellivslängden år varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för kvinnor och i Husie för män, 84,7 år respektive 80,6 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74,8 år för män och 80,3 år för kvinnor. Målområde 1 Delaktighet och inflytande 1. Valdeltagande Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet. Trots en ökning på nära 10 procent av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet jämfört med 2004 var det endast 43,1 procent som röstade i detta val. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna. Möjligtvis saknas kunskap och insikt om dess betydelse. *2. Socialt deltagande 43 procent av Malmös manliga och kvinnliga befolkning angav år 2012 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är en ökning jämfört med föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 72 procent för kvinnor och 68 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande. 3. Föreningsdeltagande År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter. *4. Förtroende för samhällsinstitutioner Andelen av befolkningen i åldern år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i. 5

7 5. Delaktighet och inflytande Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne för 2012 visar hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Målområde 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar *6. Förvärvsfrekvens 63 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2011, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2011 var 77 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 32 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är tydligast mellan Västra Innerstaden (76 procent) och Rosengård (36 procent). *7. Inkomst Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2011 vilket kan jämföras med 18 procent år Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen av andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna. *8. Utbildningsnivå Statistiken visar att andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 41 procent år 2008 till 44 procent år Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 41 procent och kvinnor på 48 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda. *9. Ekonomiskt bistånd År 2013 var det i genomsnitt 9564 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd per månad, vilket är ca 550 fler hushåll än förra året. 35 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hälften av barnhushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd i Malmö består av två vuxna (gifta eller sambo) med barn. I drygt 40 procent av barnhushållen är det en ensamstående kvinna med barn som uppbär ekonomiskt bistånd. Av de ensamstående kvinnorna som uppbär ekonomiskt bistånd så är det fyra av tio som har barn i sitt hushåll, motsvarande siffra för ensamstående män som uppbär ekonomiskt bistånd är fyra av hundra. Störst andel barnhushåll finns bland hushåll som består av två vuxna som lever som gifta eller som sambos där cirka sju av tio hushåll har barn. 10. Ekonomisk stress Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än 6

8 för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. *11. Emotionellt stöd Svagt emotionellt stöd är vanligare bland män än bland kvinnor. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 uppgav 40 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har ett svagt emotionellt stöd. Andelen visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning. *12. Trångboddhet, vuxna Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. *13. Hemlöshet, vuxna Ur ett långsiktigt perspektiv ses en kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har mellan åren 2003 och 2013 ökat från 531 personer till 973 personer. För år 2013 finns störst antal hemlösa kvinnor i stadsområde Öster med 122 personer och störst antal män finns i stadsområde Innerstaden med 173 personer. Antalet vuxna har minskat marginellt de senaste två åren. *14. Psykisk hälsa Vid senaste mätåret 2012 var andelen 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Malmö som uppgav att de hade symptom på dålig ohälsa. Män har vid de senaste fyra mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa. *15. Tillit Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. Störst andel med låg tillit finns bland kvinnor och män i Rosengård, 63 procent respektive 57 procent. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor *16. Behörighet till gymnasieskolan Eleverna som avslutade årskurs 9 under våren 2013 var de första att få slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F. Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet bara påverkats marginellt och andelen som är behöriga att söka till gymnasieskolan är relativt konstant. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande 17. Nationella prov i skolår 6 De nationella proven från och med våren 2013 har, för årskurs 6, en helt ny redovisningsmodell. Tidigare år var indikatorn andelen elever som nådde godkänt i samtliga delprov men från och med våren 2013 är indikatorn anpassad till det nya betygssystemet och redovisningen görs nu efter det nya betygssystemet med den nya betygsskalan. Det är därför inte möjligt att jämföra tidigare års redovisningar med utfallet våren *18. Fullföljandegrad gymnasiet För år 2012 och 2013 fullföljer 66 procent av alla gymnasieelever gymnasiet inom fyra år vilket har ökat tre procentenheter sedan 2011 års mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 77 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv. 7

9 19. Skoltrivsel Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent. 20. Skolk 11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera. 21. Kvalitén inom förskolan År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent. 22. Simkunnighet För 2012 saknas redovisning över andelen elever som är simkunniga och eftersom det närmsta alternativet är andelen elever som har minst godkänt i ämnet Idrott och hälsa redovisas inte denna variabel. 23. Trångboddhet, barn Om det bor mer än en person per rum i en bostad - kök och vardagsrum oräknat - betraktas hushållet som trångbott, enligt det som kallas norm 3. Sambor antas dock klara sig med ett sovrum. En familj med två barn behöver således ha en fyrarummare för att inte räknas som trångbodd. Detta gäller både samboende och ensamstående föräldrar. Alla hushåll i enrumslägenheter räknas som trångbodda. *24. Hemlöshet, barn I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 329 barn finns i hemlösa hushåll. 311 av dem finns i hushåll som är hemlösa av strukturella skäl, d.v.s. på grund av rådande bostadsbrist i kombination med att de saknar ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. År 2013 är antalet barn i hemlösa hushåll sju gånger fler än år Det är en stor skillnad mellan stadsområdena och i Öster finns finns 172 av de hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsområdet innebär en ökning med 92 barns sedan år Målområde 4 Hälsa i arbetslivet *25. Ohälsotal *Antal ohälsodagar Senaste mätningen, år 2012, visar att bland kvinnor i åldern var det i snitt 31 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. 8

10 *Sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern år har Centrum, Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo på fyra procent medan Rosengård har högst andel på nio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern år 36 procent, vilket kan jämföras med 38 procent föregående år. I en Limhamn-Bunkeflo har männen 6 procent liksom föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa. *26. Anspänd arbetssituation Mellan åren 2004 till 2012 har andelen kvinnor som upplever anspänd arbetssituation minskat med sex procentenheter till 23 procent. Även hos männen syns en minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation. Målområde 5 Miljöer och produkter *27. Olycksfall Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har minskat från 92 till 88 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största minskningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 101 til 69 per 1000 invånare. Olycksfall för män i åldern 75 år och äldre har störst minskning i Kirseberg, från 78 till 52 per 1000 invånare mellan 2011 och Trygghet a) Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor. b) Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott) Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott. c) Upplevd otrygghet 33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året. Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 29. Tandhälsa Region Skåne har inte dessa parametrar i sitt nuvarande system så att de kan per automatik kan ta fram önskade uppgifter per stadsdel i Malmö. Region Skåne anlitar idag ett företag som tillhandahåller den epidemiologiska datan för barn- och ungdomsvården. Målområde 7 Skydd mot smittspridning *30. Vaccination Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2012 mellan 97 och 98 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2012 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 96 procent. Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 31. Användning av preventivmedel Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg 9

11 med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent. 32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo. 33. Tonårsaborter Årsrapporten för abortstatistiken 2012 kommer inte att publiceras som planerat på grund av att insamlingen statistiken stoppats tillsvidare. Det pågår en översyn av vilken detaljeringsgrad abortuppgifter som samlas in ska ha i framtiden. *34. Klamydiafall Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år. För år 2012 syns för kvinnor kvinnor mellan år en minskning och en ökning för för män i samma ålder. När det gäller åldern så är det en minskning för både kvinnor och män. Målområde 9 Fysisk aktivitet *35a) Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) Mellan åren 2000 och 2012 har andelen av befolkningen mellan år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Rosengård och Fosie finns högst andel kvinnor och män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid. 35b) Fysisk aktivitet på fritiden (barn) Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor. Målområde 10 Matvanor och livsmedel *36a). Övervikt, vuxna Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern år ökat kontinuerligt. År 2012 var det 40 procent av kvinnorna och 56 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Hyllie och Rosengård och bland män i Kirseberg och Husie. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet. *36b) Övervikt, barn Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Rosengård med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 17 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 41 procent och den lägsta andelen finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. *37. Frukt och grönsaker Mellan år 2004 och år 2012 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar. 10

12 38. Godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent. Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel *39.a) Rökning, vuxna 13 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2012 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i Limhamn- Bunkeflo är åtta procent av männen och i Fosie tjugoåtta procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger för män fortfarande över snittet för regionen medan andelen kvinnor är på samma nivå som regionen. 39b) Rökning, barn Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. en Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent. 40. Snusning Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet. *41a) Konsumtion av alkohol, vuxna Mellan år 2004 och år 2012 syns en minskning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Andel män som riskkonsumerar alkohol är 18 procentenheter att jämför med 11 procent för kvinnor. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön. 41b) Konsumtion av alkohol, barn 2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne. *42a) Missbruk och användning av narkotika, vuxna Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Andelen kvinnor som har använt narkotika är 17 procentenheter att jämföra med män som ligger på 28 procent. Kvinnor och män med lägst andel som använt narkotika finns i Rosengård, 7 respektive 9 procentenheter. 42b) Missbruk och användning av narkotika, barn Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört med Skånesnittet under våren Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är på 6 procentenheter. 11

13 Välfärdsindex För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 44 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan ett och tio där till exempel högst förvärvsfrekvens ger tio och lägst förvärvsfrekvens ger ett. Alla rangvärdena summeras för varje stadsdel och divideras med antalet nyckeltal. Detta ger ett medelvärde som kan ge en fingervisning för stadsdelens utveckling. Rang Rang Rang Indexvärde År 2009 Indexvärde År 2010 Indexvärde År 2011 Indexvärde År 2012 Rang Indexvärde År 2013 Västra Innerstaden 7,3 2 7,6 1 7,4 1 7,9 1 7,7 1 Limhamn-Bunkeflo 7,6 1 7,1 2 7,3 3 7,4 2 7,4 2 Husie 7,1 3 6,9 3 7,4 1 7,4 3 7,3 3 Centrum 5,7 6 6,0 4 6,0 4 6,1 4 5,8 5 Oxie 6,1 4 5,9 5 5,8 5 6,0 5 6,0 4 Kirseberg 4,7 7 4,8 7 5,0 7 5,3 6 5,4 6 Hyllie 5,8 5 5,5 6 5,5 6 4,7 7 4,8 7 Södra Innerstaden 4,0 8 4,5 8 4,2 8 4,4 8 4,4 8 Fosie 3,4 9 3,3 10 3,3 9 3,3 9 3,4 9 Rosengård 3,2 10 3,4 9 3,2 10 2,6 10 2,7 10 Rang I välfärdsindexet för år 2013 går att utläsa att Västra Innerstaden behåller högsta värdet och följs av Limhamn Bunkeflo och Husie. Lägre värden än föregående år har Västra Innerstaden, Centrum och Husie. Däremot har indexvärdet ökat för Limhamn- Bunkeflo, Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård. Nyckeltal/indikatorer* Valdeltagande i kommunala valet Valdeltagande i EU-valet Socialt deltagande Föreningsdeltagande Delaktighet och inflytande Förvärvsfrekvens Inkomst Utbildningsnivå Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Emotionellt stöd Trångboddhet. Vuxna Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår 5 Skoltrivsel Skolk Kvalitén inom förskolan Trångboddhet. Barn Ohälsotal. Ohälsodagar Ohälsotal. Förtidspensionärer Anspänd arbetssituation Olycksfall Trygghet. Misshandel Trygghet. Inbrott Trygghet. Otrygghet Tandhälsa Vaccination Användning av preventivmedel Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden. Ungdomar Fysisk aktivitet på fritiden. Vuxna Övervikt. Vuxna Övervikt. Barn Rökning. Vuxna Rökning. Ungdomar Snusning Konsumtion av alkohol. Vuxna Konsumtion av alkohol. Ungdomar Missbruk/användning av narkotika. Vuxna Missbruk/användning av narkotika. Ungdomar *De indikatorer som inte finns med i index är följande: De indikatorer som endast finns på Malmönivå samt förtroende för samhällsinstitutioner, hemlöshet vuxna, psykisk hälsa, tillit, hemlöshet barn, simkunnighet, konsumtion av frukt och grönt och konsumtion saft och läsk. 12

