Långtidsuppföljning av patienter som har genomgått det multimodala smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidsuppföljning av patienter som har genomgått det multimodala smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken"
  • Ove Ek
  • för 8 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Vt 2008 Långtidsuppföljning av patienter som har genomgått det multimodala smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken Sonja Hedlund och Caroline Nordlund Handledare: Timo Hursti Examinator: Ann-Margret Rydell

2 Tack Vi vill tacka alla deltagare som har ställt upp i vår studie. Ett särskilt tack till vår handledare Timo Hursti. Med insiktsfulla kommentarer, gedigen erfarenhet, tålamod och vänlighet har du guidat oss genom hela uppsatsprocessen. Tack även till Jonas Renöfält vid Länskliniken för rehabiliteringsmedicin, Sandvikens Närsjukhus, för goda råd och praktisk hjälp som gjort det möjligt för oss att genomföra undersökningen. 2

3 Sammanfattning Syftet med studien var att följa upp två patientgrupper som genomgick smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken för 2 respektive 5 år sedan. I studien undersöktes också om variabler som tidigare visat sig predicera arbetsgrad även gör det i denna studie. Slutligen undersöktes om deltagare som arbetar idag skiljer sig från dem som inte arbetar på variabler där skillnader tidigare uppmätts. Resultaten påvisade minskningar i smärtintensitet och smärtans upplevda inverkan på aktivitet, vilka var relativt stabila över tid för båda grupperna, och generellt låg kring gränserna för svaga och måttliga effekter. För aktivitetsgrad var effektutvecklingen varierande för båda grupperna medan de för upplevd egenkontroll låg kring gränsen för svag effekt över alla mätpunkter. Gällande fysisk funktionsförmåga försämrades båda gruppernas effekter successivt och låg vid flertalet mätpunkter långt under gränsen för svag effekt. Resultaten för livstillfredsställelse var generellt sett negativa eller blandade förutom tillfredsställelsen med den kroppsliga hälsan där effekterna generellt sett var relativt goda. För depressivitet och ångest låg samtliga resultat under gränsen för svag effekt. Effekterna för arbetsgrad ökade successivt för båda grupperna och en svag effekt uppnåddes vid 2- respektive 5- årsuppföljningarna. Ingen av de undersökta variablerna predicerade arbetsgrad vid den aktuella långtidsuppföljningen. I grupp 2005 uppmätte de som arbetar bättre resultat än de som inte arbetar på alla variabler utom en, medan de som arbetade i grupp 2002 hade bättre resultat på endast en variabel. Trots få och låga effekter indikerar resultaten för vissa variabler att det kan vara möjligt att åstadkomma långtidseffekter med smärtrehabiliteringsprogrammet, men givet studiens design bör slutsatser dras med försiktighet. Med tanke på att det råder brist på långtidsuppföljningar av multimodala smärtrehabiliteringsprogram kan dessa fynd öka förståelsen av deltagarnas situation över tid och bidra till att fylla kunskapsluckan. 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 6 AKUT SMÄRTA... 6 LÅNGVARIG SMÄRTA... 7 DEN BIOPSYKOSOCIALA MODELLEN FÖR LÅNGVARIG SMÄRTA... 8 Psykologiska faktorer i den biopsykosociala modellen... 8 Kognitiva faktorer... 8 Affektiva faktorer... 9 Sociokulturella faktorer i den biopsykosociala modellen MULTIMODAL SMÄRTREHABILITERING TIDIGARE FORSKNING OM MULTIMODAL SMÄRTREHABILITERING Smärtintensitet Fysisk funktionsförmåga och aktivitet Upplevd inverkan på aktivitet Livstillfredsställelse Arbete och sjukskrivning Upplevd egenkontroll Depression Ångest Predicerande variabler för arbetsgrad SMÄRTREHABILITERINGSPROGRAMMET I SANDVIKEN SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DESIGN DELTAGARE Urval Bortfall Demografisk beskrivning av deltagarna MÄTINSTRUMENT Multidimensional Pain Inventory (MPI) Smärtintensitet Aktivitet Upplevd inverkan på aktivitet Upplevd egenkontroll Disability Rating Index (DRI) LiSat Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Övrigt Arbetsgrad Nytta av kurskunskaper Ytterligare rehabilitering PROCEDUR STATISTISKA ANALYSER Frågeställning Frågeställning Frågeställning Övrigt Bortfall Saknade data RESULTAT BORTFALLSANALYS RESULTAT FRÅGESTÄLLNING Smärtintensitet Aktivitet

5 Upplevd inverkan på aktivitet Upplevd egenkontroll Klinisk signifikans Fysisk funktionsförmåga Normjämförelse Livstillfredsställelse Normjämförelse Depressivitet och ångest Klinisk signifikans Arbetsgrad Normjämförelse RESULTAT FRÅGESTÄLLNING RESULTAT FRÅGESTÄLLNING Övriga resultat Nytta av kurskunskaper Ytterligare rehabilitering DISKUSSION SAMMANFATTNING AV RESULTATEN Frågeställning Frågeställning Frågeställning Övrigt Nytta av kurskunskaper Ytterligare rehabilitering RESULTATDISKUSSION Frågeställning Frågeställning Frågeställning METODDISKUSSION Intern validitet Extern validitet Andra spörsmål rörande metod Mätinstrument Utfallsmått SAMMANFATTANDE KOMMENTAR FRAMTIDA FORSKNING REFERENSLISTA BILAGOR BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

6 Inledning Långvarig smärta är ett stort samhällsproblem i Sverige idag. Man räknar med att 20 % av befolkningen lider av måttligt svår eller svår långvarig smärta (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2006). Enligt studier i Skandinavien handlar mellan 20 och 40 % av besöken hos primärvårdsläkare om smärta och mer än 30 % av sjukskrivningarna är smärtrelaterade. Långvariga smärtor associeras med ökad sjukvårdskonsumtion, och förekomsten ökar vanligtvis med stigande ålder. Av de individer som drabbas av långvarig smärta har uppskattningsvis mellan en fjärdedel och en tredjedel svårt att leva med, och hantera, sin smärta och följderna av den (Borg, Gerdle, Grimby & Stibrant Sunnerhagen, 2006). Dessutom är samhällskostnaderna höga. År 2003 uppskattades dessa till ca 87,5 miljarder kronor (SBU, 2006). International Association for the Study of Pain (1979) definierar smärta som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada (p. 250). Smärta är en subjektiv upplevelse (Borg et al., 2006; Gatchel, Peng, Peters, Fuchs & Turk, 2007) och ett flertal faktorer ligger till grund för smärtupplevelsen. Till dessa hör, förutom känselfunktionen, även kognitiva faktorer och känslomässiga reaktioner. Kroppsfunktioner, såsom motorik samt endokrina och immunologiska system, påverkas också (SBU, 2006). Akut smärta För att individen ska överleva är det av yttersta vikt att reagera på ett lämpligt sätt vid akut smärta (SBU, 2006). I detta skede kan det vara funktionellt att röra den skadade kroppsdelen mindre, eftersom det underlättar läkning genom att skadan skyddas (Turk & Monarch, 2002). Definitionen av akut smärta är att den varar upp till 3 till 4 veckor. Kännetecken för akut smärta är bland annat att personen som lider av den tillfälligt minskar sina aktiviteter, söker hjälp och blir beroende av olika metoder som lindrar smärtan, exempelvis medicin. Även nedstämdhet och oro kan följa på smärtan, oberoende av om personen uppfattar att det är möjligt att kontrollera smärtan eller inte (Linton, 2005). 6

7 Det verkar finnas egenskaper hos akut smärta som i ett tidigt stadium ger ökad risk för att smärtan ska bli långvarig. Bland annat verkar initial smärtintensitet, antal episoder med akut smärta samt smärtans varaktighet ha betydelse (SBU, 2006). Långvarig smärta Tidsgränsen för när smärta anses som långvarig varierar mellan 3 eller 6 månader (SBU, 2006). Det är vanligt att smärtan förekommer i olika områden av kroppen samtidigt, eller att smärtan är utbredd över större delen av kroppen (Borg et al., 2006). Långvarig smärta skiljer sig från akut smärta genom att den till viss del grundar sig i varaktiga förändringar i vävnader och nervbanor. Dessa förändringar är i inledningsskedet möjliga att vända tillbaka men det blir svårare ju längre tillståndet pågår, vilket innebär att möjligheterna att bli av med långvarig smärta är att betrakta som små (SBU, 2006). Detta kan man exempelvis se i studier av kohorter från den generella svenska populationen. Andersson (2004) fann att 85 % av dem som 12 år tidigare hade långvarig smärta fortfarande ingick i denna kategori. Bergman, Herrström, Jacobsson och Petersson (2002) fann vid sin 3-årsuppföljning att av dem som initialt hade långvarig spridd smärta fanns 56,9 % kvar inom den gruppen, 26,8 % hade övergått till långvarig regional smärta och 16,3 % hade ingen långvarig smärta alls. Det är dock ofta möjligt att minska smärtintensiteten och negativa konsekvenser av smärtan (SBU, 2006). Liksom den akuta smärtan skiljer sig den långvariga smärtan åt mellan individer och olika typer av smärttillstånd, både när det gäller funktion och följder (SBU, 2006). Trots variationerna har man funnit att långvarig smärta ofta hänger ihop med ökning av andra symtom, såsom oro, depression och andra kroppsliga besvär (Borg et al., 2006). I det här skedet ser man också en tendens till att den drabbade överkonsumerar mediciner och söker vård upprepade gånger. Det kan även ha skett en betydande minskning av personens förmåga att utföra aktiviteter (Linton, 2005). Man har även funnit att jämfört med personer med andra medicinska åkommor upplever personer med långvarig smärta lägre livskvalitet (SBU, 2006). Skillnaderna är dock stora mellan hur mycket livstillfredsställelsen påverkas för olika personer (Borg et al., 2006). Bland de långvariga smärttillstånden anses muskuloskeletala smärtor vara vanligast (SBU, 2006). Dessa smärttillstånd kommer till en början vanligtvis i perioder, som efterhand blir frekventare och längre. Utvecklingsprocessen för långvariga smärttillstånd är dynamisk och 7

8 komplex, och i denna process har psykologiska komponenter i samverkan med miljöfaktorer stor betydelse (Borg et al., 2006). Den biopsykosociala modellen för långvarig smärta Den tidigaste modellen av smärta var den biomedicinska modellen, som utgick från att de symtom som personer rapporterade var resultaten av en sjukdom med biologisk grund. Aspekter tillhörande kroniska tillstånd, såsom depression, psykosocial funktionsnedsättning och sömnsvårigheter sågs som sekundära reaktioner på sjukdomen vilka skulle försvinna om sjukdomen botades. Om de så kallade sekundära reaktionerna inte försvann började man spekulera i om problemen istället var psykologiska. Modellen hade med andra ord en dikotom syn på symtom, som att de antingen hade somatiska eller psykologiska grunder (Turk & Monarch, 2002) och kritiserades för att den inte gav plats åt psykologiska och sociala aspekter av sjukdom (Engel, 1977). Detta har lett fram till utvecklingen av den biopsykosociala modellen. Den biopsykosociala modellen för långvarig smärta utgår från antagandet att långvarig smärta är ett komplext fenomen som är sammansatt av många faktorer vilka påverkar uppkomst och bibehållande av problematiken. Faktorerna kan vara individuella (exempelvis ålder och kön), knutna till smärtan eller andra sjukdomar, psykologiska, sociodemografiska, arbetsrelaterade eller ekonomiska. Den biopsykosociala modellen utgör ett försök att samordna de olika delarna genom att se långvarig smärta ur ett multifaktoriellt perspektiv. I en biopsykosocial analys av smärtan kartläggs såväl smärtmekanismer, psykologiska, kroppsliga och sociala konsekvenser som konsekvenser knutna till tillståndet (SBU, 2006). Psykologiska faktorer i den biopsykosociala modellen Psykologiska faktorer påverkar, och påverkas av, smärtupplevelse och smärtbeteenden, det vill säga det människor gör och säger när de har ont (Gatchel et al., 2007). Kognitiva samt affektiva faktorer hör till de huvudsakliga psykologiska aspekterna (SBU, 2006). Kognitiva faktorer Patienter kan uppvisa mycket stora skillnader i sina föreställningar om smärtan, trots att de har liknande smärtbakgrund. Vissa föreställningar kan vara problematiska eftersom de bland annat kan leda till att smärtan ökar, till försämrad funktion och ökat lidande. Om man tror att sannolikheten är hög att smärtan kommer att fortsätta kan man till exempel bli ganska passiv i sina försök att hantera smärtan. Både föreställningar och tolkningar av själva smärtan och 8

9 föreställningar om förmågan att kunna fungera trots sin smärta verkar vara viktiga i förståelsen av patienternas funktionsnedsättning, hur väl patienterna svarar på behandling och hur väl de följer behandlingen (Turk & Monarch, 2002). Graden av uppfattad kontroll över smärtan är också av stor betydelse. Det är vanligt att patienter med långvarig smärta tror att de har begränsad förmåga att kontrollera sin smärta. Sådana maladaptiva, negativa föreställningar kan förstärka inaktivitet och de är även associerade med psykologisk funktion och medicinanvändning (Turk & Monarch, 2002). Självförmåga, som handlar om i vilken grad individen tror på den egna kapaciteten att styra situationer i enlighet med egna önskemål, är starkt kopplad till kontrollerbarhet. Låg nivå av självförmåga har kopplats till högre grad av smärta, mer negativa följder i vardagen, lägre psykisk funktion och ogynnsamt behandlingsresultat (SBU, 2006). Det har även visat sig att hög grad av självförmåga är relaterad till förhöjd fysisk aktivitet (Linton, 2005). Katastrofiering innebär överdrivna och negativa föreställningar om smärta. Individer med detta förhållningssätt till smärtan tenderar att skatta smärta högre än andra. Katastroftankar och -beteenden ses som vidmakthållande faktorer för långvarig smärta och följderna av den (Geertzen, van Wilgen, Schrier & Dijkstra, 2006). Copingstrategier handlar om hur en individ hanterar stressorer, såsom långvarig smärta och dess konsekvenser. I studier om coping vid långvariga smärttillstånd används ofta olika mätmetoder och definitioner, vilket försvårar jämförelse av studierna. Vanligtvis skiljer man mellan aktiva och passiva copingstrategier (SBU, 2006). Aktiva strategier innebär att man försöker fungera trots smärtan eller att man distraherar sig från smärtan genom att exempelvis ignorera den eller aktivera sig. Passiva strategier innebär att man begränsar sina aktiviteter och är beroende av andra för att få hjälp med att kontrollera smärtan (Turk & Monarch, 2002). De aktiva strategierna har kopplats till ökad funktion och bättre mående (SBU, 2006) och de passiva till depression och högre grad av smärta. Utöver dessa fynd finns det dock inga bevis för att någon copingstrategi skulle vara bättre än någon annan. Det är snarare troligt att strategiernas effektivitet varierar beroende på tidpunkt och individ (Turk & Monarch, 2002). Affektiva faktorer Smärta leder ofta till ett stort lidande och är förknippad med negativa affekter såsom nedstämdhet och ångest (Linton, 2005). Depression förekommer ofta samtidigt som långvarig 9

10 smärta och mycket pekar på att depressionen kommer som en följd av smärtan, inte tvärtom. Individer med denna komorbiditet uppger en högre nivå av smärtintensitet än de som inte har depression (SBU, 2006). Även ångest är vanligt förekommande hos patienter med långvarig smärta (Turk & Monarch, 2002). Rädsla och ångest är normala följder av smärta som kan göra att individen undviker beteenden som förväntas framkalla smärta. Undvikandet är funktionellt vid akut smärta (SBU, 2006). I förlängningen leder det dock till att tillståndet försämras eftersom minskad nivå av fysisk aktivitet inte bara kan få fysiska konsekvenser, som viktökning, minskad muskelstyrka och försämrad rörlighet, utan även leda till psykologiska förändringar, som depression och ångest, samt minskning av sociala aktiviteter och ekonomiska förluster. Försämringarna leder i sin tur till ökad smärtupplevelse, negativa förväntningar samt ökat undvikande. Det ömsesidiga förhållandet mellan rädsla och undvikande antas ligga till grund för bibehållet smärtbeteende och handikapp (Asmundson, Vlaeyen & Crombez, 2004). Sociokulturella faktorer i den biopsykosociala modellen Sociokulturella faktorer sätter ramen för reaktionerna på, och beskrivningen av, smärtan genom att bestämma vad som är tabubelagt respektive accepterat inom olika kulturer. Man har funnit kulturella skillnader i reaktionssätt på smärtstimuli och smärtupplevelse. Social påverkan sker även i samspelet med andra personer. Exempelvis kan föräldrar genom modellinlärning föra vidare reaktionsmönster på smärta till sina barn, såsom att söka vård eller ta mediciner (Linton, 2005). På samma sätt kan man även lära sig att visa smärtbeteenden (Turk & Monarch, 2002), exempelvis hållning, ansiktsuttryck och beskrivning av smärtan. Smärtbeteenden initieras vanligtvis av en vävnadsskada och de kan fortsätta att uppvisas även efter att skadan är läkt. En av anledningarna till bibehållna smärtbeteenden är att de är ett resultat av att man har skyddat de aktuella kroppsdelarna överdrivet mycket eller använt dem för lite (Fordyce, Roberts & Sternbach, 1985). En annan är att smärtbeteendena har blivit positivt förstärkta, genom exempelvis uppmärksamhet från personer i omgivningen (Turk & Monarch, 2002). Detta innebär att dessa beteenden också kan minska i frekvens om omgivningen börjar ignorera dem (Fordyce et al., 1985). Smärtbeteendena kan även bli negativt förstärkta genom att de leder till smärtlindring eller genom att man slipper oönskade aktiviteter (Turk & Monarch, 2002). Andra sociala faktorer av betydelse i den biopsykosociala modellen för långvarig smärta är till exempel tidigare erfarenheter av behandling, stressorer i omgivningen, socialt stöd och arbetshistoria (Gatchel et al., 2007). 10

11 I dagsläget ligger den biopsykosociala modellen till grund för diagnostik, behandling och rehabilitering inom området (SBU, 2006), och det är utifrån detta perspektiv på långvarig smärta som multimodala rehabiliteringsprogram har utvecklats (Dysvik, Guttormsen Vinsnes & Eikeland, 2004). Multimodal smärtrehabilitering Multimodal rehabilitering, det vill säga breda och samordnade rehabiliteringsprogram, kan omfatta vitt skilda åtgärder i olika kombinationer, till exempel sjukgymnastiska, psykologiska, sociala och pedagogiska (SBU, 2006). Mycket generellt uttryckt är målet för rehabilitering att i en ny livssituation med bestående besvär uppnå optimal hälsa och välbefinnande (Borg et al., 2006). Vanliga mål vid smärtrehabilitering är därför bland andra ökad funktionsförmåga, arbetsåtergång, minskad sjukskrivning och ökad livskvalitet (SBU, 2006). Inom KBT-baserad multimodal smärtrehabilitering, vilken är vanlig i Sverige, kombineras träning i beteendemässiga och kognitiva copingfärdigheter, såsom beteendeaktivering/aktivitetsplanering, avslappning, exponering och social färdighetsträning, med teoriutbildning om smärta (Borg et al., 2006). Multimodal rehabilitering för långvarig smärta har bättre evidens, och är utvärderad i högre grad, än merparten av interventioner och behandlingar för detta tillstånd (Gatchel & Okifuji, 2006). Denna typ av rehabilitering används när behoven är tämligen stora och komplexa. Problem som kan ha utvecklats under ett flertal år kan naturligtvis inte lösas under ett rehabiliteringsprogram som varar i några veckor. Smärtrehabiliteringen utgör snarare inledningen till en långvarig process för den enskilda individen (Borg et al., 2006). Tidigare forskning om multimodal smärtrehabilitering SBU gjorde år 2006 en utvärdering av olika metoder som avser behandla långvarig smärta. Metoderna som ingick i utvärderingen var multimodal rehabilitering, kognitiv beteendeterapi, läkemedelsbehandling, instrumentmetoder (såsom ryggmärgsstimulering), fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback, massage, manipulation, fysikalisk terapi, ortroser, akupunktur och övriga metoder såsom lerbad, yoga och hypnos. De fann att multimodal rehabilitering långsiktigt ger bättre resultat än passiv kontroll och/eller enskilda, mindre omfattande insatser när det gäller smärtminskning, återgång till arbete och sjukskrivningslängd (SBU, 2006). 11

12 SBU (2006) uppmärksammade även att det inom smärtforskningen används en mängd olika utfallsmått och att det verkar saknas samstämmighet kring hur man ska mäta behandlingseffekterna. Detta gör det svårt att göra jämförelser av behandlingseffekter mellan olika studier. Ytterligare en svårighet vid utvärdering av multimodala rehabiliteringsprogram är kombinationen av, och relationerna mellan, olika programkomponenter (Koopman et al., 2004). För att underlätta läsningen av empirigenomgången i den aktuella uppsatsen presenteras därför resultaten utifrån vanligt använda utfallsvariabler. Vid jämförelse av resultaten i studier med olika design har vi inte sett något mönster, varför resultaten under varje utfallsvariabel presenteras utifrån uppföljningstid, oberoende av design. De resultat som benämns korttidsresultat inkluderar studier som mäter resultaten direkt efter behandlingen och upp till 6 månader efter avslutad behandling. Till långtidsresultat räknas de som uppmätts 1 år eller mer efter behandlingsavslut. I empirigenomgången ingår bland andra resultaten från två olika 1-årsuppföljningar som Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS) har gjort. Den ena redovisar resultat för patienter som under åren avslutade det multimodala smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken (NRS, 2006), vilket är det program som följs upp i den aktuella studien. Den andra redovisar resultat för totalgrupp, baserat på 14 patientgrupper i Sverige (där Sandviken ingår) som avslutat multimodala smärtrehabiliteringsprogram under åren (NRS, 2005). Dessa två patientgrupper benämns fortsättningsvis Sandvikengruppen respektive totalgruppen. Smärtintensitet Smärtintensitet används mycket ofta som utfallsmått i studier som utvärderar smärtrehabiliteringsprogram. Som nämnts ovan har denna utfallsvariabel visat sig minska i större utsträckning till följd av multimodal behandling än av passiv kontroll och/eller enskilda, mindre omfattande insatser (SBU, 2006). När det gäller korttidsuppföljningar finner somliga inga positiva resultat gällande smärtintensitet (Jannert & Johansson, 1995; Johansson, Dahl, Jannert, Melin & Andersson, 1998; Lang, Liebig, Kastner, Neundörfer & Heuschmann, 2003), medan andra gör det (Angst, Brioschi, Main, Lehmann & Aeschlimann, 2006; Huge et al., 2006; Wilgen van, Bloten & Oeseburg, 2007). 12

13 Ett flertal långtidsuppföljningar rapporterar signifikant smärtminskning (Johansson et al., 1998; Jensen & Bodin, 1998; Lillefjell, Krokstad & Espnes, 2006; Lillefjell, Krokstad & Espnes, 2007; NRS, 2005, 2006; Patrick, Altmaier & Found, 2004; Peters, Large & Elkind, 1992; Westman et al., 2006). Det finns dock även exempel på mer nedslående resultat. Bendix, Bendix, Hæstrup och Busch (1998a) gjorde en 5-årsuppföljning i form av två randomiserade, parallella gruppstudier. I den ena (projekt A) jämfördes programmet med en obehandlad kontrollgrupp, i den andra (projekt B) jämfördes programmet med två mindre intensiva behandlingsprogram. De fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna i något av projekten vare sig när det gällde ryggsmärta eller bensmärta. Bendix, Bendix, Labriola och Bækgaard (1998b) gjorde en 2-årsuppföljning med samma projektindelningar och fann då blandade resultat i projekten. Maruta, Malichoc, Offord och Colligan (1998) följde upp en grupp patienter som för 13 år sedan behandlades på ett multimodalt smärtbehandlingscenter. Resultaten visade att 68 % rapporterade sämre eller mycket sämre nivå av kroppslig smärta än normalpopulationen. Även i metaanalyser är resultaten blandade. Flor, Fydrich och Turk (1992) fann att multimodala program hade fördelaktig effekt på smärtintensitet och att den var stabil över tid. Guzmán och medarbetare (2001) konstaterade i sin granskning av randomiserade kontrollerade studier att det fanns måttligt stöd för att intensiva multimodala program minskade smärta. Däremot fann de inget stöd för mindre intensiva polikliniska program. Gatchel och Okifuji (2006) drog slutsatsen att omfattande smärtprogram leder till varierande resultat när det gäller smärtminskning. Den genomsnittliga smärtreduktionen ligger mellan 20 och 30 %, vilket är jämförbart med medicinsk behandling. Slutligen rapporterade Hoffman, Chatkoff, Papas och Kerns (2007) att multimodala rehabiliteringsprogram inte hade positiva effekter på smärtintensitet. Fysisk funktionsförmåga och aktivitet Det är ibland svårt att skilja mellan variablerna fysisk funktion och aktivitet eftersom de är relaterade till varandra. Dessutom används ett flertal olika utfallsmått för att mäta dessa dimensioner i de granskade studierna. Resultaten presenteras därför under samma rubrik. Korttidsresultaten verkar övervägande positiva. Signifikanta förbättringar har rapporterats när det gäller psykosocial funktion (Hooten, Townsend, Sletten, Bruce & Rome, 2007), fysiskt och socialt fungerande (Huge et al., 2006) och generell aktivitetsnivå (Jannert & Johansson, 13

14 1995; Johansson et al., 1998). Angst och medarbetare (2006) fann i sin undersökning av fibromyalgipatienter och patienter med ryggsmärta att båda grupperna blev signifikant förbättrade i fysiskt fungerande men inte när det gällde aktiviteter. Långtidsresultaten gällande funktion och aktivitet är mer blandade. Både Koopman och medarbetare (2004) samt Westman och medarbetare (2006) uppmätte signifikanta förbättringar i funktion. Däremot hittade NRS (2005, 2006) inga signifikanta effekter på generell fysisk funktion, varken för Sandvikengruppen eller totalgruppen. Johansson och medarbetare (1998) fann en signifikant positiv långtidseffekt på fysisk funktion, men inte på aktivitetsnivå. NRS (2005, 2006) uppmätte en signifikant ökning av generell aktivitetsnivå, både i Sandvikengruppen och totalgruppen, medan Bendix och medarbetare (1998b) rapporterade blandade resultat gällande dagliga aktiviteter i sina två projekt. I en annan studie rapporterades att de dagliga aktiviteterna ökat signifikant medan sociala aktiviteter hade minskat (Lillefjell et al., 2007). Maruta och medarbetare (1998) fann i sin 13-årsuppföljning att behandlingsgruppen rapporterade sämre både fysiskt och socialt fungerande jämfört med en normalpopulation. Metaanalysernas slutsatser om funktion och aktivitet ger dock en ljusare bild. Guzmán och medarbetare (2001) fann starka belägg för att de intensiva multimodala programmen förbättrade funktion, men inte de mindre intensiva polikliniska programmen. Gatchel och Okifuji (2006) drog slutsatsen att omfattande smärtprogram leder till en ökning av fysisk aktivitet på ungefär 65 %, att jämföra med 35 % vid medicinsk behandling. Upplevd inverkan på aktivitet När det gäller smärtans upplevda inverkan på aktivitet verkar korttidsuppföljningarnas resultat blandade. Huge och medarbetare (2006) uppmätte en signifikant förbättring, medan andra inte gjorde det (Johansson et al., 1998; Lang et al., 2003). Angst och medarbetare (2006) fann en signifikant förbättring för fibromyalgipatienterna, men inte för patienterna med ryggsmärta. I långtidsuppföljningarna uppmättes dock genomgående signifikanta minskningar av upplevd inverkan på aktivitet (Johansson, et al., 1998; NRS, 2005, 2006; Patrick et al., 2004). I en metaanalys framkom inga positiva effekter på upplevd inverkan på aktivitet, vare sig vid kort- eller långtidsuppföljning (Hoffman et al., 2007), medan en annan visade att multimodala program hade positiva långtidseffekter på denna variabel (Flor et al., 1992). 14

15 Livstillfredsställelse Långtidsresultaten från NRS (2005, 2006) gällande livstillfredsställelse är positiva för både Sandvikengruppen och totalgruppen när det gäller yrkes-/sysselsättningssituation samt kroppslig och psykisk hälsa. Däremot uppnås inga signifikanta resultat för Sandvikengruppen gällande tillfredsställelse med livet i allmänhet, ekonomin, fritidssituationen, kontakter med vänner och bekanta, sexuallivet och förmåga att klara sig själv gällande klädsel, tvätt/bad, gångförmåga och dylikt. I totalgruppen rapporteras till och med försämringar inom dessa domäner, med undantag för fritidssituationen där en signifikant förbättring registreras. Jensen, Bergström, Ljungquist och Bodin (2005) jämförde i sin 3-årsuppföljning ett beteendemedicinskt rehabiliteringsprogram med dess två huvudkomponenter samt en kontrollgrupp. De fann en signifikant förbättring av hälsorelaterad livskvalitet för kvinnorna i det kompletta programmet. Ingen statistisk testning gjordes för männen till följd av låg svarsfrekvens. Westman och medarbetare (2006) uppmätte signifikanta förbättringar i livskvalitet. Eftersom kunskapen om vilken inverkan multimodal behandling har på livskvalitet är mycket begränsad efterlyser SBU (2006) studier rörande detta. Arbete och sjukskrivning När det gäller sjukskrivning och arbetsåtergång dominerar de positiva resultaten bland nedanstående studier, både på kort (Jannert & Johansson, 1995; Johansson et al., 1998; Koopman et al., 2004; Lang et al., 2003; Lillefjell et al., 2006) och lång sikt (Bendix et al., 1998a; Bendix et al., 1998b; Johansson et al., 1998; Maruta et al., 1998; Patrick et al., 2004; Peters et al., 1992; Westman et al., 2006). Andra långtidsuppföljningar rapporterar om positiva resultat under särskilda förhållanden. I dessa har sjukfrånvaron visat sig minska om programmet är intensivt (Bergström, Jensen, Ljungquist & Bodin, 2004), om sjukfrånvaron varat i högst två månader före programstart (Jensen, Bergström, Bodin, Ljungquist & Nygren, 2006) eller endast för kvinnor (Jensen et al., 2005). Jensen och Bodin (1998) uppmätte däremot inga signifikanta resultat när det gällde sjukfrånvaro. Resultaten från metaanalyser är dock mer blandade. Hoffman och medarbetare (2007) fann positiva effekter gällande arbetsåtergång både vid kort- och långtidsuppföljning. Gatchel och Okifuji (2006) fann positiva resultat jämfört med traditionella medicinska behandlingar. Däremot kom Guzmán och medarbetare (2001) fram till motsägelsefulla bevis när det gällde 15

16 yrkesmässiga utfall av intensiva program. De fann heller ingen skillnad mellan mindre intensiva polikliniska program och icke-multimodal poliklinisk terapi eller vanlig vård. Westman och medarbetare (2006) fann att de deltagare som, jämfört med baslinjemätningen, minskat sin sjukfrånvaronivå vid tidpunkten för den 5-årsuppföljning de genomförde uppmätte bättre resultat när det gällde smärtintensitet, fysisk funktionsförmåga, depression, ångest och livskvalitet än de som hade samma eller ökad sjukfrånvaronivå vid jämförelse med baslinjemätning. Upplevd egenkontroll I långtidsuppföljningar uppmäts signifikanta förbättringar i upplevd egenkontroll över smärtan, livet, problem och stressfyllda situationer (Johansson, et al., 1998; NRS, 2005, 2006). Depression I studier som undersökt effekten av multimodala behandlingsprogram på depression har varierande resultat rapporterats. Positivt signifikanta effekter på depressivitet vid kortare uppföljningar har framkommit i vissa studier (Angst et al., 2006; Hooten et al., 2007; Lillefjell et al.; 2006) men inte i andra (Jannert & Johansson, 1995; Wilgen van et al., 2007). Lang och medarbetare (2003) uppmätte inga signifikanta resultat för depression men däremot för emotionellt välmående. I några långtidsuppföljningar uppmäts förbättringar i depressivitet direkt efter rehabiliteringstiden, vilka inte kvarstår på lång sikt (Koopman et al., 2004; Lillefjell et al., 2007; NRS, 2006). Positiva långtidsresultat har uppmätts i tre studier (Huge et al., 2006; Johansson et al., 1998; NRS, 2005), medan Peters och medarbetare (1992) inte fann några signifikanta behandlingsrelaterade förändringar i depressionsnivå. Ångest Angst och medarbetare (2006) hittade i en korttidsuppföljning signifikanta förbättringar i ångestnivå. Det gjorde dock inte van Wilgen och medarbetare (2007). När det gäller långtidsuppföljningar har både signifikant positiva (NRS, 2005; NRS, 2006) och icke-signifikanta resultat (Koopman et al., 2004; Lillefjell et al., 2007) rapporterats. Maruta och medarbetare 16

17 (1998) fann i sin 13-årsuppföljning att resultaten för emotionell och mental hälsa ansågs vara adekvata jämfört med liknande grupper i normalpopulationen. Sammanfattningsvis är långtidsresultaten blandade gällande de flesta nämnda variabler. Undantagen är upplevd inverkan på aktivitet, upplevd egenkontroll samt arbete och sjukskrivning, där resultaten övervägande pekar på förbättringar. Predicerande variabler för arbetsgrad Även i de fall undersökningar och genomgångar påvisar kliniska och statistiskt signifikanta förbättringar på gruppnivå, finns det alltid enskilda individer som inte uppnår någon förbättring eller försämras, och det råder brist på samstämmiga och systematiska genomgångar av vilka faktorer som predicerar lyckade behandlingsresultat (Borg et al., 2006). Behandlingsresultat mäts, som nämnts ovan, på en mängd olika sätt i olika studier (SBU, 2006). I många behandlingsprogram har dock arbetsåtergång kommit att bli det primära målet, och därmed ett viktigt utfallsmått (Koopman et al., 2004). Prediktorer som hittats för återgång till arbete är hög utbildningsnivå (Westman et al., 2006; Vowles, Gross & Sorrell, 2004), positiv egen prognos för arbetsåtergång (Hildebrandt, Pfingsten, Saur & Jansen, 1997), att hälsan upplevs som god (Westman, et al., 2006), att man är av manligt kön (Koopman et al., 2004) och låg ålder (Koopman et al., 2004; Vowles et al., 2004). Smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken Smärtrehabiliteringsteamet i Sandviken arbetar enligt en biopsykosocial modell för rehabilitering av individer i yrkesför ålder med långvariga smärttillstånd, boende i Gävleborgs län. I teamet ingår läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut och idrottsledare. Smärtrehabiliteringsprogrammet är multimodalt och KBT-baserat. Det sträcker sig för varje deltagare, från utredning till 1-årsuppföljning, över cirka 1,5 år. Kärnan i programmet utgörs av en kurs som varar i fyra veckor på heltid och handlar om att ge patienterna hjälp till självhjälp för att uppnå optimal funktion i det dagliga livet och klara av att göra saker trots smärtan. Kursen har sex deltagare åt gången. Dominerande besvär hos patienterna på Sandvikens smärtrehabprogram utgörs av muskuloskeletal smärta som påverkas av kronisk muskelspänning, såsom smärta i nacke, rygg och axlar. Spridd värk, som fibromyalgi, är också vanligt förekommande. De patienter som antas till programmet kan vara helt eller delvis sjukskrivna eller fullt arbetande men med risk för sjukskrivning. 17

18 Programmet inleds med en utredning då teamet avgör om individen bedöms kunna ha nytta av att genomgå smärtrehabiliteringskursen. Avgörande för detta ställningstagande är om kursen för patienten kan leda till högre livskvalitet samt återgång till arbete, arbetsträning, eller ge bättre förutsättningar för att klara av nuvarande arbete, eftersom dessa faktorer utgör viktiga mål för verksamheten. Psykologens del i rehabiliteringsprogrammet utgörs till stor del av att hålla lektioner om ämnen såsom sömn och sömnrutiner, klassisk betingning och exponering, skillnaderna mellan aktiva och passiva copingstrategier, stress och stresshantering (kopplat till de copingstrategier man arbetar med praktiskt i rehabiliteringskursen) samt problemlösning och hantering av bakslag. Dessutom håller psykologen i nio sessioner med social färdighetsträning, där man genom diskussioner och rollspel tränar på att till exempel stå emot krav eller ge kritik på ett konstruktivt sätt, för att bättre kunna hantera sin egen stress, tid och ork. Utöver detta har psykologen vissa individuella kontakter. Andra interventioner som ges i programmet är förberedande arbete inför rehabiliteringskursen, såsom att patienten arbetar på egen hand med avslappnings-cd och individuellt träningsprogram, avslappningsträning (med målet att kunna använda avspänning fortlöpande under dagens aktivteter) och fysisk träning (som syftar till att bygga på de fysiska resurserna och få bättre ork, mer motståndskraft mot smärta och även må bättre psykiskt). Dessutom ingår kroppskännedom (exempelvis träning i att kunna lyssna bättre på kroppens signaler gällande muskelspänning, hållning och andning), lektioner och praktisk träning i att ställa upp rimliga mål och gradvis trappa upp mot dessa, individuella sjukgymnastiska övningar, arbetsteknikträning, teoretiska lektioner av olika professioner, nedtrappning eller inställning av medicinering samt planering för kommande arbete eller arbetsträning och eventuellt rehabiliteringsmöte. Syftet med de olika kursmomenten är att öka patienternas kunskaper om sin situation samt ge konkreta exempel på alternativa handlingsmönster. Sju veckor, 6 månader samt 1 år efter kursen hålls uppföljningar för att ge patienterna stöd, följa upp hur det har gått, samt repetera vissa kursavsnitt. Sjuveckorsuppföljningen räknas som kursavslut. Under utredning, vid 7-veckors- samt 1-årsuppföljningarna fyller kursdeltagarna i utvärderingsformulär för att underlätta jämförelse av eventuella förändringar och möjliggöra utvärdering av programmet. I den aktuella studien kallas dessa mätpunkter för förmätning, eftermätning respektive 1-årsuppföljning. 18

19 Som tidigare nämnts i genomgången av tidigare forskning hade Sandviken generellt sett goda resultat vid den senaste sammanställningen av 1-årsuppföljningar gällande ett flertal viktiga utfallsvariabler, såsom smärtintensitet, aktivitetsnivå, smärtans upplevda inverkan på aktivitet, upplevd egenkontroll, ångest samt tillfredsställelse med yrkes-/sysselsättningssituation, kroppslig och psykisk hälsa. Inga signifikanta positiva resultat uppmättes däremot gällande generell fysisk funktionsförmåga, depression samt tillfredsställelse med livet i allmänhet, ekonomin, fritidssituationen, kontakter med vänner och bekanta, sexuallivet och förmåga att klara sig själv gällande klädsel, tvätt/bad, gångförmåga och dylikt. Det verkar inte finnas någon generell trend i tidigare forskning när det gäller vilka variabler som multimodal rehabilitering har effekt på på längre sikt än ett år efter rehabilitering. Enligt SBU (2006) råder det brist på djupare kunskap om vilka långsiktiga effekter multimodal behandling har. Långtidsuppföljningar är viktiga eftersom de möjliggör iakttagelser av huruvida effekterna av en rehabiliteringsmetod vidmakthålls, avtar eller förstärks med tiden (Jensen et al., 2006). Syfte Syftet med den aktuella studien är att göra långtidsuppföljningar av två grupper med patienter som har genomgått smärtrehabiliteringsprogrammet på Gävleborgs landstings klinik för rehabiliteringsmedicin i Sandviken. I studien undersöks också om variabler som i tidigare forskning visat sig predicera arbetsgrad även gör det i den aktuella studiens 2- respektive 5- årsuppföljningar. Slutligen undersöks om deltagare som i dagsläget arbetar skiljer sig från dem som inte arbetar gällande variabler där skillnader tidigare uppmätts. Frågeställningar 1. Hur ser utvecklingen ut över mätpunkterna förmätning, eftermätning, 1-årsuppföljning samt 2- respektive 5-årsuppföljning för patienter som genomgått smärtrehabiliteringsprogrammet i Sandviken, gällande variablerna smärtintensitet, aktivitet, upplevd inverkan på aktivitet, upplevd egenkontroll, fysisk funktionsförmåga, livstillfredsställelse, depression, ångest och arbetsgrad? 2. Predicerar variablerna utbildningsnivå, egen prognos för arbetsåtergång, upplevd hälsa, kön och ålder, vid förmätning, arbetsgrad 2 respektive 5 år efter genomgången behandling? 19

20 3. Skiljer sig de deltagare som arbetar i någon grad 2 respektive 5 år efter genomgången behandling från dem som inte arbetar alls på variablerna smärtintensitet, fysisk funktionsförmåga, allmän livstillfredsställelse, depression och ångest? Metod Design I denna undersökning följde vi upp två sampel av patienter, varav ett påbörjade programmet under år 2005 (grupp 2005) och det andra under 2002 (grupp 2002), det vill säga för 2 respektive 5 år sedan. Mätpunkterna uttrycks som 2 och 5 år trots att varje ny omgång av smärtprogrammet i Sandviken startas ungefär varannan månad, vilket innebär att cirka sex grupper genomgår programmet varje år och det därmed egentligen har gått 2-3 respektive 5-6 år sedan behandlingen. Det finns viss godtycklighet kring valet av mätpunkter i denna studie eftersom ingen motivering för olika mätpunkter har redovisats i de få långtidsuppföljningar som är gjorda. I den aktuella studien motiverades valet med en strävan att uppnå en tydlig beskrivning av utvecklingen av patienternas tillstånd på längre sikt än 1 år. Den aktuella studien var en inomgruppsdesign med upprepad mätning. Oberoende variabel för frågeställning 1 var tidpunkt i förhållande till smärtrehabiliteringskursen med fyra betingelser: förmätning, eftermätning, 1-årsuppföljning samt 2- respektive 5-årsuppföljning. De beroende variablerna var smärtintensitet, aktivitet, upplevd inverkan på aktivitet, upplevd egenkontroll, fysisk funktionsförmåga, livstillfredsställelse, depression, ångest och arbetsgrad. Prediktorvariabler för frågeställning 2 var utbildningsnivå, egen prognos för arbetsåtergång, upplevd hälsa, kön och ålder vid förmätning. Utfallsvariabel var arbetsgrad vid 2- respektive 5-årsuppföljning. Oberoende variabel för frågeställning 3 var arbete i någon grad och beroende variabler var smärtintensitet, fysisk funktionsförmåga, allmän livstillfredsställelse, depression och ångest. 20

21 Deltagare Urval Inklusionskriterier för deltagande i studien var genomgånget smärtrehabiliteringsprogram i Sandviken under år 2005 respektive 2002 och deltagande i antingen eftermätning eller 1- årsuppföljning eller båda. Totalt 89 patienter uppfyllde dessa kriterier, varav 44 personer hade deltagit i programmet under 2005 och 45 under Bortfall Totalt svarade 63 personer, varav 33 från grupp 2005 och 30 från grupp Detta innebär att svarsfrekvensen var 75 % respektive 67 %. Demografisk beskrivning av deltagarna Dominerande besvär hos deltagarna utgjordes av muskuloskeletal smärta. Diagnoserna varierar dock. I Tabell 1 beskrivs övriga baslinjekarakteristika för båda grupperna. 21

22 Tabell 1. Baslinjekarakteristika för grupp 2005 och grupp 2002 GRUPP 2005 (N=33) GRUPP 2002 (N=30) Frekvens % Frekvens % Kön (män/kvinnor) 4/29 12/88 4/26 13/87 Utbildningsnivå Uppgift saknas Grundskola Avslutad gymnasie- eller yrkesutbildning (2 år eller mer) Avslutad högskoleutbildning Huvudsaklig smärtlokalisation Huvud och/eller ansikte 3 9,1 2 6,7 Hals och/eller nacke 7 21, ,3 Axel/skuldra och/eller arm 7 21,2 7 23,3 Bröstkorg 1 3,0 0 0 Övre del av rygg/bröstrygg 1 3,0 1 3,3 Nedre del av rygg/ländrygg-korsrygg 4 12,1 4 13,3 Höft och/eller säte 2 6,1 2 6,7 Ben 2 6,1 2 6,7 Huvudsakliga - värsta området varierar 6 18,2 2 6,7 Medel SD Medel SD Ålder 42,6 8,1 44,5 8.5 Åldersspann (år) Antal dagar sedan (ihållande) smärtdebut (n=30) (n=26) Tidsspann (dagar) Antal smärtlokalisationer (Observera att de huvudsakliga smärtlokalisationerna kan anges för både höger och vänster sida av kroppen.) 13,5 6,7 12,8 5,0 Mätinstrument Multidimensional Pain Inventory (MPI) MPI är ett ofta använt självskattningsformulär för att mäta psykosocial påverkan av långvarig smärta (Hooten et al., 2007). Fyra av de skalor som användes i denna studie kommer från MPI. Dessa är smärtintensitet, aktivitet, upplevd inverkan på aktivitet och upplevd egenkontroll. MPI utvecklades 1985 och innehöll då 52 items. Denna version bedömdes ha god validitet och reliabilitet (Kerns, Turk & Rudy, 1985). Senare gjordes en uppdatering där antalet items utökades till 61, och det är denna version som används på smärtrehabiliteringen i Sandviken. Deisinger, Cassisi, Lofland, Cole och Bruehl (2001) gjorde en studie av MPI där faktorstrukturen av 61-itemversionen undersöktes med större sampelstorlekar. Resultatet blev att en ny faktorstruktur genererades. Till stor del förblev strukturen densamma, men några 22

23 viktiga revisioner genomfördes. Bland annat fanns det inte nog stöd för delskalan upplevd egenkontroll. Dessutom fanns det dåligt stöd för att behålla flera andra items. Sheffer, Deisinger, Cassisi och Lofland (2007) skrev att flera forskare har försökt replikera faktorstrukturen från originalversionen, med blandade resultat. Bergström, Jensen, Bodin, Linton, Nygren och Carlsson (1998) gjorde en svensk översättning av MPI med syfte att bland annat undersöka reliabiliteten och faktorstrukturen av översättningen. De fann att den generella stabiliteten och reliabiliteten i delskalorna smärtintensitet, upplevd egenkontroll och upplevd inverkan på aktivitet var god. Däremot kunde de inte replikera faktorstrukturen på den del som mäter aktivitet. De rekommenderade därför att man endast använder det generella aktivitetsindexet, och inte de fyra olika delskalor som indexet tidigare bestod av. Denna rekommendation följdes i den aktuella studien. Smärtintensitet Denna variabel mättes med delskalan smärtintensitet från MPI. Den består av tre items som mäts med en 7-gradig Likertskala. Frågorna om hur ont man har just nu och hur ont man har haft i genomsnitt den senaste veckan har ändpunkterna 0 (inte alls ont) och 6 (oerhört ont). Det item som mäter grad av lidande på grund av smärtan har ändpunkterna 0 (inte alls) och 6 (oerhört mycket). Chronbach s alpha i den aktuella studien var Aktivitet Aktivitet mättes med MPIs aktivitetsindex, som är en sammanslagning av fyra delskalor (hushållsaktiviteter, utomhusaktiviteter, aktiviteter hemifrån och sociala aktiviteter). Indexet består av 19 items som mäts med en 7-gradig Likertskala från 0 (aldrig) till 6 (mycket ofta). Chronbach s alpha i den aktuella studien var Upplevd inverkan på aktivitet Denna variabel mättes med delskalan upplevd inverkan på aktivitet från MPI. Den består av 11 items som mäts med en 7-gradig Likertskala och är inriktad på hur mycket smärtan påverkar exempelvis dagliga aktiviteter, arbete och socialt liv. Chronbach s alpha i den aktuella studien var Upplevd egenkontroll Denna variabel mättes med delskalan upplevd egenkontroll från MPI. Den består av fyra items som mäts med en 7-gradig Likertskala från 0 (mycket dåligt/inte alls) till 6 (mycket bra) och är inriktad på upplevelsen av kontroll över smärtan, livet, problem och stressfyllda situationer. Chronbach s alpha i den aktuella studien var

24 Samtliga delskalor tillhörande Multidimensional Pain Inventory bildas genom att beräkna medelvärden av alla items inom respektive skala. Disability Rating Index (DRI) Fysisk funktionsförmåga mättes med självskattningsformuläret Disability Rating Index. Det består av 12 items på en visuell analog skala, där patienten ska sätta ett kryss på en 100 mm lång linje, med ändpunkterna 0 (klarar utan svårighet) respektive 100 (klarar inte alls). DRIs items delas upp i tre kategorier: items 1-4 handlar om vanliga dagliga aktiviteter, såsom att klä av och på sig utan hjälp och att gå i trappor, items 5-8 gäller mer krävande dagliga fysiska aktiviteter, som att bära en väska eller kasse och bädda sängen, och items 9-12 handlar om arbetsrelaterade eller mer kraftfulla aktiviteter, som ansträngande kroppsarbete och motion/sport. Skalan bildas genom att beräkna ett medelvärde av alla items. Enligt upphovsmännen är DRI ett robust instrument (Salén, Spangfort, Nygren & Nordemar, 1994) med en internkonsistens på och en responsivitet på p = Chronbach s alpha i den aktuella studien var LiSat-11 Livstillfredsställelse mättes med självskattningsformuläret LiSat-11 (Fugl-Meyer, Melin & Fugl-Meyer, 2002). Formuläret består av 10 items rörande tillfredsställelse inom olika livsdomäner, samt ett item om tillfredsställelse med livet i allmänhet, och bedöms på en 6-gradig skala från 1 (mycket otillfredsställande) till 6 (mycket tillfredsställande). Resultat redovisas separat för varje enskilt item. Skillnaden mellan LiSat-11 och dess föregångare, LiSat-9, är att två items har lagts till skalan, nämligen tillfredsställelse med den kroppsliga respektive den psykiska hälsan. Enligt Fugl-Meyer och medarbetare (2002) har flera items i LiSat-9 visat sig ha acceptabel sensitivitet och test-retest-reliabilitet. Test-retest-reliabiliteten för LiSat-11 är i viss mån säkerställd, men inga data gällande begreppsvaliditet och responsivitet finns publicerade. Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) Depression och ångest mättes med självskattningsformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (Zigmond & Snaith, 1983). Instrumentet består av två delskalor. Den ena mäter ångest (HADS-Å) och den andra depression (HADS-D), och varje delskala har 7 items som bedöms på en 4-gradig skala mellan 0 och 3. Skalor bildas genom att poängen för alla frågor inom 24

25 respektive delskala summeras. Det finns inga generellt accepterade cut-off-poäng för HADS (Crawford, Henry, Crombie & Taylor, 2001) men skalans författare rekommenderar att poäng mellan 8 och 10 identifierar lindringa tillstånd, 11 till 15 identifierar måttliga tillstånd och 16 och över identifierar allvarliga tillstånd (Snaith & Zigmond, 1994). Lisspers, Nygren och Söderman (1997) utvärderade HADS på ett svenskt populationssampel och kom fram till att faktorstrukturen var ganska stark samt att instrumentet verkar vara användbart som klinisk indikator på ångest och depression. Mykletun, Stordal och Dahl (2001) undersökte de psykometriska egenskaperna i en stor norsk population och fann att homogeniteten, internkonsistensen, interkorrelationerna och faktorstrukturen var ganska bra. Slutligen gjorde Bjelland, Dahl, Haug och Neckelmann (2002) en litteraturgenomgång av 747 publikationer där HADS använts. De drog slutsatsen att internkonsistensen var god och att instrumentet fungerade bra när det gällde att uppskatta symtomens allvar i såväl generella populationer som i primärvårds-, psykiatriska och somatiska populationer. Chronbach s alpha för ångest-delskalan i den aktuella studien var och Chronbach s alpha för depressions-delskalan var Övrigt Arbetsgrad Arbetsgrad mättes med en fråga om i vilken omfattning, i procent, deltagarna arbetar med lön. Nytta av kurskunskaper Frågor ställdes gällande hur stor nytta deltagarna har haft av kunskaper från rehabiliteringskursen. Kunskaperna var avslappning, fysisk träning, annat träningsprogram, arbetsteknik, sociala problemlösningsfärdigheter och teoretiska kunskaper. Svaren markerades med ett streck på en 100 mm lång visuell analog skala med ändpunkterna 0 (ingen nytta) respektive 100 (stor nytta). Ytterligare rehabilitering En fråga ställdes om deltagarna efter smärtprogrammets avslut har genomgått någon liknande, längre rehabilitering. Procedur De ovan beskrivna mätinstrumenten, tillsammans med följebrev (se Bilaga 1), instruktioner (se Bilaga 2) och ett förfrankerat svarskuvert, skickades ut per post av smärtrehabiliteringsenheten i Sandviken. Två påminnelser skickades ut till dem som inte svarade inom 2 respektive 4 veckor (se Bilaga 3). De som inte svarat efter dessa påminnelser ringdes upp av 25

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Motivation till förändring

Motivation till förändring Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge 1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Mätinstrumenten. NRS primärvård Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext Vad ingår? Besvär och funktion Smärta

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar i uppföljningen

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 170828 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer