Regionalt utvecklingsarbete SAMMANSTÄLLNING AV LÄNENS UTVECKLINGSARBETE INOM SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD

Transkript

1 Regionalt utvecklingsarbete BoU 2017 SAMMANSTÄLLNING AV LÄNENS UTVECKLINGSARBETE INOM SOCIAL BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1

2 2

3 Innehåll Summering och slutsatser... 5 De regionala utvecklingsledarna och RSS... 5 Arbetet med de prioriterade frågorna... 5 Det nationella stödet från SKL... 8 Bakgrund och sammanhang... 9 BoU-satsningen ( )... 9 Partnerskap för regionalt utvecklingsarbete från Underlag och frågemall för redovisningen av 2017 års arbete... 9 Regionala utvecklingsledare och regional samverkans- och stödstruktur Utvecklingsledarnas antal och uppdrag Den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) Implementering av handlingsplanen Implementeringen i län och kommuner Utvecklingsledare och chefer en samordnande roll Stabilare personalsituation Introduktion och kompetens Introduktion- och kompetensprogram BoU Yrkeshandledning som introduktion Introduktionsprogram för hela socialtjänsten Inget aktuellt uppdrag om introduktion på regional nivå Övrigt Systematisk uppföljning och IT Socialstyrelsens och SKL:s arbete med BBIC Webbkollen Barn och Unga avslutat Regionalt arbete med BBIC-variabler och BBIC IT Utbildningar i systematisk uppföljning Öppna jämförelser (ÖJ) Uppföljning av placeringar Uppföljning av tidiga insatser och samverkan Övrigt Barn och ungas brukarmedverkan för verksamhetsutveckling Forskningscirklar Västernorrlandsmodellen Scott Millers skattningsskalor BarnSam Användardriven innovation Övrigt Spridning av nationella kunskapsprodukter Främst Socialstyrelsens produkter som spridits Chefs- och handläggarnätverk viktiga för spridningen

4 Utveckling av familjehemsvård och HVB Familjehemsvården Stöd till familjehemsföräldrar HVB Stöd till biologiska föräldrar Stöd till placerade barn Ensamkommande barn Övrigt Placerade barns hälsa och skolgång Läkar- och hälsoundersökningar av placerade barn Skolsatsningar i många kommuner Tidiga insatser Stort intresse för utveckling av tidiga och samordnade insatser (TSI Handlingsplan missbruk och beroende Rapporterat utvecklingsarbete missbruk och beroende SKL:s nationella samordning SKL:s roll och utgångspunkter i utvecklingsarbetet Det nationella BoU-nätverket Medlemsbesök Utvecklingsledarna mycket nöjda med SKL:s samordning och stöd Kontaktuppgifter till de regionala utvecklingsledarna Bilaga års frågemall

5 Summering och slutsatser Utvecklingsarbetet med regionala utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården finansieras sedan 2017 av kommunerna själva. Ursprungligen byggde utvecklingsarbetet på en statlig satsning via en överenskommelse om stöd till evidensbaserad praktik, , mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Prioriterade frågor år 2017 för det regionala utvecklingsarbetet BoU har beslutats av socialchefsnätverket och Nätverket för den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS). Denna rapport är en sammanställning av regionernas utvecklingsarbete med de prioriterade frågorna. Rapporter har lämnats in från 24 av 27 delregioner. Antalet 27 baseras på att de två största länen, Stockholm och Västra Götaland, är indelade i fyra delregioner vardera, vilket blir sammanlagt 27 regioner/ delregioner. De regionala utvecklingsledarna och RSS Det finns en eller flera utvecklingsledare i alla regioner/delregioner, sammanlagt fanns det under året 30 utvecklingsledare i landet. Alla regioner/ delregioner, utom en delregion, Södertörn/Stockholms län, har haft utvecklingsledare under Förutsättningarna varierar dock, en del jobbar heltid med uppdraget andra en mindre andel. I flera län arbetar utvecklingsledarna BoU även med andra frågor, främst Psykisk hälsa. Det finns både för- och nackdelar med detta, samordningsvinster men samtidigt kan arbetet bli splittrat. Utvecklingsarbetet Barn och unga är väl integrerat i den regionala samverkans- och stödstrukturen och i många regioner är arbetet stabilt; Västernorrland var först ut med att bygga upp ett egenfinansierat långsiktigt och kommungemensamt RSS. Halland har implementerat en modell som ska garantera stabilitet över tid, med permanent bemanning av resurs för barn, mitt i livet och äldre. I några rapporter beskrivs hur regionbildningarna påverkat planeringsförutsättningarna för RSS, såväl kommande som genomförda regionbildningar har skapat osäkerhet. Arbetet med de prioriterade frågorna Sammanställningen visar att det pågår mycket arbete i regioner och kommuner. Implementering av handlingsplanen Stärkt skydd barn och unga och ökad stabilitet. Regionerna har på olika sätt arbetat med implementeringen av handlingsplanens förslag ofta med utvecklingsledaren som samordnare. Uppsala län har exempelvis formulerat mål för personalstabilitet som kommer att följas över 5 års tid, och kommunerna har formulerat lokala mål i sina handlingsplaner, Vid SKL:s uppföljning hösten 2017 var 38 av 44 förslag är genomförda eller på väg att genomföras. Flera regioner rapporterar att personalsituationen börjat stabiliseras, man har lättare att rekrytera socionomer, även om det främst är nyexaminerade. Bemanningsföretag behöver inte anlitas i samma utsträckning längre. Administratörer används som avlastning och många använder arbetstyngdsmätning för att ha koll på arbetsbelastningen. 5

6 Introduktion och komptensprogram Flertalet regioner, 20 av 25 regioner/delregioner, har byggt upp introduktionsprogram för nyanställda handläggare. Det varierar hur programmen är uppbyggda, men merparten har inspirerats av Socialstyrelsens webb-stöd och många inkluderar utbildning i BBIC. Rapporterna visar på vikten av samordning annars riskerar arbetet att ebba ut. En del regioner som ännu inte byggt upp regionalt introduktionsstöd har tittat på Göteborgsregionens introduktionsstöd Yrkesresan, och hoppas få tillgång till det. Som ett första steg planerar man att ansluta övriga delregioner i Västra Götaland; Boråsregionen, Fyrbodal och Skaraborg. En del län har också kompetensprogram för erfarna och arbetsledare. Det senare är en grupp som utvecklingsledarna lyft fram som viktiga att satsa på och många efterfrågar nytt introduktionsstöd från Socialstyrelsen, inriktat på arbetsledare. Systematisk uppföljning och IT Arbetet med systematisk uppföljning har varit en prioriterad fråga sedan BOUsatsningens start, baserat på BBIC. Men det är ett långsiktigt arbete som inte är i hamn än. Under 2017 har SKL slutfört arbetet med uppföljningsprojektet Webbkollen Barn och Unga där ett antal BBIC-variabler testats, under 2018 kommer Socialstyrelsen att fortsätta att göra nya tester av användbarheten av BBIC-variablerna. Socialstyrelsen kommer dock inte att begära in BBICstatistik av kommunerna, utan kommunerna får själva välja vilka BBICvariablerna som ska användas. Kommunerna efterfrågar mer stöd i vilka variabler som ska användas, men också hur statistiken ska kunna tas ut och dels kravställningen till systemleverantörerna. Det finns en frustration över att arbetet inte kommit längre. SKL kommer utifrån resultaten i Webbkollen BoU att ge kommunerna stöd i att fokusera på variabler som beskriver resultat för brukaren, men också att få fungerande IT-stöd för att kunna ta ut BBIC-statistik. Av rapporterna framstår Stockholms stads moderniseringsarbete för sitt IT-stöd som mest banbrytande. Det pågår mycket annat arbete med systematiskt uppföljning i regionerna; utbildningar i systematisk uppföljning, ÖJ, uppföljningssystem för placerade barn inkl. EKB, brukarundersökningar, målgruppsinventeringar, etc. Det kan förhoppningsvis bli mer tryck i frågan då både Partnerskapet och NSK-S prioriterar frågan. Den nationella nivån måste bli bättre på att samordnat och kraftfullt stödja kommunerna i detta arbete. Barns brukarmedverkan Samtliga regioner har fortsatt arbeta med modeller för att öka barns delaktighet och barns medskapande., Det som främst rapporteras är forskningscirklar för att öka barns delaktighet; Sörmland, FoU Nordost och Östergötland, samt flera regioner som implementerat Västernorrlandsmodellen. I Blekinge används Barnsam ett digitalt samtalsverktyg, i form av en app för uppföljningssamtal i familjehem och HVB. Appen ger bra information på individ och aggregerad nivå och går att följa över tid. Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve och hennes arbete med att öka barns medskapande har också satt spår främst via Innovationsguiden, bland annat har region Dalarna och Skåne deltagit med flera kommuner. Spridning av nationella kunskapsprodukter Under året är det främst det reviderade Ett hem att växa i som spridits, ett utbildningsmaterial till familjehem som kompletterats med information om ensamkommande barn. Spridningen av materialet har gjorts enkelt och smidigt i samverkan med Socialstyrelsen. De regionala utvecklingsledarna har kartlagt 6

7 antal familjehem som ska utbildas och Socialstyrelsen har utbildat utbildare. Spridningsgruppen har regelbundna träffar med Socialstyrelsen i anslutning till BoU-träffarna. Spridningsgruppen uppdrag handlar inte bara att föra ut kunskapsprodukter, utan lika mycket om att föra fram kommunernas behov till nationell nivå. Utveckling av familjehem, HVB Alltfler regioner bygger upp länsgemensam familjehemsvård, år 2017 fanns det sådan verksamhet i, Jämtland, Jönköping, Värmland, Västernorrland samt Stockholm Nordväst. I Kalmar län har diskussioner och planering påbörjats. I Fyrbodal och Västerbotten har en del av kommunerna gått samman i nätverk och i Västmanland har utvecklingsledaren arbetat fram en modell för ett länssamarbete kring familjehemsutbildningen. Flera län har också gått samman för utbildning av kursledare eller gemensamma utbildningar, Sörmland har t.ex. utbildat utbildare åt Västmanland. Det är exempel på allt samarbete i och mellan län kring utbildning av familjehem. Gotland har inrättat ett HVB-hem för utredning av barn tillsammans med föräldrar för att förhindra uppbrott och onödiga miljöombyten, med öppenvårdsinsatser som kan enkelt kopplas på. Gotland har också initierat ett arbete med Familjerådslag för att stärka barnets nätverk och förebygga placeringar och sammanbrott. Placerade barns hälsa och skolgång Samtliga 21 regioner har överenskommelser om läkarundersökningar av placerade barn, och flertalet inkluderar också undersökningar av tandhälsa. Under 2017 kom det nya bestämmelser i syfte att stärka arbetet med placerade barns hälsa, med krav på hälso-och sjukvården att göra hälsoundersökningar av alla placerade barn utifrån socialtjänstens beställning samt krav på överenskommelser om samarbete mellan socialtjänsten och hälso-och sjukvården, inför, under och efter placering. Alla regioner rapporterar att man under året arbetat med att revidera överenskommelser om hälsoundersökningar av placerade barn. Bortsett Jämtland, är det oklart om regionerna kommit igång att revidera överenskommelser utifrån de nya bestämmelserna om samverkan. Socialstyrelsens arbete med att ta fram föreskrifter är inte heller klart och det har sinkat arbetet. Många regioner har arbetat med implementering och utbildningsinsatser. Sörmland har analyserat flödet för att undersöka var hakarna i systemet finns. Skolsatsningar, som t ex Skolfam finns i kommunerna och samordnas inte främst via regionerna, bortsett Letterbox Club som samordnas av Jönköpings län. Tidiga insatser Intresset för att arbeta med tidigt lättillgängligt stöd utan höga trösklar är stort i landet. Många har inspirerats av arbetet i Skottland och enskilda kommuner, Faluns kommun/dalarna och hela regioner har besökt Skottland för att ta del av modellen på stället, bland annat Region Örebro och Kronoberg. Många kommuner arbetar sedan länge med tidiga och samordnade insatser; t.ex. Linköping/ Östergötland, Umeå/Västerbotten och flera kommuner i Norrbotten. Under 2017 fick Socialstyrelsen och Skolverket ett 3-årigt regeringsuppdrag att om utvecklingsarbete kring tidiga och samordnade insatser, socialtjänst, elevhälsa och hälso-och sjukvård, hur utvecklingsarbetet ska riggas är inte klart än. Översyn av socialtjänstlagen som pågår förväntas göra det möjligt för socialtjänsten att enklare kunna ge tidigt stöd utan onödigt myndighetsmaskineri. 7

8 Handlingsplan missbruk och beroende år Ett prioriterat område är att arbete för att minska missbruk och beroende bland unga och unga vuxna. Det är ett kongressuppdrag på SKL och en handlingsplan har börjat tas fram, flera regioner deltar i arbetet och ute i landet pågår olika aktiviteter, som uppbyggnad av Mini-Maria och implementering av missbruksriktlinjer, Det nationella stödet från SKL Samordningen och stödet av SKL framhålls som viktigt, inte minst sedan den statliga satsningen upphört. Samtliga regioner är mycket/ganska nöjda med samordningen. Det nationella BoU-nätverket är mycket uppskattat; det ger bra omvärldsbevakning, erfarenenhetsutbyte och möjlighet att föra fram synpunkter och påverka den nationella nivån. Den regionala nivån har blivit en strategiskt viktig arena för att samordna och stödja och avlasta kommunerna, t.ex. familjehemsfrågor och introduktionsstöd. Samordningen och stödet av SKL framhålls som viktigt, inte minst sedan den Några rapporter beskriver svårigheter att överblicka den nya kartan från nationell till regional nivå när det gäller den nationella kunskapsstyrningen och samordningen, med olika aktörer, förutom Partnerskapet nämns Huvudmannagruppen, Rådet för kunskapsstyrning Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK-S etc. 1. För framtiden pekar några på rimligheten att det borde vara ett delat ansvar, stat och kommun, att finansiera de regionala stödstrukturerna. Citatet nedan illustrerar samordningen och kraften i BoU- nätverket Den nationella nivån är oerhört viktig i detta ansvarsfulla, komplexa och komplicerade område för socialtjänsten. Lyhördheten hos SKL när det gällt att fånga upp och adressera de frågor och förbättringsområden som förs upp från regional nivå har verkligen varit en förutsättning för att kunna driva utvecklingsarbetet. Det har bidragit till reviderade BBIC, hälsoundersökningarna (införande i lag), kunskap om placerade barn och ungas hälsa, systematisk uppföljning, BBIC IT mm. En oerhört viktig påverkansarena, bottom-up!!. Att andra nationella aktörer såsom tex. Socialstyrelsen, Socialdepartement m.fl. nu även ser SKLs BoU-nätverk som en källa till kunskap, en resurs, stärker det lokala och regionala inflytandet till nationell nivå och bidrar till att de frågor som socialtjänsterna brottas med i praktiken blir belysta och som i exemplen ovan får nationell mottagare och leder till utveckling. Genom SKLs nätverk för BoU blir det synligt att problemen är desamma i stora delar av Sverige, exempel BBIC/IT. Utvecklingsarbete tar tid, vi jobbar efter mottot: Håll i, håll ut. 1 Partnerskapet är modellen för samverkan och samordning mellan Socialstyrelsen, SKL och RSS efter den statliga satsningen på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Rådet för styrning med kunskap består av 9 myndigheter med Socialstyrelsens GD ordförande. Rådet för kunskap samråder med Huvudmannagruppen som består av förtroendevalda från kommuner och landsting, Huvudmannagruppens roll är att lyfta behov och beskriva behov i kommuner och landsting/regioner. Huvudmannagruppen kan ses som en garant för statens ambition att utveckla en samlad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) som representerar socialtjänsten i samtliga län, tillsammans med representanter från relevanta nätverk och myndigheter. Uppgiften är att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv.. 8

9 Bakgrund och sammanhang Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården startade 2011 med en överenskommelse mellan regeringen och SKL Stöd till en evidensbaseradpraktik för god kvalitet inom socialtjänstens område. Utvecklingsarbetet skulle vara en del av de regionala samverkans- och stödstrukturerna till stöd för kunskapsutvecklingen. Målet var att de långsiktigt ska försörja det egna länet/ den egna regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och även utgöra en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg. BoU-satsningen ( ) Utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården, som kallats BoU-satsningen, innebar att medel avsattes till länen för att anställa utvecklingsledare kopplade till de regionala stödstrukturerna. SKL hade i uppgift att samordna, stödja och följa arbetet med regionala utvecklingsledare. Ett prioriterat område för 2011 var att stödja huvudmännen och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och HVB. Från och med 2013 utvidgades utvecklingsarbetet och omfattade hela den sociala barn- och ungdomsvården. Mellan fanns också ett samarbetsprojekt mellan BoU-satsningen och Kunskap till Praktik (KtP), om förbättrad intern samverkan mellan socialtjänstens barn-och ungdomsvård respektive missbruksvård. Det statliga stödet till utvecklingsarbetet minskade de sista åren, 2015 och 2016, men samtliga län valde att fortsätta anställa utvecklingsledare inom den sociala barn-och ungdomsvården. BoU-satsningen skulle enligt överenskommelsen utvärderas. En delrapport presenterades i början av 2013 och en slutrapport 2016 av den externa utvärderaren Professional Management AB. Resultaten visade att 75 procent av kommunerna var nöjda med det regionala stödet och lika stor andel av kommunerna uppgav att BOU-satsningen var väl förankrad i de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Dock fanns farhågor att långsiktigheten inte kunde garanteras framöver. Det nationella stödet från SKL var uppskattat. Partnerskap för regionalt utvecklingsarbete från 2017 Satsningen på stöd till EBP avslutades år En plan för fortsättningen har tagits fram av SKL, Socialstyrelsen, de regionala samverkans- och stödstrukturerna och andra centrala aktörer. Planen bygger på ett tre-delat partnerskap och innehållet har diskuteras vid länsdialoger under Partnerskapet är alltså den modell för samverkan och samordning mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala samverkans- och stödstrukturerna för stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst efter den statliga satsningen på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Underlag och frågemall för redovisningen av 2017 års arbete Det regionala utvecklingsarbetet för BoU har utgått från en VP 2017 bestående av 10 prioriterade frågor. Frågorna har beslutats av socialchefsnätverket och nätverket för de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). Dessa frågor är också utgångspunkten för regionernas/delregionernas redovisning av detta arbete till SKL ( frågemall se bilaga 1). 9

10 I denna rapport används genomgående län som benämning oavsett om regionbildning skett, alternativt delregioner i de två största länen, Västra Götaland och Stockholms län. 25 av 27 län/delregioner har lämnat in rapporter. Antalet 27 län/delregioner baseras på att Stockholms län och Västra Götalandsregionen/VG är indelade i vardera 4 delregioner. Rapporter saknas från Södertörn/Stockholm som inte haft någon utvecklingsledare under året och Gävleborg som sakande regional utvecklingsledare vid utgången av Den här rapporten bygger på en sammanställning av 25 lägesrapporter. Utvecklingsledarna och kontaktpersonerna för RSS har lämnats tillfälle att ge synpunkter på underlaget. 10

11 Regionala utvecklingsledare och regional samverkans- och stödstruktur Samtliga län har valt att fortsätta med utvecklingsledare En delregion i Stockholms län, Södertörn har inte haft utvecklingsledare under året. Det finns olika benämningar på utvecklingsledarna; nätverksledare, utvecklingssamordnare, utvecklingsstrateg. I denna rapport och på nationell benämns de regionala utvecklingsledare alternativt utvecklingsledare. Utvecklingsledarnas antal och uppdrag Samtliga län har en eller flera utvecklingsledare. Vanligast är det med en utvecklingsledare per län. Sammanlagt fanns det 30 utvecklingsledare i länen vid årets slut. Utvecklingsledarna antal har varierat över tid, år 2012 fanns det 26 utvecklingsledare, år 2016 fanns det 37. Utvecklingsledarnas tid för uppdraget varierar från 100 till 20 procent. I cirka hälften av länen/delregionerna arbetar utvecklingsledarna med andra områden utöver BoU. Vanligast är att utvecklingsledarna också arbetar med området Psykisk Hälsa som delvis är samma målgrupp. Men det finns också de som arbetar med hela IFO. Det finns både fördelar och nackdelar med det. Samordningen minskar glapp mellan olika områden samtidigt som arbetet kan bli splittrat. Exempel på fördelar och nackdelar Under 2017 har utvecklingsledarens tjänst finansierats 50 procent med kvarvarande medel från BoU-satsningen och 50 procent med samlade stimulansmedel från Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner inom området psykisk hälsa. Kombinationen har resulterat i att de barn och ungdomar som möter socialtjänsten tydligt belysts inom området psykisk hälsa, vilket anses positivt (Jämtland) När den regionala handlingsplanen följts upp konstateras att en hel del planerade insatser inte har kunnat genomföras. Arbetet med samordning av länets arbete inom satsningen psykisk hälsa tog, framför allt under hösten, en hel del tid. Särskilt arbetet med att ta fram en fördjupad analys- och handlingsplan barn och unga. (Dalarna) Det förekommer också att man utöver utvecklingsledaren anställer resurspersoner för speciella uppdrag, exempelvis för kompetensfrågor (Kalmar län, Sörmland och Västernorrland). Västra Götaland har med sina fyra kommunalförbund (Boråsregionen, Fyrbodal, Göteborgsregionen och Skaraborg) fyra utvecklingsledare, en för varje delregion. I Stockholms län har man valt att knyta fyra utvecklingsledare till fyra FoU-miljöer i länet (Stockholms stad, FoU nordost, FoU nordväst samt Södertörn). Utvecklingsledare saknas dock i Södertörn. Drygt hälften av de 30 utvecklingsledarna tillhör ett kommunal- eller regionförbund medan resten tillhör en FoU-miljö. De regionala samverkans- och stödstrukturernas uppbyggnad och placering varierar i landet vilket också speglar var utvecklingsledarna har sin anställning. 11

12 Några län/ delregioner saknar utvecklingsledare 2018 Några län/delregioner Södertörn, Gävleborg och Uppsala län saknade utvecklingsledare vid ingången av Läget är oklart, men kan ändras under året. Västmanland hade utvecklingsledare finansierad fram till september Därefter finns en utvecklingsstrateg men med begränsade möjligheter att upprätthålla det utvecklingsledaren gjort. Den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) Det regionala utvecklingsarbetet BoU beskrivs av flertalet som en naturlig och etablerad del i den regionala samverkans- och stödstrukturen med väl upparbetade kontakter med utvecklingsledare inom andra områden, t.ex. äldreomsorg, funktionshinderomsorg och folkhälsa men också med länsstyrelsernas utvecklingsledare för våld i nära relationer. Utveckling av RSS efter det att det statliga stödet upphört Några exempel Västernorrlands socialchefer har satsat på ett permanent och gemensamt regionalt arbete för en kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Länet erbjuder långsiktigt samordnings-och utvecklingsstöd i syfte att få hållbar utveckling i lokala verksamheter. Det finns fast anställda samordnare för olika sakområden inom socialtjänsten som arbetar tvärvetenskapligt i team tillsammans med forskare som ger vetenskapligt stöd i utvecklingsarbetet. Under 2017 har arbetet utvecklats genom att Vård-och omsorgscollege och samordningen av VFU:n för sjuksköterskor knutits till länet, en regional familjehemsorganisation har etablerats samt att ett nytt forskningsområde om socialtjänstens organisation och ledarskap tillkommit. Halland har utvecklat en ny struktur med nya områden under Utgångspunkten är tre fasta områden barn, unga och familj, mitt i livet och senior (permanenta grupper) samt fyra fokusområden som ska arbeta under två år med digitalisering, psykisk hälsa, hälso- och sjukvård och funktionsnedsättning. Genom detta sätt att organisera den regionala stödstrukturen ska det bli lättare att arbeta med helheten, utveckla och se till hallänningens bästa. Fyra utvecklingsledare/utvecklingsstrateger samordnar och är processtöd i dessa grupper. RSS på Gotland som är en strategisk funktion för utvecklingsarbetet innefattar BarnSam (barn och unga 0 24 år) och VuxenSam (vuxna och äldre). Utgångspunkten för arbetet i BarnSam och VuxenSam är gemensamma överenskommelser och avtal. Barnnätverket, är en viktig del av BarnSam, ett nätverk av samverkande chefer från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Regionala utvecklingsledaren BoU har utifrån sin roll ett särskilt uppdrag. Utmaningar I några rapporter finns beskrivningar om hur regionbildningarna påverkat planeringsförutsättningarna för RSS, såväl kommande regionbildningar som genomförda regionbildningar. Det påverkar planeringen för bl.a. regionala utvecklingsledare. 12

13 I några rapporter beskrivs svårigheter att överblicka den nya kartan från nationell till regional nivå när det gäller den nationella kunskapsstyrningen och samordningen, förutom Partnerskapet nämns Huvudmannagruppen, Rådet för kunskapsstyrning Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK-S etc. 2 Om vi som är inom systemet har svårt att förstå hur saker och ting hänger ihop, så kan det inte vara lättare för dem vi är till för. Jag tror att med en större tydlighet blir det även enklare för oss att verka på den regionala arenan också. (Dalarna) 2 Partnerskapet är modellen för samverkan och samordning mellan Socialstyrelsen, SKL och RSS efter den statliga satsningen på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Rådet för styrning med kunskap består av 9 myndigheter med Socialstyrelsens GD ordförande. Rådet för kunskap samråder med Huvudmannagruppen som består av förtroendevalda från kommuner och landsting, Huvudmannagruppens roll är att lyfta behov och beskriva behov i kommuner och landsting/regioner. Huvudmannagruppen kan ses som en garant för statens ambition att utveckla en samlad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) som representerar socialtjänsten i samtliga län, tillsammans med representanter från relevanta nätverk och myndigheter. Uppgiften är att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv.. 13

14 Implementering av handlingsplanen Arbetet med implementeringen av handlingsplanen Stärkt skydd barn och unga 3 syftar till att skapa en mer stabil personalsituation och bättre förutsättningar för socialtjänsten att klara sitt uppdrag att skydda och stödja barn och unga. Implementeringen av handlingsplanen är en av de prioriterade frågorna i utvecklingsarbetet för BoU. Stabilitet i verksamheten är en viktig faktor i utvecklingsarbete. Vid SKL:s uppföljning av implementeringen av handlingsplanen i slutet av 2017 var 38 av 44 av handlingsplanens förslag genomförda eller på väg att genomföras. Många förslag i handlingsplanen är långsiktiga, det är ett arbete som kommer att pågå över tid. I sammanhanget kan nämnas att regeringen under perioden genomför en bemanningssatsning riktad till kommunerna för att stärka bemanningen inom den myndighetsutövande verksamheten i den sociala barn- och ungdomsvården. Under 2017 har det avsatts 260 miljoner kronor, medel för att anställa socialsekreterare, arbetsledare eller administrativ personal i syfte att frigöra tid för såväl handläggarna som arbetsledarna i arbetet med myndighetsutövning. Socialstyrelsen kommer att följa upp vad satsningen lett till. Implementeringen i län och kommuner Handlingsplanen beskrivs av flera län som grunden i arbetet inom barn och unga området. Många har som mål att öka stabilitet, bemanning och kompetensutveckling. Några exempel Stockholms stad har sedan 2016 arbetat fram en handlingsplan som under 2017 har implementerats på stadsdelsförvaltningarna, arbetet fortgår. I Boråsregionen har enskilda kommuner arbetat med handlingsplanen och mål har formulerats. Det har skett vid workshops med personal inom IFO och arbetet har involverat chefer. Handlingsplanen har bidragit till mer arbete med statistik och utbildningsplanering. Uppsala län har fastställt mål som ska följas upp. Samtliga kommuner ska utifrån lokalt uppställda mål ha uppnått personalstabilitet inom området för social barnavård inom fyra år. Kommunerna upprättar i sin tur lokala mål med lokal plan för upplägg, dokumentation och uppföljning. Utgångspunkt är; modellen för ökad personalstabilitet som forskaren Anna Lena Lindquist tagit fram (Lindquist & Hedkvist, 2016). Utvecklingsledare och chefer en samordnande roll I Västmanland har utvecklingsledaren samlat in kommunernas lokala handlingsplaner, sammanställt och jämfört. Härigenom har det kommit igång en diskussion i IFO-chefsnätverket kring gemensamma frågor. Arbetet fortsätter 3 SKL (2015) Stärkt skydd barn och unga. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. 20Slutversion.pdf 14

15 självständigt för IFO-chefsnätverket under Även i Blekinge har utvecklingsledarna haft en samordnande roll och arbetat för att få till stånd ett implementeringsteam med uppföljningsansvar för arbetet med handlingsplanen. Frågan har väckts i olika kommun och landstingsgemensamma forum. I Kronoberg, Halland och Västerbotten beskrivs att IFO-cheferna och/eller socialcheferna haft en aktiv roll. I Halland har exempelvis cheferna i kommunerna har haft utvecklingsdagar och aktivt arbetat med att prioritera områden, mål och aktiviteter utifrån handlingsplanen.. Stabilare personalsituation 2017 års rapporter innehåller till skillnad från förra året inga beskrivningar om problem att rekrytera personal. Jönköpings län beskriver exempelvis att personalsituationen i kommunerna har blivit stabilare under Personalomsättningen har minskat, det är lättare att rekrytera personal med rätt kompetens och användningen av socionomkonsulter har minskat rejält. Den bilden bekräftades också i den kartläggning som SKL genomförde med hjälp av utvecklingsledarna i september Det rapporterades ha blivit lättare att rekrytera socionomer, även om det främst var nyexaminerade, och bemanningsföretag behövde inte anlitas i någon större omfattning. Arbetsmiljön i fokus På uppdrag av SKL har forskare vid FoUiVäst gjort en kvalitetssäkring av Göteborgs stads instrument för arbetstyngdsmätning. Arbetet med kvalitetssäkringen har sammanställts i en rapport 4. Detta är också ett underlag för revidering av instrumentet, som kommit att kallas Göteborgsmodellen som från början användes i Göteborgs stadsdelar är nu spridd till andra kommuner. Numera finns också ett inrapporteringsverktyg framtaget av Jönköpings län. 5. I Jönköpings län har kommunerna fortsatt att göra sina arbetstyngdsmätningar för att följa arbetsbelastningen för utredande socialsekreterare. Det har också arbetats fram en modell för arbetstyngdsmätning för familjehemssekreterare under året. En kommun, Kalix i Norrbotten, har sedan några år tillbaka systematiskt använt sig av Göteborgsmodellen. Där har socialsekreterarna haft regelbundna avstämningar av mätningen med sin arbetsledare vilket inneburit att de känner sig mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare. I Västmanland och Skaraborg fler och fler kommuner har börjat intressera sig för och använda arbetstyngdsmätning. Stockholms stad har inom ramen för sin handlingsplan arbetat med en uppföljningsmodell av ärendemängden. Flertalet regioner arbetar med att avlasta socialsekreterare med administrativa uppgifter. Deras uppgifter varierar liksom deras benämningar. Gotland har anställt socialassistenter som utför arbetsuppgifter som inte kräver socionomutbildning kvalitetssakringavmodellforarbetstyngdsmatning html 15

16 Introduktion och kompetens Arbetet med kompetens- och utbildningsfrågor har blivit en viktig regional uppgift på den regionala nivån. Här finns möjligheter till strategisk samordning och stöd till kommunerna. Regeringen har haft olika regeringsuppdrag, bland annat stöd till introduktion där den regionala nivån och utvecklingsledarna eller andra strategiska funktioner fått en samordningsroll. Det har visat sig mycket att vinna för kommunerna genom samordning. Till stöd i arbetet i det regionala utvecklingsarbetet finns en arbetsgrupp för kompetens-och utbildningsfrågor bestående av representanter från Göteborgsregionen, Jönköpings län, Stockholms stad, Västernorrland och Östergötland. Flertalet län har eller är på väg att ta fram introduktions- och kompetensprogram. Introduktionen ligger kvar på kommunerna i ett par län. Fler län bygger också upp program för erfarna handläggare och arbetsledare. Introduktions- och kompetensprogram finns sedan flera år i Uppsala län, Jönköpings län och Fyrbodal. Under året har dock introduktionen legat nere i Uppsala och Fyrbodal, då man saknat resurser för samordning respektive utbildare. Introduktion- och kompetensprogram BoU Introduktion för nyanställda och erfarna inom BoU Kompetensprogrammet i Jönköpings län innehåller både en introduktionskurs för nya socialsekreterare men också olika utbildningar och kurser för erfarna handläggare. Under året har tre omgångar av introduktionskursen startat, två LVU-utbildningar, en omgång av Svåra samtal och att möta människor i kris och trauma, flera MI-utbildningar samt en arbetsledarutbildning. En person har under 2017 anställts särskilt för att hålla samman kompetensfrågorna. I och med det har man börjat planera för en introduktionskurs för nyanställda inom öppenvården och ett introduktionsprogram för nya arbetsledare i första linjen. Arbetet med detta är inte klart utan fortsätter under Kursutvärderingar av kompetensprogrammet visar att 100 procent av respondenterna skulle rekommendera kursen till kollegor. Västernorrland har utvecklat en länsgemensam modell för kompetensutveckling och erbjuder utbildningar till nyanställda, erfarna och arbetsledare, utifrån de behov som har identifierats i dialog med kommunerna. Och av dessa är basutbildningen Kunskap för barn & ungas bästa introduktion för nyanställda socialsekreterare inom social barn och unga, utbildning i socialtjänstens ansvar för placerade barn och utbildning i Risk och skydd. Andra utbildningar som har anordnats är Att sätta mål och Dokumentation för utförare. Inom området ensamkommande barn och unga har ett antal utbildningar genomförts, professionellt bemötande och förhållningssätt samt dokumentation för HVB personal. Örebro län anordnar gemensamma utbildningar som riktar sig till såväl nyanställda som erfarna, samtliga utbildningar är erbjudanden till kommunerna. Vissa utbildningar förekommer varje termin andra mer sällan. Det är utbildning i barnsamtal, BBIC, fördjupning i BBIC:s teoretiska grund, HOME, introduktion för personal inom ensamkommandeverksamheter, svåra samtal, MI m.m. 16

17 Introduktionsprogram för nyanställda BoU Sörmland har en sedan 2016 ett gemensamt program för introduktion av nya socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning. Samfinansieras av kommunerna. Sedan 2016 har introduktionsutbildningen genomförts vid tre tillfällen och yrkeshandledningen har skett för åtta grupper. Kursutvärderingar visar att deltagarnas helhetsintryck har varit positivt/mycket positivt. Speciellt uppskattat har det varit att introduktionsprogrammet har genomförts över kommungränserna. Detta har bland annat gett deltagarna insyn i hur andra kommuner arbetar med liknande frågeställningar. Enligt deltagarna har den länsgemensamma utbildningen bidragit till ett mer enhetligt arbete inom barn- och ungdomsvården och ökat påverkansmöjligheterna för en bättre socialtjänst. Drygt hälften av deltagarna anser att de efter introduktionsutbildningen har tillräckliga kunskaperför att klara arbetet. Föreläsningarna inom introduktionsutbildningen uppfattas som angelägna och har bidragit till ny kunskap och god insyn i arbetsprocessen inom den sociala barnoch ungdomsvården. I utvärderingen av yrkeshandledningen förmedlar deltagarna att handledningen har påverkat deras förutsättningar att vara kvar i yrket på så sätt att de har blivit styrkta och hoppfulla inför framtiden. Handledningen har också bidragit till professionell utveckling. FoU i Sörmland har i uppdrag att genomföra introduktionsprogram fram till och med Delrapport som omfattar piloten och de utbildningsomgångar som är genomförda kommer under I Göteborgsregionen har man utvecklat Yrkesresan, en satsning för att öka kompetens och stabilitet bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården i GR-kommunerna. ( Yrkesresan lanserades 2017, inledningsvis vänder sig Yrkesresan till nya socialsekreterare inom myndighetsutövning barn och unga i GR:s 13 medlemskommuner. På sikt kommer Yrkesresan att erbjuda kompetensinsatser även för mer erfarna socialsekreterare, arbetsledare och chefer. Det finns också förfrågningar från andra regioner och för andra målgrupper. Yrkesresan erbjuder en struktur för kompetensutveckling i form av olika kurser. Varje kurs har särskilda kunskapsmål och innehåller tre steg: 1. egna förberedelser, 2. fysiska kursdagar och 3. eget efterarbete. I de olika stegen återfinns exempelvis filmer, webbutbildningar, podcasts och övningar. En särskild webbplats med personlig inloggning har utvecklats. Finansieras av GR-kommunerna Stockholms stad har haft en introduktionsutbildning sedan Deltagarna är överlag mycket nöjda med introduktionsutbildningen som på de flesta SDF kompletteras med uppföljning av de nyanställda med hjälp av mentorer. En pilotintroutbildning om två heldagar har även hållits under hösten 2017 för handläggare inom familjevården som arbetat mindre än två år. Introduktionsutbildningen är tänkt att återkomma en gång per år. I Värmland startades hösten 2016 en länsgemensam introduktionsutbildning för nyanställda inom sociala barn- och ungdomsvården. Målgrupp är socialsekreterare inom sociala barn- och ungdomsvården med mindre än två års erfarenhet som socialsekreterare inom sociala barn- och ungdomsvården. Introduktionsutbildningen, på 8 dagar, utgår från Socialstyrelsens webbaserade stöd ( Grundutbildning i BBIC är också integrerad i utbildningen. Därutöver rekommenderas varje nyanställd att tilldelas en mentor. Under första året beräknas att 20 procent av arbetstiden avsätts till utbildning, 17