14 13

15 Bakgrund Den nationella folkhälsopolitiken Sedan början av 2000-talet har Socialstyrelsen årligen lämnat lägesrapporter om folkhälsa, med undantag för de år då mer omfattande, så kallade tematiska, rapporter presenterats. Lägesrapporterna har förmedlat en ögonblicksbild över aktuella folkhälsoområden, utvecklingen av de vanligaste folksjukdomarna och viktiga bestämningsfaktorer. Statens folkhälsoinstitut har också gett ut olika rapporter inom området, bland annat de årligen återkommande lägesrapporterna om befolkningens levnadsvanor. År 2010 genomförde Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut en gemensam översyn av myndigheternas folkhälsorapportering i syfte att uppnå ökad nationell samordning. Översynen avrapporterades till Socialdepartementet i mars 2011 och inkluderade ett förslag om årliga myndighetsgemensamma rapporter till regeringen om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Den årliga rapporteringen föreslogs vara på nationell nivå och ske i form av kommenterade diagram och tabeller. I mars 2012 presenterade Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut den första gemensamma rapporten om folkhälsa och 2013 kom den andra. Hälsans bestämningsfaktorer Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead. I propositionen för en förnyad folkhälsopolitik framhålls några grundläggande inriktningar av betydelse för folkhälsopolitiken. Det handlar bland annat om att ha en helhetssyn på människan, Befolkningens hälsoutveckling har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen och påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård. Medellivslängd och självskattad hälsa är mått som ur olika aspekter, objektiv respektive subjektiv, ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen. Personer som upplever sin hälsa som god har också visats leva längre (Idler & Benyami, 1997; Burström & Fredlund, 2001). 14

16 Medellivslängden bestäms av i vilken ålder dödsfallen inträffar. Dödsorsakerna speglar i sin tur levnadsförhållanden, hälsorisker och sjukdomar som finns i befolkningen och är därför viktiga för analysen av hur samhällets resurser för folkhälsoarbete ska prioriteras. Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via indikatorer. Forskningen visar att de flesta sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Det är nästan aldrig så att alla som har varit utsatta för en given sjukdomsorsak också blir sjuka, utan det krävs oftast något annat också (SOU 2000:91). Däremot bidrar ofta exponering för en och samma riskfaktor till flera olika sjukdomar och skador (Statens folkhälsoinstitut, 2005a). Orsaker till ohälsa har vidare den egenskapen att de ofta påverkar förekomsten av varandra: de bildar så kallade orsakskedjor. Många är heller inte direkt knutna till den enskilda individen utan ligger på samhällsnivå, långt från individen. Figuren ovan visar hur olika slags biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Det är mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på bestämningsfaktorer för hälsa än på enskilda sjukdomar. Ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in och ju fler människor som omfattas av den desto större blir den förebyggande effekten. Ibland finns det också uppföljningsmässiga fördelar: eftersom det i vissa fall dröjer flera decennier innan sjukdom eller annan ohälsa visar sig, kan bestämningsfaktorernas utveckling vara lättare att följa över tiden än sjukdomsutvecklingen (Regeringens proposition 2007/08:110). Samtidigt finns det begränsningar eftersom sambanden är komplexa och alla hälsans bestämningsfaktorer inte är kända eller möjliga att mäta. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor. På motsvarande sätt har även de indikatorer som används för att mäta bestämningsfaktorernas utveckling olika karaktär. I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 redovisas utvecklingen av medellivslängd, självskattad hälsa, sjuklighet och dödlighet samt ett urval indikatorer för hälsans centrala bestämningsfaktorer. Inom ramen för en deskriptiv rapport som denna är det inte möjligt att på ett systematiskt sätt relatera utvecklingen av en specifik indikator till utvecklingen av ett specifikt hälsoutfall. När det gäller hälsa och välfärd har Malmö under många år noga följt utvecklingen i en årlig välfärdsredovisning. Utvecklingen visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika livsvillkor. Fast mekanismerna bakom skillnaderna är detsamma. Det beror på människors olika villkor under livet, villkor som samhället kan påverka och förändra. En utveckling med ökade sociala skillnader går rakt emot ambitionen om en hållbar stadsutveckling ur alla perspektiv. Kommunstyrelsen i Malmö valde därför 2010 att tillsätta en kommission som fick uppdraget att ta fram vetenskapligt underbyggda strategier för hur skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen kan minska. Kommunstyrelsen tog genom kommissionen hjälp från lokala och nationella forskare och experter på Malmö. Detta för att bättre förstå orsakerna till utvecklingen och identifiera vad forskning och erfarenhet gemensamt kan framhålla som effektiva insatser. Det direktiv som reglerade kommissionens uppdrag angav tre huvudområden; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska villkor, demokrati och delaktighet. 15

17 Under två år sammanfattade Malmökommissionens fjorton kommissionärer tillsammans med andra forskare och experter nationell och internationell forskning, i drygt 30 vetenskapliga rapporter presenteras cirka 300 förslag. Beslutsfattare och andra i Malmö har visat ett stort engagemang och en stor vilja att vara med och fortsätta driva Malmös utveckling mot en hållbar framtid. Denna uppslutning för Malmös framtid vittnar om goda förutsättningar för ett verkligt förändringsarbete där befolkning och aktörer från olika verksamheter står redo för att vara med. Malmökommissionen har lagt fram sin slutrapport med förslag till vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska skillnader i hälsa i Malmö. Att skapa trygga och goda uppväxtförhållanden för alla barn är grundläggande i arbetet för en socialt hållbar utveckling. Rapporten är omfattande och innehåller dels en analys om hälsoläget i Malmö och vad som orsakar skillnader i hälsa. Dels en förståelse för Malmö; den historiska och demografiska utvecklingen, erfarenheter från tidigare satsningar och aspekter som påverkar detta och slutligen rekommendationer. Rapporten innehåller två övergripande rekommendationer. Den första handlar om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Den andra rekommendationen handlar om att förändra de processer som dessa system ingår i genom att demokratisera styrningen. Kommissionens två övergripande rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder indelade i sex områden: barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso-och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling. Folkhälsans utveckling I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 ansvarar Socialstyrelsen för lägesrapportens första del som handlar om folkhälsans utveckling. Det sker sällan stora förändringar i folkhälsan på ett år, och det kan också vara svårt att urskilja olika skeenden i en pågående utveckling. Om man blickar tillbaka ett par decennier framkommer däremot viktiga utvecklingslinjer tydligare, därför redovisas hälsoutvecklingen över tidsperioden De huvudsakliga källorna är patient- och dödsorsaksregistren. De hälsoutfall som redovisas har valts ut för att spegla de största folkhälsoproblemen, med den begränsningen att allt inte kan mätas i registren. I patientregistret registreras alla patienter som skrivits ut efter inläggning på sjukhus, och det primära syftet med registret är inte att mäta sjukdomars förekomst i befolkningen. Sjukhusinläggningarna kan variera över tiden av andra orsaker än förändringar i befolkningens hälsotillstånd, exempelvis vårdplatstillgång och behandlingstraditioner, vilka kan variera på olika håll i landet och över tiden. Hälsoutfallen redovisas uppdelade på kön, åldersgrupper och som indikator på socioekonomiska förhållanden utbildning. De huvudsakliga åldersgrupperna som används är 0 14, 15 24, 25 44, och 65+. Avvikelser från detta har gjorts efter bedömning av relevans vid enskilda hälsoutfall, exempelvis redovisas höftfrakturer endast bland äldre, och då i åldersgrupperna 65 74, och 85+. Uppdelning på utbildning baseras på utbildningsregistret vid SCB och redovisas efter högsta uppnådda utbildning i tre grupper: förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I rapporten redovisas ibland tidstrender för hälsoutvecklingen i utbildningsgrupperna. För tolkningen är det då viktigt att känna till att gruppernas storlek och sammansättning ändrats under perioden och att allt större del av befolkningen återfinns i grupper med högre utbildning (figur 2). För att nå överensstämmelse med andra publikationer från Socialstyrelsen har åldersintervallet år valts för utbildningsgrupperna då siffror redovisas för de senaste åren. När tidstrender för utbildningsgrupper redovisas används åldersintervallet 35 79, eftersom utbildningsvariabeln inte finns i registret före år 2008 för de äldre åldersgrupperna. 16

18 Klassifikationen av olika utbildningar ändrades år 2000 vilket i någon mån kan påverka de tidstrender som redovisas. I Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013 ansvarar Statens folkhälsoinstitut för lägesrapportens andra del, som redovisar utvecklingen av ett urval indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer. Indikatorerna har valts ut i en intern process, i vilken interna målområdessakkunniga och institutets interna granskningsgrupp har medverkat. En extern referensgrupp har utgjort ett ytterligare stöd i arbetet. Urvalsprocessen har utgått från ett antal urvalskriterier, som för respektive indikator har vägts samman till en samlad bedömning. De viktigaste kriterierna har varit att det ska finnas ett tydligt vetenskapligt samband mellan indikatorn/bestämningsfaktorn och människors hälsa, att indikatorn ska spegla ett betydande folkhälsoproblem och att indikatorn ska visa hälsoskillnader mellan grupper. Eftersom folkhälsopolitiken är uppbyggd kring en samlad målstruktur med elva folkhälsomålområden, har det därutöver bedömts önskvärt att varje målområde representeras av någon indikator. Med ambitionen att förmedla en koncentrerad lägesbild har antalet indikatorer begränsats till ett drygt tiotal. Så pass få indikatorer kan naturligtvis inte ge en fullständig, heltäckande bild av utvecklingen, men detta är inte heller årsrapportens syfte. Data kommer dels från Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor?, Statens folkhälsoinstituts årliga urvalsundersökning riktad till Sveriges befolkning i åldern år, dels från externa källor, främst andra myndigheter. Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer redovisas i möjligaste mån efter kön, åldersgrupp och utbildningslängd. Åldersgrupperingen varierar något mellan indikatorerna men är generellt sett snarlik den som används i rapportens första del. För vissa av indikatorerna förhindrar dock indikatorns definition eller karaktär eller tillgången på data en redovisning efter åldersgrupp. Av samma skäl redovisas vissa indikatorer inte efter kön eller efter utbildningslängd. Utbildning redovisas enligt två olika indelningar om tre kategorier, samtliga baserade på klassificeringssystemet Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I Nationella folkhälsoenkäten benämns kategorierna kort utbildning (till och med gymnasium om 2 år [SUN ]), mellanlång utbildning (gymnasium mer än 2 år samt högskola 0 2 år [SUN ]) och lång utbildning (högskola eller universitet 3 år eller mer [SUN ]). Denna indelning används när data kommer från Nationella folkhälsoenkäten. För två av indikatorerna används i stället SCB:s standardindelning i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Vidare är tidsseriernas längd i allmänhet kortare än i den första delen. Exempelvis genomfördes Nationella folkhälsoenkäten första gången år

19 Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor samt de elva prioriterade folkhälsomålområden som riksdagen fastställt. Kommunfullmäktige antog i november 2010 en folkhälsopolicy för Malmö stad där man presenterar visionen; alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Samtidigt fastslås det att alla förvaltningar och verksamheter inom Malmö stad har ett ansvar att implementera folkhälsopolicyn i den ordinarie verksamheten. 1. Systematiskt folkhälsoarbete I det systematiska arbetet ingår redovisningar, analys, förslag och kontinuerlig uppföljning för att fånga upp om folkhälsoutvecklingen går åt fel håll. 2. Bättre analyser varför ser det ut som det gör? Det handlar om att mäta och förstå problemet med jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar och åtgärder. 3. Prioritera Det innebär en fokusering, inom alla politikerområden och verksamheter, på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. 4. Kvalitet och innovation I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnadseffektiva och evidensbaserade metoder men också finna nya innovativa sätt att påverka hälsoutvecklingen. 5. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla politikområden, förvaltningar och andra samhällsaktörer så som förenings- och näringsliv. 6. Kompetensutveckling För att kunna veta vilka vinster man kan göra med bra förebyggande och hälsofrämjande arbete samt prioritera folkhälsoarbetet behövs kontinuerlig kompetensutveckling. En viktig del i arbetet med folkhälsopolicyn är att få in folkhälsofrågorna i kommunens ordinarie planeringsarbete, som t.ex. budgetprocessen. Som visualiseras nedan är välfärdsredovisningen ett viktigt verktyg i prioriterings- och uppföljningsarbetet av folkhälsofrågorna. 18

20 Bakgrundsfakta om Malmö I all kommunal planering är information om befolkningens sammansättning och utveckling grundläggande. Nedan presenteras bakgrundsfakta gällande medellivslängd, bostäder i Malmö, åldersfördelningen i befolkningen, befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund samt ekonomiskt utsatta barn. Dessa bakgrundsvariabler är viktiga att ha i åtanke när det gäller tolkningen av övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Beräknad medellivslängd, män och kvinnor i Malmö År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År M K M K M K M K M K M K Centrum 77,3 83,4 78,7 82,1 78,2 84,6 78,0 81,8 79,1 83,6 78,3 83,1 Södra Innerstaden 72,5 78,6 74,4 80,9 76,1 80,6 74,8 80,8 76,4 80,7 74,8 80,3 Västra Innerstaden 80,8 83,3 79,3 84,2 79,5 84,6 81,8 85,9 80,9 85,3 80,5 84,7 Limhamn-Bunkeflo 79,7 84,0 81,8 84,2 79,9 83,7 79,7 84,1 81,3 83,3 80,5 83,9 Hyllie 78,9 82,5 78,4 84,0 77,0 82,0 78,7 84,6 78,2 83,1 78,2 83,2 Fosie 76,3 81,9 77,9 81,1 76,3 83,3 78,2 83,6 78,1 83,3 77,4 82,6 Oxie 80,3 82,3 81,6 83,9 80,5 82,6 76,7 81,9 82,0 83,7 80,2 82,9 Rosengård 75,8 82,4 76,0 81,9 76,5 81,5 78,9 80,4 77,9 80,9 77,0 81,4 Husie 79,1 82,6 81,2 84,6 79,9 83,3 81,3 85,0 81,6 84,5 80,6 84,0 Kirseberg 76,3 81,4 78,7 80,5 77,6 81,0 78,0 84,2 77,5 79,6 77,6 81,3 Malmö totalt 77,6 82,4 78,8 82,8 78,0 83,0 78,8 83,5 79,0 82,9 78,4 82,9 Sverige 79,1 83,2 79,2 83,2 79,5 83,4 79,8 83,5 79,9 83,5 79,5 83,4 Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) Kvinnor lever generellt längre än män i Malmö såväl som i Sverige. Sett till ett medelvärde för åren ligger medellivslängden på 78,4 år för män och 82,9 år för kvinnor i Malmö vilket visar att män och kvinnor i Malmö lever i snitt ett år kortare än män och kvinnor i riket. Medelvärdet visar också på den spridning som finns mellan stadsdelarna som trots en minskning år 2010 fortfarande tydligt visar på stora skillnader avseende medellivslängd inom Malmö. Den genomsnittliga medellivslängden för män mellan åren visar en skillnad på 5,8 år mellan Södra Innerstaden (74,8 år) och Husie (80,6 år). Motsvarande skillnad mellan kvinnor är på 4,3 år mellan Södra Innerstaden (80,3 år) och Västra Innerstaden (84,7 år). Skillnader i hälsa samt skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar både livskvalité och livslängd. Att finna strategier för att förebygga och motverka skillnader i hälsa är vad Kommission för ett socialt hållbart Malmö arbetar med och den slutliga rapporten presenteras i mars

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för samhällsplanering. Ett stort tack riktas

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2008

Välfärdsbokslut 2008 Välfärdsbokslut 08 Husie stadsdelsförvaltning bilaga 1 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 08-02-28 1.0 Sofie Karavida, Kristina Ågren Husie stadsdelsförvaltning Information- och utvecklingsavdelningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Martin Lindström Birgit Modén Mathias Grahn Maria Fridh Maria Rosvall Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö Författare

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 November 29 1 FÖRORD Plan- och tillväxtutskottet har beslutat att en Välfärdsredovisning ska tas fram. Detta är den första redovisningen för samtliga bostadsområden. Resultatet visar

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer