Koloskopiförberedelser (diverse)

Transkript

1 Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för undersökningen. Vänligen använd ej parfym eller liknande vid besöket. Betalning sker med betalkort eller kontant. Var god tag med legitimation. Eventuell avbokning ska ske senast 2 dagar innan på telefon , alternativt lämna meddelande på telefonsvarare Vid sen avbokning debiteras Du patientavgiften. Vänligen respektera tiden Du fått, då väntetiderna är långa. Vänliga hälsningar Skopimottagningen

2 Instruktioner inför koloskopi (tjocktarmsundersökning) För att uppnå ett fullgott resultat på undersökningen krävs noggrann rengöring av tarmen. Recept bifogas på laxermedel. Var vänlig hämta ut laxermedlet snarast då vi ibland ringer och erbjuder en snabbare tid. Ät inga frukter eller grönsaker med små kärnor (t ex kiwi, tomat, hallon, vindruvor, linfrö), inte heller fullkornsbröd eller rårivna morötter tre dagar före undersökningen. Undvik preparat med Acetylsalicylsyra i 3 dagar före undersökningen p g a något ökad blödningsrisk. Det är lämpligt att smörja ändtarmsöppningen med fet salva innan kuren startas (t ex Silon eller Idomin-salva). Kontakta din ordinarie läkare om du: äter blodförtunnande, för ställningstagande till utsättande av t ex Waran samt PK-prov dagen före undersökning, är klaffopererad eller har behandlats för endocardit (då kan Ni behöva antibiotika), är diabetiker (insulinbehandlad), får dialys, varit på tjocktarms- eller tunntarmsröntgen nyligen, eller fått tid för någon av dessa undersökningar. Järnmedicin får inte tas veckan före undersökningen. Om Ni använder hjärt- eller blodtrycksmediciner kan Ni ta dessa 1-2 timmar före undersökningen. Du ska inte köra bil efter undersökningen eftersom du eventuellt kommer att få lugnande/smärtstillande mediciner. Planera för skjuts/hämtning efter undersökningen. När undersökningen är klar kan du äta och dricka som vanligt: Du får gärna ta med något att äta för efterundersökningen.

3 Är din tarm tillräckligt ren? Om din tarm inte är tillräckligt ren, så är det inte säkert att undersökningen kan genomföras som planerat, och du kan därför behöva bokas in på en ny tid en annan dag. Avföringen ska vara som en vattentunn diarré innan du ger dig av till undersökningen. Om avföringen fortfarande är knölig eller fast, kan undersökningen behöva ställas in på grund av dålig sikt i tarmen. Kontakta Capio Specialisthuset Eslöv om du känner dig osäker. Efter undersökningen När undersökningen är klar kan du äta och dricka som vanligt, men du kan känna dig en aning omtumlad resten av dagen på grund av eventuell medicinering. Information till dig som skall genomgå tarmundersökning (koloskopi/sigmoideoskopi) På din läkares inrådan skall du genomgå koloskopi alternativt sigmoideoskopi för att undersöka och eventuellt behandla sjukdomar i grovtarmen och/eller ändtarmen. Vi hoppas att denna information kan hjälpa dig att förstå varför förberedelserna är viktiga och hur undersökningen går till. Önskar du ytterligare information kan du antingen fråga din läkare eller ringa den endoskopiavdelning du skall undersökas på. Vad är koloskopi/sigmoideoskopi? Koloskopi/sigmoideoskopi är en undersökning där man betraktar grovtarmen (colon) inifrån med hjälp av ett smalt, mjukt och böjligt instrument, s k slang (endoskop), som förs in via ändtarmsöppningen. Med hjälp av videoteknik överförs bilden till en TV-skärm. Vid sigmoideoskopi undersöker man endast nedre delen av grovtarmen, motsvarande ca 60 cm från ändtarmsöppningen. Vid koloskopi undersöker man hela grovtarmen, ca cm, och ibland även nedre delen av tunntarmen. Hur förbereder man sig? Grovtarmen måste vara helt ren vid undersökningstillfället, dels blir undersökningen lättare att genomföra, dels är det lättare att bedöma slemhinnan. Sjukliga förändringar kan döljas om det finns tarminnehåll kvar. Vanligen består tarmrengöringen antingen av att man dricker en stor volym saltbalanserad vätska, som sköljer ur tarmen, eller av flera dagars diet, laxering och eventuellt lavemang. Följ instruktionerna noga! Om tarmen är oren, riskerar du att undersökningen inte kan genomföras. Alternativt får man komplettera med ytterligare tarmrengöring, t ex vattenlavemang.

4 Meddela alltid din endoskopiavdelning Har du allergi mot antibiotika, lugnande eller smärtstillande mediciner, diskutera detta med din läkare och meddela din endoskopiavdelning. Är du hjärtklaffopererad, eller av andra skäl skall ha profylaktisk antibiotikabehandling, kontakta din behandlande läkare eller endoskopiavdelningen, när du fått tid för undersökningen. Har du en pacemaker eller inbyggd defibrillator, kontakta endoskopiavdelningen. Om jag har en smittsam sjukdom? Har du en smittsam sjukdom är det viktigt att Du informerar din ordinarie läkare detta. Det kanske inte är angivet på remissen av sekretesskäl. Denna information är viktig för oss att känna till. Hur går undersökningen till? Instrumentet ( slangen ) förs via ändtarmen in i din tarm. Samtidigt blåser man in luft för att kunna se tarmväggarna och eventuella förändringar. Undersökningen tolereras vanligen väl, men man kan uppleva obehag eller smärta, tryck i magen, uppspändhet och knip. Vid behov kan vi snabbt ge dig smärtstillande/lugnande mediciner och tarmavslappnande preparat före och under undersökningen. Du får därför alltid en nål inlagd i ett ytligt blodkärl på handen eller i armbågsvecket. Undersökningen inleds med att du intar vänster sidoläge; sedan kanske du får ändra läge för att underlätta passagen av endoskopet. Undersökningen upplevs mest besvärande då instrumentet är på väg in i tarmen. När sedan endoskopet dras ut, under det att diagnostik och behandling utförs, är du helt utan besvär. Undersökningen varar minuter beroende på tarmens slingrighet, sammanväxningar o dyl. Kan man inte passera hela vägen, bestämmer din läkare vilka kompletterande undersökningar som är lämpliga. Vad händer om man hittar några förändringar? Önskar man en mikroskopisk bedömning, tar vi små vävnadsbitar från slemhinnan med en liten tång. Du upplever ingen smärta när vi gör detta. Vävnadsproven skickas sedan för mikroskopisk analys. Ibland tar man prover oavsett om det finns förändringar eller ej. En del sjukliga förändringar kan nämligen endast ses via mikroskop. Görs undersökningen p g a tarmblödning, kan man behandla blödningsstället med injektioner, värmebehandling, snaror eller små nypor. Ingen av dessa åtgärder brukar kännas. Vad är polyper? Varför tar man bort dem? Polyper är en onormal anhopning av vävnad, som utgår från tarmslemhinnan. De kan variera i storlek - från någon millimeter till flera centimeter. De flesta är godartade (benigna), men detta kan endast avgöras vid mikroskopisk undersökning. Polyper tas bort för att man anser att de kan vara ett förstadium till cancer och i en del fall kan de orsaka blödningar.

5 Hur tar man bort polyper? Minimala polyper kan förstöras med värme, medan större polyper tas bort med hjälp av en snara (polypektomi). Läkaren lägger snaran runt polypen och skär av den med hjälp av elektrisk ström. Bitarna tas ut för mikroskopisk undersökning. Du känner ingenting när man gör detta. Vad händer efter undersökningen? Direkt efter undersökningen får du reda på det preliminära resultatet. Den mikroskopiska undersökningen kan ta 7-10 dagar. Alla svar sänds till den läkare som skickat dig för undersökning. Har du fått smärtstillande/lugnande medicin i samband med undersökningen, får du stanna kvar 1-2 timmar. Du får inte köra bil eller cykla förrän nästa dag, eftersom din reaktionsförmåga är nedsatt även om du själv tycker att du är pigg och alert. Du kan uppleva uppspändhet och knip efteråt p g a den luft man blåst in under undersökningen. Vanligen kan man äta och dricka som vanligt efter undersökningen. Vilka komplikationer kan uppkomma? Koloskopi/sigmoideoskopi är vanligen en enkel undersökning. Komplikationer kan dock uppträda via alla undersökningar och ingrepp. Dessa tillstöter vanligen efter behandlande åtgärder som polypborttagning, borttagande av tumörer och behandling av blödning. Exempel på komplikationer är smärta, blödning eller hål i tarmväggen, dvs samma som efter tarmoperation. Dessa komplikationer är dock mycket sällsynta. Tillstöter något trots allt räcker det ofta med tarmvila och observation på sjukhus. I mycket sällsynta fall måste man operera för att åtgärda felet. Blödningar är oftast små och avstannar spontant. Vid behov kan blödningen behandlas, via endoskopet med värme, injektion, snaror eller nypor etc. Det är mycket sällsynt att man måste ge blodtransfusion eller operera för detta. Andra risker har med smärtstillande och lugnande medicinering att göra, främst hos dem som har hjärt- och lungsjukdom. Man kan övervaka med s.k. pulsoximeter för att minimera sådana risker. Man kan också få lokalt övergående irritation i det kärl, som vi eventuellt sprutar mediciner genom. Irritation uppträder som en öm svullnad på injektionsstället. Denna försvinner så småningom spontant. Får du under dagtid svåra buksmärtor, feber och frossa eller blödning från ändtarmen efter undersökningen - kontakta genast endoskopiavdelningen. Under kvällstid och på helger - kontakta kirurgens akutintag och rådgör med dem. Tala om vilken undersökning du genomgått och vilka problem som uppstått. Hur meddelas resultatet? Endoskopiläkaren meddelar undersökningsresultatet, dvs. vad som upptäckts via endoskopet, och skickar ett skriftligt svar till din läkare. Dina övriga provsvar (vävnadsprov, odlingar etc.) skickas också direkt till din behandlande läkare. När alla svar finns samlade diskuterar du tillsammans med din läkare resultaten och vidare åtgärder. Du bör kontakta din läkare för uppföljning via återbesök eller telefonbesked. Observera att lokala avvikelser kan förekomma, kontakta därför din endoskopiavdelning om du har några frågor.