Kolorektal kirurgi - Samverkansdokument Kirurgkliniken/Primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kolorektal kirurgi - Samverkansdokument Kirurgkliniken/Primärvården"

Transkript

1 MEDICINSK INSTRUKTION 1 (14) INLEDNING Detta dokument är framtaget i samverkan mellan allmänläkare och kolorektalkirurg i Västmanland. Syftet är att åstadkomma en samsyn vad gäller fördelningen av insatserna inom den kolorektala kirurgin som motsvarar respektive specialiteters ansvars- och kompetensområden. Vidare syftar dokumentet till att förbättra samverkan inom detta område mellan primärvård och sjukhusvård. Förhoppningen är att det kan leda rätt insats på rätt nivå, att dubbelarbete kan undvikas, att få bättre underlag till bedömning av remisser och i sin tur bättre vård för patienterna. Verksamhetschef ansvarar för att instruktionen görs känd och följs. Supportfunktion Ett dokument av denna typ kan inte ge alla svar kring hur vissa patienter bör handläggas. Därför finns det alltid möjlighet att ta kontakt med kirurg för att diskutera oklara fall. Telefon I konsultationsfall där beslut behöver fattas direkt kan frågor ställas till någon av våra kolorektalkirurger (sök överläkare på tarmsektionen via växeln). Vid andra mer akuta problem och känd PAL/operatör kan denne nås via växeln - personsökare. Fortbildning En betydande del av patienter med besvär från det kolo-rekto-anala området bedöms, primärutreds samt behandlas inom familjeläkarvården. Kolorektalsektionen erbjuder klinisk och praktisk fortbildning för familjeläkare. Tanken är att ha mottagningsdagar/-vecka (ffa proktologi) för denna patientgrupp på vår sjukhusmottagning där familjeläkare kan auskultera och repetera diagnostik samt utveckla behandlingsfärdigheter. Här finns möjlighet att träna rektoskopering och för den särskilt intresserade att lära sig behärska behandling av hemorrojder med sclerosering och gummiligatur. KOLOREKTAL BASUTREDNING (KRBU) De flesta patienter med kolorektala problem vänder sig i första hand till sin familjeläkare som gör en bedömning (basal utredning), behandlar och/eller remitterar till kirurgkliniken. Förutom anamnes ingår i KRBU: inspektion, palpation per rektum, proktoskopi samt rektoskopi.

2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (14) Hos patienter med s.k. hemorrojdbesvär förekommer varje år fall av rektalcancer. Utan en rektoskopi på vårdcentralen försvåras bedömningen och prioriteringen av remisserna. Därför måste alla remissfall rektoskoperas. Om det finns indikation för kartläggning av kolon skall undersökning med datortomografi kolon (DT kolon) alternativt koloskopi utföras. Vad gäller valet mellan DT kolon och koloskopi så är det en resursfråga. Det optimala vore om flertalet patienter kunde genomgå koloskopi då dubbelundersökning vid behov av terapeutisk åtgärd kan undvikas. Tumregler bör vara att: 1. Patienter med anemiserande GI-blödning ska genomgå koloskopi. 2. Patienter med avföringsrubbning utan anemi med eller utan positiv f-hb och ev. färskt blod på toalettpappret eller utanpå avföringen kan genomgå DT kolon. 3. Patienter med diarrébesvär och misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom skall skoperas Diagnostisk sigmoideoskopi och koloskopi utföres i första hand av Gastroenterologsektionen på medicinkliniken dit således remissen för skopi skickas. Vid fynd av polyper och tumörer på DT kolon skickas remiss till kirurgkliniken. Remiss från primärvård till kirurgmottagningen Vid remittering av patient som kan bli aktuell för kirurgiskt ingrepp, är det viktigt att remissen innehåller basal information angående allmäntillstånd/funktionsförmåga, tidigare och fr.a. nuvarande sjukdomar, aktuella mediciner samt relevanta provsvar och undersökningsfynd. Kolorektal basutredning (KRBU) inkluderande rektoskopi måste alltid utföras vid s.k. hemorrojdbesvär för att inte missa en rektalcancer som orsak. Finns associerade symtom som nytillkommen avföringsrubbning, buksmärtor, viktnedgång eller anemi måste alltid kolonundersökning utföras. Viktigt att remissen innehåller ovan nämnda basala data med en klar frågeställning för att kunna prioritera på rätt sätt. En remiss med enbart hänvisning till tidigare journalkopior är inte lämpligt och försvårar ofta prioriteringen. Remiss från kirurgkliniken till primärvården Vid remittering av patient från kirurgkliniken till primärvården är det viktigt att i det i remissen finns en klar frågeställning eller angivet vilken uppföljning som förordas. En sammanfattning av sjukhusvården skall medfölja.

3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (14) SYMPTOMRELATERAD INDELNING Kolorektala symptom Många symtom från kolon-rektum-anus som ofta benämns som hemorrojdbesvär, är gemensamma för olika diagnoser. Därför är det viktigt att man inte tar den vanligaste eller enklaste diagnosen för given. Man måste ha låg tröskel för att misstänka malignitet och göra kolorektal basutredning (KRBU). Noggrann anamnes och undersökning kan ge viktiga ledtrådar för att kunna skilja mellan olika differentialdiagnoser. Smärta Okomplicerade hemorrojder ger sällan smärta Smärta beror vanligen på analfissur men kan också förekomma vid perianalt hematom, inklämda hemorrojder och perianal abscess. Röd blödning från ändtarmen (hematochezi) Ses vid hemorrojder, analfissur och kolorektal cancer. Blod blandat med avföring talar för blödning lite högre upp. Eftersom hemorrojder hos patienter äldre än 40 år är mycket vanligt måste annan blödningskälla, främst från rektalcancer, uteslutas. Rektoskopi skall alltid utföras hos dessa patienter, proktoskopi räcker inte! Finns associerade symptom som nytillkommen avföringsrubbning, buksmärta, viktnedgång eller anemi måste alltid kolonundersökning utföras, även vid påvisade hemorrojder. Avföringsrubbning Ändrade avföringsvanor med diarréer, förstoppning eller växlande avföringsvanor är vanligast vid funktionella tarmbesvär men kolorektal cancer är en viktig differential diagnos och måste uteslutas, särskilt om det är kombinerat med blod i avföringen! Patienter med normal KRBU och huvudsakligen diarréer eller obstipation, remitteras i första hand till gastroenterolog på medicinkliniken för utredning. Flytning, var eller klåda från ändtarmen Ses framförallt vid perianala fistlar (se i texten). Prolaps Innebär att anal slemhinna (analprolaps) eller hemorrojder kommer ut vid krystning (1-3 cm). Om en stor del av ändtarmen (som ett teleskop) kommer ut (4-10 cm), föreligger en rektalprolaps.

4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (14) DIAGNOSRELATERAD INDELNING UTREDNING OCH BEHANDLING Hemorrojder (ej akuta symptom) Symtomgivande hemorrojder har två kardinalsymtom, blödning och prolaps. Vad gäller blödning råder olika uppfattningar om detta över huvudtaget är någon behandlingsindikation om inte blödningen är mycket besvärande och fr.a. om den är anemiserande. All intervention hotar att störa den finstämda täthetsfunktionen där de så kallade anal cushions ingår och står för % av kontinensen. I dessa cushions ligger respektive hemorrojdplexa, vilka således kommer att påverkas vid varje form av ingrepp i området. Vid prolabering av hemorrojd besväras patienten av fyllnadskänsla i anus, oftast efter defekation, med spontan eller ibland behov av digital reposition av hemorrojdkylset. Utredning KRBU måste alltid genomföras dvs alla patienter skall även rektoskoperas och kolonundersökning måste övervägas särskilt vid ändrade avföringsvanor. Vid behov av avföringsreglerande medel, särskilt för att undvika obstipation, ges i första hand ngt bulkmedel, gärna ett preparat som ger minimal gasbildning som tex Inolaxol granulat eller Fiberformpulver, 1-3 ggr dagligen samt rikligt med dryck. A. Vid små icke prolaberande inre hemorrojder som blöder episodvis, kan olika salvor prövas, t.ex. Xyloproct salva. Dessa har ingen dokumenterad effekt men prövas ofta som ett tillägg i symtomlindrande syfte. Ofta läker hemorrojder spontant men besvären återkommer ofta. Viktigt med mjuk avföring. B. Vid små icke prolaberande inre hemorrojder som blöder envist kan behandling ges med injektion submuköst av totalt 6-9 ml Fenol i olja på 2-3 lokaler (uppvärmt till 37 grader) C. Vid fr.a. prolaberande hemorrojder kan Gummiringsligatur(-er) appliceras med engångsinstrumentarium på basen av respektive hemorrojdplexa. Det är viktigt att inte sätta gummibandsligaturen nära linea dentata eftersom området där är mycket smärtkänsligt. Ny gummiringsligatur appliceras med cirka sex veckors mellanrum vid behov. Om otillfredsställande effekt remitteras patienten till kirurgkliniken för vidare bedömning och ställningstagande till operation. Patienterna informeras om att en mindre blödning normalt kan tillstöta inom vanligen 2-10 dagar efter behandlingen. B och C kan utföras av kirurg eller allmänläkare som fått utbildning i ovanstående.

5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (14) utförs vid: Hemorrojder som prolaberar och behöver reponeras digitalt eller som inte kan reponeras Hemorrojder som fortsätter blöda trots behandlingsförsök Mindre skin tags (marisker) är vanligen inte indikation för operation och idag är det få patienter som opereras med excision av hemorrojder. Akuta (inklämda) hemorrojder/ Perianal hematom Här avses antingen inklämda, trombotiserade inre hemorrojder eller s.k. perianalhematom. Inklämda hemorrojder: Innebär att inre hemorrojder prolaberat och blivit klämda i analkanalen. Känner man försiktigt i anus så är analkanalen blockerad av den ofta lite nekrotiska inre hemorrojden. Runt anus ses ofta ett ödem runt yttre vensystemet. Perianalhematom: Kallas ibland även trombotiserade, yttre hemorrojder. Uppträder typiskt en stund efter tarmtömning som en smärtande blåskimrande kula invid anus. Vid försiktig palpation kan man komma in i analkanalen utan hinder eller speciell ömhet. en är i första hand symtomlindrande. Operation är nästan aldrig indicerat pga. risk för skada på sfinktern. Behandlas med smärtstillande tabletter, smärtstillande salva eller gel (t.ex. Xylocain) samt något laxermedel. Endast om svåra smärtor föreligger, som inte kan kuperas av perorala analgetika, kan akut remiss för inläggning och smärtlindring vara aktuell. Perianalhematom behandlas på samma sätt som ovan. Vid stora hematom (tumändstora eller större) med mycket smärta kan litet kirurgiskt ingrepp övervägas. Bedöva toppen av hematomet långsamt via blåa eller gråa subkutana nålen (ett stick), excidera ovalärt huden över toppen och skrapa ut tromberna. Uppföljning KRBU när läkning skett efter drygt en månad Vid svår smärta där konservativ behandling med smärtlindrande och laxeringsmedel inte hjälper, se under behandling.

6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (14) Prolaps Det finns 2 typer av prolaps: Analprolaps: innebär att rektalslemhinna buktar ut ur anus, kommer ut vid krystning (1-3 cm), men blir ibland liggande ute kroniskt. Rektalprolaps: innebär att en stor del av ändtarmen (som ett teleskop) kommer ut (4-10 cm) vid krystning och ibland t.o.m. varje gång patienten är uppegående. En del kan bli mer eller mindre kroniskt prolaberade. Diagnostik Prolaps kan diagnosticeras med proktoskopet genom att be patienten krysta i samband med att proktoskopet drages ut. Bästa sättet att diagnosticera och skilja på bägge typer av prolaps är att sätta patienten på en s.k. kryststol (toalettstol) med spegel under som vi har på mottagningen. Analprolaps ger ofta besvär med sekretion (soiling) och ibland blödning. Kräver vanligen kirurgisk åtgärd. Rektalprolaps ger ofta stora besvär med sekretion, inkontinens, smärtor och kan vara invalidiserande. Det finns flera olika operationsmetoder för rektalprolaps, både via buken och för åldriga, sköra via perineum. En nyupptäckt rektalprolaps ser ofta skrämmande ut men kan lätt reponeras med patienten i vänstersidigt läge genom att bara pressa in prolapsen med handen. Symptomgivande analprolaps remitteras elektivt för åtgärd antingen med gummiligatur eller excision i narkos. Analfissur Rektalprolaps remitteras elektivt för operation. I sällsynta fall sker en inklämning av prolapsen i analkanalen. Patienten upplever då smärtor och prolapsen går inte reponera i liggande, slemhinnan blir svullen och ödematös med dålig färg. Remitteras akut för operation. Akuta fissurer kan uppstå vid tillfällig förstoppning och läker vanligen inom 1-2 veckor om avföringen regleras. Kan övergå till kronisk fissur då fissuren når ner in mot sfinktermuskulaturen.

7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (14) Diagnostik Diagnosen ställs i typfallet vid inspektion när man försiktigt separerar glutéerna och lyfter fram det perianala området/analkanalens mest distala del. I typfallet, vid kronisk fissur, finns en portvaktstagg belägen rakt bakåt kl. 6. Fissuren har olika utseende beroende på anamnesens längd. Om fissuren har stått en tid så ser man sfinktermuskulaturen i fissurens botten. Om anamnesen är kort är det inte säkert att fissuren syns vid inspektion varför palpation och skopi kan bli nödvändig för diagnos. Det är viktigt att man försiktigt för in fingret med kompression ventralt så att man håller sig ifrån fissuren baktill vid införandet av fingret. Det är i fall med påtagliga smärtor och analspasm rimligt att sätta in behandling på ett inspektionsfynd, KRBU utföres då inom 6 veckor. Avföringsreglerande medel Smärtlindrande typ fulldos paracetamol (undvik opiater), smärtstillande salva, ev. varma sittbad. Två glattmuskel- (interna sfinktern) relaxerande medel finns som verkar symtomlindrande och underlättar läkningen; Diltiazem (kalciumblockerare) kräm, 2 % i Ung Merck, 100 g, analt 2 ggr dagligen. Rectogesicnitroglycerin) kräm 0,4%, 30g. Analt 2-4 ggr dagligen, som har likvärdig effekt (ca.70 % blir bra men 10-30% av patienterna får besvärande huvudvärk som dock ofta klingar av inom nåra dagar om patienten fortsätter med preparatet). OBS viktigt med denna information! Uppföljning KRBU måste genomföras i samband med uppföljande återbesök om det inte gick pga. analspasm och smärta vid första besöket. Lämpligt med återbesök inom ca 6-8 veckor. Om otillfredsställande effekt efter denna tid kan behandlingen förlängas i upp till 12 veckor. Om fortfarande otillfredsställande effekt kan man pröva med att byta till Nitroglycerin om Diltiazem använts eller tvärtom och behandla ytterligare 4-6 veckor. Vid utebliven effekt av konservativ behandling enligt ovan, remiss för ställningstagande till behandling med botulinumtoxin (injection i sfinktern) eller till operation, som idag sker mycket sällan pga. risk för fekal inkontinens (anal dilatation, subcutan lateral sfinkterotomi).

8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (14) Perianalabscess I vanliga fall uppstår en abscess som en följd av en inflammation/infektion i analkörtlarna i linea dentata. Infektionen rör sig sedan utåt och uppträder vanligen nära anus och i fossa ischiorektalis och abscessen är då vanligen väl synlig. De kan även ligga intersfinkteriskt som en tampong eller precis ovan levatorn och kan då endast palperas per rektum. Diagnostik Inspektion och palpation per rektum Konservativ behandling med enbart antibiotika är sällan tillräcklig. Abscessen måste dräneras. Små helt ytliga abscesser kan dräneras i lokalbedövning (injicera bedövningsmedlet mycket långsamt). Excidera huden på toppen av abscessen för att få ett bra dränage, enbart en liten incison kan sluta sig och då recidiverar abscessen. Annars remitteras större abscesser akut för kirurgiskt dränage i narkos. Det är viktigt att dränaget utföres skyndsamt för att förhindra att abscessen skadar sfinkterfunktionen. Efter dränage lämnas såret öppet för att läka sekundärt. Det är viktigt att hålla såret rent, med dusch efter varje toalettbesök och flera gånger per dag. Kompress i underkläderna som absorberar sårvätska. Uppföljning Ca % utvecklar en analfistel. Patienterna behöver inte följas upp utan ges information om risken för fistelbildning och får vid symtom på detta ta kontakt med vårdcentralen. Se under analfistel. Patienten bör remitteras akut till kirurgen i fall abscessen inte bedömmes lämplig för dränage i lokalbedövning. Analfistel En perianalabscess kan efter spontant eller kirurgiskt dränage leda till en fistelbildning. Analfistlar kan även ses hos patienter med Mb Crohn, särskilt vid sjukdom i anorektalområdet.

9 MEDICINSK INSTRUKTION 9 (14) Diagnostik Anamnes på tidigare abscess är vanlig. Flytning, var och brunaktig och/eller lite blodtillblandad vätska från huden kring ändtarmen kan förekomma. Återkommande perioder med smärta som sedan släpper när abscessen tömmer sig som varig flytning förekommer också. Diagnosen ställs genom verifikation av yttre mynning varifrån det tömmer sig pus och/eller blod. Proktoskopi kan visa den inre fistelmynningen som oftast ligger i linea dentata. Utöver sedvanlig undersökning av det anorektala området ska någon ytterligare undersökning avseende själva fistelgången inte utföras då risk alltid föreligger för skapande av falsk gång om fistelgången sonderas av oerfaren undersökare hos en patient som inte är sövd. Analfistlar kan var mycket svårbehandlade och kräva flera operationer. Patienter som skall opereras måste ha symtom och vara motiverade för ingrepp. Själva operationen innebär en balansgång mellan radikal läkande åtgärd och risk för fekal inkontinens. I vissa fall kan patienten, efter att ha fått information och utan att ha mycket besvär, behandlas konservativt om de inte vill bli opererade. Pilonidalsinus - diagnostik Debuterar ofta som en liten böld i crena ani mellan skinkorna. Abscessen kan ofta dräneras i lokalbedövning på vårdcentral. (injicera bedövningsmedlet mycket långsamt). Excidera huden på toppen av abscessen för att få ett bra dränage, enbart en liten incision kan sluta sig och då recidiverar abscessen. Plocka ut hårtussar som bjuder sig. Viktigt att informera patienten om att fistelöppningar ofta kvarstår och kan ge sekretion. Uppföljning Såret duschas dagligen första veckan, kompress på. Patienten behöver inte följas upp. Det är viktigt att informera patienten om att det underliggande problemet, sinusbildningen, är kvar och kan leda till ny abscess.

10 MEDICINSK INSTRUKTION 10 (14) Om stor abscess och påverkad patient, akut remiss för dränage Den kroniskt recidiverande formen av sinusitet läker inte spontant och vid besvärande symtom måste fistelsystemet excideras för att få läkning. Det finns flera olika operationsmetoder där såren blir olika stora. Divertikulit En divertikel definieras som säckformad mukosal herniering genom tarmväggen. Divertikulit är den vanligaste komplikationen och definieras som inflammation i ett divertikelbärande kolonsegment. I västvärlden drabbar divertikulit, i över 90 % av fallen, vänsterkolon. Tillståndet uppträder hos en tredjedel av befolkningen äldre än 45 år. Hos ca % utvecklas någon form av sjukdomstillstånd. Absolut vanligast är okomplicerad akut divertikulit, men hos ca % ses akut komplicerad sjukdom med abscess, perforation, fistel eller obstruktion. Diagnostik Anamnes, klinisk undersökning: hos opåverkade patienter med kända divertiklar i kolon, ömhet i vänster fossa, feber upp till 38 och beskedligt bukstatus kan sannolikhetsdiagnosen okomplicerad divertikulit ställas och patienten skötas konservativt (se behandling). Hos patienter med ej kända kolondivertiklar, feber och vänstersidiga buksmärtor och/eller patienter som är påverkade (peritonit, hög feber, sepsis) måste diagnosen fastställas med akut datotomografi av buken. Den kan göras med endast i.v. kontrast och patienten behöver således inte dricka kontrast. Okomplicerad divertikulit: patienter med kända divertiklar i kolon, ömhet i vänster fossa och temp upp till 38 kan om de är opåverkade och med ett beskedligt bukstatus enbart ordineras flytande kost några dagar i hemmet varpå besvären oftast försvinner spontant. Det finns idag ingen studie som visar något värde med antibiotikabehandling vid okomplicerad divertikulit. Komplicerad divertikulit: vid högre feber, peritonitretning, påverkat allmäntillstånd eller oklar genes, remiss akut till kirurgen, som då utför en akut datortomografi. Uppföljning För att utesluta kolorektal tumör skall DT kolon utföras inom 4-6 veckor (för att inflammationen skall hinna gå tillbaka). Utredningen kompletteras med rektoskopi. Om patientens tillstånd inte krävt inläggning kan DT kolon beställas av läkare på

11 MEDICINSK INSTRUKTION 11 (14) akuten men följas upp av familjeläkare. I så fall skrivs en remiss där det framkommer att undersökningen är beställd. I dessa fall utförs rektoskopin i primärvården. Om patienten har genomgått kolonröntgen inom två år och inga larmsymtom som blödning, ändrade avföringsvanor, viktnedgång, anemi etc. föreligger, kan man avstå från ny kolonundersökning. Patienter med förmodad okomplicerad divertikulit som kräks, inte kan försörja sig eller inte klarar sig hemma kan behöva inläggning. Patient med misstänkt komplicerad divertikulit remitteras akut. Patient som utvecklat senkomplikation i form av fistel eller stenos remitteras elektivt. Patienter som haft upprepade verifierade divertikuliter med sjukhusvistelse remitteras för bedömning avseende kolonresektion Oklara centrala och nedre buksmärtor Utredning remiss till kirurg Dessa patienter behöver utredas innan ev. remiss utfärdas. Viktigt är en god anamnes avseende duration, smärttyp, lokalisation och ev. förekomst av avföringsrubbningar. Om laboratoriedata är normala och symtom talar för tarmåkomma, bör utredning ske med rektoskopi och DT kolon i första hand. Vanligast är s.k. funktionella tarmbesvär som IBS (kolon irritabile) som behandlas symtomatiskt med t.ex. bulkmedel och loperamid. Patienter som genomgått bukoperationer utvecklar nästan samtliga adherenser och tidigare trodde man att kroniska buksmärtor kunde bli bättre efter laparotomi och adherenslösning. Idag vet vi att så ej är fallet och opererar i stort sett aldrig patienter med den indikationen. Återkommande buksmärtor av knip-typ efter födointag hos fr.a. yngre, kan tala för Crohn s sjukdom och då kan diagnos ställas vid DT tunntarm (ej passageröntgen). Patienter med oklara buksmärtor, där basal utredning är normal bör remitteras till kirurg kliniken. Kronisk obstipation Diagnostik Om patienten nyligen har genomgått adekvat utredning av kolon-rektum så är det rimligt att pröva symtomatisk behandling. Om den ligger längre tillbaka i tiden än 2 år måste utredningen göras om. Är KRBU normal kan symtomatisk behandling prövas på ett strukturerat sätt.

12 MEDICINSK INSTRUKTION 12 (14) I första hand bulkmedel typ Inolaxol eller Fiberform (vilka ger liten gasproduktion) i lämpligt upptitrerad dos. I andra hand laktulos(typ Duphalac, Laktulos, Laktipex). Ibland kan kombination med bulkmedel prövas. Dessa medel ger dock ofta besvärande gasbildning som biverkan. I tredje hand kan lämplig dos av Movicol uttitreras, t.ex. 2-3 påsar några dagar i veckan. Till äldre patienter kan ett tillägg av motorikstimulerande medel vara ett bra komplement, t.ex. natriumpikosulfat (t.ex. Cilaxoral el. Laxoberal). Till äldre som har svårt att tömma tarmen rekommenderar vi ibland laxermedel typ Mikrolax eller Resulax några dagar i veckan. Vid terapiresistens, framför allt i yngre åldersgrupper, kan remittering vara motiverad och då i första hand till gastroenterolog på medicinkliniken. Kolorektala polyper Säkerställd eller misstänkt polyp eller tumör inom det kolorektala området remitteras till kirurgkliniken för endoskopi med ev. polypektomi. Kopia av eventuell kolonundersökning bifogas remissen. Information om rektoskopifyndet med beskrivning av polypens läge, storlek och utseende bifogas samt även eventuellt PAD. Kolorektal cancer Kolorektal cancer är den näst vanligaste cancern efter prostatacancer (hos män) och bröstcancer (hos kvinnor) med över 6000 drabbade i Sverige Patienter med starkt misstänkt eller säkerställd kolorektal cancer vid rektoskopi eller kolonundersökning remitteras till kirurgkliniken och blir omhändertagen inom 1-3 veckor. Patienter med obstruktionssymtom och hotande eller manifest kolonileus remitteras akut för omedelbar åtgärd.

13 MEDICINSK INSTRUKTION 13 (14) Fortsatt diagnostik och utredning För att undersöka om det finns fjärrmetastaser, utföres datortomografi (DT) thoraxbuk. Detta underlättar också bedömning av ny DT efter ev. adjuvant onkologisk behandling /uppföljande postoperativa kontroller. Patienter med misstanke om rektalcancer behöver inte biopseras, de skoperas alltid om och då kan biopsier tas. Även dessa patienter genomgår DT thorax-buk samt en magnetröntgen (MR) avseende lilla bäckenet för stadieindelning av tumören, vilket utgör underlag för val av preoperativ onkologisk behandling. En del opereras utan förbehandling medan andra får kortidsstrålning (5 dagar, totalt 25 Gy) med operation direkt efter. Vid mer avancerade tumörer ges patienten cytostatikabehandling och långtidsstrålning (25 dagar, totalt 50 Gy) och därefter vidtar en väntetid på ca 8-10 veckor (för att tumören skall minska i storlek) innan operation sker. Ibland väntar vi minst 6 veckor även efter kortidsstrålning. splan sker enligt nationella riktlinjer för kolorektal cancer, Den avgörande botande behandlingen för både kolon och rektalcancer är operation. Tiden till operation för en koloncancer från mottagningsbesöket på kirurgmottagningen är två till tre veckor. Fyra veckor upp till sex månader kan det dröja för en patient med rektalcancer beroende på utredning och typ av onkologisk förbehandling. Om rektaltumören orsakar ett påtagligt hinder kan patienterna behöva någon form av avlastning av tarmen i form av en stomi. Uppföljning Patienter med koloncancer följs upp efter 1 och 3 år med DT thorax-buk samt koloskopi efter 3 år och därefter koloskopi vart 5:e år upp till 75 år. Rektalcancer följs upp årligen i fem år, i övrigt som för koloncanceropererade. Fekal inkontinens Diagnostik Detta symtom kan vara delkomponent i många olika tillstånd. Anamnesen ska penetrera avföringsvanor, obstetrisk trauma, neurologiska tillstånd samt diabetes. Definiera typ av läckage: gas, soiling (gul-brunt slem), lös avföring eller fast avföring.

14 MEDICINSK INSTRUKTION 14 (14) Om misstanke framkommer på bakomliggande IBD (Crohn, Ulcerös- eller mikroskopisk kolit) remitteras patienten till medicinkliniken (gastroenterolog) för koloskopi. För att utesluta annan sjukdom i kolon kan DT kolon utföras. Om KRBU är normal och allt talar för en dysfunktion i slutmuskeln, är det alltid korrekt att pröva symtomatisk behandling före eventuell remittering. Oftast rör det sig om äldre kvinnor med nedsatt sfinktertonus både i vila och vid knip kring undersökande finger. Se till att eventuell avföringsrubbning korrigeras, använd bulkmedel typ Inolaxol eller Fiberform 1-3 gånger dagligen. Ofta upphör eller minskar läckagen om avföringen blir formad. Om detta inte har önskad effekt så titreras en låg dos av propulsionsdämpande (t.ex. Loperamid) in (+ bulkmedel). De flesta läckageepisoder sker när avföringen är lös - viktigt att se till att med t.ex. preparat enligt ovan försöka få avföringen formad eller t.o.m. hård. Ofta ses passivt läckage i samband med fysiskt aktivitet t.ex. vid promenad. Då kan man prova med 1-2 tabletter Loperamid en stund innan utgång alternativt ett litet lavemang innan för att tömma rektum-sigma helt. Vid lindrig inkontinens kan denna regim leda till förbättring eller symtomfrihet. Ofta betyder det mycket för patienten att kunna vara säker i vissa situationer (Loperamid v.b). Om utebliven effekt remitteras patienten till kirurgkliniken för bedömning. Yngre patienter med tidigare obstetriskt trauma kan ha god effekt av sfinkterplastik. Resultaten på lång sikt av kirurgisk behandling är inte så bra som man tidigare trott, men runt 50 % blir förbättrade. DOKUMENTET ÄR UTARBETAT AV Kenneth Smedh Professor/ÖL, kolorektalsektionen Västmanlands sjukhus, Västerås Hany Mowafy Primärvårdsläkare Önsta Gryta familjeläkarmottagning, Västerås

Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1

Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1 1.1 Matilda 22 år söker akutmottagning med 3 dygns anamnes på smärta invid ändtarmen där hon också känt en svullnad. Temp 38,0. Vilken är din första misstanke och hur kompletterar du anamnesen? (2p) Sida

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Faktaägare: Hilding Björkman, Olle Wihlborg, Peter Andersson, Per-Henrik Nilsson, Kjell-Åke Alle, Göran Storby och Lovisa Anderzon

Faktaägare: Hilding Björkman, Olle Wihlborg, Peter Andersson, Per-Henrik Nilsson, Kjell-Åke Alle, Göran Storby och Lovisa Anderzon Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Tjocktarm Giltig fr.o.m: 2018-03-06 Faktaägare: Hilding Björkman, överläkare kirurgkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika

Läs mer

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Patofysiologin bakom förstoppning

Patofysiologin bakom förstoppning Patofysiologin bakom förstoppning Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Motorik Reflexer Orogastrisk Gastrokolisk Rektoanal Vanor

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p) En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Kolorektalseminarium.

Kolorektalseminarium. Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.

52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage. 52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4 Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Rikard Arkel, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (rikar2) Giltig från: 2017-11-23 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Seminarium kolorektal cancer.

Seminarium kolorektal cancer. Seminarium kolorektal cancer. Tid: Onsdagar 9.00-11.30 (obs! håll tiden!) Antal studenter: 2 grupper = ca 5-6 studenter Studenterna är rekommenderade att läsa aktuella sidor i läroboken före seminariet

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Koloskopiförberedelser (diverse)

Koloskopiförberedelser (diverse) Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi En 55-årig tidigare väsentligen frisk kvinna söker på vårdcentralen efter att ha sett blod i avföringen. Hon använder ingen regelbunden medicinering. 1. Vilka viktiga anamnestiska uppgifter saknas? (3

Läs mer

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Buk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen

Buk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen Buk- och rektalundersökning Tarmkirurgen Buk-/rektalundersökning Del av allmänt status Bukundersökning ingår i rutinstatus på de flesta patienter Rektalundersökning kan vara motiverat Riktad undersökning

Läs mer

Förlossningsskador ur ett kirurgiskt perspektiv

Förlossningsskador ur ett kirurgiskt perspektiv Förlossningsskador ur ett kirurgiskt perspektiv Antoni Zawadzki BäckenBottenCentrum Kirurgiska kliniken, SUS, Malmö BäckenBottenCentrum Socialstyrelsen Korta fakta I Sverige föds ungefär 115 000 120 000

Läs mer

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS 2017-01-16 29434 1 (7) Sammanfattning Riktlinjen har tagits fram för att handläggningen av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom) med svårt skov av kolit ska ske på

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Del 4_8 sidor_14 poäng

Del 4_8 sidor_14 poäng Del 4_8 sidor_14 poäng En 48-årig man söker akut på distriktsläkarmott i Tierp. Han har känt sig febrig de senaste dagarna och har nu fått ganska hög feber, tror han. Har ej tagit temperaturen själv. Han

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat feber och känner sig

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Analinsufficiens. Mari Dahlberg och Antoni Zawadzki. (inkontinens för gas, lös och/eller fast avföring) BäckenBottenCentrum

Analinsufficiens. Mari Dahlberg och Antoni Zawadzki. (inkontinens för gas, lös och/eller fast avföring) BäckenBottenCentrum Analinsufficiens (inkontinens för gas, lös och/eller fast avföring) Mari Dahlberg och Antoni Zawadzki BäckenBottenCentrum Kirurgiska kliniken SUS Malmö Analinsufficiens Anatomi Gränsen mellan tjocktarm

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Information om Hulio (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Hulio Ett bra alternativ för behandling av din inflammatoriska tarmsjukdom Hulio är ett biologiskt läkemedel som kan hjälpa

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Picoprep

Koloskopiförberedelser med Picoprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Bukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson

Bukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation

Läs mer

Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck

Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Del 4_10 sidor_ 24 poäng Del 4_10 sidor_ 24 poäng 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat

Läs mer

Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Mats Perman Anna Axelsson Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Sammanfattning Glöm inte att informera patienter om risk för LARS Om patienten inte ska ha stomi eller efter stominedläggning: o skriv ut och

Läs mer

IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna med minst två av följande tre karaktäristika:

IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna med minst två av följande tre karaktäristika: Faktaruta 1: Definition av IBS enligt Rom IV IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna, symtomdebut för minst 6 månader sedan och med minst två

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller

Läs mer