18 introduktion i arbetet. Under detta år bör man också så långt möjligt ha enklare ärenden än en erfaren socialsekreterare. I den utvärdering som gjorts efter varje delmoment framgår det att utbildningssatsningen varit såväl uppskattad som behövlig. Vad som framgår tydligast är deltagarnas behov av uppfräschning av redan befintlig kunskap, men även fördjupning och förståelsen av tillämpning av densamma. Erfarenhetsutbytet, grupparbeten och fallbeskrivningar framhålls särskilt. Kommunförbundet Skåne startade introduktionsutbildningar under 2017 för socialsekreterare med mindre än 18 månaders erfarenhet. Utbildningen är fortsatt efterfrågad. Introduktionen som består av nio dagar, som bygger på kunniga och erfarna medarbetare från olika verksamheter/kommuner. Det verksamhetsoch praktiknära innehållet har varit den viktigaste framgångsfaktorn för introduktionsutbildningen. Fokus ligger på socialarbetarollen, handläggning och dokumentation inkl. utredningsmetodik och klarspråk, samtalsmetodik, barnsamtal och barns delaktighet, utsatthet och barn som far illa, placerade barn. Utvecklingsarbete har påbörjats tillsammans med 3 kommuner för att skapa ett regionalt kompetensutvecklingsprogram på grund, erfaren och specialistnivå för hela området IFO. Under året påbörjades diskussioner med GR för att kopiera/ upphandla deras modell Yrkesresan. I Skaraborg finns en 6- dagars delregional introduktionsutbildning för nyanställda uppbyggd. BBIC ingår och under utbildningsdagen Samverkan medverkar utvecklingsledaren på temat samverkan utifrån Vårdsamverkan Skaraborg, Barn och unga och lokala samverkansgrupper. Skaraborg diskuterar möjligheten att skriva avtal med GR för att använda deras webbaserade Yrkesresan. Stockholm Nordvästs kommuner har en gemensam introduktionsutbildning för nyanställda inom området barn och unga, så kallad BAS utbildning. Utbildningen omfattar åtta temadagar och varje kommun ansvarar för en temadag. FoU-Nordväst har ett samordningsansvar och sköter administrationen. Utbildningen riktar sig till nyanställda med mindre än två års erfarenhet av myndighetsutövning inom området barn och unga. Under hösten -17 och våren -18 pågår en mindre utvärdering av introduktionsutbildningen av FoU. I Dalarna har en grupp bestående av utvecklingsledaren, BBIC-samordnaren, en erfaren metodstödjare/bbic-utbildare samt ansvarig för socionomprogrammet på Högskolan under våren arbetat fram det regionala introduktionsprogrammet. Programmet består av sex tillfällen, varav två dagar BBIC grundutbildning. Övriga fyra tillfällen utgår från Socialstyrelsen webbstöd. Första omgången av introduktionen påbörjades i oktober 2017 avslutades januari 2018 med bra resultat vid utvärdering. Kalmar län introducerade under 2017 den länsgemensamma kompetensplanen. Under våren genomfördes en introduktionsutbildning under fyra och en halv dag där erfarna handläggare användes som föreläsare och samtalsledare. Under hösten erbjöds ett antal utbildningar på en till två dagar som riktade sig emot handläggare med längre erfarenhet av arbetet. Utbildningssamordnaren slutade under året så ett glapp har uppstått, men förhoppningsvis kommer det igång under detta år. Kompetens-utvecklingsplanen har arbetats om och kommer 2018 bestå av en introduktionsutbildning under våren på tre dagar. Till hösten kommer det genomföras två utbildningar riktade mot handläggare med längre tids erfarenhet. Gotland har arbetat med att förstärka introduktionen särskilt för de som arbetar inom den sociala barn och ungdomsvården 18

19 I Jämtland har ett arbete pågått med att ta fram ett länsgemensamt introduktions- och vidareutvecklingsprogram för socialsekreterarna i länet. Det är ett mål i den regionala handlingsplanen för socialtjänstens barn-och ungdomsvård i Jämtlands län. Programmet antogs 2017 av länets IFO-chefer och en första länsgemensam introduktionsutbildning kommer att hållas våren 2018 Östergötland har under 2017 utarbetat ett introduktionsprogram för nyanställda socialarbetare i länet. I uppdraget för 2017 ingick att BoU-satsningen skulle bidra till att samordna kommunala behov till länsövergripande nivå. Utifrån en dialog med länets socialchefsnätverk arbetades ett förslag till ett länsövergripande program fram för nyanställda handläggare och utförare inom den sociala barn- och ungdomsvården samt LSS-handläggare. Programmet omfattar elva heldagar och utgår ifrån de önskemål om innehåll som framförts av representanter från kommunerna, utifrån andra läns program samt de punkter Socialstyrelsen anser bör ingå i en introduktion. Kunskapsmål för de olika delarna, lokal, kursledare mm är klart och en särskild projektledare (75 %) påbörjade sin anställning i januari Kursstarten blir den 2 mars Yrkeshandledning som introduktion Fyrbodal har sedan 2015 erbjudit Yrkeshandledning till nya socialsekreterare inom BoU och är nu inne på sin 14:e grupp. Liknande modell som Uppsala 10 tillfällen a 3 h med 7-8 deltagare. Det pågår därutöver ett arbete med att följa upp och revidera kompetensplanen för den sociala barn-och ungdomsvården inom Fyrbodal. Utvecklingsledaren har samlat arbetsledare inom social barn - och ungdomsvården för dialog om kompetensbehov. I Uppsala län har under 2017 satsat på yrkeshandledning som en del i Strategi för stabilitet och kompetensutveckling. Under 2017 avslutades den 18 omgången av Yrkeshandledning (YHL) riktad till socialsekreterare nya i yrket med anställning i någon av länets åtta kommuner. Under hösten 2017 startade ytterligare två omgångar YHL (omgång 19 och 20). Varje omgång utgörs av 9-10 tillfällen a 2,5h med 8-9 deltagare. Arbetet med resten av Kompetenshjulet ligger nere eftersom man saknar samordnare för kompetensfrågorna på den regionala nivån. I Norrbotten kompletteras kommunernas egna introduktioner av nyanställda socialsekreterare inom den sociala barn och ungdomsvården med ett koncept för samtalscirklar i syfte att stärka yrkesidentiteten, LuMo, Lust och motivation. Två samtalscirklar har hittills genomförts, med sammanlagt 32 deltagare. Den sista cirkeln avslutades våren LuMo ersätter inte den introduktion som görs på den enskilda arbetsplatsen men kan vara en hjälp i arbetet med att rekrytera och behålla socialsekreterare, i arbetet med barn och unga. En nyligen gjord uppföljning visar att LuMo uppskattats av deltagarna, att det ger tillfälle att reflektera över rollen som socialsekreterare och är ett tillfälle att skapa ett nätverk mellan nya socialsekreterare i länet. LuMo kan bli ett komplement till kommunens eget arbete med att förbättra arbetssituationen och dels vara en del i en introduktions- och kompetensutvecklingsplanering. Introduktionsprogram för hela socialtjänsten FoU Nordost har startat ett yrkesintroduktions- och kompetensutvecklingsprogram, en introduktionsdel för medarbetare som är nya i myndighetsrollen och en kompetensutvecklingsdel för de som arbetat längre och behöver påfyllnad i sin kompetensutveckling. 19

20 Introduktionsprogrammet vänder sig till nyanställda socialsekreterare och biståndshandläggare i socialtjänstens alla olika verksamhetsområden. Syftet med introduktionsprogrammet är att medarbetare i kommunerna ska stärkas i sin yrkesroll. Programmet består av en generell del och en fördjupad del. Den generella delen har fokus på det sociala arbetets komplexitet, brukarmedverkan samt ökade kunskaper om utvärdering, uppföljning, handläggning och dokumentation. Under 2017 har man påbörjat den generella delen med föreläsningar och seminarier, medarbetarna rapporteras dock ha haft svårighet att komma loss från sina arbetsplatser. I den specialiserade delen av introduktionsprogrammet kommer de ämnesspecifika frågorna att tas upp. Denna del har dock inte kommit igång i strukturerad form ännu. Blekinge läns kommuners socialtjänster gav Blekinge Kompetenscentrum i uppdrag att planera och genomföra en introduktionsutbildning för nyutexaminerade socialsekreterare inom myndighetsutövning. Utbildningsplan arbetades fram under våren och utbildningen genomfördes under oktober och november 2017 Kursledare engagerades från såväl landsting som kommunerna och en brukarorganisation. I den tre-dagars grundläggande introduktionsutbildningen deltog 28 socialsekreterare från olika verksamhetsområden med myndighetsutövning inom socialtjänsten. Tanken var att den grundläggande introduktionen skulle följas upp med verksamhetsspecifika fördjupningsdagar. Till fördjupningsdagarna Barn och familj, anmäldes för få personer för att de skulle genomföras, inte heller under övriga områden fanns tillräckligt med underlag för att genomföra fördjupningsdagar. Inget aktuellt uppdrag om introduktion på regional nivå I Halland arbetade en regional arbetsgrupp fram en kompetensplan för 2017 samt ett underlag till en introduktionsutbildning för nyanställda inom den sociala barn och ungdomsvården. Utbildningen kom aldrig igång bl.a. för att Halland vill undersöka möjligheten för kommunerna att vara med i introduktionsutbildningen i GR där en av Hallands kommuner, Kungsbacka är med. Under våren och hösten 2017 har en arbetsledarutbildning genomförts samt två utbildningar i LVU. Kronoberg IFO chefsnätverket arbetar med denna fråga så det pågår ett visst arbete på länsnivå. Kronoberg har däremot inget uppdrag att samordna detta Västerbotten har arbetat fram en länsövergripande plan där ett av de områden som prioriterats är kompetensutveckling för medarbetare inom den sociala barn- - och ungdomsvården. Den regionala planen är inte antagen ännu, därför finns ännu inget regionalt introduktionsprogram. I Västmanland har nio av länets tio kommuner varit delaktiga i att utforma en gemensam modell för introduktion av nyanställda och en s.k. basutbildning för nyanställda inom BoU. Inget uppdrag till regionen Boråsregionen Diskussion i nätverk kring kompetenstrappa samt workshops om personalsituationen. Förvaltningscheferna i Sjuhärad har lämnat uppdrag till IFO chefer att bilda en arbetsgrupp för att jobba vidare i frågan. Kontakt även tagen med Göteborgsregionen angående Yrkesresan. Borås Stad har den s.k. KAL-gruppen (Kompetens, arbetsvillkor och lön) som har arbetat med kompetensförsörjning. HR-specialist och kommunikatör med inriktning på rekrytering har anställts i Borås med koppling till IFO. 20

21 Övrigt Gotland har under länge arbetat för att förmå lärosäten att erbjuda socionomutbildningen på Gotland. Under hösten 2017 fattade Uppsala universitet - Campus Gotland beslut om att starta socionomutbildning i samarbete med högskolan Ersta Sköndal från och med hösten Region Gotland har arbetat med komptensväxling. 21

22 Systematisk uppföljning och IT För de regionala utvecklingsledarna inom den sociala barn- och ungdomsvården har systematisk uppföljning varit en prioriterad fråga ända sedan Under 2018 är systematisk uppföljning också ett prioriterat område i Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, liksom inom ramen för NSK-S 6. Det ger förhoppningsvis mer tryck i frågan, vilket behövs då det är många faktorer som ska klaffa för att få till en fungerande systematisk uppföljning så som det är tänkt utifrån en kunskapsbaserad socialtjänst: dels variabler som säger något om resultat för brukaren, dels fungerande IT-stöd Socialstyrelsens och SKL:s arbete med BBIC En stor del av arbetet med systematisk uppföljning har skett i samråd med Socialstyrelsen eftersom arbetet utgår från BBIC. I januari 2018 avslutade SKL projektet Webbkollen Barn och Unga, som pågått under två års tid där ett 10-tal kommuner testat av ett antal variabler ur BBIC:s variabellista för systematisk uppföljning. Socialstyrelsen har under 2017 uppdaterat BBIC Informationsspecifikation (version 3.1), som bl.a. innehåller en variabellista för BBIC-statistik. Och i slutet av året påbörjade Socialstyrelsen ett projekt för systematisk uppföljning (SU) i BBIC där användbarheten av BBIC-variablerna ska testas i syfte att utveckla ett användarstöd för systematiskt uppföljning inom BBIC. I detta projekt som ska pågå hela 2018 deltar 17 kommuner 7. Den kravspecifikation för BBIC IT, som SKL 2016 tog fram till stöd för kommunerna vid upphandling av IT-stöd för BBIC, har visat sig inte användas i någon större utsträckning, trots att många kommuner uttryckt behov av hjälp med kravställandet. SKL kommer under 2018 följa upp den låga användningen av kravspecifikationen. Under året har SKL och Socialstyrelsen arbetat med att ta fram en gemensam genomförandeplan som ett sammanhållet implementeringsstöd för BBICstatistik. Genomförandeplanen skulle vara ett stöd till att lägga in BBICvariablerna samt att ta ut och analysera BBIC-statistik ur verksamhetssystemen. Arbetet avbröts på hösten 2017 då det fanns olika uppfattning om vilka BBICvariabler som man lämpligen skulle rekommendera kommunerna att lägga in i sina verksamhetssystem. Samarbetet med Socialstyrelsen kring BBIC-statistiken fortsätter dock, främst genom SU BBIC. Det är ingen överdrift att säga att kommunernas förväntningar på BBIC-statistiken inte infriats. Ett citat från Gotland illustrerar dilemmat. Region Gotland har sedan 2013 när arbetet med att utveckla och revidera BBIC inleddes, inväntat att Socialstyrelsen skulle ställa högre krav på IT- 6 Partnerskapet är en modell för samverkan och samordning mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala samverkans- och stödstrukturerna för stöd till en kunskapsbaserad socialtjänst efter den statliga satsningen på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) som representerar socialtjänsten i samtliga län, tillsammans med representanter från relevanta nätverk och myndigheter. Uppgiften är att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv 7 Deltagande kommuner i SU BBIC; Skellefteå, Falun, Tierp, Karlstad, Hammarö, Täby, Enköping, Nyköping, Göteborg, Borås, Jönköping, Växjö, Eslöv, Lund, Malmö, Skurup och Ystad. 22

23 leverantörerna för BBIC och möjlighet till systematisk uppföljning. Krav som skulle underlätta för kommunerna att hämta ut resultat på individnivå och aggregerad nivå. Regionen har också inväntat tydligare besked från Socialstyrelsen kring vilka variabler som den nationella nivån kommer att efterfråga resultat kring. Vid mötet den 18 december 2017 framgår det klart att Socialstyrelsen inte kommer att vägleda kommunerna i detta. Varje kommun väljer vilka variabler man vill arbeta med och varje kommun ansvarar för att föra dialog med respektive IT-leverantör kring åtgärder för att anpassa sitt IT-system. Regionens nuvarande IT-system Procapita för individ- och familjeomsorgen medger inte att hämta ut resultat utan avancerad handpåläggning. Vid kontakter med IT-leverantör framkommer att inga större åtgärder kommer att vidtas som underlättar uttagande av resultat eftersom Procapita står inför en övergång till ett nytt system Lifecare. Eftersom verksamhetssystem inte medför att få ut information om målgruppen har Region Gotland valt att genomföra en målgruppinventering (målgruppsinventering se sid 27). Webbkollen Barn och Unga avslutat SKL har under drivit projektet Webbkollen Barn och Unga. Det tillkom på önskemål från kommuner som ville komma igång med att följa upp resultat. Valet föll då på att göra det genom att testa några av variablerna i BBIC med fokus på resultatet för de barn och unga, där uppföljningen syftar till kunskaps- och verksamhetsutveckling. Projektet har genomförts i samråd med Socialstyrelsen. I projektet har ett tiotal kommuner deltagit från FoU Nordost, Gävleborg, Skaraborg, Värmland, Västerbotten och Örebro län. Västerbotten beskriver erfarenheterna: Umeå kommun har deltagit i Webbkollen. Socialsekreterare ur familjebehandlingsenheten har deltagit i projektet och registrerat ärenden. Webbkollen för dem har inneburit att det satt ljus på utsatthet och därmed gett anledning till att se över vilken insats som behövs. Utifrån data 2016 hittade man lämpliga typer av insatser/metoder för att möta upp behoven. Utifrån dessa erfarenheter skapade de nya team och organiserade arbetet annorlunda utifrån de behov som identifierades. De har också utvecklat vägen in till insats nu i dialog mellan utredningsenheterna och familjebehandlingsenheten som är utförare. De poängterar vikten av att få se resultat för att hålla motivationen av registrering i Webbkollen uppe. En slutrapport för projektet publicerades av SKL i april Regionalt arbete med BBIC-variabler och BBIC IT Endast ett län, Uppsala, rapporterar att de arbetat med BBIC-variablerna, genom att föreslå regionala variabler med bäring på BBIC hälsoundersökning ur kommunernas olika IT-system. Flera rapporterar om arbete med BBIC-IT men det verkerar inte ha kommit så långt, och det verkar finnas en stor frustration. Undantaget är Stockholms stad som för närvarande driver ett stort moderniseringsprojekt av hela sitt IT-stöd och kommer i det utveckla sitt användarstöd när det gäller BBIC och ta ett 8 Läs mer om Webbkollen Barn och Unga på skl.se och i slutrapporten: atiskuppfoljningbarnochunga/uppfoljningsocialabarnochungdomsvarden.7270.html 23

24 omtag vad gäller systematisk uppföljning. Det nya stödet beräknas börja kunna användas Västerbotten rapporterar att projektet med att få till en gemensam upphandling för IT-stöd i länets kommuner inte gick att genomföra och ligger på is. Varje kommun sköter nu sina egna upphandlingar när det gäller IT-stöd. Flera rapporter, Borås-regionen, Skaraborg, Fyrbodal, FoU Nordväst, Blekinge, Dalarna och Kronoberg beskriver att man haft möten och dialoger med länens BBIC-samordnare, chefsnätverk och IT-ansvariga. Ett exempel från Skaraborg illustrerar problemet med att få till ett fungerande IT-stöd I Skaraborg har IFO-chefsnätverket arbetet med BBIC och IT. Och för att få igång en utveckling kommer man att lyfta frågan till socialcheferna för att ev. tillsammans kunna sätta press på IT-leverantörerna. Det finns en stor frustration gällande BBIC och IT. Övrigt kring IT Skaraborg rapporterar att LIKA införts inom IFO 9. LIKA ger en tydlig bild av det länet behöver utveckla. I Boråsregionen har IT-utveckling skett i form av chat inom fältverksamheten, uppbyggnaden av ett videokonferensrum och försök att digitalisera sociala jouren. En POD för familjerådgivningen planeras också att tas fram. Utbildningar i systematisk uppföljning En del län rapporterar att de arbetat mer generellt med systematisk uppföljning. Utvecklingsledare (BoU och äldre) från Sörmland är länets representanter i SKL:s nationella nätverket för systematisk uppföljning och analys. Under hösten 2017 har utvecklingsledarna bildat ett regionalt nätverk för systematisk uppföljning och analys med representanter från kommunerna i länet. Två träffar har ägt rum, samt planering för utbildningsinsatser under våren I Jönköpings län ägnas en av kursdagarna i introduktionsutbildningen för nyanställda åt systematisk uppföljning. Kursledarna har genomfört presentationer av individinriktad systematisk uppföljning och träning i att formulera mätbara mål. Fortsatt stöd är nödvändigt på detta område. FoU Nordväst har genomfört tre seminarier/workshops med chefer inom BoU om systematisk uppföljning. Innehållet har varit lärande exempel från praktiken och samtal kring hur delregionen kan samarbeta kring systematisk uppföljning. Öppna jämförelser (ÖJ) Genom öppna jämförelser (ÖJ) kan kommuner se hur de ligger till inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård i förhållande till andra kommuner och förhoppningsvis bli sporrade till att göra förbättringar LIKA är socialtjänsten är ett verktyg att ta tempen på hur långt kommunerna kommit i digitaliseringen av socialtjänsten och åskådliggöra förutsättningar för att komma framåt i arbetet. Verktyget är ett stöd för förvaltning och verksamhetschefer att fokusera på rätt saker samt att prioritera insatser och aktiviteter. 10 Bakom de öppna jämförelserna ligger insamlande av fakta från en rad olika källor, framför allt register och databaser. Inom socialtjänsten insamlas de flesta uppgifter in via enkäter till kommunerna. Det övergripande syftet med ÖJ, som finns inom flera områden bland annat inom 24

25 Flera län rapporterar om regionalt arbete och stöd i analysarbetet med ÖJ. Dalarna har gett regionalt stöd sedan 2014 genom inmatningsseminarium, analysseminarium och en länsrapport publiceras per område som ryms inom den regionala samverkans- och stödstrukturen (äldre, missbruk, LSS, socialpsykiatri, barn och unga). Så gott som alla kommuner deltar aktivt i arbetet med ÖJ och tycker att det regionala stödet är till nytta för att få till ett bättre arbete lokalt. Resultaten används även vid prioritering av det regionala arbetet. Även Jämtland och Jönköpings län har sedan flera år ett pågående regionalt arbete med ÖJ. Jönköpings län har också under lång tid arbetat med att samla in en hel del statistik och nyckeltal. Länet rapporterar självkritiskt att analys och användning av dessa skulle behöva utvecklas. Kalmar län arbetar systematiskt med ÖJ, enligt ett årshjul för ÖJ. I Skaraborg har en strategisk utvecklingsgrupp haft i uppdrag att titta på systematisk uppföljning ÖJ. Under 2017 har man för första gången tillsammans med alla kommuner genomfört gemensam inmatning för att kunna jämföra resultatet i Skaraborg. Skåne har arrangerat tre hel- eller halvdagskonferenser, i vilka sammanlagt ett 20-tal kommuner har deltagit. Arbetet har inriktats på tolkning av frågorna i enkäten, resultat och på brukarenkäten. Uppföljning av placeringar I Västernorrland använder man uppföljningssystemet LOKE 11, dels för systematisk uppföljning av HVB-vården, dels specifikt för avtalsuppföljningen med externa leverantörer. Man arbetar långsiktigt för att stödja socialtjänsten att utveckla sin verksamhet. HVB-avtalsuppföljningen är efterfrågad från politisk nivå till handläggarnivå, då behoven av att kvalitetssäkra HVB-vården är stora. Utbildningar för bredare målgrupper inom länets socialtjänster planeras. Syftet är att sprida kunskapen om vikten av att systematiskt följa upp och aggregera individresultat till verksamhetsnivå på bred front inom socialtjänsten. Några rapporter beskriver uppföljning av placeringar av ensamkommande barn, något som pågått i flera år. I Västerbotten har FoU Välfärd fortsatt arbetet med uppföljning av mottagandet av ensamkommande barn i HVB-hem och stödboenden. Uppföljningsmodellen kan användas för verksamhetsutveckling av HVB och stödboenden. Två mättillfällen har genomförts och alla boenden som lämnat svar har fått sina resultat redovisade. Utbildning av stödpersoner har genomförts vid två tillfällen under året. En länsrapport har producerats i början av 2017 som beskriver resultat och analyser från 2016 års mätningar ur ett länsperspektiv. FoU Välfärd har beviljats ytterligare medel från länsstyrelsen för att fortsätta implementera modellen och hur uppföljningsmodellen ska förvaltas i framtiden. hälso- och sjukvård och socialtjänst, är att kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen ständigt ska förbättras. Se vidare och 11 LOKE står för LOKal Evidens och är en modell för lokal systematisk uppföljning på gruppoch verksamhetsnivå. 25

26 Jönköpings län har under flera år följt upp mottagandet av ensamkommande barn (EKB), men har nu infört SKL:s uppföljningsmodell. Upphandling av konsulentstödd familjehemsvård genomförs för närvarande och tidigare genomförd upphandling av HVB-vård följs noga. Sedan januari 2016 ska socialsekreterare som avslutar en placering på HVB och SiS svara på en uppföljningsenkät. Syftet är att följa upp kvalitet på placeringarna och även ett sätt att följa upp länets upphandling av HVB-vård. 120 enkäter är hittills besvarade (ca 60 procent har svarat). Enkäten ger information som används som underlag till utvecklingssatsningar, särskilt gällande hälsa och skolgång. Jönköpings län följer också regelbundet antal placeringar och sammanbrott i länets kommuner. I Örebro län har verksamheter för ensamkommande; HVB, stödboende och utsluss, utvärderats genom enkäter till ungdomarna två gånger per år. Åtta av tolv kommuner samt två privata verksamheter har deltagit. Resultaten av enkäterna har lett till förbättringar i verksamheterna, t.ex. att man satsat mer på fritidssysselsättningar i övriga samhället och att resultaten diskuteras tillsammans med ungdomarna på husmöten. Resultaten har också presenterats på gemensamma seminarier. Örebro län har gjort en ramavtalsuppföljning av HVB som presenterats för IFO-chefer. I Västmanland har ett förslag presenterats för kommunrepresentanter och länsstyrelsen om uppföljning av mottagandet av ensamkommande barn och unga. Uppföljning av tidiga insatser och samverkan I Norrbotten pågår ett utvecklingsarbete TIGeR (Tidiga insatser ger resultat) om samverkan mellan skola och socialtjänst i Kiruna kommun. FoUI i Norrbotten stödjer projektet när det gäller systematisk uppföljning, med hjälp av LOKE-modellen. Granskning av dokumentation samt mätverktygen ORS- och SRS-skattningsskalor har använts. Resultatet av uppföljningen visar bl.a. hur TIGeR stöder föräldrar och barn, hur stödet uppfattas av föräldrar och personal inom skola, förskola och förskoleklass. Vidare visar resultaten att föräldrar (som inte än har kontakt med socialtjänsten) får ett stöd från TIGeRs processtödjare och att personal inom skola/förskola uppskattar att processtödjarna har samtal med föräldrar om sådant som skola/förskola inte egentligen har ansvar för, men som de annars brukar få ansvara för. Uppföljningen visar också på kommunstyrelsens roll, som ytterst ansvarig då det är ett gemensamt åtagande för både social- och barn- och utbildningsförvaltningen samt att processtödjarna organisatoriskt tillhör en central elevhälsa och inte skolan eller socialtjänsten. Inom den regionala samverkans- och stödstrukturen på Gotland pågår ett arbete med att utveckla metoder för att följa upp och mäta resultat av samverkan. Ett mått som har använts är antalet upprättade samordnade individuella planer (SIP), eftersom en SIP kan ses som ett individnära resultat av samverkan och samarbete, och brukares/patienters upplevelser av delaktighet i SIP-arbetet. Gotland har sedan ett antal år tillbaka lagt tid och kraft på att utbilda medarbetare om SIP och regionen har tagit fram egna rutiner och blanketter för SIP (se hemsida för mer information). Med reservation för att det är svårt att få fram representativ statistik på ett relativt litet underlag verkar det som om Gotlands satsning har gett resultat. En sammanställning av de delaktighetsenkäter som inkom 2016 visar att en klar majoritet upplever att de har blivit lyssnade på, att de har fått möjlighet att framföra sina önskemål och att SIPmötena fokuserade på för individen viktiga frågor. En sammanställning av inkomna delaktighetsenkäter under 2017 ska göras under

27 Övrigt Målgruppsinventering på Gotland Första steget i en kunskapsbaserad socialtjänst är att ta reda på vilka barn och unga som har kontakt med socialtjänsten och vad de har för behov. Under 2017 har Gotland valt att genomföra en målgruppsinventering. Målgruppsinventeringen är utvecklad av Nacka kommun i samarbete med FoU Södertörn. Inventeringen omfattar 376 barn och ungdomar. Syftet är att få en bild av de barn och ungdomar som är aktuella inom. Resultatet används för att utveckla och förbättra socialtjänstens stöd och insatser till barn och deras familjer. Resultatet visar att det är mycket man inte vet. Vet ej svaren är så ofta förekommande att det inte enbart rör sig om nya utredningar kring okända familjer. Resultatet visar också att uppgifter saknas inom flera områden, t.ex. uppgifter om fäderna, inte för att de inte finns utan för att vi inte frågar. Inom familjerna förekommer mycket våld. Att bevittna våld är det vanligast förekommande problemområdet för barnen (33 procent). För föräldrarna är relations- eller vårdnadskonflikt ett av de vanligaste problemområdena (36 procent). Resultatet visar också att många mödrar försörjer sig helt eller delvis genom försörjningsstöd (24 procent) och 96 barn har mammor som har haft socialbidrag i mer än tre år. Vidare framgår det att 40 procent av barnen har en familj som varit känd inom socialtjänsten i åtta år eller mer. Resultatet visar även att hälften av barnen är eller har varit placerade i samhällsvård. Analysen av detta är att socialtjänsten känner familjerna väl samtidigt som beviljade insatser inte tycks gett resultat vad gäller självständighet. Många familjer har förutom kontakt med socialtjänsten även kontakt med psykiatrin. Nästan hälften av barnen har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Det samlade resultatet kommer att användas för att: Utveckla barnavårdsutredningar Utveckla insatser utifrån behov hos barn och deras familjer Förstärka arbetet med ensamstående föräldrar med långvarigt försörjningsstöd Minska antalet barn som är placerade i samhällsvård Utveckla samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin Målgruppsinventeringen har gett socialtjänsten kunskap om hur målgruppen, vilka behov och vilka insatser målgruppen behöver. En handlingsplan med åtgärder är upprättad. Det samlade resultatet uppmärksammas också i det arbete som påbörjats inom första linjen. Projekt om aktualiseringar i GR På initiativ av IFO-chefsnätverket arbetar Göteborgsregionen (GR) fram en enhetlig struktur för GR-kommunerna att använda vid rapportering av uppgifter som är relevanta för att spegla utvecklingen av anmälningar till den sociala barn- och ungdomsvården. Även utvecklingen när det gäller ansökningar och information på annat sätt ingår. Strukturen ska möjliggöra en analys med långsiktig bärighet. GR ska ta fram en rapport där årets data finns sammanställda och analyserade. Rapporten bildar ett underlag för utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården. Därefter ska strukturen användas för kommunernas årliga rapportering. 27

28 Utgångspunkten är Socialstyrelsens struktur för systematisk uppföljning inom ramen för BBIC. Denna struktur beskrivs i Informationsspecifikation för BBIC och innehåller bland annat förslag på variabler. Några av dessa rör aktualiseringsfasen. För att undvika dubbelarbete för kommunerna bör dessa variabler utgöra grund för GR:s arbete. Utgångspunkten är att det är de data som befintliga system levererar som ska användas. Tiden för projektet är sex månader med start i november

29 Barn och ungas brukarmedverkan för verksamhetsutveckling Barns brukarmedverkan har varit en prioriterad fråga ända sedan BoU-satsningen började I den systematiska uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården ingår att ta reda på hur barn och unga ser på socialtjänstens insatser i sitt eget ärende. 12 En annan del handlar om att hämta in barns uppfattning om socialtjänsten som verksamhet. Aggregerat kan olika underlag från barn användas för verksamhetsutveckling. Kartläggningar med hjälp av utvecklingsledarna har visat att kommunerna behöver mycket stöd i utvecklingsarbetet. Arbetet av regeringens nationella samordnare, Cecilia Grefve, har varit ett viktigt stöd i utvecklingsarbetet när det gäller att stärka barns medskapande. Forskningscirklar Bakgrunden är Stiftelsen Allmänna Barnhusets utvecklingsprojekt åren Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården ; 13. Projektet syftade till att via forskningscirklar utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar Allmänna Barnhuset har anordnat en nationell nätverksträff på Sätra Bruk, tillsammans med utvecklingsledare, forskare och FoU-enheter som deltar i den nationella forskningsstudien om forskningscirklar om barns delaktighet. Studien samordnas och leds av Ulla Beijer, FoU i Sörmland. Forskningsfrågan är om cirklarna har någon effekt när det gäller att stärka yrkesrollen i detta avseende, och om barns delaktighet har förstärkts i de kommuner som haft deltagare i cirklarna. Studien omfattar en basmätning (enkäter/intervjuer vid forskningscirkelns start) av deltagare och chefer inom den sociala barn- och ungdomsvården, samt inhämtning av dokument, och en slutmätning (på samma sätt som basmätningen) efter avslutad cirkel. Resultaten kommer att publiceras i en rapport under Flera rapporter beskriver kopplingar till forskningsprojekt som leds av FoU i Sörmland I FoU Nordost har arbetet med barns delaktighet i socialtjänstens verksamhet fördjupats genom en pågående forskningscirkel med Norrtälje kommun. Målsättningen för detta projekt har dels varit att formulera en modell för hur arbetet med barns delaktighet ska kunna bedrivas, dels erbjuda andra kommuner att ta del av dessa erfarenheter men också att följa upp och utvärdera både forskningscirkel och resultaten av arbetet. Arbetet med forskningscirkeln har pågått under ht 2016 och vt I forskningscirkeln deltog 8 9 personer från olika enheter 12 Detta tydliggörs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:11 om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Där framgår det bland annat att egenkontrollen av den sociala barn- och ungdomsvården bör omfatta insamling av uppgifter om bland annat barnens eller de ungas erfarenheter av och synpunkter på vården i familjehem och HVB Hyvönen U & Alexandersson K (2014) Barnen vill. Vågar ni? 29

30 inom familjeavdelningen i Norrtälje. En modell för arbetet med barns delaktighet och uppföljning togs fram, benämnd Norrtäljemodellen för barns delaktighet. Modellen innefattar en checklista som ska följa varje inledd utredning, samt blanketter för återkoppling till barnet av genomförd utredning samt för utvärdering. Ett pilotprojekt startades hösten 2017 för att testa materialet i den praktiska handläggningen under en 4-månaders period. Seminarier och föreläsningar med koppling till projektet och arbetet med barns delaktighet har hållits. I Östergötland har man anordnat och deltagit i två forskningscirklar med temat barns delaktighet. Varje cirkel omfattade sex halvdagar. Deltagarna har haft i uppdrag att intervjua ett barn och därefter transkriberat intervjun. Intervjuerna har sedan diskuterats och analyserats utifrån teori om delaktighet. Deltagarna i de bägge cirklarna har varit socialarbetare från sex av länets kommuner, totalt ca 25 personer. En särskild slutkonferens under en heldag med deltagarna i de bägge cirklarna samt deras chefer har dessutom genomförts, med temat hur går vi vidare för att öka barns delaktighet i den sociala barn- och ungdomsvården. Västerbotten har genomfört forskningscirklar om barns delaktighet under i Nordmaling och Umeå. Cirklarna har letts av två forskningsledare från FOU Välfärd och den regionala utvecklingsledaren. Forskningscirkeln i Nordmaling genomfördes med socialsekreterare för barn och unga respektive ensamkommande barn. FoU-cirkeln utmynnade i en identifiering av en rad förbättringsområden som konkretiserades i en handlingsplan för att öka barns delaktighet i det dagliga arbetet. Forskningscirkeln i Umeå genomfördes med deltagare från IFO ungas olika arbetsenheter. Deltagarna hade ett uppdrag att sprida sina erfarenheter från forskningscirkeln till övriga medarbetare för att jobba vidare med förbättringsområden vad gäller barns delaktighet i organisationen. Arbetet med forskningscirklarna har gjorts tillsammans med deltagarna och sammanställts i två rapporter. Dokumentationen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet i kommunerna med att utarbeta konkreta förslag på förbättringar. Västernorrlandsmodellen Västernorrlandsmodellen är en modell för att systematiskt undersöka och ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter av socialtjänsten 14. I Västernorrland är modellen implementerad i länets alla kommuner. Utvecklingssamordnarna stödjer länets kommuner att hålla igång modellen. Efterfrågan är stor, och av rapporten framgår att resurserna inte räcker till för att stödja vidare spridning av modellen till andra län/kommuner som vill börja använda den. Jönköping Under 2017 har Västernorrlandsmodellen implementeras i flesta av länets kommuner. Implementeringsarbetet fortsätter under 2018 för att underlätta för alla kommuner som vill implementera arbetssättet. I länets introduktionskurs för socialsekreterare ingår som obligatorisk uppgift att deltagarna ska genomföra en intervju enligt Västernorrlandsmodellen. Göteborgs Stad startade hösten 2017 arbetet med att införa Västermodellen men vissa lokala anpassningar kommer att göras. Ytterligare tre GR-kommuner deltar. Modellen testas under 2018 i några olika verksamheter inom socialtjänsten. Därefter är tanken att modellen ska införas i större skala. FoU i Väst bidrar under 2,5 år med processtöd i planering, praktiskt genomförande, uppföljning 14 Vasternorrland.pdf 30

31 och följeforskning för att utvärdera hur väl modellen fungerar och vilka förändringar som kan behöva göras. En kunskapsöversikt om barns delaktighet inom social barn- och ungdomsvård ska tas fram. Pågår , och finansieras av de fyra deltagande kommunerna. Gotland har infört Västernorrlandsmodellen inom individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenhet. Sedan modellen infördes 2015 har totalt 25 intervjuer genomförts. Exempel på genomförda åtgärder sedan införandet är att samtliga socialsekreterare har visitkort, mottagningsteamet träffar i högre utsträckning barn och ungdomar i samband med första mötet efter en anmälan, broschyrer som beskriver hur en utredning går till och som är anpassade för barn används i högre utsträckning och socialsekreteraren frågar i högre grad barn och ungdomar var de vill träffas. Som underlag för resultat 2017 finns elva intervjuer med barn och ungdomar i åldern år (sju flickor och fyra pojkar). De förslag till åtgärder som sammanställts har resulterat i att en checklista upprättats. Checklistan ska fungera som kontinuerligt stöd i socialsekreterarnas vardagliga arbeta i syfte att öka delaktigheten för de barn och ungdomar som har kontakt med socialtjänsten. Resultaten redovisas årligen för socialnämnden. Scott Millers skattningsskalor I några län fortsätter vissa kommuner att använda sig av ORS (Outcome rating scale) SRS (Session rating scale) 15 På Gotland har ORS och SRS införts inom individ- och familjeomsorgens familjestödsenhet. Alla möten med behandlaren inleds med att barnet/den vuxne svarar på frågor kring sitt mående och livssituation (ORS). Alla möten avslutas med att barnet/den vuxne skattar upplevelsen av samtalet bl.a. graden av delaktighet och inflytande (SRS). Genom ORS och SRS blir det möjligt att följa upp och utvärdera en pågående insats. Man kan tidigt fånga upp när det som görs inte är till hjälp för barnet/den vuxne eller när de inte känner sig tillräckligt involverade. Med hjälp av ORS och SRS kan det psykosociala arbetet planeras på ett öppet och transparent sätt. Behandlaren och barnet/den vuxna arbetar tillsammans med planering och utvärdering. Svaren används som ett komplement till behandlingssamtalet och som underlag vid uppföljning av biståndsbedömda insatser. Under 2017 har 157 barn och deras familjer deltagit i skattningarna. Det genomsnittliga resultatet visar på ett medelresultat (52 procent), värden mellan procent räknas som god behandling. Verksamheten har under 2017 tillförts ekonomiska medel för inköp av Ipads. Barnen registrerar sin skattning för ORS och SRS direkt på en Ipad. Resultaten samlas i en databas och verksamheten kan enkelt följa resultaten av skattningen. Tekniken har frigjort tid för arbetet med familjerna, jämfört med tidigare manuella rapportering. Utvärderingsverktyget ger också barnet/den vuxne möjlighet att påverka och att vara delaktig i samtalet och utformning av insatser. Då det är barnets/den vuxnes syn på sin egen situation och inte någon annans syn kan resultatet användas för att kvalitetssäkra familjestödsenhetens insats. Resultatet används också som signalstöd för att uppmärksamma behandlingsinsatser som fortgår utan verkan samt dåligt mående som kräver extra uppmärksamhet eller andra insatser t.ex. kontakt med BUP. Under 2017 har skattningsskalan SRS, dvs. den som skattar upplevelsen av själva mötet/aktiviteten också börjat användas inom stödgruppsverksamheter. 15 Scott Millers metod för skattning av förändring och samtal 31

32 ORS och SRS används också i en kommun i Kronoberg och några av kommunerna i Fyrbodal som har ett nätverk för användare. I Uddevalla rapporteras de främst användas av utförare och i syfte att öka barns delaktighet. De som främst använder skalorna är familjebehandlare, familje- och föräldrarådgivare, fältassistenter etc. Barn fyller i skalorna de gånger det känns rätt, beroende på ålder och delaktighet. Även andrahandsskattning används, där föräldrar och/eller barn eller partnern kan skatta vad de tror att den andre skulle skatta, t.ex. Om din dotter satt här vart skulle hon skatta sig BarnSam I Blekinge, Karlskrona kommun, implementeras BarnSam, uppföljningssamtal i familjehemsvården som bygger på ett salutogent förhållningssätt och innefattar livsfrågeformulär samt Jag-i-centrum-tavla (en modifierad form av nätverkskarta). Handläggarna och barnen har till sin hjälp ett digitalt samtalsverktyg som har utvecklats för metoden, som ger möjlighet sammanställa information på såväl individ som aggregerad nivå och kan användas vid systematisk uppföljning och verksamhetsutveckling. Inom ramen för implementeringen har olika utbildningsinsatser gjorts, exempelvis i salutogen teori m.m. till olika socialsekreterare m.fl. och fortlöpande metodstöd till handläggarna har pågått under året. Spridning av arbetet har bl.a. skett vid de fem nationella slutkonferenserna arrangerade av regeringens nationella samordnare samt forskningsdagar vid Linnéuniversitetet. Arbetet följs i en studie inom ramen för länets FoU-arbete där barns delaktighet är en central del. Barnhandläggare inom familjehemsvården samt handläggare för ensamkommande barn och unga i Karlskrona använder metoden i samband med uppföljningssamtal med barn och ungdomar placerade i familjehem och på HVB. Målsättningen är att metoden under 2018 ska implementeras i alla verksamheter inom socialtjänstens avdelning för Barn och unga. Användardriven innovation Regeringens nationella samordnare har gett stöd till utvecklingsarbete med användardriven innovation. Innovationsguiden ingår i utvecklingsarbetet och där deltar ett 50-tal kommuner. Dalarna rapporterar att man under 2017 fick möjlighet att delta i regeringens satsning. Utvecklingsledaren utbildades i tjänstedesign via SKL/Innovationsguiden och gav stöd till fyra kommuner i länet. Ett par av kommunerna deltog med personal både från LSS och IFO. Skåne har två forskningscirklar på tema barns delaktighet, den ena med inriktning på konkret innovationsarbete m utgångspunkt från Innovationsguidens arbetssätt. Vidare har man drivit och coachat innovationsprojekt med tre kommuner, socialtjänst, skola, ungdomsmottagning, BuP och Innovation Skåne (dotterbolag till Region Skåne) som deltagare. Innovationsprojekten har lett till utvecklat arbetssätt avseende delaktighet och inflytande för familjehemsplacerade barn, likaledes för barn i vårdnadstvist, samt barns möjlighet att bli delaktiga och komma till tals under utrednings- och behandlingsprocess. I samverkan med Malmö universitet har man genomfört forskningscirkel på tema samverkan och barns delaktighet riktad till chefer inom IFO och LSS. (pågående). Avslutas i mars

33 Övrigt I Kronoberg arbetar några kommuner med metoden Att lära av fosterbarn Under 2015 hölls två utbildningsseminarier i metoden där Växjö kommun delade med sig av sina erfarenheter till övriga länets sju kommuner. Under 2017 har åtminstone en annan kommun i länet börjat att arbeta utifrån metoden. FoU Nordväst samarbetar med två kommuner i delregionen med metoden Att lära av fosterbarn. Vidare har FoU Nordväst i samarbete med ett antal kommuner i delregionen initierat ett forskning- och utvecklingsprojekt om barns delaktighet i deras egen utredning vid socialtjänsten. Studien kommer att bland annat att undersöka effekterna av ett pedagogiskt verktyg Min utredning och kontakt med socialtjänsten som används vid socialtjänsten. Verktyget syftar till att öka barn och unga delaktighet i deras egen utredning vid socialtjänsten. Studiens övergripande syfte är att utveckla hållbara strukturer för delaktiggörande av barn och unga i socialtjänsten I Halland pågår det arbete med brukardelaktighet såsom dialogmöte och brukarråd. Digitalisering utifrån barns delaktighet har funnits med i mål och handlingsplan men under 2017 har inte detta utvecklingsarbete kunnat komma igång. Jönköpings län arbetar också med brukarstyrda brukarrevisioner och har under 2017 genomförts gällande biologiska föräldrars upplevelse av barnens placering. En SDF i Stockholms stad har haft ett nära samarbete med Maskrosbarn och arbetat med barns delaktighet i form av tjänstedesign. Staden har erbjudit 120 socialsekreterare en 3 dagar lång utbildning i barnsamtal. Skärholmen inom ramen för satsningen Stärkt tidigt stöd i samverkan, som syftar till att tillgängliggöra och stärka det generella föräldraskapsstödet, har ingått i Innovationsguiden. Dvs. med stöd av tjänstedesigners undersökt målgruppens behov när det gäller tidigt föräldraskapsstöd. I Uppsala läns kommuner pågår utvecklingsarbeten rörande barns brukarmedverkan. Det har dock inte haft någon regional samordning under Allmänna barnhuset har varit Gotland behjälpliga med att göra en analys av vilka insatser som saknas för de barn som bevittnat våld eller varit utsatta för våld. Utifrån analysen har socialtjänsten inrättat en tjänst, samordnare för barnahusärenden. Rekrytering pågår. 33

34 Spridning av nationella kunskapsprodukter En annan prioriterad uppgift är att medverka i spridningen av nationella kunskapsprodukter av relevans för området barn-och unga. En särskild arbetsgrupp med fem utvecklingsledare från Dalarna, Jönköping, Sörmland, Jämtland och Kalmar län har fungerat som stöd till övriga regionala utvecklingsledare och varit beredande inför det nationella BoU-nätverket. I anslutning till de nationella nätverksträffarna för BoU utvecklingsledare träffar arbetsgruppen Socialstyrelsen kring aktuella frågor. Gruppen är viktig för den nationella samordningen av utvecklingsarbetet (se vidare Nationell samordning). BoU-satsningen inleddes med samverkan med Socialstyrelsen i spridningen av familjehemsutbildningsmaterialet Ett hem att växa i. Det var i det uppdraget som spridningsgruppen skapades, där gruppen hade en strategisk uppgift att inventera länens utbildningsbehov av familjehem och ha en löpnade kontakt med Socialstyrelsen i arbetet. Främst Socialstyrelsens produkter som spridits De produkter som främst nänns är Min insats (information till den som vill bli familjehem, kontaktperson etc.) och det reviderade utbildningsmaterialet Ett hem att växa i (kompletterat med text inriktat på familjehem för ensamkommande barn). Spridningen av det reviderade materialet har genomförts smidigt med hjälp av utvecklingsledarna på samma sätt som spridningen av grundmaterialet. Se vidare kap. Familjehem Därutöver sprids en lång rad produkter. Exempel på produkter illustreras nedan med hjälpa av rapporten från Sörmland, där utvecklingsledaren sprider information om nationella kunskapsprodukter (främst Socialstyrelsen) i samband introduktionsprogrammet för nyanställda socialsekreterare: Handböcker; Utreda barn och unga, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Anmäla oro för barn, Barn och unga i familjehem, Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Våld, Kunskapsstöd, vägledning och utbildningsmaterial; Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD, Bedöma barns mognad för delaktighet, Kunskapsguiden, Placerade barns hälsa och skolgång (Socialstyrelsen & Skolverket). Ett hem att växa i. Stödmaterial från SKL för systematisk uppföljning, samt orientering i ÖJ och Kolada Därutöver rapporteras det om följande exempel Norrbottens kommuner genomförde i samverkan med Region Norrbotten hösten 2017 en två dagarsutbildning om suicidrisk hos barn och unga, med särskilt fokus på nyanlända/asylsökande barn och unga. I utbildningen förmedlades kunskap om den suicidala processen, hur man upptäcker suicidnära personer och hur man hjälper bäst. Trauma, separationer och migrationsstress och hur detta påverkar den psykiska hälsan var en del av innehållet. Barnombudsmannen medverkade också med fokus på barnkonventionen. 34

35 I Östergötland har det anordnats två forskningsledda utvecklingscirklar på temat hur bygger vi en evidensbaserad praktik i befintlig vardag? Deltagarna har varit chefer från nio av länets kommuner, totalt ca 30 personer. Antalet träffar i respektive cirkel har varit sju om vardera en halv dag. Cirklarna har letts av dr Gunilla Avby och professor Per-Erik Ellström. Östergötland rapporterar också att man anordnade ett web-seminarium om den så kallade Skottlandsmodellen. Chefs- och handläggarnätverk viktiga för spridningen Utvecklingsledarna vidarebefordrar information om kunskapsprodukter till olika nätverk och genom den ordinarie mötesstrukturen i länen, chefsnätverk, BBIC-nätverk, familjehemssekreterarnätverk, IFO-chefsnätverk, förvaltningschefsnätverk och regional utvecklingsgrupp barn och unga. Flera utvecklingsledare sammanställer också nyheter i nyhetsbrev I GR bjuds ibland personer in för att berätta om olika kunskapsprodukter, det kan röra sig om alltifrån kortare föreläsningar till heldagsutbildningar. (t.ex. Ett hem att växa i, Socialstyrelsen). En annan viktig arena för kunskapsspridning har blivit Yrkesresan. I webbplattformen presenteras en mängd olika kunskapsprodukter och görs lätt tillgängliga till socialsekreterare på fältet. Det har ökat deras medvetenhet och kunskap om ex Kunskapsguiden, olika aktörer och produkter. 35

36 Utveckling av familjehemsvård och HVB Utvecklingsarbete kring placerade barn i samhällsvård har varit en prioriterad fråga i det regionala utvecklingsarbetet sedan start 2011, och är fortsatt en prioriterad fråga 2018 med fokus på utveckling av familjehemsvården, HVB och stödboende i syfte att möte de behov och utmaningar vården står inför, exempelvis behovet av att rekrytera familjehem. Familjehemsvården Länsgemensam familjehemsvård Flera län/delregioner har länsgemensam familjehemsvård för rekrytering och utbildning, ytterligare ett par län planerar för det. I Stockholm nordväst finns sedan flera år två kommungemensamma verksamheter, Jourhemspoolen och Familjepoolen är som samarbetar med åtta respektive sex av delregionens kommuner. På Jourhemspoolen sker arbetet med akuta placeringar av barn och ungdomar samt med stöd och utbildning till kontrakterade jourfamiljer. På Familjepoolen rekryteras familjehem och kontaktfamiljer till barn och ungdomar samt utbildar nya familjehem. Jämtlands Familjehemscentrum tillskapades i januari 2015 och är en länsgemensam resurs för rekrytering, utredning och utbildning av familjehem. Utvecklingsledaren har regelbunden kontakt Familjecentrums personal samt länets IFO-chefer i syfte att utveckla och stärka verksamheten. Under 2017 har ett tillsvidareavtal avseende Familjehemscentrums verksamhet arbetats fram och antagits av den regionala samverkansarenan samt länets kommuner. Vidare har en riktlinje för samverkan och ansvarsfördelning mellan Familjehemscentrum och länets kommuner upparbetats. Jönköpings län har sedan maj 2016 en gemensam rekrytering och utbildning av familjehem i länet (12 av 13 kommuner), kallad Familjehemsresursen. Enheten har under året arbetat ytterligare för att etablera sin verksamhet. Värmland har en länssamordnare för familjevården i syfte är att såväl stötta handläggarna, rekrytera familjehem samt anordna utbildning för familjerna. Västernorrland har planerat ett arbete för en gemensam familjehemsvård under två år som ska sjösättas under Kommunförbundet ska starta en verksamhet åt fem av länets kommuner. Verksamheten ska rekrytera, utbilda och stötta de familjehem som tar uppdrag åt deltagande kommuner. På Gotland har socialnämnden beslutat om en utökad budgetram med 5 miljoner kronor för att förstärka familjehemsvården. Region Gotlands familjehemsteam har under året utrett och utbildat flera familjehem. För närvarande är alla familjehem utbildade, och det finns familjehem som står beredda att ta emot barn. Kalmar län har under året arbetat fram en modell för länsgemensam familjehemsvård, där en arbetsgrupp gjort en kartläggning av länets 12 kommuners familjehemsvård. Utredningsarbetet är i sitt slutskede och kommer inom kort att avslutas. Berörd personal kommer att ges möjlighet att komma med synpunkter och därefter ska utredningen presenteras för socialchefsnätverket. 36

37 Nätverk för samordning av familjehemsfrågor I övriga län samordnas familjehemsfrågor om utbildning, rekrytering m.m. I rapporterna från Blekinge, Boråsregionen, Dalarna, Fyrbodal, Kalmar, Kronoberg, Sörmland, Uppsala, Örebro finns beskrivningar om hur nätverken arbetar och samlar nätverk för t.ex. familjehemssekreterare, ofta med utvecklingsledaren som samordnare. Nätverk finns också kring EKB. Nätverken som träffas ett par gånger per termin syftar till lärande och erfarenhetsutbyte och samordning av utbildning. Några exempel från nätverkens arbete: Dalarnas nätverk har vuxit under de år som barn och unga satsningen pågått. Idag har de flesta av länets kommuner en eller flera familjehemssekreterare. I nätverket ges stöd bland annat för arbetet med grundutbildning av familjehem. I Dalarna har s flera omgångar av grundutbildning av familjehem med det reviderade utbildningsmaterialet Ett hem att växa i genomförts under hösten I nätverket har flera socialsekreterare uppdrag även som utredare av familjehem osv. varför nätverket har ett vidgat perspektiv. Sedan 2009 finns ett nätverk för familjehemsvården i Sörmland. Syftet med nätverket är att genom samverkan mellan kommunerna öka kommunernas förutsättningar för en familjehemsvård av god kvalitet. Exempel på uppgifter som genomförs inom nätverket är samordning av grundutbildning av jour och familjehem, framtagande av gemensamma rutiner, diskussioner kring tolkning av olika bestämmelser av betydelse för familjehemsvården etc. Förutsättningarna för en utökad samverkan kring rekrytering och utredning är utredd, men gav inget entydigt svar. För närvarande inget beslut om länsgemensam rekrytering/utredning. I Västerbotten finns ett nätverk Familjehemsgruppen region 8 som samordnar familjehemsarbetet för de 8 inlandskommunerna. Familjehemsgruppen R8 bedriver nätverksträffar för sina familjehem, samarbetar och utbildar familjehemmen gemensamt. De erbjuder familjehemmen att delta på familjehemsdagar som anordnas varje år för hela Västerbotten av representanter från socialtjänsten och studieförbundet vuxenskolan. Gruppen har ett digitalt samarbetsrum där all information samlas. Utvecklingsledaren kan lägga upp aktuell information om kunskapsprodukter för familjehemsvården som nätverket kan ta del av om vad händer på nationell nivå. För närvarande planerar man att upprätta en beredskapstelefon för familjehemmen i region 8. Två planeringsdagar för socialsekreterarna genomfördes under hösten där utvecklingsledaren medverkade Umeåregionens familjehemscentrum har lagts ned och de kommuner som varit kopplade till dem (sex kommuner) handlägger numera sina egna utredningar, rekryteringar och utbildningar av familjehem. I Fyrbodal har Dalsland en gemensam familjehemsenhet som omfattar 4 kommuner Åmål, Bengtsfors, DalsEd och Mellerud. I Fyrbodal har familjehemsnätverket påbörjat en genomgång av Ett hem att växa i så att alla familjehemssekreterare själva också har kunskap och kännedom om utbildningsmaterialet. På så vis blir det lättare att informera om och motivera familjehemsföräldrar att delta i utbildningen. I Skåne har aktiviteterna inriktats på begäran att bistå kommunerna med planering av en regional handledarutbildning för familjehemssekreterare. Påbörjad januari I Västmanland har utvecklingsledaren på uppdrag av styrgruppen arbetat fram en modell för ett länssamarbete kring familjehemsutbildningen. Syftet med 37

38 modellen är att kommunerna ska hjälpas åt att arrangera familjehemsutbildningen och att utvärdera genomförda utbildningar. I Halland utbildas s.k. traineer med bredvid gång, och behovet av nya utbildare har kunnat lösas och kunskap och erfarenhet finns kvar. Utbildarna träffas regelbundet och kan ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte. Ett mål under 2017 var att öka antalet utbildade familjehem, vilket har skett. Under 2017 har det blivit tydligt att samordningsformerna kring familjehemsvården behöver ses över och utvecklas vidare, däri ingår också ensamkommande barnen. Utbildning ofta i samarbete med andra län Under året har behovet av att utbilda fler utbildare ökat, pga. spridningen av det reviderade Ett hem att växa i. Det framgår också att flera län samarbetar kring att ordna utbildningar. Kalmar län har reviderat ett regionalt avtal för samordning av familjehemsutbildningen. Nätverksträffar har också genomförts med utbildare i Blekinge och Kronobergs län. Örebro län planerar gemensam utbildning i Ett hem att växa i planeras tillsammans med Värmland. Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland planerar en gemensam kursledarutbildning med utbildare från Socialstyrelsen har planerats och kommer att genomföras våren 2018 i Umeå. I Västmanland har utvecklingsledaren under hösten arrangerat en utbildning för familjehemssekreterare i Ett hem att växa i, d.v.s. utbildning till att bli utbildare i materialet och att kunna hålla i familjehemsutbildningar. Utbildningen genomfördes med hjälp av utbildare från Sörmland. Syftet med utbildningssatsningen var att relativt nyanställda och nyanställda familjehemssekreterare skulle få kompetens att arrangera, genomföra och utvärdera familjehemsutbildningen. Under 2017 har utvecklingsledaren i Sörmland tillsammans med en av FoUiS anlitad person utbildat utbildare i Ett hem att växa i vid två tillfällen: förutom utbildningen i Västmanland också åt länets egna kommuner och övriga landet och FoU Nordost har haft ett pågående samråd med övriga FoU-miljöer i Stockholms län om gemensamma frågor kring familjehem och utbildningen. Man ser möjliga fördelar av att ha gemensam pool för rekrytering och ett tätare samarbete kring familjehemsutbildningen Ett hem att växa i. Man har också årligen anordnat gemensamma booster/inspirationsdagar dit länets familjehemsutbildare bjudits in. Stockholm Förändringar i av upplägg och innehåll i introduktions- och grundutbildning samt fortbildning för familjehem. Grundutbildning för somalisktalande familjehem har hållits. Familjehemsvinjetter Flera kommuner i Dalarna deltar i införandeåret av vinjetter vid utredning av familjehem och fortsatt implementering till övriga kommuner planeras att ske på liknande sätt som när Bra-fam infördes. Nätverket bestämmer ibland särskilda teman på träffarna, exempelvis vid ett nätverksmöte under hösten var temat vårdnadsöverflyttning. I Fyrbodal deltar Dalslandskommunerna Bengtsfors, DalsEd, Mellerud, och Åmål i Socialstyrelsens utvecklingsarbete med vinjetter och de sprider kunskap om detta arbete i familjehemsnätverket. 38

39 Upphandling av konsulentstödd familjehemsvård Jönköpings län har under 2017 genomfört ett arbete med att gemensamt i länet upphandla konsulentstödd familjehemsvård. Upphandlingen är klar i början av Förstärkt familjehemsvård Stockholms stad började ett arbete med förstärkt familjehemsvård genom en kartläggning av behoven i stadsdelarna och inventering av befintliga förstärkta verksamheter och vilka metoder som dessa arbetar med runt om i landet. Därefter har arbete med förstärkt stöd i ett familjehem inletts. Rutiner vid misstänkt oro för barn i familjehem Utvecklingsledaren i Sörmland och en arbetsgrupp från länets nätverk för familjehemsvård har tagit fram en rutin för misstanke om oro i familjehem under pågående placering. Rutinen beslutades av länets socialchefer i mars. Stöd till familjehemsföräldrar Stockholms stad har genom verksamheten Duvnäs Föräldrastöd inlett ett mindre pilotprojekt tillsammans med två stadsdelar. Syftet är att arbeta fram en bra modell för att ge familjehem med barn som placerats i åldern 0-10år möjlighet till samspels- och anknytningsstöd för att därmed minska risk för sammanbrott och reparera barnets eventuella anknytningsskador. Duvnäs Föräldrastöd jobbar sedan tidigare med att ge samspels- och anknytningsstöd till adoptivfamiljer. HVB Socialnämnden på Gotland har inrättat ett HVB-hem för utredning av barn tillsammans med föräldrar för att förhindra uppbrott och onödiga miljöombyten. Under 2017 har sju familjer fått förmånen att bli kvar på Gotland under utredning istället för att utredas på annan ort. Det innebär också att insatserna inom regionens egen öppenvård kan kopplas ihop på ett bra sätt. En egen avdelning inrättades för boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar från och med 1 januari 2017 för att säkra ledning och styrning av verksamheten. I maj 2016 fick utvecklingsledaren i Jämtland uppdrag från den regionala samverkansarenan Barnarenan (politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner med fokus på barnfrågor) att utreda behov/ möjligheter att skapa ett gemensamt HVB i länet. Underlaget beräknas vara färdigställt under våren Stöd till biologiska föräldrar GR-kommunerna har inspirerats av Norges utvecklingsarbete när det gäller stöd till biologiska föräldrar och FoU söker former för att kunna initiera ett förbättringsarbete tillsammans med kommunerna och eventuellt i medverkan av ideella organisationer. Under våren 2017 hölls en workshop med forskaren Tor Slettebö som deltagit i det norska arbetet. En praktikant på GR kommer under våren 2018 följa upp om deltagande kommuner har gått vidare. Ett samarbete med två socionomstudenter har också inletts kring en kandidatuppsats. Stockholms stad verksamhet Stella stöd till föräldrar med placerade barn har bedrivits som projekt under några år med blev en permanent verksamhet med full beläggning under Verksamheten bygger på att föräldrar frivilligt 39

40 vänder sig till Stella. Insatsen är inte biståndsbedömd och inga journalanteckningar förs av de två familjebehandlare som träffar föräldrarna. Jönköping Brukarstyrda brukarrevisioner har under 2017 genomförts gällande biologiska föräldrars upplevelse av barnens placering. Rapporten har gett mycket viktig kunskap och kommunerna tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med förbättringar av verksamheterna utifrån resultaten. Dessutom slutfördes i början av året en brukarstyrd brukarrevision om ungas egen syn på risk- och missbruksvården. Stöd till placerade barn Stockholms stad Genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Bris har staden kunnat erbjuda regelbundet återkommande stödgruppsverksamhet för familjehemsplacerade barn under året. Sammanlagt har det genomförts tre stödgruppsomgångar om tre dagar/omgång med åtta barn i varje grupp. Skåne har i samverkan med Malmö stad planerat och riggat för en nätverksledarutbildning. Syftet med utbildningen är att tillgodose behov av metoder för att öka barns delaktighet, exempelvis familjehemsplacerade barns delaktighet. Ensamkommande barn Individ- och familjeomsorgscheferna i Göteborgsregionen (GR) önskar en samlad bild av situationen för barnen i de nyanlända familjerna och mer kunskap om hur de på bästa sätt kan möta barnens och familjernas behov. De har därför tagit initiativ till en FoU-studie som syftar till att ta fram ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för att utveckla socialtjänstens arbetssätt och insatser när det handlar om nyanlända barn och deras familjer. En kartläggning genomförs i samtliga GR-kommuner där många olika aktörer deltar. Ett tänkbart resultat av studien är att kompetensinsatser utformas som kan riktas till GR-kommunerna men kanske även till övriga delar av länet. Länsstyrelsen finansierar projektet via så kallade 37-medel. Rapport i mars I Uppsala län drivs pilotprojektet Teaching Recovery Tecniques (TrT) första linjens traumafokuserad intervention riktad till ensamkommande asylsökande barn och ungdomar i Uppsala län 16. Projektet som slutfördes under 2017 var ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Uppsala universitet, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, socialmedicin och FoU/BoU, Region Uppsala. Det involverade personal HVB för ensamkommande barn i tre kommuner, elevhälsa i en kommun, asyl- och integrationshälsan, BUP samt Röda Korset kris- och trauma. I Skåne pågår ett tvåårigt projekt (okt 2016 sep 2018) BOSS Bred Operativ och Strategisk Samverkan, finansierat av Europeiska Socialfonden med Kommunförbundet Skåne som projektägare och Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och 16 skånska kommuner som medfinansiärer. Syftet med projektet är att utveckla samverkan och att underlätta integreringen samhället av nyanlända och ensamkommande barn, vidare ingår kompetensutveckling och att skapa en gemensam kunskapsbas kring målgruppen. Målsättningen med projektet är att skapa en helhetsbild kring mottagandet, utforma gemensamma strategier över förvaltningsgränserna, etablera en högre andel av nyanlända ungdomar i studier eller arbete, utarbeta metoder för bättre samverkan med idéburen sektor, samt 40

41 öka delaktigheten hos målgruppen. BOSS har varit ett stöd för deltagande kommuner och samtliga har tagit fram en lokal handlingsplan för att utveckla arbetet med integration. Vid Västernorrlands FoU studerar Viktoria Skoog jourhemsplaceringar och deras konsekvens för stabiliteten i vården. Hon forskar även på socialtjänsternas förmåga att handskas med mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen efter 2015 års ökning. Övrigt Familjerådslag Gotland rapporterar att socialnämndens ekonomi varit hårt ansträngd och placeringskostnaderna utgör en stor del av nämndens underskott. Institutionsåtgärder där fokus ligger enbart på barnen och ungdomarna räcker sällan för att uppnå varaktiga positiva förändringar. För att det ska uppstå varaktiga förändringar måste därför familjen involveras redan från början på ett sådant sätt att familjen ses som en nyckelfaktor och att detta är en nyckelfaktor för att lyckas. Region Gotland har under 2017 avvecklat ett HVB-hem i egen regi och omfördelat resurser för att stärka Region Gotlands möjlighet till att utveckla nätverksarbetet i syfte att förhindra placering. Under senhösten 2017 inrättades det inom individ- och familjeomsorgen ett familjerådslagsteam. Teamets uppgift är att se inom vilka områden barnet/ungdomens privata nätverk har resurser som kan stödja, förhindra placering eller finnas med som en länk om en placering skulle bli nödvändig. EU-projekt I Örebro län deltar en utvecklingsledare i Eurochilds europeiska arbete för att förbättra för placerade barn, och sprider Eurochilds arbete i Sverige. 41

42 Placerade barns hälsa och skolgång Området placerade barns hälsa och skolgång lyfts i olika regionala sammanhang. Exempelvis som ett viktigt kunskapsområde under den regionala introduktionen av nya handläggare. När det gäller arbetet med satsningen psykisk hälsa har även placerade barns skolgång och hälsa lyfts. Likväl under ÖJ processen då nya indikatorer om placerade barns hälsa och skolgång lyftes. Den 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommuner och landsting ska ingå samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Överenskommelserna sträcker sig längre än till själva placeringen, de bör avse samverkan och ansvarsfördelning såväl inför en placering som under genomförandet av vården och inför att vården avslutas Ytterligare en ny bestämmelse infördes samtidigt i socialtjänstlagen som anger att socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller ung person år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Samtidigt infördes en ny lag som reglerar landstingets skyldighet att erbjuda hälsoundersökning av barn och unga vid placering, lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Läkar- och hälsoundersökningar av placerade barn Överenskommelser i samtliga 21 län Vid utgången av 2017 hade samtliga 21 län tecknat överenskommelser om läkarundersökningar och flertalet omfattade undersökningar av tandhälsa, Avtalen gäller såväl placeringar med tvång (LVU) som frivilliga placeringar (SoL). Till överenskommelserna finns i allmänhet samverkansrutiner som konkret beskriver hur samarbetet ska ske. Flertalet län har också rutiner och strukturer för samverkan. Revideringar av överenskommelserna i flertalet län Flertalet län har reviderat sina överenskommelser, men det är oklart om revideringar gjorts utifrån den nya bestämmelsen från april 2017 om vidare överenskommelser (se ovan) eller om revideringarna handlar om de gamla läkarundersökningarna. Revidering av Västbus riktlinjer har genomförts i Västra Götaland, samlat för delregionerna; Boråsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och GR. Ett par län rapporterar att antalet hälsoundersökningar ökat. Enligt Barn- och ungdomsmottagningen där hälsoundersökningarna för placerade barn och unga i Blekinge görs, har antalet utförda undersökningar ökat markant den senaste tiden, dock finns idag inga siffror att rapportera. Flera rapporter belyser implementeringen och hur länen arbetat med det. Arbetet i Skåne har fortsatt och man har satsat på halvdagsutbildningar till socialsekreterare inom socialtjänsten, inriktade på; hur när och varför. Detta har 42

43 gjorts i samverkan med Region Skånes kunskapscentrum och inriktats på att utbilda/informera övergripande kring vikten av en god hälsa, lagstiftning, remissförfarande, journalinhämtning, förmedla kunskap om olika typer av hälsoundersökningar och om genomförandet av hälsoundersökningarna. Under året har man också tillsammans med Region Skånes tandvårsenhet utarbetat ett gemensamt underlag för remiss, genomförande av undersökning och utlåtande avseende tandhälsa. Beskrivning av processen finns på Region Skånes hemsida 17. Halland hade få antal gjorda hälsoundersökningar när SKL:s kartläggning presenterades 2016 och nya informationsinsatser gjordes därefter i olika nätverk och antal hälsoundersökningar har successivt ökat. Området blir fortsatt prioriterat Västmanland har reviderat den länsgemensamma överenskommelsen och samverkansrutinen för hälsoundersökning m.m. Utvecklingsledaren har gjort tio kommunbesök och träffat socialsekreterare inom BoU för att sprida kunskap om vikten av hälsoundersökningar, för att få en uppfattning om hur överenskommelsen från 2015 har fungerat i praktiken samt för att få socialsekreterarnas synpunkter inför revideringen. Kännedomen om ök har ökat och informationen har gjort att flera är positiva till att använda den. Dalarna hade under året planerat att revidera länets överenskommelse om hälsoundersökning, men valde att avvakta och vänta in det arbete som gjordes på nationell nivå. När det visat sig att Socialstyrelsens arbete med föreskriften dröjer, så revideringen blir prioriterad tidigt Gotland rapporterar att man under året har uppdaterat överenskommelsen om hälsoundersökningar (inklusive tandhälsundersökning) enligt lagen 2017:209 om hälsoundersökning av placerade barn. I arbetet med att upprätta överenskommelsen har kostnadsfrågan för det utlåtande som socialtjänsten behöver från hälso- och sjukvården för att planera vården varit en återkommande diskussion från hälso- och sjukvården. Denna fråga gick inte lösa i samband med upprättandet av överenskommelsen och socialnämnden har att årligen rapportera antalet genomförda hälsoundersökningar till hälso- och sjukvården för ställningstagande i frågan om eventuell reglering av kostnaderna. Antalet genomförda hälsoundersökningar under 2017 har inte överstigit det antal som socialtjänsten beräknat för I Sörmland har utvecklingsledaren i samverkan med socialsekreterare, läkare, m.fl. reviderat samverkansrutinen mellan kommuner och landsting gällande hälsoundersökningar av barn och unga personer år i anslutning till placering. Den nya samverkansrutinen trädde i kraft 15 november När det gäller samverkan mellan socialtjänsten och BUP då ungdomar med behov av hälso- och sjukvård placeras på HVB, har en arbetsgrupp (utvecklingsledaren, BUP-chef, socialchefer och lokal utvecklare), inlett ett arbete med att utarbeta samverkansrutiner i syfte att säkerställa att alla placerade får en vård av god kvalitet

44 Utvecklingsledaren har på uppdrag av en beredningsgrupp för frågor som rör samverkan mellan kommuner och landsting erbjudit alla kommuner att genomföra flödesanalyser i syfte att undersöka hinder som behöver hitta lösningar så att fler barn och unga än i dag blir erbjudna en hälsoundersökning i anslutning till placering. I sex av länets kommuner har sådana ägt rum, under ledning av utvecklingsledaren. Hinder/lösningar på lokal nivå samt hinder/lösningar som handlar om samverkan mellan kommunerna och landstinget har identifierats och i de flesta fall kunnat lösas. Då andelen undersökta barn och unga trots detta inte har ökat, har inom samverkansstrukturen för kommunerna och delar av hälso- och sjukvården fattats beslut om att resultaten ska följas under Även politiska mål är beslutade: 75 procent av de barn och unga som placeras i dygnsvård under 2018 ska ha genomgått en hälsoundersökning i anslutning till placeringen. I två av de kommuner där flödesanalyser har ägt rum har uppföljande besök skett (verksamhetsnära chefer, socialsekreterare). För landstingspersonal som har i uppgift att medverka vid hälsoundersökningar har informations- och utbildningsdagar genomförts. En särskild satsning för de läkare som ska genomföra hälsoundersökningar är planerad Jämtland har under året tydliggjort gränsdragningen mellan regionens hälsooch sjukvård och kommunernas socialtjänst vid placering av barn med psykisk ohälsa och andra psykiatriska diagnoser. En arbetsgrupp fick i uppdrag att ta fram en länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet inriktat på verksamheter inom hälso-och sjukvården, socialtjänst och förskola/skola. Överenskommelsen beskriver ansvar/samverkan på ett övergripande plan. Som tillägg till överenskommelsen har riktlinjer tagits fram, vilka beskriver ett bestämt tillvägagångssätt avseende hur samverkan bör ske inför, under och efter en placering. Tidigare har rutin/ överenskommelse avseende hälsoundersökning i samband med placering funnits i en särskild överenskommelse, denna är nu infogad i ovan nämnda överenskommelse/riktlinjer avseende samarbete vid placering utanför det egna hemmet. Arbetet med att ta fram överenskommelse/riktlinjer har pågått under stora delar av 2017 och inriktningsbeslut kommer troligen att tas i februari 2018 i den regionala samverkansarenan Barnarenan (Politisk samverkansarena mellan region Jämtland och länets kommuner). Inom ramen för statens och SKL:s överenskommelse avseende insatser inom psykisk hälsa har området barn och ungas psykiska hälsa belysts i länet. En kvantitativ (baserad på officiella data) och en kvalitativ analys (resultat av enkätundersökning riktad till barn och unga år) avseende barn och ungas psykiska hälsa (upp till 24 år) har genomförts och mål har skapats för att förbättra den psykiska hälsan inom målgruppen. Bland annat har mål avseende att öka antalet hälsoundersökningar inför placering (där både somatiska och psykiska hälsan belyses) skapats. De diskussioner som har skett under året har medfört en samsyn avseende vikten av samverkan samt vilket ansvar respektive huvudman har vid placering av barn och unga i familjehem och HVB. När överenskommelse/riktlinjer har antagits kommer implementering att ske. Övrigt Kommunförbundet Skåne har startat ett arbete i samverkan med Region Skåne kring hanteringen av oro för väntat barn. En undersökning visar att kommunerna i Skåne hanterar information från hälso- och sjukvården kring oro för väntat barn på olika sätt. Behov av mer kunskap kring regelverk, samverkansmöjligheter, resurser och samordning finns både inom socialtjänsten och sjukvården. 44

45 Skolsatsningar i många kommuner Satsningar på placerade barns skolgång finns i många kommuner. Men utvecklingsarbetet med placerade barns skolgång ligger främst på lokal nivå, och det samordnas sällan på regional nivå. Kommunerna i Halland har någon form av insats för att stödja placerade barns skolgång, t ex samordnare i skola. I Västmanland har placerade barns skolgång varit ett tema för nätverket med socialsekreterare ansvariga för uppföljning av placeringar. I Boråsregionen har specialpedagog anställts och knutits till att stödja familjehem. Skolfam och Letterbox Club I många län finns kommuner som arbetar med SkolFam, en skolsatsning för familje-hemsplacerade barn 18. Idag används SkolFam av 26 kommuner i landet, Det nationella samarbetet kring Skolfam drivs med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. En nationell effektutvärdering med matchad kontrollgrupp har genomförts av Forskningscentrum för psykosocial hälsa, på uppdrag av Socialstyrelsen. Utvärderingen blev klar i december Stockholms stad satsar på Skolfam, och modellen har införts för familjehemsplacerade barn i Stockholms län i ålder 6-12 år. Staden har fem Skolfamteam (fem psykologer, fem specialpedagoger) som tillsammans med 14 stadsdelsförvaltningars familjehemsvård samverkar med barn, familjehem och skolor i hela länet. 110 barn i åldersgruppen ingick i verksamheten Samtliga barn kartläggs pedagogiskt och psykologiskt vid start i Skolfam, åtgärder föreslås som därefter följs upp i barnens skolor. Prioriterat område under året har varit barns delaktighet i sin egen lärandeprocess. De deltar aktivt i möten och förmöten. En expertgrupp av barn har granskat informationsmaterial. Barn har även deltagit i en forskningsstudie/utvärdering om bokpaket. Barnens resultat, måluppfyllelse i sin årskurs är mycket god. Ingångvärdena vid start i Skolfam har varit cirka 55 procent att jämföras med över 80procent efter 1-2 års medverkan. I Jönköpings har det genomförts ett stort projekt, Letterbox Club Sverige 20. Ett fortsatt arbete för att utveckla modellen och bygga en organisation som kan sprida arbetet till andra intresserade kommuner har påbörjats. Projektet har genomförts i samarbete med Regionbiblioteket, Stockholms universitet, Letterbox Club i England, Stiftelsen allmänna barnhuset, Kulturrådet samt Bokspindeln. Under 2018 planeras en spridning av Letterbox Club och övriga kommuner/regioner i landet bjuds in att delta i den omgång som startar innan sommaren. Till denna omgång kopplas också en RCT-studie. Inga resultat av metodutvecklingen är klara ännu. 18 Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för familjehemsplacerade barn, se vidare Letter box club syftar till att stärka utsatta barns läsförmåga. Ett samarbete med biblioteket. Konceptet innebär att de deltagande barnen varje månad får ett paket hemskickat i sitt namn. Paketet innehåller bland annat: böcker, spel och matematiska övningar. Det har påvisats att bland annat läsningen förbättras tack vare paketen. Läs mer: Modellen är utvärderad 2013 med stöd av Allmänna Barnhuset, 45

46 Uppsala län arbetar med barns skolgång genom det treåriga forsknings- och utvecklingsprojektet Skol-BIM -om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem. Projektet slutfördes årsskiftet 2017/2018 och finns dokumenterat i rapporten Shit, den här människan bryr sig om mig. Projektet var ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Uppsala universitet, sociologiska institutionen och FoU/BoU, Region Uppsala. Det involverade fyra högstadieskolor, elevhälsa, socialtjänst och ungdomar. 46

47 Tidiga insatser En prioriterad fråga i utvecklingsledarnas VP är tidiga och samordnade insatser i avvaktan på en serviceparagraf. Idag saknas lagstöd för att ge tidiga och riktade insatser utan utredning. Det är en fråga många kommuner hoppas kan lösas genom översynen av socialtjänstlagen. Utgångspunkten är att hjälpen ska finnas där barnen och ungdomarna är och inte tvärtom. Lättillgänglig hjälp utan tyngande administration, utan trösklar till hjälp, när motivation hos barn/unga och föräldrar är hög. Intresset för att utveckla arbetet i den här riktningen är stor i landet, och många kommuner har börjat arbeta i den här riktningen, inspirerat av Skottland. 21 Där är det tidiga stödet förlagt till barnhälsovård, förskola och skola. Barnhälsovården arbetar nära hemmen med täta hembesök och skolan är en naturlig bas eftersom det är där barn och unga vistas på dagarna. I skolan finns också personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Skolverket har ett regeringsuppdrag att tillsammans genomföra ett fyraårigt utvecklingsarbete ( ) som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Regeringsuppdraget sker i samråd med SKL. Stort intresse för utveckling av tidiga och samordnade insatser (TSI Flera kommuner/län har inspirerats Skottland, vilket redovisas här, men också andra utvecklingsarbeten inriktade på tidiga samordnade insatser (TSI). Den kommun som långt tidigare under många år gått i spetsen för arbetet med råd och stöd dvs. tidigt och samordnat stöd är förstås Linköping/Östergötland. En av Dalarnas kommuner, Falun, har satsat på att jobba inspirerat av Skottlandsmodellen för att det ska kunna bli verklighet även i Sverige. Kommunen har också besökt Highlands i Skottland. På regional nivå följs arbetet med stort intresse, bl.a. följer Tillitsdelegationen arbetet och har kopplat på följeforskning. Falun har berättat om sitt arbete i olika regionala fora under året, och vid BOU-nätverket hösten Falun planerar en nationell nätverkskonferens under Ett par län har tagit ett regionalt grepp Kronobergs utvecklingsarbete involverar alla kommuners socialtjänster, och skolor, samt landstingssidan och polis. Regionen har besökt Edinburgh för att ta del av GIRFEC (Getting it right for every child) och senare under året arrangerade man en konferens i Sverige/Växjö där representanter från Skottland var inbjudna samt företrädare för nationell nivå, t ex representanter från flera statliga utredningar. 21 Modellen benämns GIRFEC ( Getting it right for every child) ett ramverk som tydliggör hur man ska arbeta med alla barn i Skottland. Betonar förebyggande och tidiga insatser, för att säkerställa att alla barn 0-18 år inkluderas och får tillgång till samhällets olika tjänster. Barn- och unga förvaltningen ansvarar för social barn-och ungdomsvård, förskola/skola och all hälso-och sjukvård för barn och unga utom sjukhusvård. Lagstiftningen förstärker också samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård för målgrupperna vuxna och äldre. Arbetet bygger på integrerad service med barn och föräldrar i fokus och samordnad behovsbedömning tydliga mål för insatser 47

48 Örebro län har gjort en studieresa till Dundee i Skottland med åtta av tolv socialchefer, två IFO-chefer, tre skolchefer, chef för BUP samt chef för regionens enhet för utbildning och arbetsmarknad. Det skotska arbetssättet och intryck från studiebesöket har presenterats för (övriga) ifo-chefer, socialchefer, skolchefer och olika samverkanskonstellationer mellan regionen och kommunerna. En grupp för fortsatt arbete har bildats och länet avser att delta i det nationella nätverk som är på väg att etableras. Övrigt arbete med TSI I Stockholms stad pågår olika utvecklingsarbeten i stadsdelarna. Skarpnäck SDF har fått medel ur stadens sociala investeringsfond för att under fem års tid göra ett omfattande utvecklingsarbete med TSI enligt. Skarpnäcksmodellen som innebär att stadsdelsförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen bygger upp en integrerad stödenhet för förskola och skola som ska vara gemensam för de kommunala förskolorna och grundskolorna i stadsdelsområdet. Projektet står i startgroparna och en projektledare håller på och tillsättas. Stadens arbete med Familjecentraler heter numera Stärkt tidigt stöd i samverkan. Rinkeby-Kista SDF, Enskede-Årsta-Vantör SDF, Skarpnäck SDF och Hässelby-Vällingby SDF har alla omorganiserat sitt generella föräldrastöd så att det ligger i särskilda avdelningar. Syftet är att det ska bli tydligare och ligga närmare prevention, demokratiutveckling och medborgarservice. En större satsning på att tillgängliggöra det generella föräldrastödet för familjer med barn 0-6 år (råd- och stödsamtal/hembesöksprogrammet/strukturerade generella föräldraskapsprogram såsom ABC och Föräldraskap i Sverige) och öppna förskolan drivs med stöd av sociala investeringsmedel, i de sju ytterstadsdelarna. I Västerbotten har Umeå kommuns socialtjänst sedan flera år tillsammans med landstinget och skolan bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete angående samordnade insatser till barn och unga. Det går under namnet HLT som betyder Hälsa Lärande och trygghet. De har valt att tillsammans med skola och hälsocentraler bygga en första linje för barn och ungdomar och är ett konkret sätt att kommunicera den sociala barnavårdens uppdrag i nära sam-arbete med barn och föräldrar erbjuda tidigt stöd och riktade insatser. Det pågår utvecklingsarbete i sex andra kommuner i länet, anpassat efter lokala förutsättningar. En utvecklingsledare från landstinget i Västerbotten har drivit arbetet tillsammans med utvecklingsledaren från Umeå kommun som bistår kommunerna i arbetet. Medel till kommunernas utvecklingsledare har beviljats av Region Västerbotten. Kommunerna som deltar har valt att inte bygga upp någon särskild serviceverksamhet innan anmälan. Vägvalet bygger på övertygelsen att det är den sociala barn och ungdomsvården som ska utveckla sitt proaktiva arbete och att det inte sker om vi skapar en avgränsad verksamhet utan sker genom samordning av befintliga resurser inom skola, socialtjänst och hälso-och sjukvården. HLT-strukturen underlättar detta samarbete och bidrar till att familjer och barn får ett snabbare och tidigare och mer samordnat stöd. I Norrbotten pågår två projekt Elevsupport (Luleå) och Tidiga insatser ger resultat/tiger-projektet (Kiruna). FoUI-enheten har handlett projekten och gett stöd i systematisk uppföljning och utvärdering. FoUI har även stöttat två projekt med handledning och ekonomiskt 48

49 stöd, Haparanda respektive Gällivare utvecklingsarbeten som handlar om tidig samverkan mellan socialtjänst och skola. Intentionen med utvecklingsarbetet i Haparanda har varit att skapa hållbara metoder i arbetet med tidiga insatser och målet med projektet i Gällivare, som startar 2018, är att via elevhälsan arbeta med att bättre uppmärksamma elevers skolfrånvaro. Norrbotten har också etablerat samverkan för föräldraskapsstöd och där ingår Norrbottens Kommuner, Länsstyrelsen Norrbotten och Region Norrbotten. Syftet med denna samverkan är att lyfta förbyggande och tidiga insatser vad gäller barn och deras vårdnadshavare. Nätverket genomför aktiviteter för spridning av kunskap såsom utbildningsdagar och konferenser. På Gotland pågår sedan hösten 2017 FOSS-projektet som syftar till att stärka socialtjänstens möjlighet att utveckla ett familjeorienterat skolstöd i samarbete med grundskolorna på Gotland. Det handlar om att jobba förebyggande och uppsökande i de miljöer ungdomar vistas i sin vardag. Målgrupp för FOSS är främst årskurserna 4-7. Medarbetare från socialtjänsten deltar två gånger per termin på skolornas elevvårdskonferens (EVK), där elevens läge presenteras. Riskbeteenden som aktualiseras är t.ex. begynnande skolk och utanförskap i skolan, konflikter i familjen och i skolan. Om familjen vill ha samtalskontakt sker detta i öppenvårdsform. I kontakten med familjerna används socialtjänstens SRS/ORS instrument för att mäta vad familjerna tycker om den kontakt som erbjuds. Vid oro från skolan eller familjestödsenheten gäller anmälningsplikt enligt 14 kap. 1 SoL. När projektet är slut i mars 2018 kommer FOSS att vara en del av socialtjänstens Familjestödsenhets serviceinsatser och uppdrag. Projektet har blivit mycket väl mottaget av skolorna. FOSS länkar väl samman med det arbete som också påbörjats kring första linjen. Det som framgår är att efterfrågan är långt mer än de resurser som avsatts för uppdraget. Gotland driver ett annat TSI kring första linjen. Verksamhetsledare för BARNSAM (en del av den regionala stöd- och samverkansstrukturen RSS) har påbörjat arbetet med att se över och kartlägga första linjen. Utgångspunkten för arbetet är handlingsplan psykisk hälsa tillsammans med socialtjänstens målgruppsinventering. Analysen visar att många barn på Gotland har kontakt med både socialtjänstens verksamheter och PrimBUP (hälso- och sjukvårdens mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa) eller BUP. Verksamhetsledaren valt att inledningsvis involvera socialtjänstens familjestödsenhet, PrimBUP och ungdomsmottagningen då de också möter äldre barn/ungdomar, 7-17 år med psykisk ohälsa. I nästa steg ska de verksamheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen som ger insatser till de yngre barnen involveras. Därefter är planen att engagera barn- och elevhälsan, en verksamhet som på olika vis möter nästan alla barn och därför utgör en viktig länk i första linjen. Målsättningen är att driva en pilot, en integrerad mottagning där familjestödsenheten och PrimBUP samarbetar under samma tak. I Jönköpings län pågår en rad utvecklingsarbeten på familjecentraler, ungdomsmottagningar, missbruksmottagningar, del av öppenvård samt barn- och ungdomshälsan. I samband med det uppstår frågor regelverk, t.ex. om man får dokumentera arbetet med tidiga insatser eller inte. FoUrum stödjer socialtjänsten att föra statistik för att på något sätt kunna följa upp arbetet i råd och stöd. En diskussion har påbörjats i samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping om en forskningsstudie i ämnet. I Halland är ett målområde att barn med behov av stöd ska upptäckas tidigt därför har utvecklingen av det regionala samarbetet med skolan påbörjats och 49

50 skolrepresentanter har bjudits in till taktisk grupp barn och unga. Chefer i den regionala stödstrukturens har varit med i ett kartläggningsprojekt om samordnade förebyggande insatser kring ungas psykiska hälsa. Blekinges utvecklingsledare har arbetat för att det länsgemensamma verksamhetsrådet för individ- och familjeomsorg bör ha ett implementeringsteam med uppföljningsansvar. I detta sammanhang har också information om Skottlandsmodellen genomförts. Västmanland bedriver ett omfattande utvecklingsarbete vid regionens ungdomsmottagningar. Boråsregionen rapporterar om försök med inte biståndsbeviljade serviceinsatser Skaraborg har gjort en kartläggning över kommunernas arbete med TSI. Ett projekt påbörjades under senare delen av 2017 i tre kommuner och kommer genomföras under Projektet kommer även att finnas med i Uppdrag psykisk hälsas (UPH) projekt om Elevhälsobaserad barn- och ungdomshälsa. Utvecklingsledaren planerar en inspirationsföreläsning om projektet för att locka fler intresserade kommuner med projektet. Lärande nätverk för att lära av varandra och sprida goda exempel har också bildats. Kommunförbundet Skåne har påbörjat utvecklings- och samarbetsprojekt kring TSI. Det är ett utvecklingsarbete mellan socialtjänst och elevhälsa. En annan del av arbetet är en nätverksledarutbildning som syftar till att tillgodose behov av metoder för att öka barns delaktighet, i samband med TSI. Det finns en styrgrupp för samverkan. Behovsinventering och planering för fortsatta aktiviteter pågår. 50

51 Handlingsplan missbruk och beroende En prioriterad fråga att medverka i att ta fram handlingsplanen för missbruk och beroende för unga och unga vuxna 13 till 29 år. Missbruk och beroende är ett kongressuppdrag och en av SKLs prioriterade frågor Bakgrunden är att SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning (kongressperioden ) Följande län/delregioner rapporterar att de eller någon av deras kommuner ingår i expertgruppen för handlingsplansarbetet; Fyrbodal, Norrbotten, Västerbotten, Kronoberg, Västernorrland och Dalarna. Rapporterat utvecklingsarbete missbruk och beroende Dalarna rapporterar om ett regionalt arbete som pågår för att förbättra arbetet med den unga målgruppen kopplat till de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende som beslutades redan 2015, men tog fart Fokusgrupper har genomförts på sex platser i länet med deltagare från olika delar av kommun och landsting. Fokus på utvecklingsarbetet är initialt utreda/behandla, men det finns även ett beslut att se över upptäckt/tidiga insatser. Utifrån resultatet från fokusgrupper kommer en rad åtgärder att föreslås. Jönköping FoUrum har under ca tre år arbetat med att kartlägga och utreda behov av utveckling av stöd och behandling för unga i risk- eller missbruk. Under 2018 ska ledningsgruppen för samverkan ta ställning till föreslagna satsningar för området. Gotland inrättade 2015 ett Mini Maria, en samverkan mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvården i regionen. Mini Maria erbjuder rådgivning, bedömning och behandling till ungdomar upp till 24 år. I bedömningen ingår screening och/eller kartläggning av missbruk/beroende. Det sker med hjälp av evidensbaserade instrument som t.ex. Uncope, Audit, Dudit, ADDIS och ADDIS-ung. I samtal med sjuksköterska screenas den unge för eventuell samsjuklighet. Detta görs främst med hjälp av Becks ungdomsskalor (BUS) och för de äldre BDI (depression) och BAI (ångest). Det ingår också ett läkarbesök och drogscreening(urinprov) i missbruksbedömningen. I bedömningen ingår också en inventering av den unges risk- och skyddsfaktorer. Mini Maria erbjuder behandlingssamtal i form av Återfallsprevention, Motiverande samtal, olika former av cannabisprogram, familjebehandling (FFT) samt föräldragrupper (CRAFT). Det är ett pågående arbetet med att utveckla FFT(Funktionell Familjeterapi). Andelen unga under 18 år har fortsatt öka under 2017 och är nu ca 50 procent av alla som har kontakt på Mini Maria. Sedan 2015 har gruppen under 18 år ökat med 79 procent. Av besökarna totalt är 32 procent tjejer och 68 procent killar. I Boråsregionen och Fyrbodal pågår också ett arbete med att starta ett Mini Maria i samarbete med kommunerna och Regionen. Utvecklingsledaren för BoU i Kalmar län har tillsammans med Utvecklingsledare Missbruk och beroende planerat en inspirationsdag kring Familjeorienterat arbetssätt. Dagen genomfördes i januari Information om kommande 51

52 arbete med handlingsplanen har lämnats och inspel har efterfrågats på ovan nämnda möten med IFO-chefsnätverket. Kalmar län är för övrigt ett av de län som ingår i Socialstyrelsens satsning på familjeorienterat arbetssätt i missbruksvården. Sammanlagt deltar ett 40-tal kommuner 22 i följande län; Värmland, Uppsala, Södertörn, Göteborgsregionen, Skaraborg, Skåne, Kalmar, Östergötland, Kronoberg, Blekinge, FOU Nordost, Dalarna, Västmanland 22 Sunne, Hammarö, Karlstad, Enköping, Uppsala, Solna, Huddinge, Tyresö, Södertälje Lilla Edet, Hörby, Vellinge, Kristianstad, Mörbylånga, Trollhättan, Kinda, Växjö, Olofström, Arvika, Grums, Kil, Kristinehamn, Säffle, Håbo, Heby, Österåker, Askim, Högbo, Frölunda, Majorna Linné, Vimmerby, Falun, Mora, Rättvik, Ludvika, Leksand, Arboga, Hallstahammar 52

53 SKL:s nationella samordning SKL:s roll och utgångspunkter i utvecklingsarbetet Grundläggande för samordningen är förankringen och dialogen med länen och kommunerna via utvecklingsledarna. Utvecklingsarbetet måste vara lokalt efterfrågat för att nödvändiga förändringar ska kunna åstadkommas. Därför är viktigt att stödja och löpnade fånga upp det lokala engagemanget och erfarenheterna i utvecklingsarbetet. En del i den nationella samordningen handlar om att med hjälp av utvecklingsledarna belysa förbättringsområden och sammanställa och återkoppla till den nationella nivån. Dialogen är viktig. Utvecklingsledarna medverkar ibland också i ta fram nationella underlag, under året har utvecklingsledarna medverkat i att kartlägga andelen icke-socionomer i kommunerna. Kartläggningen visade att det hösten 2017 fanns ca 600 socialsekreterare och 100 arbetsledare som var icke-socionomer. Det gav ett bra underlag till Socialdepartementet för att hemställa om att förlänga övergångsbestämmelserna och nationellt stöd för kompletteringsutbildningar för icke behöriga. De nationella underlagen används således för att identifiera strategiskt viktiga frågor som det finns effektivitets- och samordningsvinster att driva samlat, Alla ska inte behöva uppfinna hjulet. En viktig del i arbetet handlar om att synliggöra och driva de frågor som kommunerna inte kan lösa själva; det kan vara en fråga som den regionala nivån kan samordna och stödja eller annars kan det vara en fråga som måste drivas på nationell nivå. Exempel på regional samordning är länen introduktions- och kompetensprogram, och exempel på nationellt samordning SKL:s arbete för att underlätta kommunernas implementering av reviderade BBIC. Arbetsgrupperna En hög grad av delaktighet är ett av utvecklingsarbetets signum. Ett sätt att öka graden av engagemang är att involvera utvecklingsledarna i det nationella arbetet, men utifrån lokala behov. Genom arbetsgrupperna tillvaratas också nätverkets olika kompetenser vilket bidrar till ökad kvalitet i utvecklingsarbetet. Det har bildats olika arbetsgrupper med utvecklingsledare. Under 2017 har följande arbetsgrupper funnits; Kompetensfrågor Spridning av nationellt kunskapsstöd Hälsoundersökning för placerade barn Systematisk uppföljning och BBIC IT Arbetsgrupperna är flexibla, de anpassas och ändras vartefter behoven växlar i utvecklingsarbetet. Arbetsgrupperna träffas mestadels i anslutning till det nationella BoU-nätverkets möten. Arbetsgrupperna har kommit att få en alltmer strategisk betydelse, som samlad röst för alla regionala utvecklingsledare och för påverkan på den nationella utifrån kommunernas behov. För arbetsgrupperna Kompetens och Spridning är kontakten med och ingången till Socialstyrelsen viktig med regelbundna inbokade möten. 53

54 Det nationella BoU-nätverket Det nationella BoU-nätverket är navet i utvecklingsarbetet, Under 2017 har BoU-nätverket haft sammanlagt fyra träffar. Uppslutningen vid träffarna har varit mycket god och nära nog samtliga utvecklingsledare har deltagit varje gång. På agendan för träffarna står de gemensamma prioriterade frågorna. Handlingsplanen Stärkt skydd barn och unga. Med fokus på stabilitet och t ex arbetsmiljöfrågor Personal och kompetens och utbildning Systematisk uppföljning och barns brukarmedverkan. BBIC-statistiken och IT-stödet, Spridning av nationella kunskapsprodukter, Placerade barns hälsa och skolgång Utveckling av familjehemsvård, HVB etc. Tidiga insatser Handlingsplanen för missbruk och beroende år Datum/några teman vid till BoU-nätverkets träffar 2017: 1 februari ÖK psykisk hälsa, Placerade barns hälsa 4-5 maj Barn delaktighet m Cecilia Grefve, Kompetensfrågor Socialstyrelsen 14 september Systematisk uppföljning/webbkollen, TSI och Falumodellen november Insatser till familjehem/sbu, familjeorienterat arbete missbruk och handlingsplan missbruk år Introduktion nya utvecklingsledare har genomförts vid ett tillfälle april Nationellt BoU-nätverk & BBIC-samordnare På nationell nivå finns ett samarbete mellan Socialstyrelsens BBIC-nätverk och SKL:s nationella BoU-nätverk. Under året har SKL och Socialstyrelsen arrangerat två möten med de regionala utvecklingsledarna och de regionala BBICsamordnarna. Vid dessa möten har det samlats runt ett 60-tal personer. Datum och teman för BoU & och BBIC-träffar 2017: 3 maj Systematisk uppföljning, Variablerna i verksamhetssystemet, Täby presenterade sin lösning 18 december Placerade barns hälsa Medlemsbesök Under 2017 har den nationella projektledningen genomfört 11 länsdialoger/ delregioner bl.a. utifrån implementeringen av handlingsplanen och frågor om samverkan. Ett par dialoger har genomförts tillsammans med regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve. 54

55 De län/kommuner som besökts är: Våren 2017 FoU NV (Sollentuna) Värmland (Sunne) Norrbotten (Boden) Göteborgsregionen (Göteborg) Dalarna (Borlänge) Jämtland (Östersund) Hösten 2017 FoU NO (Danderyd) Dalarna (Falun) Kalmar län (Kalmar) Blekinge (Karlskrona) Kronoberg (Växjö) Utvecklingsledarna mycket nöjda med SKL:s samordning och stöd Några frågor i uppföljningsmallen handlade om SKL:s nationella samordning. Svaren (24 svar sammanlagt) visar att utvecklingsledarna överlag är mycket nöjda med samordningen från SKL, 22 län/delregioner tycker att stödet och samordningen fungerat mycket bra och 2 län/delregioner ganska bra Vad har fungerat bra? Av kommentarerna till svaren framgår att det sammanhållande stödet från SKL är viktigt och blivit ännu viktigare nu när satsningen inte längre finansieras av regeringen. De nationella nätverksträffarna är mycket uppskattade. Det är ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte, för att ta del av andra läns utvecklingsarbeten och för stöd i svåra frågor, Hela utvecklingsledarnätverket har också varit en källa till kunskap och informationsutbyte. Utvecklingsledarna anser att nätverksträffarna är effektiva och välplanerade med bra struktur. Innehållet är informativt och relevant, vilket ger en mycket god omvärldsbevakning, Informationen kan spridas vidare regionalt och lokalt, vilket uppskattas av chefer och handläggare på hemmaplan. Vidare tycker de att det är positivt och meningsfullt att de har stora möjligheter att vara delaktiga, ge synpunkter och kunna påverka olika myndigheter på nationell nivå som arbetar med BOU-frågor. Vår styrka i nätverket är när vi kan hjälpas att ta steg framåt i frågor som är svåra att få kraft till lokalt eller regionalt, tillsammans är vi starka. Här finns möjlighet att lyfta frågor från lokal och regional nivå till nationell nivå Vidare uppskattar utvecklingsledarna att SKL:s samordnare är lättillgänglig för att vid behov kunna bolla frågor, samt att de lätt och snabbt kan få svar på frågor via mejl. Det är också positivt att SKL besöker den egna regionen genom länsdialoger. 55

56 Vad har fungerat mindre bra? Det är framför allt samordningsfrågor som upplevs fungerat mindre bra. Det handlar bl.a. om intern samordning mellan SKL:s olika nätverk t.ex. RSS, missbruk, funktionshinder, barnrättsnätverket, PRIO-nätverket. Detta leder till problem om då en person ingår i flera nätverk. Samordningen mellan RSS och socialchefsnätverken visavi utvecklingsledarna tycker man också borde förbättras. Ett annat problem som lyfts är förändringarna efter EBP-satsningen. Utvecklingsledarna har olika förutsättningar för sina uppdrag regionalt/lokalt. Dessutom byts många personer i nätverket ut och de regionala stödstrukturerna förändras, vilket i sin tur förändrar nätverket och förlänger processerna. Det påverkar förutsättningarna Förslag på förbättringar det regionala utvecklingsarbetet Många av förbättringsförslagen handlar om samordning, exempelvis samordning av olika nätverksträffar. Vidare att SKL behöver bli tydligare i dialogen med RSS och betona vikten av dialog på hemmaplan på regional nivå, samt bättre förankring av uppdraget i förhållande till socialcheferna. Det finns också konkreta förslag som handlar om upplägget av nätverksträffarna, t.ex. mer tid till erfarenhetsutbyte/workshops kring de prioriterade områden som man arbetar med i respektive län. Ett annat förslag handlar om att mer noga bör överväga när utvecklingsledarnas resurser ska tas i anspråk, exempelvis frågor som utvecklingsledarna förväntas att besvara. För att utvecklingsledarna ska kunna ta sig an/undersöka en fråga i lite större omfattning krävs i regel att det finns ett uppdrag från våra kommuner. Fortsatt statligt stöd är något som flera lyfter. Även om ekonomiska medel inte alltid är lösningen så skulle ett sådant stöd riktat till den regionala nivån kunna utgöra ett ytterligare stöd. Statligt stöd finansierat till hälften skulle enligt flera ge mer kontinuitet i utvecklingsarbetet. Nu riskerar utvecklingsarbetet i stället att bli ryckigt. För att få till riktiga förbättringar krävs avgörande satsningar från nationellt håll avseende ex. utvecklingsmedel, gemensam statistik, IT-lösningar mm m.m. Kontaktuppgifter till de regionala utvecklingsledarna På SKL:s webbplats finns kontaktuppgifter till de regionala utvecklingsledarna. klingsledare/kontaktilanen.2303.html 56

57 Bilaga års frågemall 1. Utvecklingsledare/motsvarande i länet/delregionen 2017 Hur många utvecklingsledare/motsvarande arbetar, helt eller delvis, med social barn-och ungdomsvård? Ange i antal och andel Utvecklingsledare/motsvarande Andel i procent Person 1 Person2 Person 3 2. Vilket/vilka av de prioriterade områdena har länet/regionen prioriterat att arbeta med? Hur har arbetet gått och ev. resultat. Kryssa för de områden ni har arbetat med. Ange ett eller flera områden, och beskriv kortfattat vad ni gjort i länet och ev. resultat. 2 A) Implementering av handlingsplanen Stärkt skydd barn och unga Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2 B) Personal- och kompetensförsörjning (inkl. arbetsmiljöfrågor) Om länet/regionen har eller håller på att bygga upp regionalt stöd för introduktion av nyanställda och/eller regionalt kompetensprogram för erfarna handläggare och arbetsledare beskriv gärna det. Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 57

58 2C) Systematisk uppföljning och barns brukarmedverkan Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2D) Digitalisering och BBIC IT Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2E) Barns hälsa och skolgång Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2F) Tidiga och samordnade insatser i väntan på en serviceparagraf Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2G) Stöd i arbetet med placerade barn inkl. EKB och utveckling av familjehemsvård och/eller övriga placeringsformer Om länet har eller håller på att bygga upp regional familjehemsvård för Rekrytering, utbildning etc. beskriv gärna det. Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2H) Spridning av nationella kunskapsprodukter Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2 I) Medverka i att ta fram handlingsplanen för missbruk och beroende 13 till 29 år Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 2J) Bidra till stabilitet och samordning i den regionala stödstrukturen Beskriv kortfattat vad som har gjorts/aktiviteter: Beskriv kortfattat ev. resultat 58

59 3. Stödet från SKL Hur har den nationella samordningen och stödet från SKL fungerat? Markera med kryss Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej, kan ej bedöma Kommentera gärna: a) Vad har fungerat bra? b) Vad har fungerat mindre bra? c) Vad skulle behöva förbättras för att det regionala utvecklingsarbetet ska få bättre stöd? 4. Övrigt att rapportera 59

60 Regionalt utvecklings-arbete BoU 2017 Sedan 2017 finansieras det regionala utvecklingsarbetet med utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården av kommunerna själva. År 2016 var sista året för statligt stöd. Frågan är hur BoU-satsningen kan fortsätta som ett regionalt stöd i ett långsiktigt förbättringsarbete kring inom den sociala barnoch ungdomsvården. I den här rapporten beskrivs allt det arbete som under 2017 bedrivits i länen utifrån de prioriterade frågorna. Det handlar bland annat om utveckling av systematisk uppföljning av den sociala barn- och ungdomsvården främst utifrån Barns behov i centrum (BBIC), inklusive barn och ungas brukarmedverkan, utveckling av familjehemsvården och placerade barns hälsa och skolgång, utvecklingsarbete med tidiga och samordnade insatser samt spridning av nationella kunskapsprodukter. I rapporten beskrivs också betydelsen av att bygga upp strukturer för utveckling och kunskapsspridningen utifrån kommunernas behov, där den regionala nivån med utvecklingsledare har varit avgörande. Rapporten bygger på de lägesrapporter om utvecklingsarbetet under 2017 som inkommit till SKL från 25 av 27 län/delregioner. Upplysningar om innehållet Kjerstin Bergman, epost kjerstin.bergman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2018 ISBN: ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Post: Regionalt Stockholm utvecklings-arbete Besök: BoU Hornsgatan Telefon: