Kreditgivning till små- och medelstora företag En jämförande studie mellan svenska storbanker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kreditgivning till små- och medelstora företag En jämförande studie mellan svenska storbanker"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande och Centrum för Bank och Finans Examensarbete (15 hp) inom Kandidatprogrammet Fastighet och Finans Nr. Kreditgivning till små- och medelstora företag En jämförande studie mellan svenska storbanker Författare: Cecilia Johansson Ksenia Beloborodova Stockholm 2010 Handledare: Lars Silver

2 Sammanfattning Titel: Författare: Institution: Examensarbetets nummer: Handledare: Nyckelord: Kreditgivning till små- och medelstora företag en jämförande studie mellan svenska storbanker Cecilia Johansson och Ksenia Beloborodova Institutionen för Fastigheter och Byggande Centrum för Bank och Finans Nr. Lars Silver Basel I, Basel II, kreditbedömning, riskklassificering, Handelsbanken, SEB, kvantitativ kreditgivning, kvalitativ kreditgivning, klassisk kreditgivning, Finanskriser är ett ständigt återkommande fenomen och i samband med dessa inrättas ofta nya lagar och regler som förändrar bankers arbetssätt. Det gällande regelverket Basel II infördes 2007 och har varit ett omdiskuterat ämne i både tidsskrifter och forskningsstudier. Regleringen ligger till grund för riskklassificeringen av kunder vid kreditbedömning. Vår studie fokuserar på kreditgivning för små- och medelstora företag som är bankernas kanske viktigaste kundgrupp. I studien jämförs två av Sveriges storbanker, SEB och Handelsbanken, eftersom dessa traditionellt sett följer olika system för kreditgivning. SEB använder sig av kvantitativa modeller som grund för utlåningen. Handelsbanken är i sin tur en relationsorienterad bank där utlåningen bygger på den klassiska modellen. Denna innebär mer omfattande personbedömningar och mindre vikt läggs vid kvantitativa modeller. En slutsats som dragits utifrån den studie som gjorts är att bankernas förluster mer beror på de strategiska besluten som tagits och inte de kreditbedömningssystem som används. Lönsamheten i SEB och Handelsbanken tycks inte skilja sig avsevärt mycket åt, trots de olika koncepten. I framtiden kommer skillnaderna öka där SEB blir alltmer automatiserad samtidigt som Handelsbanken bevarar sitt klassiska koncept. 2

3 Abstract Title: Authors: Department: Thesis number: Supervisor: Keywords: Credit assessment of small and medium enterprises a comparative study of major Swedish banks Cecilia Johansson and Ksenia Beloborodova Department of Real Estate and Construction Management Centre for Banking and Finance No. Lars Silver Basel I, Basel II, credit assessment, credit scoring, Handelsbanken, SEB, quantitative credit assessment, classic credit assessment, qualitative credit assessment. Financial crises are recurring, and when they occur new regulations are established which changes the way banks work. The existing regulatory framework of Basel II was introduced in 2007 and has been a controversial topic in particular magazines and research studies. The regulation is the basis for risk classification of customers for credit. Our study focuses on lending to small- and medium-sized companies which are the banks most important customer group. The study compares two of Sweden's major banks, SEB and Handelsbanken, since they traditionally follow different systems for credit assessment. SEB uses quantitative models as a basis for lending. Handelsbanken is in turn a relationship-oriented bank where loans are based on the classical model. This implies more extensive personal assessments and less emphasis on quantitative models. The study has found that banks' losses depend more on the strategic decisions instead of the credit system lying behind. In Sweden, both banks perform as well even though they follow two different concepts. In future, the differences will increase and SEB becomes more automated, while Handelsbanken maintains its classic approach. 3

4 Innehåll 1. INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE PROBLEMATISERING AVGRÄNSNING DISPOSITION METOD UTGÅNGSPUNKT VAL AV METOD VAL AV RESPONDENTER UNDERSÖKNING TEORI INLEDNING BASELREGELVERKET Införandet av Basel II Pelare 1- Grundläggande kapitalkrav Kreditrisk Operativ risk Marknadsrisk Pelare 2- Riskbedömning och tillsyn Pelare 3- Informationskrav Kritiken KLASSISK KREDITGIVNING KREDITGIVNING UTIFRÅN KVANTITATIV ANALYS Kvantitativa modeller MODELL FÖR UPPSATS EMPIRI INLEDNING SEB Kreditgivningsstruktur Basel II- regelverkets påverkan HANDELSBANKEN Kreditgivningsstruktur Basel II- regelverkets påverkan ANALYS INLEDNING

5 5.2 SEB HANDELSBANKEN SLUTSATS KREDITBEDÖMNINGSSYSTEM KONTRA STRATEGISKA BESLUT ORGANISATIONSSTRUKTUR KREDITBEDÖMNINGSSYSTEM UR ETT LÖNSAMHETSPERSPEKTIV BASEL-REGELVERKETS PÅVERKAN SAMMANFATTNING KÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR PUBLICERADE ARTIKLAR INTERNET

6 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Ekonomiska kriser har präglat historien och återkommit gång efter annan. En av de första kriserna som det fortfarande talas om idag är tulpanbubblan som sprack under 1600-talet i Holland. En finanskris kännetecknas alltid av orealistiska förväntningar som leder till att det uppstår spekulationer på marknaden. Efterfrågan på en vara tros öka i all oändlighet vilket självfallet är en omöjlighet. Bubblan som bildas spricker så småningom och en finanskris är ett faktum. Detta hände i Holland på 1630-talet då landets tulpanlökar ansågs vara värdefulla och priset spåddes fortsätta öka. En av de bakomliggande faktorerna till detta var att odlingen av tulpaner precis påbörjats och blommorna betraktades som en lyxvara. De orealistiska förväntningarna drev upp priset på tulpanlökarna till floriner vilket motsvarade en årslön kraschade marknaden. En annan omtalad kris är den stora depressionen på 1930-talet. 20-talet i USA präglades av högkonjunktur vilket berodde på en ökad tillväxt som följd av den höga efterfrågan. Större risker togs i samband med investeringar. Återigen bildades en bubbla som i efterhand sprack. Detta låg till grund för den stora depressionen, då konsumtionsmängden minskade vilket i sin tur ledde till mindre produktion och arbetslöshet. Redan på 1930-talet kunde man känna av globaliseringen och krisen i Amerika påverkade de europeiska länderna (Encyclopædia Britannica 2010). Även den svenska marknaden har präglats av kriser, där fastighetskrisen som inträffade under 90- talet är värd att nämna. Denna berodde till stor del på förändringar inom kreditregleringen. Det blev billigare att låna ut pengar vilket ledde till större utlåning. Räntorna pressades eftersom banker tävlade om kunder och ville klara av konkurrensen på marknaden. En till avreglering inom valutabranschen gjorde det möjligt att investera utomlands och utlåningen ökade ännu mer. Dock fanns det inte pengar till att finansiera alla lån och det höga risktagandet ledde till att även denna bubbla sprack (Fagerfjäll 2005). Alla dessa kriser har en sak gemensamt, investerare antar att den rådande högkonjunkturen inte kommer att avta och saknar incitament för att satsa pengar på säkrare placeringar. Det finns oftast större pengar att tjäna om en investering innebär mer risk. Detta leder till att det höga risktagandet i efterhand medför en börskrasch. Medan misstag i riskhantering, låga räntor och prisbubblor är karaktäriserande för de flesta kriser, skulle den rådande finanskrisen kunna bli ihågkommen som ett misslyckande av de system där ratingbetyg används för att kontrollera risktaganden (Caprio 2008). I samband med varje kris har regleringar kommit till och banker har förändrat sina sätt att arbeta. Från att möta varje kund och göra en traditionell kvalitativ bedömning har de gått över till mer datorbaserade system. Riskbedömningsmodeller har utvecklats och implementeras av banker världen över. I denna uppsats kommer vi fokusera på dagens marknadssituation och den senaste lagstiftningen som följs, Basel II. Riskbedömningssystemen skiljer sig mellan banker där vissa valt att behålla det 6

7 traditionella arbetssättet där kundmöten och relationsskapande är basis, samtidigt som andra datoriserar utlåningen allt mer. Vi kommer att jämföra de olika metoder som används vid kreditbedömning och analysera dessa. Undersökning kommer att göras av SEB och Handelsbankens användning av dessa metoder. Detta val av banker grundar sig på den historiska uppfattningen av de olika system för kreditbedömning dessa har. De verkar på samma marknad men kan ses som motpoler till varandra. 1.2 Syfte Det centrala syftet med arbetet är att vi ska granska svenska storbankers olika användning av metoder och tillvägagångssätt i kreditgivningen. Närmare kommer vi gå in på vilka bakomliggande system som används för bedömningen av kreditvärdigheten hos företag. De olika bedömningsmetoderna som kommer framställas och diskuteras nedan är klassisk kreditbedömning och kvantitativ kreditbedömning. Den klassiska bedömningen innebär mer omfattande personbedömningar och mindre vikt läggs vid kvantitativa modeller som bygger på statistisk data. Syftet är att granska hur bankers val av metodik och synsätt påverkar kreditgivningens utfall. Betydelsen av dessa system för den faktiska kreditgivningen är en intressant fråga vi ställer oss. Vidare kommer även fler olikheter mellan banker att undersökas, bland annat inom ramen för organisationsstruktur och delegering av befogenheter. Bakom de beskriva systemen finns regelverk som dessutom styr och påverkar kreditgivningen. Ett delsyfte är därför att undersöka vad de gällande regelverken har för inverkan på kreditgivningen i allmänhet. I samband med den relativt nystiftade lagen Basel II måste banker anpassa och förändra sitt sätt att arbeta samtidigt som nya kreditsystem utvecklas. 1.3 Problematisering Vilka skillnader finns mellan bankers användning av klassisk kreditbedömning gentemot kvantitativa metoder för kreditbedömning? 1.4 Avgränsning Vi fokuserar i detta arbete på kreditbedömning av små- och medelstora företag, då dessa kan skilja sig något mot större företag. Skillnaden mellan dessa ligger främst i tillgängligheten av information. Vid bedömning av små- och medelstora företag är avsaknaden av information en faktor som påverkar metodvalet vid kreditbedömningen. För större företag är informationen i större grad offentlig vilket förenklar analysen av dessa företag. Avgränsningen till just små- och medelstora företag grundas även på att skillnaden mellan bankerna vid val av metod för kreditbedömning är som störst vad gäller detta segment. Vi definierar små- och medelstora företag i enlighet med europeiska kommissionens definition av begreppet. 7

8 Ett medelstort företag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Ett litet företag definieras som ett företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år. (Europeiska kommissionen 2003). Vidare inriktar vi oss enbart på den svenska marknaden med fokus på två storbanker som är bra representanter för det kvantitativa och det klassiska systemet. 1.5 Disposition Detta arbete är uppbyggt enligt följande. Kapitel 2 beskriver vårt val av metodik för arbetet. Vi framställer här hur insamlingen av material för vår studie har gått till samt hur tankarna har förts vid val av respondenter för de intervjuer vi gjort. Vidare i kapitel 3 framställs resultatet av vår litteraturstudie där tidigare forskning och fakta av akademisk karaktär presenteras. Teorierna som vi valt att lägga tonvikt på ligger till grund för den senare analysen av intervjuerna. Svaren från de intervjuer vi har gjort presenteras i kapitel 4. Uppställningen som vi har gjort är tvådelad där SEB:s och Handelsbankens svar är skilda åt, på ett sätt som är lätt överskådligt och lättjämförligt. Analysen av dessa svar redovisas i kapitel 5 där kopplingar görs med teorin som tidigare framställts. Även kapitel 5 kan sägas vara tvådelad då analys först görs av SEB och sedan av Handelsbanken. Analysen avslutas sedan med en tabell som översiktligt visar de skillnader mellan bankerna vi vill betona. Sist i detta arbete redogör vi för den slutsats som vi har kommit fram till. Vi försöker här besvara problemformuleringen. 8

9 2. Metod 2.1 Utgångspunkt Arbetets utgångspunkt har varit att försöka förstå hur bankernas olika användning av metoder för kreditgivning ser ut i dagsläget och hur kreditgivningen kommer att förändras inom snar framtid. Mer precist fokuserar vi i denna studie på de olika kreditbedömningsmetoderna, varav vi kallar den ena för klassisk kreditgivning alternativt kvalitativ kreditbedömning samt den andra för kvantitativ kreditbedömning (Caouette 2008). Tidigare forskning och allmän historisk uppfattning har väckt intresse hos oss att undersöka huruvida förändring skett under senare år. Bankernas val av metod har sedan införandet av det nya regelverket Basel II varit ett omdiskuterat ämne i bland annat tidsskrifter och forskningsstudier (Silver 2001). Bland den publicerade litteraturen finns förespråkare både för kvantitativa bedömningar som bygger på statistiska modeller samt förespråkare för den klassiska bedömningen. Vetskapen om att många utländska banker ofta till större grad använder sig av automatiserade kvantitativa system ger oss anledning att undersöka de svenska kommersiella bankerna perspektiv på det aktuella ämnet. 2.2 Val av metod I vårt arbete har vi utgått från en teoretisk grund där tidigare forskning och litteratur kommit att bli underlag för vår undersökning. Det har varit viktigt för oss att insamla mycket information för att sedan kunna precisera problemformuleringen och för att kunna strukturera upp arbetet. Den litteratur vi valt att använda oss av består av publicerade vetenskapliga artiklar, avhandlingar och akademisk litteratur. Den akademiska litteraturen har i första hand hjälpt oss förstå och beskriva generellt hur kreditbedömning går till. Litteraturen har även används för att klargöra bakgrunden och orsaken av införandet av det nya regelverket Basel II, påvisa olika organisationsstrukturer samt redovisa tidigare forskning kring ämnet. För att vidare utreda vår problemformulering har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att få en mer korrekt bild över bankernas organisation och kreditgivning i dagsläget. Ett antal kvalitativa metoder för datainsamling finns att tillgå, däribland just datainsamling via intervjuer. Denna metod används för att skapa en uppfattning om problemet genom öppet ställda och strukturerade frågor (Shah & Corley 2006). Intervjuerna har bidragit med kunskap om hur kreditgivningen går till praktiskt i bankers verksamhet. Informationen vi insamlat genom litteraturstudien låg till grund för de intervjuerna vi valt att genomföra. Genom de vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna fick vi en klarare inblick i vilken utsträckning det relevanta området tidigare undersökts och även en idé om vilka respondenter som skulle väljas ut på SEB och Handelsbanken för grundligare intervjuer. Frågorna som ställts till respondenterna har varit samma i alla intervjuer för att lättare kunna jämföra svaren som getts. 9

10 2.3 Val av respondenter Efter att vi genomfört en studie av den tillgängliga litteraturen och skaffat oss kunskap inom det aktuella området, bland annat vad som tidigare skrivits om påverkan av förändringar av regelverk och skillnader i kreditgivning mellan banker, valde vi att vända oss till SEB och Handelsbanken. Dessa valdes på grund av den historiska uppfattningen om den skillnad som har funnits mellan de två bankerna vad gäller kreditgivning och kreditorganisation. De kontaktpersoner vi valt att tala med är nyckelpersoner inom det område som vår studie täcker, med hög kunskap om kreditgivning och det gällande baselregelverket. Vi gjorde valet att göra ett fåtal kvalitativa intervjuer. Detta ansåg vi räcka eftersom de personer som valdes kan sägas vara representativa för hela bankorganisationen och inte enbart ge subjektiva redogörelser av respektive banks organisation och procedurer (Shah & Corley 2006). Dessa personers erfarenheter har hjälpt oss mycket, bland annat genom att ge oss en objektiv inblick i respektive banks arbetsmetodik. Intervjuerna har gjorts med personer på både regionnivå och distriktsnivå för att klargöra hur kreditgivningen fungerar i praktiken. I SEB gjordes intervjuerna med ställföreträdande divisionskreditchef samt med kreditchef för region öst. De både verkade inom kreditverksamheten, dock på olika organisationsnivåer. Kreditchefen för region öst arbetar med större krediter inom området mellan Smålands- och Norrlandsgränsen. Dock tas de största kreditbesluten av divisionschefen och hennes ställföreträdande, som vi intervjuat. Han har dessutom kunskap om baselregelverket och har svarat på frågor om implementeringen av detta. I Handelsbanken gjordes intervjuerna med vice VD, med bakgrund inom kreditgivning, samt med chef för riskkontroll. Den senare ansvarar för att identifiera, mäta och kontrollera alla risker som finns i banken. Kreditrisker är de mest uppenbara och beror på de befintliga åtagandena gentemot kunder. Däremot är det svårare att mäta de andra riskområdena och ett antal riskmetoder har tagits fram av banken för detta ändamål. Riskbedömning är en stor del av baselregelverket och riskchefen har kunnat bistå med information om Handelsbankens implementering av detta regelverk. Valet av dessa respondenter var noga genomtänkt då vi försökt tala med dels en expert vad gäller regelverk samt riskbedömning och dels en expert med mer praktisk bakgrund och hög kunskap vad gäller kreditgivning för små- medelstora företag. Sven Öresjö Leif Klevbo Björn Börjesson Rolf Marquardt Ställföreträdande kreditchef, SEB Kreditchef region öst, SEB Vice VD, Handelsbanken Chef för riskkontroll, Handelsbanken Tabell 1. Utvalda respondenter. 10

11 2.4 Undersökning Studierna har utförts med hjälp av intervjuer som spelats in för att ingen information skulle förloras. Med detta val av metod kunde vi citera och mer utförligt redogöra för respondenternas åsikter. Bankrepresentanterna har fått svara på samma öppna frågor samt berättat om deras egna verksamhetsområden. Läsaren ska ha i åtanke att bankrepresentanterna uttryckt en del subjektiva åsikter samt inte kunnat ge svar på alla frågor. Den fråga som varit av störst intresse och som förblev obesvarad var den exakta siffran på bankernas limiter. 11

12 3. Teori 3.1 Inledning Små- och medelstora företag är bankernas kanske viktigaste kundgrupp. Detta segment kunder har egentligen inte många alternativ vid behov av finansiering. Vi kommer som sagt att i denna uppsats fokusera på just de små- och medelstora företagen. Skillnaderna mellan stora och mindre företag må vara många men den kanske viktigast aspekten är skillnaden i finansiering (Silver 2005). Användandet och hanterandet av kreditrisker är för banker en central och grundläggande uppgift. Med tiden uppstår dock allt större konkurrens på kreditmarknaden där andra typer av institutioner tar över allt större marknadsandelar. Bankerna tycks ändå behålla den största delen av utlåningen till två väsentliga kategorier, större företag och institutioner samt till små- och medelstora företag som ofta specialiserat sig inom ett visst område. En kreditgivare blir en större expert allteftersom dennes karriär fortskrider och kreditgivningen blir mer professionell. Kreditgivningen beskrivs som personliga beslutstaganden. Classic credit analysis is an expert system that relies above all on the subjective judgment of trained professionals (Caouette 2008). För att bankerna skall kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt av ett företag vid en kreditansökan krävs mängder av information. Detta är dock inte alltid möjligt att få, det skapas ofta en informationsassymetri (Landström 2003). Vid bedömning av nystartade företag är informationsbristen större i och med att historisk finansiell information inte finns. Företagsledarna har ofta informationsövertag gentemot banktjänstemannen och bedömningen grundar sig vanligen på en kombination av fakta, antaganden och egna bedömningar. Informationen som tas in vid kreditbedömningar kan antingen sägas vara kvantitativ eller kvalitativ där den kvalitativa informationen ligger till grund för den klassiska kreditgivningen. Globaliseringen samt länders olika regelverk har medfört ett alltmer invecklat finanssystem. Banker har exempelvis kontor i andra länder där andra regler och förordningar än i hemlandet gäller, vilket medför en större riskexponering. Kommunikation med inhemska och utländska banker och institutioner krävs. Med detta sagt kan ingen bank verka enskilt och för att skydda konsumenterna samt det internationella finanssystemet har nya regler tagits fram. Basel II är den andra överenskommelsen som antogs av Baselkommittén. Syftet var att skapa en bättre internationell standard för bankernas kapitaltäckningsregler, som säkrar stabiliteten på marknaden. Med Basel II har reglerna för de bakomliggande riskklassificeringssystemen som bankerna använder sig av ändrats. Dessa system har för bankerna förfinats vilket har medfört en bättre övervakning av de befintliga riskerna i organisationen. Utvecklandet och användandet av dessa kvantitativa system är en central fråga i vår studie. En introduktion av detta nya regelverk kommer därför i studien ligga till 12

13 grund för den efterföljande presentationen av den kvantitativa kreditgivningen samt den klassiska kreditgivningen. 3.4 Baselregelverket Införandet av Basel II År 1988 antogs det första Basel regelverket. Detta fokuserade främst på kreditrisker som banker utsatts för. Reglerna bestod av fyra följande pelare: The Constituents of Capital, Risk Weighting, Target Standard Ratio och Transitional and Implementing Agreements. Den första pelaren delade upp bankernas kapitalreserver i två kategorier, andra pelaren hade fem olika nivåer för risk och undersökte huruvida bankernas investeringar uppfyllde dessa. Den tredje pelaren förde ihop de första två och kom fram till ett 8 procentigt kapitaltäckningskrav. Den sista pelaren beskrev hur implementeringen av regelverket skulle gå till på bästa möjliga sätt (Balin 2008). Basel I skapades genom ett samarbete mellan ett tiotal olika länder med en väl utvecklad ekonomi. Det beskrevs att ett sådant regelsystem inte skulle kunna verka lika effektivt på ostabila marknader med sämre ekonomiska förutsättningar. Dessutom togs inte speciellt mycket hänsyn till andra typer av risker som till exempel marknadsrisken. Frågan lämnades öppen och det var upp till riksbanker i varje enskilt land att övervaka storbankernas arbete. En sådan begränsad omfattning samt andra problem ledde till att Baselkommittén utvecklade det gamla regelverket och Basel II antogs. I Sverige trädde Basel II i kraft den 1 januari Flera stora förändringar skedde men i praktiken försökte man främst uppnå ett förbättrat förhållande mellan den risk som banken tar och de kapitalreserver som denne har. Generellt gäller att ju större risk man utsätter sig för genom utlåning desto större borde kapitaltäckningskravet vara. Dock finns det ett flertal system och beräkningssätt att välja på. Det ansågs vara rimligt att storbankerna använde sig av mer komplexa riskmätningar än de mindre aktörerna (Sandberg 2005). Basel II reglerna tar också hänsyn till den operativa risken i verksamheten till skillnad från det tidigare regelverket. Den operativa risken kan t.ex. innebära interna bedrägerier, vardagliga fel som banktjänstemän gör eller oväntade externa händelser. Vidare skapar man bättre möjligheter för övervakandet av bankernas verksamhet. Finansinspektionen är en tillsynsmyndighet som utsetts vara ansvarig för övervakandet. De har rätt att ingripa vid fel samt ändra sina krav på banker beroende på situationen. I samband med detta måste det även finnas en bättre transparens på marknaden för att underlätta kommunikationen mellan banken och tillsynsmyndigheten samt andra aktörer. Alla dessa förändringar ryms under tre nya pelare som ersätter de fyra gamla och är följande: grundläggande kapitalkrav, riskbedömning och tillsyn samt informationskravet (Lind 2005). 13

14 3.4.2 Pelare 1- Grundläggande kapitalkrav Första pelaren har genomgått störst förändring sedan Basel I och upptar cirka 300 sidor i Baselregelverket. Som redan nämnts är syftet med Basel II att på ett bättre sätt koppla risk med kapitaltäckningskravet, vilket görs genom ett flertal metoder för riskberäkning. Först och främst består kapitalkravet av tre olika risker, kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Kreditrisken är en inverteringsrisk. Möjligheten för att kredittagaren inte kommer att kunna infria sina betalningsförpliktelser finns och sannolikheten för att detta ska inträffa måste beräknas. Marknadsrisken beror på utomstående faktorer som den allmänna världsekonomin, konjunkturssvängningar och visar sig även i handelslagret som till exempel valuta- eller aktierisk. Den operativa risken har redan nämnts, vilken innefattar risken för interna bedrägerier. I Basel II har olika system och regler föreskrivits för beräkningen av dessa tre risker (Dedu & Nechif 2010) Kreditrisk Det finns tre olika räknemetoder att välja på vid beräkning av kreditrisk och valet beror främst på hur pass utvecklad verksamhet man bedriver. De tre metoderna beskrivs nedan; Schablonmetoden: en godkänd ratinginstitution skapar olika exponeringsklasser som företagen ska placera sig inom. I sin tur tilldelas dessa klasser olika riskvikter som ligger till grund för beräkningen. Interna riskklassificeringsmetoden: Denna metod uppmuntrar banker till att skapa sina egna interna system för riskbedömningar. Basel II skapar även incitament för detta genom att kräva mer täckning för riskfyllda investeringar om banken använder sig av schablonmetoden (Lind 2005). Dock måste de interna metoderna fortfarande godkännas av Finansinspektionen och vara rättvisa mot konsumenterna. Det finns även två olika nivåer för det interna systemet. Den första är Foundation och är en enklare version. Banken skapar ett eget riskbedömningssystem men baserar detta på antaganden som fås av tillsynsmyndigheten. I en vanlig riskbedömning är det aspekter som Probability of Default, Loss Given Default och Exposure at Default som beaktas. I Foundation IRK- metoden är det främst risken för fallissemang som beräknas internt, de andra siffrorna hämtas utifrån. Den avancerade interna riskklassificeringsmetoden: den andra nivån inom IRK-metoden är Advanced. Vid användning av denna metod är det upp till banker att själva bestämma och beräkna alla aspekter som nämnts ovan. I stort sett är det bara storbanker som klarar av att driva ett sådant avancerat system och som har råd att göra detta. Dock blir det lönsammare att driva det internt så fort implementeringsstadiet är över. Detta beror som sagt på incitament från tillsynsmyndigheten och en bättre relation mellan denna och banker. Den interna ratingen sägs vara den viktigaste beståndsdelen i modellen för att beräkna kapitaltäckning. Ratingen är dessutom dynamisk, vilket betyder att de omprövas vid tecken på ändring av en kunds återbetalningsförmåga (Handelsbanken 2009). 14

15 Operativ risk Även här tillhandahåller Basel II tre liknande metoder: Basmetoden: reglerna föreskriver att banker som inte använder sig de två nedanstående metoderna ska ha 15 % av de genomsnittliga rörelseintäkterna under de senaste tre åren som kapitaltäckning. Schablonmetoden: bygger på basmetoden men delar in en banks verksamhet i olika områden som får varsitt kapitaltäckningskrav beroende på hur pass riskfyllt det anses vara. En ansökan om att få tillämpa denna metod måste göras och det är tillsynsmyndigheten som ska godkänna denna. Intern riskmätningsmetod: även här får banker utveckla ett eget system som bygger på egna beräkningar och antaganden. Metoden skickas in till Finansinspektionen för godkännande Marknadsrisk En av modellerna som används mycket vid marknadsriskberäkningar är value-at-risk modellen, då värdet på en riskfylld tillgång studeras och hur detta värde kan förändras över en tidsperiod. Detta är ett vanligt sätt att beräkna marknadsrisken på och flera varianter av metoden finns, exempelvis Monte Carlo-stimuleringen. Dock erbjuder Basel II även andra regler. En investerings livstid spelar stor roll vid ränterisken och det finns modeller på hur riskvikter tilldelas beroende på denna. För fluktuationsrisk är också ett beräkningssystem utvecklat och är sammankopplat kreditrisken och de olika klasserna som har varsin riskvikt (Balin 2008) Pelare 2- Riskbedömning och tillsyn Pelare II hanterar huvudsakligen interaktionen mellan en bank och tillsynsmyndigheten, i Sveriges fall är det Finansinspektionen. I varje enskilt land får en fristående myndighet befogenhet över att kontrollera bankers verksamhet. Detta är en stor förändring gentemot andra tidigare regler. Finansinspektionen har fått väldigt stort inflytande över banker genom att övervaka vilka interna modeller som används vid riskbedömningen, detta enligt första pelaren. Som tidigare nämnts, är det tillsynsmyndigheten som bestämmer om dessa modeller skall godkännas eller om förändringar måste ske. Utöver detta har Finansinspektionen hela tiden insyn i bankens verksamhet och ser till att de godkända systemen tillämpas på ett korrekt sätt. Finner de någon felaktighet, har de rätt att ingripa och straffa banken genom avgifter eller begränsningar i bankernas verksamhetsfält. En mildare åtgärd är förslag på korrigeringar som en bank kan göra (Dedu & Nechif 2010). Att ha en tillsynsmyndighet har ett antal fördelar som exempelvis en bättre och objektiv kontroll av banker. De flesta storbanker opererar på en avancerad nivå vilket innebär att de får följa sina egna riskbedömningssystem. För det första medför en utökad kontroll en jämnare marknad och för det andra krävs att banker tänker sig för innan riskfyllda beslut tas. I Sverige är fallet att staten ingriper om storbank är på väg att gå i konkurs. Detta leder till att banker kan öka sin riskexponering med 15

16 vetskapen att staten skulle ingripa vid en eventuell kris. Det är Finansinspektionens uppgift att minimera risken för att detta sker Pelare 3- Informationskrav Pelare III har som syfte att öka marknadsdisciplinen och kräver ett utlämnande av riskhanterings- och kapitaltäckningsinformation som förut endast var tillgänglig för Finansinspektionen. Banker får överhuvudtaget inte hemlighålla deras strategier och metoder för beräkningar. Det enda som inte behöver redogöras för är bankens interna affärsstrategi. Informationskravet är till för att vem som helst ska kunna analysera och ta del av bankernas riskhantering. Banker kan exempelvis offentliggöra sina sämre beslut utan att några åtgärder vidtas, detta pga. att mottagarna av informationen inte protesterar. Tillsynsmyndighetens roll är att ingripa vid fel, dock kan inte banker kontrolleras dagligen. En tredje part, allmänheten, som berörs av bankernas beslut, har bättre förutsättningar att reagera och offentliggöra sina uppfattningar. Endast om informationskravet är rätt tillämpat kommer det leda till en effektivare marknad (Finansinspektionen 2001) Kritiken Implementeringen av Basel II har genomförts i de flesta länderna men det väcks fortfarande diskussioner om hur pass bra regelverket är. Den största kritiken av Basel II är att en möjlig effekt kan vara en ökad procyklikalitet vilket innebär att svängningarna på den finansiella marknaden förstärks (Riksbanken 2004). Riskbedömningen påverkas mycket av risk för fallissemang eftersom ju större denna risk är desto större måste kapitaltäckningen vara. Under goda tider kommer denna risk för fallissemang vara liten eftersom marknadssituationen är stabil och efterfrågan på ett visst företags tjänster ofta är hög. Å andra sidan om det är lågkonjunktur blir det mer riskfyllt att låna ut pengar, oavsett hur bra affärsidén må vara, vilket leder till större kostnader för banker. Banker är i sin tur ett vinstdrivande företag och letar efter lönsamhet i deras aktiviteter. Om det inte är lönsamt att låna ut pengar kommer detta inte heller ske. Ett sådant scenario är just vad som menas med procyklikaliteten. En farhåga är att Basel II ska förstärka konjunktursvängningar istället för att förhindra kriser ifrån att hända och skydda marknaden (Saurina & Trucharte 2007). Förespråkarna för Basel II anser dock att en sådan möjlig utveckling inte kommer att inträffa eftersom detta problem togs i åtanke och lösningsförslag lades fram när reglerna skrevs. I Basel II finns det ett antal dämpande effekter och modeller vars syfte är att hindra procyklikalitet (Kashyap & Stein 2004). Ett exempel är att banker tvingas att använda längre tidhorisonter för beräkningar av kreditvärdigheten så att både lågkonjunktur och högkonjunktur inräknas. Det är även så att Loss Given Default (LGD) blir större i dåliga tider vilket Basel I inte skyddade mot. Dock är det ett krav att tillämpa ett större LGD- antagande i riskberäkningen oavsett marknadssituation. På detta sätt kan banker skydda sig mot denna risk. 16

17 En annan kritik som riktas mot Basel II är att det kan påverka utlåningen till mindre företag. Ett litet och nystartat företag kan oftast inte konkurrera med de större aktörerna. Det krävs tid för att kunna etablera sig på marknaden, hitta sin kundnisch innan affärerna blir mer stabila. Riskberäkningen består av flera delar och en av dem ansvarar för kontrollen av kreditvärdigheten hos kunden. Denna analys är väldigt ofullständig, att ett förtroende för kunden finns är inte alltid tillräckligt. Reglerna kräver att även andra riskaspekter ska beräknas vid utlåningen och det är riskfyllt att bevilja kredit till mindre, ostabila företag (Lind 2005). Baselkommittén har övervägt kritiken på den punkten och minskat riskvikter för små företag, dock med ett antal villkor. Eftersom det oftast är ägare för mindre företag som lånar pengar har de förmågan och är villiga att ställa säkerheter för lånet. Det finns pantsättningssystem, borgen och många andra åtgärder som kan vidtas från bankens sida (Lind 2005). På detta sätt skyddar sig denna även om det skulle gå dåligt för företaget och har inget behov av att betrakta verksamheten som extra riskfylld. Utlåning till mindre företag skapar även diversifiering i bankens portfölj eftersom deras affärsområden kan variera stort. En större spridning leder till mindre risk och blir därmed gynnsam för banken. 3.2 Klassisk kreditgivning Den kvalitativa analysen grundar sig på en individs tolkning av det aktuella företaget. Affärsidé, marknadsutveckling, framtidsplaner granskas för att få en klarare bild över företagets framtida utveckling (Udell 2008). En kreditgivares erfarenhet spelar en stor roll när dessa bedömningar av företag görs. Den kvantitativa analysen av nyckeltal ska läggas samman med informationen om företaget och dess ledning för att sedan kunna göra en god bedömning. Vid bedömning av nystartade företag är den kvalitativa informationen än viktigare eftersom tidigare årsredovisningar inte finns tillgängliga. Ofta handlar det om att hitta en balans mellan kvantitativa och kvalitativa metoder som fungerar i hela organisationen, en genomgående kreditpolicy som fungerar effektivt. Den klassiska kreditgivningen har genomgått en rad förändringar under de senaste decennierna. Den tidigare traditionen vid kreditgivning utgick från ett perspektiv på korttidsutlåning där hänsyn togs till andra variabler än vad som idag görs. Balansräkningen hade större inflytande över de kreditbeslut som togs, fokus låg mer på vilka tillgångar som eventuellt skulle kunna realiseras vid finansiell instabilitet. Problemet med detta sätt att tänka kan iakttas hos vissa typer av företag som exempelvis använder sig av maskiner som för andra än dem själva är relativt värdelösa. Med tiden utvecklas som sagt kreditgivningen och dess bakomliggande metoder och modeller. En rad faktorer som föranleder förändring och utvecklande av tekniker för att hantera och bedöma kreditrisker ställs upp och beskrivs i litteraturen (Caouette 2008); - Ett fortsatt skifte från balansräkningsutlåning till kassaflödesutlåning - Sjunkande marginaler på lån, vilket har lett till att banker söker efter mindre kostsamma sätt att bedöma och hantera kreditrisker. - Utveckling av finansteorier, vilket har lett till nya sätt att se på kreditrisker. 17

18 - Nya regelverk såsom Basel 2 Statistiska, matematiska program för utvecklingen framåt vad gäller kreditriskbedömning. En framtagen kreditmodell skall svara på vad värdet är på ett visst lån givet tidigare erfarenheter, kännedom och antaganden om framtiden (Caouette 2008). Detta kan med andra ord beskrivas som den kvantifierbara risken att ett utlovat kassaflöde uteblir. Dessa modeller för kreditriskbedömning bygger oftast på teorier. Options to default är en teori som används och som bygger på loan- tovalue förhållandet. För att vidare minska risken att kredittagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser kan ytterligare variabler läggas till denna teori, som sätter storleken på krediten i relation till individens inkomst. Dessa teorier finns återspeglade i det internationella finansiella regelverket Basel II. 3.3 Kreditgivning utifrån kvantitativ analys Idag ligger fokus vid kreditbedömning på det genererade kassaflödet för företag. Kassaflödesanalysen är egentligen den enda långsiktiga lösningen för att betala tillbaka ett lån (Silver 2005). Målet med den kvantitativa analysen är att bedöma ett företags återbetalningsförmåga och förmågan att överleva utifrån företagets finansiella historik (Svensson 1999). I bankrörelselagen beskrivs återbetalnings- förmågan som det mest fundamentala som skall bedömas hos kredittagaren. En bedömning av små- och medelstora företag är synnerligen svår att göra då dessa ofta kräver en närmare analys av individen eller individerna bakom företaget. Nystartade företag är dessutom svårare att bedöma då ingen eller ytterst liten historisk information finns om företaget. Här kan då sägas att kvalitativa analyser blir viktigare för att kunna göra en korrekt kreditbedömning. Från ett riskperspektiv sägs den kvantitativa analysen vara mindre lämplig, eftersom de små- och medelstora företagen ofta kräver en mer frekvent insamling av information och mer specialiserade analyser (Svensson 1999). I och med den ständigt ökande datoriseringen i samhället är dock denna kvantitativa metod dominerande. Nya statistiska och matematiska modeller och metoder utvecklas ständigt för att kunna göra mer korrekta bedömningar av kvantitativ indata. Exempel på några metoder eller modeller där kvantitativ data används som beslutsunderlag är portföljteorin och value- at- risk Kvantitativa modeller I stora finansiella institutioner som är brett exponerade kan väl framtagna kvantitativa standardiserade modeller ge en större objektivitet och konsekvent kreditgivning (Caouette2008). Fördelen med objektiviteten och konsekvensen i kreditgivningen kan sägas vara till störst nytta för de finansiella institutioner som inte har en särskilt stark kreditpolicy (Caouette 2008). Dessa modeller innefattar begreppet credit scoring, vilket förenklat kan sägas vara ett sätt att riskklassificera kredittagare. Credit scoring använder samma principer för att bedöma risk som försäkringsbolag idag använder (Silver 2005). Kredittagarna klassificeras i olika riskgrupper utifrån av banken bestämda element eller kvantitativ data, exempelvis betalningshistorik. Fördelar med denna 18

19 riskklassificeringsmodell är den relativt billiga implementeringen och de kostnadsbesparingar som görs. Mindre tid behöver läggas på samtal med kund när ett riskklassificeringssystem ger snabba svar. En annan viktig faktor är den förkortade låneansökningstiden. Dock finns det självfallet en rad nackdelar med dessa kvantitativa modeller som bör beaktas. Ett problem med användningen av alla finansiella mått är att dessa inte visar några egentliga framtida utsikter utan visar historiska händelser. Dessa mått kan sägas vara relativt dåliga vid bedömning av betalningsvilja, trots att viss historisk information kan hämtas om tidigare betalningsmoral. Det finns en mängd förespråkare som menar att den kvantitativa analysen måste kompletteras med en kvalitativ analys, som ger en mer subjektiv bedömning (Caouette 2008). De kvalitativa metoderna och modellerna som används idag och som hela tiden utvecklas är av stor vikt vid kreditbedömningen. Den information och kunskap som modellerna ger är oerhört betydelsefull för en beslutsfattare och är både tid- och kostnadsbesparande. Det ska dock poängteras att stora skillnader kan ses i användandet av kvantitativa metoder i relation till kvalitativa metoder mellan banker, vilket kommer diskuteras nedan. Användandet av kvantitativa modeller kan dessutom sägas vara begränsat vad gäller små- och medelstora företag på grund av informationsbrist och behovet av en mer uttömmande kvalitativ företagsanalys. Ett problem med dessa modeller, trots dess komplexitet, är det faktum att de fortfarande är för simpla för att kunna ta tillvara på all den information och de variabler som finns tillgänglig. Modellerna är abstraktioner av den detaljerade verkligheten (Greenspan 2008). En annan nackdel med riskmodeller som bör lyftas fram är själva modellrisken. Det finns alltid en risk att de underliggande funktionerna i modellen är felaktigt angivna. Den bakomliggande distributionen är exempelvis inte stabil över tiden, den bygger på sannolikhet baserat på historiska händelser och är inte nödvändigtvis korrekt för bedömning av framtida händelser (Eling 2010). Modeller är per definition aldrig helt korrekta. The only model that is not wrong is reality and reality is not, by definition, a model. (Haldane 2009) Trots vikten av ett bra modellerat risksystem krävs det att beslutfattarna förstår resultaten systemet ger. Interaktionen mellan modell, de beslut som tas och själv hanteringsprocessen anses kunna förbättras (Eling 2010). 3.5 Modell för uppsats I vårt arbete kommer vi att göra en studie över två kommersiella storbankers olika sätt att strukturera upp sin låneorganisation och dels huruvida användandet av deras bakomliggande system för kreditgivningen skiljer sig från varandra. De system eller modeller som ovan diskuterats är dels det klassiska systemet och dels det kvantitativa systemet. Översätter vi detta till organisationsteori talar vi istället om ett centraliserat system och ett decentraliserat system (Silver 2005). Det 19

20 centraliserade systemet kan sägas vara sammankopplat med den kvantitativa synen på kreditgivning och det decentraliserade systemet är sammankopplat med den klassiska kreditgivningen. I en centraliserad organisation tas beslut på högre nivå än i en decentraliserad organisation. Den centraliserade strukturen med beslutsfattande högre upp i organisationen har lett till att kreditbedömningen på lokalkontoren blivit alltmer standardiserad. Det som styr den dagliga verksamheten är kreditpolicys, procedurer och formella regler (Silver 2001). Med procedur menas i detta fall sättet att gå till väga vid själva kreditgivningen. Limiter, de gränser för vad som får lånas ut till en kund är exempel på de regler som styr. De mer bakomliggande regler som även ligger till grund för den dagliga verksamheten är regelverket Basel II. Hur dessa tre faktorer hanteras, präglar till stor del bankernas organisationsstruktur. Bankverksamhet är förhållandevis centraliserad, där flexibiliteten är låg. Dock kan sägas att olika kundsegment kan skilja sig åt vad gäller centralisering av kreditgivning. Bankernas ledning delegerar rätten att kunna ta kreditbeslut till de lägre nivåerna i organisationen för ett effektivt och snabbt beslutsfattande. Skillnaden mellan banker ligger dock i hur stora limiter som olika kontor har, vilket vi har undersökt och sammanställt nedan. Ledningen bestämmer dels limiter på regionnivå och dels på kontorsnivå. Som nämnts ovan ligger beslutfattandet högre upp i organisationen när strukturen är centraliserad. Detta medför att limiterna i de mer centraliserade bankerna är lägre på kontorsnivå än i en decentraliserad organisation. De fastställda limiterna på kontoren skall dock inte utnyttjas till fullo utan vidare prövning. Limiterna skall endast ses som en möjlighet till beviljande av krediter. (Broomé 1995) Trenden det senaste decenniet har visat att högre limiter läggs på de lokala kontoren än tidigare gjorts (Silver 2005). Förutom de regelverk som finns ligger även kreditkulturen till grund för den dagliga kreditbedömningen. Att de finansiella institutionerna bör ha en god kreditkultur väl implementerad organisationen kan sägas vara en självklarhet. Däremot kan diskuteras vad som generellt menas med god kreditkultur. Kreditkulturen kan sägas vara de värderingar och normer som tillämpas genom hela kreditorganisationen. Exempel på en rad faktorer som möjliggör en god kreditkultur kan vara (FFFS 2004); - En enhetlig riskmedvetenhet vid kreditbedömning - Manualer för den praktiska kreditadministrationen - Goda kunskaper om kunden - Undvikande av intressekonflikter - Undvika principen att en person ensam handlägger ett kreditbeslut I dagens finansiella institutioner där verksamheten ofta är väldigt diversifierad än tidigare är det besvärligare att skapa en genomgående kredit- och riskkultur i organisationen. Konkreta regler som hela organisationen förstår hur de skall arbeta efter krävs (Caouette 2008). Inkonsekventa och svagt formulerade policys gör ofta stor skada. Komplicerade policys och förfaranden må vara viktiga i en 20

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2015-06-17 Tidigare fastställd av styrelsen 2014-05-28 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8)

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Case Asset Management Riskpolicy Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2 RISKORGANISATION... 3

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2014-05-28 Tidigare fastställd av styrelsen 2013-06-19 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker Företagsekonomiska Institutionen Avancerad Externredovisning Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltäckningskraven Magisteruppsats Handelshögskolan

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Risk Management i Nordea

Risk Management i Nordea Risk Management i Nordea Riskhantering i en finansiell institution Elisabeth Antonsson Chief Analyst, Recovery and Resolution Planning Group Risk Management 29/08/2012 Nordea i korthet Några erfarenheter

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Prognosia AB Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Fastställd i styrelsen 2012-08-30, uppdaterad 2013-10-02 1(4) Bakgrund I enlighet med Finansinspektionens föreskrift om ersättningssystem i värdepappersbolag

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008

Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008 Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008 Inledning I vår verksamhet utgörs de viktigaste riskerna av kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. Styrelsen har det yttersta ansvaret för

Läs mer

Kapitaltäckningsgraden i skuggan av kreditförluster och den pågående finansiella krisen

Kapitaltäckningsgraden i skuggan av kreditförluster och den pågående finansiella krisen Södertörns högskola Företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp Redovisning och beskattning vårterminen 2009 Kapitaltäckningsgraden i skuggan av kreditförluster och den pågående finansiella krisen En studie

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730 Kapitaltäckning TKR Periodisk information enligt FFFS 2007:5 Kapitalbas Garantum Fondkommission AB 2013-09-30 Finansiell företagsgrupp 2013-09-30 Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805 Avgår immateriella

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Offentliggörande av årsvis och periodisk information nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV) 1. Upphävda och nya föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso,

Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, 2010 Bokslut Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Examensarbete i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Basel II och dess betydelse för Länsförsäkringar Bank efter implementeringen 2007 Författare: Fredrik Björk och Fredrik Lövqvist Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs

Läs mer

II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3

II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3 II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3 Anvisningarna gäller punkt II i bilaga 1 till ansökan (innehållsförteckning) De två första kolumnerna anger numret i innehållsförteckningen Den tredje kolumnen anger om

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

1 januari 30 juni 2014

1 januari 30 juni 2014 www.sevenday.se Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2014. Innehåll Verksamheten 3 Affärsidé

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720 SALA SPARBANK Ersättningspolicy POL 720 Datum för fastställelse 2014-10-03 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation och ansvar...

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Uppgifterna redovisas för Klarna AB (556737-0431) och Klarnas finansiella företagsgrupp.

Uppgifterna redovisas för Klarna AB (556737-0431) och Klarnas finansiella företagsgrupp. Offentliggörande av information angående kapitaltäckning och riskhantering I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF1 Etiska Riktlinjer FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar: Beräkning av kapitaltäckning och stora exponeringar

Föreskrifter och anvisningar: Beräkning av kapitaltäckning och stora exponeringar Föreskrifter och anvisningar: Beräkning av kapitaltäckning och stora exponeringar Bilaga 1 Anvisningar för IRB-ansökan Dnr FIVA/18/01.00/2013 Utfärdade 9.12.2013 Gäller från 1.1.2014 FINANSINSPEKTIONEN

Läs mer

Nordax Finans AB (publ)

Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007-01-01 -- 2007-12-31 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Planerat datum för årsstämma är den 16 april 2008.

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Basel III och Sveriges fyra storbanker

Basel III och Sveriges fyra storbanker KANDIDATUPPSATS VT 2015 Nationalekonomiska institutionen Basel III och Sveriges fyra storbanker Författare: Jessica Dedering Louise Söderqvist Handledare: Dag Rydorff Förord Under våra tre år på Ekonomihögskolan

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering GE Money Bank AB 2010-12-31 1 Introduktion GE Money Bank AB är ett helägt dotterföretag till GE Money Nordic Holding AB, org nr 556646-7576

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Policy Ersättning Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Dokumentnamn Policy Ersättning Ägare Styrelsen Ramverksnummer 720.001 Ansvarig för implementering 1:a försvarslinjen Gäller

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005

Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Basel 2 Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Författare:

Läs mer

Basel II nytt regelverk för bankkapital

Basel II nytt regelverk för bankkapital Basel II nytt regelverk för bankkapital AV GÖRAN LIND Göran Lind är rådgivare till Riksbankens direktion. Det nya regelverket för bankers kapitalkrav kallas allmänt Basel II 1. Det kommer att ersätta den

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2014 1 9 ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2012 2 9 1.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter; Utkom

Läs mer

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering årlig information om kapital-täckning och riskhantering 1 Inledning, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Delårsrapport. för perioden 2014-01-01 2014-06-30

Delårsrapport. för perioden 2014-01-01 2014-06-30 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Innehållsförteckning Allmänt om verksamheten 2 Utveckling av resultat och ställning 3 Resultaträkning

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer