Cancer - tidiga tecken och utredningar. Hans Thulesius Allmänläkare, docent i allmänmedicin Växjö/Malmö
|
|
- Roland Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cancer - tidiga tecken och utredningar Hans Thulesius Allmänläkare, docent i allmänmedicin Växjö/Malmö
2 Mitt intresse för cancer började på 1970-talet Som hypokondrisk läkarson Projektarbete i samhällsmedicin avhandling Att balansera i cancervården
3 Fallet min mamma Född syskon. Far dog i pankreascancer 75 år. Bror gallvägscancer 71 år. Brorsdotter bröstcancer 31 år, tvillingsysterson tarmcancer 42 år bröstcancer, 9 mm, screeningupptäckt, tårtbitsopererad cancerceller i gallblåsa. Sommar 2009 trött + smärta hö sida höft? 18/ subfebril, antibiotika för UVI 1 vecka senare på sjukhus. CRP 300. Stor levertumor. Smärtsam biopsi. Lungmetastaser. Dog 3/3 efter 36 dagar på sjukhus. Värdefull sista tid med mamma på sjukhuset
4 Kristina
5 Cancerkalkylen Att upptäcka cancer - en utmaning för varje sjuksköterska!!
6 Att leta efter en nål i en höstack? Att urskilja de få patienter med symtom orsakade av cancer bland alla man möter eller pratar med varje år. Många patienter har oro för allvarlig sjukdom som cancer
7 Detta kräver: Lyhördhet för patientens symtom och signaler Stäms av mot vårdens resurser i varje situation. Man kan inte alltid utreda alla signaler och symtom Reflektion i en helhetskalkyl en cancerkalkyl!
8 Tidig diagnos - varför? Chans till bot är högre Små tumörer ger mindre aggressiv behandling Viktigt hos patienter med symtom, psykologiska problem av fördröjd diagnos för patienter och anhöriga. De flesta cancrar hittas inte gm screening = vi måste upptäcka symtomgivande cancer
9 Tidig diagnos - problem - Screening av symtomfria ökar ej livslängd eller livskvalitet - Indolenta (ofarliga) cancrar och obotliga cancrar upptäcks ofta - Överdiagnostik och överbehandling - koloskopi inte ofarligt - strålning mot bröst kan ge hjärtsjukdom - psykologiska problem av att bli cancerpatient (kan leda till självmord)
10 Att tänka cancer med Cancerkalkylen: Patientkunskap + kunskap om egenskaper + sjukdomar med ökad risk för cancer Undvik diagnosfällor. Känna till vanliga cancersymtom, röda flaggor
11 1. Data om enskilda patienter + cancerkunskap Personliga egenskaper, tidigare el nuvarande sjukdomar = ökad risk för cancer Blir ledtrådar när de kombineras med symtomdata: Ålder, rökning, tidigare cancer, högt alkoholintag, ärftlighet, stor kroppsstorlek, fetma, tidig mens /sen menopaus, många sexualpartners, låg socioekonomisk klass, arbetare exponerad för damm/kemikalier, HIV, ulcerös kolit, hepatit, hypertoni, diabetes, atrofisk gastrit, gallbesvär, immunosuppressiv behandling, Downs syndrom, sarkoidos etc.
12 2. Undvik diagnosfällor Negativa resultat utesluter inte cancer (labprover, rtg och kliniska us) Positiva test/fynd/ röda flaggor måste följas upp. Diagnos av en vanlig sjukdom utesluter inte cancer man kan ha två saker samtidigt. Ökad cancerförekomst med stigande ålder utesluter inte cancer hos yngre personer
13 2. Undvik diagnosfällor Tidigare skada behöver inte förklara nya symtom Enklaste förklaringen av symtom är inte alltid rätt Vaga symptom blir mindre vaga med en bra anamnes: Tidsförlopp, läge, intensitet, progress OCH patientkunskap!
14 3. Kunskap om cancersymtom och cancervarningssignaler Vilka symtom är cancersymtom? Hur hög är sannolikheten för att ett visst symtom hos en viss patient är cancer?
15 3. Kunskap om cancersymtom och cancervarningssignaler Cancerriskbedömningsverktyg (RATs) Från fall-kontrollstudier med cancerrisker för enstaka symtom eller i kombination Används av engelska och danska allmänläkare. Ger varningsflaggor orange/röd
16 Risk Assessment Tools for cancer Risk Assessment Tools (RATs) riskbedömningsverktyg Fall-kontroll-studier I UK med 5-6 kontroller per cancerfall Prof Willie Hamilton är huvudperson. Han föreläser om RATs över hela världen trots sin dövhet!
17 Positivt prediktiva värden för cancer Ett positivt prediktivt värde (PPV) för cancer = sannolikhet i procent för en viss cancersjukdom när patienten sökt för ett visst symtom/sjukdomstecken
18 Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta Ömhet i buken Avvikande rektalundersökning Anemi, Hb g/l Anemi, Hb < 100 g/l PPV (%) för tjock-ändtarmscancer (kolorektal cancer), engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,25% KOLOREKTAL CANCER PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta >10 Ömhet i buken PPV för varje cell har endast beräknats för minst 10 fall per cell. För Hb < 100 i kombination med ömhet i buken fanns > 10 fall men inga kontroller för detta riskmarkörpar och bedömdes som en PPV av > 10%. Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6
19
20 Cancersatsningen varje dag räknas Under devisen Varje dag räknas vill regeringen minska ledtider i cancervården Främsta verktyget = Standardiserade vårdförlopp (SVF) SVF för 27 cancersjukdomar som införs i Sverige under omraden-processer/cancervard/standardiseradevardforlopp-svf-cancer/
21 Standardiserade vårdförlopp (SVF) På följande sidor sammanfattas SVF för några cancrar. Hur kan SVF användas i Cancerkalkylen?
22 Cancerkalkylen och standardiserade vårdförlopp (SVF) För varje cancer - sammanfattade SVF-texter Misstanke och Välgrundad misstanke För debutsymtom/tecken - PPV värden i %
23 Bröstcancer bakgrund 2016: 7558 nya fall,1391 dog (58 fall hos män,13 dog) åringar - flest nya sjuka 5-års-överlevnad 90%, 10- års-överlevnad drygt 80% lever med bröstcancer, ny, botad eller med återfall. Risk att insjukna i bröstcancer före 75 år = 10% Hälften av nya patienter screening-upptäckta (hälsoundersökning mammografi) En allmänläkare upptäcker ett nytt fall varje/vartannat år
24 Bröstcancer när välgrundad misstanke? + PPV från England = varierar beroende på kvinnans ålder Knuta/knöl i bröst 4,8% - 48% Knuta/knöl i armhålan ändrad kontur på bröst nytillkommet indragen bröstvårta 2,6% - 12% rodnad eller svullnad på hud över bröst utan annan förklaring blodig eller ofärgad sekretion från enstaka mjölkgång 1,2% - 23% ensidigt eksem på bröstvårta sårbildning på bröstvårta eller i anslutning till bröstkörtlar ny ensidig smärta i bröst mer än 4 veckor 0,2% - 2,8% återkallade för klinisk undersökning efter screening fynd vid bilddiagnostik Något av ovan = remiss till bröstenhet för fortsatt utredning
25 PPV (%) för bröstcancer, engelska kvinnor, >40 år BRÖSTCANCER Ålder i år Smärta i bröst PPV för enskilt symtom /riskmarkör Bröstvårtesekretion Bröstvårteindragning Bröstresistans Bröstresistans +smärta i bröstet a > >5 b Figur 1. Bröstresistans + smärta i bröst är PPV när en kvinna har haft både en resistans och smärta i bröstet vid minst ett tillfälle året före indexdatum. a) Bröstvårteindragning rapporterades av 4 fall och 0 kontroller i åldern år. Således kan ingen PPV beräknas, även om PPV sannolikt är högt. b) Bröstresistans + smärta i bröst rapporterades av 8 fall och 0 kontroller Således kan ingen PPV beräknas men med tanke på det relativt stora antalet fall med denna kombination har det uppskattats till > 5%. Walker S, Hyde C, Hamilton W. Risk of breast cancer in symptomatic women in primary care: a case-control study using electronic records. Br J Gen Pract. 2014;64:e788-93
26 Prostatacancer bakgrund 2016: nya fall, 2347 dog Sällsynt före 50 års ålder. Var sjunde man i 75-årsåldern har/har haft prostatacancer. Merparten symtomfria = diagnos pga högt PSA-vä rde. En allmänläkare upptäcker minst ett nytt fall varje år
27 Prostatacancer - när utreda symtom? + PPV från England >40 år : Tilltagande skelettsmärtor skelettmetastaser utan känd primärtumör allmänna cancersymtom -trötthet, aptitlöshet 0,75% - 2,1% långvarigt blod i sperma (utred även för infektion) vattenkastningsbesva r (IPSS 20 eller kateterbehov) som ökat betydligt senaste året 2,2% - 5% Synligt blod i urinen remitteras enligt SVF för cancer i urinblå sa - 1%-1,6%
28 Prostatacancer när utreda symtomfria män? Handläggning av män utan symtom Symtomfria män som önskar prostatakontroll el PSA-test ska ta del av Socialstyrelsens PSA-broschyr Män (symtomfria) med förväntad livstid <10 år avråds PSA-testning Prostatapalpation kan vara av värde för äldre symtomfria män som är oroliga för prostatacancer. Män <50 år ska upplysas om att prostatacancer är mycket sällsynt i deras ålder och att PSA-testning <50 års ålder = för män med ärftlighet för tidig prostatacancer. Män >50 år med >10 års förväntad livstid ska, om de önskar efter information om fördelar + nackdelar med test, erbjudas PSA-test, ev kompletterad med prostatapalpation De som inte tagit del av Socialstyrelsens PSA-broschyr bör inte PSA-testas.
29 Hematuri Viktminskning Nykturi Startbesvär Rektalpalpation: benign förstoring Rektalpalpation: malign förstoring Pollakissuri, trängning PPV (%) för prostatacancer, engelska män >40 år. Bakgrundsrisk 0,35%. PROSTATACANCER PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Hematuri Viktminskning , Nykturi Startbesvär 3.1 Pollakissuri, trängning 4.0 Rektalpalpation: benign förstoring 13 Rektalpalpation: malign förstoring Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6
30 Tjock-ändtarmscancer bakgrund 2016: 6893 nya fall, 3202 dog Nästan lika många kvinnor som män Var 20:e person 5% < 50 år vid diagnos. 80% aktuella för botande behandling. En allmänläkare upptäcker ett nytt fall varje/vartannat år
31 Tjock-ändtarmscancer - när misstänka? blod i avföringen anemi (blodbrist) Misstanke ska inom 10 dagar leda till: Sjukhistoria (inflammatorisk tarmsjd? Ärftlighet?) ändtarmspalpation rektoskopi vid anemi även lab utredning för anemi
32 Tjock-ändtarmscancer - när välgrundad misstanke? vid ett eller flera av följande: ändring av annars stabila avföringsvanor i >4 veckor utan annan förklaring hos pat >40 år bilddiagnostik inger misstanke rektoskopi eller rektalpalpation inger misstanke synligt blod i avföringen hos högriskpatient* *HÖGRISKPATIENT har: haft tjock-ändtarmscancer eller ingår i polypuppföljningsprogram haft kolit (ulcerös kolit el mb Crohn) i minst 20 år två förstagradssläktingar med tjock-ändtarmscancer någon släkting med tjock-ändtarmscancer el livmodercancer < 50 år
33 Tjock-ändtarmscancer - när välgrundad misstanke? + PPV från England synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar annan blödningskälla 2,4% synligt blod i avföringen där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots behandling av annan blödningskälla 7% blodbrist som inte förklaras av standardutredning, 0,4%- 9% (ålders och anemiberoende) OBS! Blodförtunnande medicin minskar inte sannolikheten för att blod i avföringen eller anemi kan innebära tjock-ändtarmscancer
34 Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta Ömhet i buken Avvikande rektalundersökning Anemi, Hb g/l Anemi, Hb < 100 g/l PPV (%) för tjock-ändtarmscancer (kolorektal cancer), engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,25% KOLOREKTAL CANCER PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta >10 Ömhet i buken PPV för varje cell har endast beräknats för minst 10 fall per cell. För Hb < 100 i kombination med ömhet i buken fanns > 10 fall men inga kontroller för detta riskmarkörpar och bedömdes som en PPV av > 10%. Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6
35 PPV (%) för tjock-ändtarmscancer hos engelska kvinnor relaterat till hemoglobin-värde Åldersgrupp, Hemoglobinvärde i gram per liter år: Årlig incidens i % per åldersgrupp < > >5* > *41 fall men inga kontroller hade denna kombination, PPV kan därmed inte beräknas men skattas till >5 Hamilton W, Lancashire R, Sharp D, Peters TJ, Cheng KK, Marshall T. The importance of anaemia in diagnosing colorectal cancer: a case-control study using electronic primary care records. Br J Cancer Jan 29;98(2):323-7
36 PPV (%) för tjock-ändtarmscancer hos engelska män relaterat till hemoglobin-värde Åldersgrupp, år: >80 Årlig incidens i % per åldersgrupp Hemoglobinvärde i gram per liter < >
37 Lungcancer bakgrund 2016: 3955 nya fall, något fler kvinnor än män (kvinnor röker mer) 3677 dog. Merparten år gamla, ovanligt <40 års ålder Rökning orsakar 9 av 10 fall En allmänläkare upptäcker ett nytt fall vartannat år 15% i tidiga stadier kan opereras och 55 60% av dem botas.
38 Lungcancer - när misstanke? + PPV från England Nya luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) >6 veckor hos rökare eller tidigare rökare >40 års ålder 0,4%-0,9% Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring 0,8%- 1% Blodig hosta 2,4% - 17% Vid misstanke ska pat remitteras för lungröntgen eller CT thorax
39 Lungcancer - när välgrundad misstanke? Filterfunktion lungröntgen/dt Om lungröntgen el DT (datortomografi) visar cancermisstanke = remiss till utredning enligt standardiserat vårdförlopp Vid DT kan välgrundad misstanke uppstå eller misstanken avskrivas.
40 Lungcancer - när välgrundad misstanke? PPV från England Röntgen ger misstanke om lungcancer Metastas ger misstanke om lungcancer Upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak, även vid normal röntgen 17%
41 Hosta Trötthet Andnöd Bröstsmärtor Viktminskning Aptitförlust Trombocytos Patologisk spirometri Hemoptys PPV (%) för lungcancer, engelska män +kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,18% LUNGCANCER PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Hosta Trötthet Andnöd > Bröstsmärtor Viktminskning >10 Aptitförlust 3.6 >10 Trombocytos >10 Patologisk spirometri 17 Hemoptys Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6
42 Hosta PPV (%) för lungcancer, rökande engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,18% Trötthet Andnöd Bröstsmärtor Viktminskning Aptitförlust Trombocytos Patologisk spirometri Hemoptys LUNGCANCER, RÖKARE PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Hosta > Trötthet > Andnöd >10 > Bröstsmärtor >10 >10 Viktminskning 2.7 Aptitförlust 12 Hemoptys Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6
43 Urinblåse- och övre urinvägscancer bakgrund 2016: 2119 nya fall (72% män), 793 dog Ovanlig <50 år. Rökningsrelaterad En allmänläkare upptäcker ett nytt fall vartannat år
44 Urinblåse-/övre urinvägscancer när välgrundad misstanke? + PPV från England Remiss samma dag till urologisk klinik utan egen utredning : Synligt blod i urinen (=makroskopisk hematuri) >50 års ålder 2,6% - 6% <50 år med riskfaktorer för urinblåsecancer i anamnesen Misstanke om urinblåsecancer vid bilddiagnostik (DT urografi frfa) eller cystoskopi i samband med annan utredning. OBS! bakteriuri eller blodförtunnande medicinering ej minskar sannolikheten för att synligt blod i urinen beror på bakomliggande urinblåsecancer.
45 PPV (%) för urinblåsecancer, engelska män + kvinnor > 60 år Förhöjda infl markörer Förstoppning Förhöjt kreatinin Buksmärtor Leukocytos Urinvägsinfektio n Dysuri Mikroskopisk hematuri Makroskopisk hematuri URINBLÅSECANCER PPV för enskilt symtom/ riskmarkör Förhöjda infl markörer Förstoppning Förhöjt kreatinin Buksmärtor Leukocytos Urinvägsinfektion Dysuri 6.1 Makroskopisk hematuri Shephard EA, Stapley S, Neal RD, Rose P, Walter FM, Hamilton WT. Clinical features of bladder cancer in primary care. Br J Gen Pract ;62:e Price SJ, Shephard EA, Stapley SA, Barraclough K, Hamilton WT. Non-visible versus visible haematuria and bladder cancer risk: a study of electronic records in primary care. Br J Gen Pract. 2014;64:e584-9
46 Min senaste blåscancerpatient Man född 23. Vital. Bor med hustru i egenbyggd villa. Dotter avled i bröstcancer 52 år gammal. Synligt blod i urinen Opererad genom cystoskopi + cellgift i blåsan 2015 anemi å trötthet, inte mkt smärta pneumoni, viktnedgång och avtackling Dotter undersköterska skötte honom Hembesök en söndagkväll febr Avled natten till måndag efter två små doser morfin sista dygnet
47 Ett förlopp där två processer ingår En process drar utredningen av cancer framåt En process tar hand om patientens behov som kräver åtgärder Standardiserat vårdförlopp i cancervården. Lägesrapport
48
49 Tack för uppmärksamheten!
Positivt prediktivt värde (PPV) för misstänkta cancersymtom i primärvård för 13 olika cancerformer
Positivt prediktivt värde (PPV) för misstänkta cancersymtom i primärvård för 13 olika cancerformer Vår kunskap om symtom som föregår cancer baseras oftast på vilka symtom som presenteras vid diagnos på
Läs merHåkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring
Läs merSVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg
SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merProstatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2
Prostatacancer Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare 2017-02-28 Kortversion 1.2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Indikationer för utredning symtom... 3 3. PSA-testning av symtomfria män... 3
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merLeder satsningar på cancervård till undanträngning?
Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin
Läs merSVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV
SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar
Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca
Läs merStandardiserade vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för primärvården December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merDavid Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus
2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom
Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom Syfte Projektet avser att kartlägga vårdkonsumtion och kostnader för patienter som utreds
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merOm Diagnostiskt Centrum i Sverige
Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Charlotta Sävblom, MD, PhD Verksamhetsutvecklare tidig upptäckt & Screening Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Bakgrund 2009 Nationell cancerstrategi 2011 jan Skåne:
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merTänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017-xx-xx 2018-03-22 Överenskommelse för väntetidssatsningen 2017 Landsting/regioner ska införa samtliga
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer Symtom och tecken som ger misstanke DIFFUSA SYMTOM Järnbristanemi Ofrivillig viktnedgång Tidig mättnad >3v Gastrointestinal blödning Nytillkomna
Läs merTjock- och ändtarmscancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Tjock- och ändtarmscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring
Läs merKolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merKlinisk nytta av F-Hb
Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merStandardiserade vårdförlopp för cancer
Ledningsstaben/BjH 1 (18) Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledtidstidsresultat Q4 2016 Q4 2017 RAPPORT april 2017 2 (18) Från välgrundad misstanke om cancer till första behandling enligt standardiserade
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merHur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk
Läs merVad är ett standariserat vårdförlopp?
Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion
Läs merColorektal cancer. Nya fall
Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras
Läs mer- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund
- snabbare, bättre och billigare? 161013 Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund INCA registrering- nödvändigt ont eller guldgruva? Varför? Vem? Återkoppling? Bakgrund Alarmsymtom Fördröjning Överlevnad
Läs merInformation till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom Information till primärvården Skelett- och Mjukdelssarkom I Sverige upptäcks ca 250 nya fall av skelett- och mjukdelssarkom/år varav skelettsarkom
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs mer3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)
MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar
Läs merRegional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp
Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merAnemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Läs merProstatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.
Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet
Läs merMalignitetsutredning. Paul Hannah, urolog
Maignitetsutredning Pau Hannah, uroog Innehå Prostatacancer Båscancer Njurcancer / (njurbäckencancer) Testikecancer Peniscancer Prostatacancer Den vanigaste cancern hos män Wordwide 670,000 new PCa cases/year
Läs merTestikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ann-Marie Olvenmark Annika Hedlund Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merBAKGRUND 2 REMISSBESLUT VID MISSTANKE OM CANCER 2 BESLUT OM VÄLGRUNDAD MISSTANKE = START AV SVF 2
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård Rutin Förvaltningsövergripande dokument Standardiserat vårdförlopp (SVF) remittering och registrering av KVÅ-koder i primärvård, akutvård och övriga enheter
Läs merPeniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merTjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer Standardiserat vårdförlopp 20XX-XX-XX Version: Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20 Fastställd av SKL:s beslutsgrupp 2015-12-21 Uppdatering av texter som
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merTarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merOkänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merTjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer Standardiserat vårdförlopp 2018-10-30 Version: 2.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20 Fastställd av SKL:s beslutsgrupp 2015-12-21 Uppdatering av texter
Läs merStandardiserade vårdförlopp
Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för primärvården 2018-12-17 Version: 6.0 Versionshantering Datum 2015-12-21 Version 1.0 2016-03-09 Version 2.0 2016-05-02 Version 2.1 2016-12-14 Version
Läs merProstatacancer och Nationella vårdprogrammet
Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet Equalis användarmöte i Endokrinologi 21-22 september 2015 Charlotte Becker Inledning Bakgrund Nationella Riktlinjer Nationella Vårdprogrammet Incidens och mortalitet
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merSVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket
Vårddokument Checklista Sida 1 (5) SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket Vid frågor, kontakta gynonkjouren SY i första hand, tel 71079 dagtid. Alt ring kontaktsjuksköterska (kssk) SY,
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (6) Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer Bakgrund Ca 300 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i gallblåsa eller gallgång,
Läs merLärandekonferens 1/12
Lärandekonferens 1/12 13.00 Välkomna! Presentation av dagen - Lenita Lundin Standardiserade vårdförlopp - Lisa Jelf Eneqvist SVF-flödet med b.la. - Lollo Viita Hallberg och Bodil Sandh Vad har vi åstadkommit
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merflera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.
4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer Bakgrund Cirka 1500 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i exokrina pankreas, periampullärt, (i distal gallgång),
Läs merStandardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Läs merCancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige
Läs merDe äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti
De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett
Läs merDenna rutin gäller för patienter som avslutas i SVF-flödet fram till och med mars 2018
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård Rutin Förvaltningsövergripande dokument Standardiserat vårdförlopp (SVF) remittering och registrering av KVÅ-koder i primärvård, akutvård och övriga enheter
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs merEtt konstigt PSA prov
Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla
Läs merLungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou
Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17
Läs merPer aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna
Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna SVF en bra förkortning? Sveriges veteranförbund Fredsbaskerna Sveriges Veterinärförbund Södra Vätterbygdens Folkhögskola Sundsvalls Vindtunnelförening
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merDX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för primärvården
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för primärvården December 2016 Versionshantering Datum 2015-12-21 2016-03-09 2016-05-02
Läs merNivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer
Läs merUtredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merProstatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige
Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer - Incidens Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige Åldrande mannens cancer men kan förekomma i medelåldern - finns hos 80%
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merFallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi
Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med
Läs merBeräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.
Läs merDel 2. 7 sidor. 18 poäng
7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen
Läs mer