Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan årgången Nr 2, Juni 2006 Innehållsförteckning: Personalnytt Sid 3 Studiedagar hösten BB under sommaren 5 Barn i bilen 5 Att tänka på när man får ett adoptiv- 6 barn Att läsa för små barn när, hur, var 7 Att läsa för små barn men vad I denna vida värld 10 Livsmedelsverket tar över ansvaret 10 för AD-droppar Artikel- bok- och webbtips 13 Semesterlista 14 Skön sommar!

2 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Norra Älvsborg Adress: NÄL, Trollhättan Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se barnhälsovårdsöverläkare vik. samordn. sjuksköterska vakant Turid Osland Johansson turid.osland-johansson@vgregion.se dietist Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se socionom Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se assistent fax Norra Bohuslän Adress: Uddevalla sjukhus Uddevalla Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Anita Jonson anita.jonson@vgregion.se samordnande sjuksköterska socionom vakant Ann-Sofie Karttunen ann-sofie.karttunen@vgregion.se allergikonsulent Inger Nyberg inger.nyberg@vgregion.se psykolog Ellinor Grundberg ellinor.grundberg@vgregion.se assistent fax Redaktion Centrala Barnhälsovården NÄL, Trollhättan fax Samtliga medarbetare kan nås genom assistenterna.

3 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal hösten 2006 Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. I fortsättningen kommer vi att här endast annonsera aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare Ej fastställt Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund i Dalsland 6/9 Föräldrastöd - Barnmorskor och Birgitta Wallman och erfarenhetsutbyte m m BVC- sjuksköterskor Anna-Bodil Bengtsson i Göta-Älvdalen 25/9 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund i Göta-Älvdalen 27-29/9 Barnhälsovård o social- Läkare o sköterskor BHV-teamen i Västra internat pediatrik, fortsättningskurs med arbete på BVC Götaland 27/9 Barns hälsa Personal med BHV-teamet FyrBoDal på NÄL arbete på BVC /Lennart Köhler, professor alt + övriga intresserade 28/9 i Uddevalla 4-6/10 Grundkurs i BVC-arbete Läkare och sköterskor BHV-teamen i Västra internat nya i sitt arbete Götaland på BVC 11/ * Schemaresa - Strömstad Personal med arbete på BVC BHV-teamet Norra Bohuslän 18/10 Schemaresa - Lysekil 15/11 Schemaresa - Munkedal 16/11 Schemaresa - Sotenäs 23/11 Schemaresa - Uddevalla * OBS tiden, utökad jämfört med tidigare 25/10 Del 2 av Bruk och missbruk MVC, BVC, Socialtjänst m fl MBHV, Drogförebyggare alt under graviditet och tidiga i Göta-Älvdalen -Folkhälsa 30/ småbarnsår 4/12 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund i Göta-Älvdalen

4 Eva Bodin slutar Vår duktiga samordnande BVC-sjuksköterska i Norra Älvsborg Eva Bodin slutar sin tjänst sista juli. Hon har trivts mycket bra med arbetet, men familjen flyttar nu tillbaka till Göteborg. Under en övergångstid kommer tjänsten att vara obesatt och har man frågor rekommenderar jag att man hör av sig till samordnande BVC-sjuksköterska Anita Jonson, Centrala Barnhälsovården i Uddevalla på telefon eller samordnande BVC-sjuksköterska i Dalsland Margareta Wårlén Självklart ställer jag och kollegan Eva Fagerlund också upp om det är några frågor Ni har. Då Centrala Barnhälsovården är föremål för omorganisering kommer ny tjänst att utannonseras, men om förslaget går igenom kommer den tjänsten att täcka hela Primärvården FyrBoDal från årsskiftet och ha titeln verksamhetsutvecklare inom Barnhälsovården. Ni som redan nu blir intresserade är välkomna att höra av Er till undertecknad och hålla utkik efter annonsen som är på gång. Med sommarhälsningar Per Möllborg Verksamhetschef, BHV-överläkare Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vi inom Centrala Barnhälsovårdsteamet vill rikta ett stort Tack till Eva Bodin för ett mycket gott samarbete och kamratskap och önskar henne allt gott i framtiden.

5 BB under sommaren Under sommarmånaderna kommer BB-verksamheten att vara förändrad. Under denna period kommer det att finnas en traditionell BB-avdelning med 22 vårdplatser, avd 35 och en EVA-avdelning(egenvårdsavdelning) med 14 vårdplatser med 10 enkelrum och två dubbelrum. På EVA vårdas den friska nyförlösta kvinnan som genomgått en okomplicerad förlossning och där det nyfödda barnet är friskt. Övriga mammor kommer att vårdas på BB-avdelning 35. Var patienten placeras är ett medicinskt övervägande som görs av förlösande barnmorska med utgångspunkt från en checklista. Samtliga blivande föräldrar informeras om detta av sin barnmorska på mödravården. Anita Jonson, CBHV och Eva Bromander, CMHV Barn i bilen Inför semestern, som ofta medför mycket resande, kan det vara bra att veta att 1 juli gäller ny lag för Barn och Passagerarantal i bil. Denna innebär att om barnet är kortare än 135 cm skall det sitta i särskild skyddsanordning d v s babyskydd, bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde vid bilfärd. Saknas skyddsanordning får barnet inte åka med, gäller även vid färd i lastbil. Enda undantaget är kort taxiresa och då skall barnet åka i baksätet. Detta gäller även äldre barn under 135 cm som skall sitta bältade i taxins baksäte om skyddsanordning saknas. Barn äldre än 3 år som åker buss skall använda bussens säkerhetsbälte om sådant finns. Från 1 juli gäller dessutom att det får inte färdas fler passagerare i en bil än vad den är registrerad för. Dessutom måste alla sitta på plats avsedd för passagerare. I Sverige har vi lag på att alla som åker bil skall använda bilbälte både i framoch baksäte. Läs mer på och Birgitta Hermansson assistent

6 Att tänka på när man får ett ADOPTIVBARN till sin BVC Före avresan förutsatt att föräldrarna hör av sig till BVC Ge information om BVC och vad vi kan erbjuda utifrån barnets ålder. Träffa om möjligt blivande föräldrar och boka tid för hembesök efter hemkomsten. Hör efter vad de har för frågor. Angående mat fortsätt med barnets gamla invanda mat under resan till Sverige. Ta med vätskeersättning alternativt recept på hur tillaga det. Ta med blöjor och lämpliga kläder. Ta eventuellt med napp. Ta med vanliga våtservetter och speciella till stjärt. Be föräldrarna boka läkartid för hälsokontroll på barnmottagning före avresa. Vid hemkomsten Besök på barnmottagning för hälsokontroll med provtagning, därefter kommer kopia av journalanteckning till BVC. Efter hemkomsten Gör hembesök!! Tänk på att detta är nyblivna föräldrar oavsett barnets ålder. Låt föräldrarna berätta om mötet med barnet och om första tiden hemma. Lämna barnets hälsobok. Lämna Att leva med barn, I denna vida värld och övrigt BVC-material. AD-droppar. Ev vattenprov vid egen brunn. Information om EPDS gör den efter 8 veckor. Information om barnsäkerhet observera att adoptivbarnens utveckling ibland går oerhört snabbt framåt. Erbjud täta återbesök på BVC, helst 1 gång/månad första hälsoåret. Tänk på att belysa anknytning, barnets utveckling, språkutveckling, uppfödning/mat, sömn. Föräldrastöd i grupp finns lämplig grupp, där föräldrarna kan delta? Finns möjlighet till riktad grupp? Finns öppen förskola? Erbjud kontakt med BHV-psykolog. Efter första halvåret Erbjud besök på BVC varannan månad. Eva Fagerlund Anita Jonson BHV-överläkare samordnande sjuksköterska juni 2006 Litteraturlista till studiedag om Adoption publicerades i förra numret av Barnavård s vett.

7 Saxat ur Månadsbladet från Barnhälsovården Uppsala län. Med tillåtelse av författaren ATT LÄSA FÖR SMÅ BARN NÄR, HUR OCH VAR Månadsblad nr 1/2006 Med stor entusiasm och smittande engagemang kom Susanna Ekström till oss i slutet av förra året och inledde därmed vårt projket Språket, typ redan på skötbordet. Susanna betonade vikten av ritual kring lässtunderna, som hon menade borde ske när barnet är piggt och inte bara när barnet ska somna. Då passar det för övrigt bättre med en liten vers eller stillsam sång. Här följer några av hennes många tips som kan vara bra att förmedla till småbarnsföräldrar. Vänj barnet vid att lässtunden inleds och kanske också avslutas med en ramsa eller sång. Välj ut en särskild plats för den dagliga lässtunden. Kanske kan man också bestämma en särskild tid på dagen och i så fall gärna koppla ihop lässtunden med något annat som man också gör dagligen. Men allra viktigast att prata med föräldrar om är ändå vad och hur man läser för små barn. Välj böcker med bilder och handlingar som barnet känner igen och har erfarenhet av. Bjud in barnet till att aktivt delta i läsningen. Dramatisera och agera t ex låtsas hosta och gör miner gärna tillsammans. * Fånga upp barnets kommentarer och svar även de icke-verbala. * Undvika vad-är-det-peksvars-frågor. Gör din egen text pratläs. Det är i samtalet kring boken som små barn utvecklar sitt språk. Monica Westerlund och Solveig Hedenström logoped bibliotekskonsulent ATT LÄSA FÖR SMÅ BARN Månadsblad nr 2/ Vad vet man egentligen om effekten av att läsa för små barn? Jo, faktiskt en hel del! Det lilla barnet lär sig bland annat hur man beter sig när man läser man börjar framifrån, bläddrar en sida i taget och håller boken så att bilderna (och texten) inte kommer upp-och-ner.

8 Genom läsningen lär sig också vad det innebär att läsa, det vill säga man lär sig att bilder och så småningom också skrivna ord kan namnges, vilket i sin tur väcker intresset för att själv kunna avslöja bildernas och texternas budskap, d v s lära sig läsa. Genom att barn ofta vill höra samma bok om och om igen och kanske också själv berätta utifrån de välkända bilderna lär de sig att hålla tråden i ett händelseförlopp. Det har betydelse för språkutvecklingen på flera olika plan både för att själv kunna berätta begripligt och för att bygga meningar. I läsningen tränas också uppmärksamhet och koncentration och så är det ju så roligt att läsa tillsammans! I flera studier baserade på data från familjer med mindre gynnsamma förhållanden har man kunnat visa att den vuxne uttrycker sig på ett mer varierat och utvecklat sätt under samtalen kring lässtunden än vid t ex måltider, lek och omvårdnad. Studier har också visat att om barn från sådana familjer tidigt (8-9 månaders ålder) får erfarenhet av läsning så är deras ordförråd mätt vid 2 års ålder större än andra barns med samma bakgrund. Effekten blir tydligare hos de äldre barnen och ju fler samtal om barnböcker som föräldrarna har fått desto mer tycks man läsa för sina barn. Tidig läsning har alltid en stimulerande effekt på språk- och ordförståelse, men det är kvalitén på läsningen, dvs hur man läser och utnyttjar lässtunden till samtal (prat-läsning eller på ett lite finare språk dialogläsning), som är avgörande för barnet språkanvändning och aktiva ordförråd. Monica Westerlund logoped ATT LÄSA FÖR SMÅ BARN MEN VAD? Månadsblad nr 3/2006 Långt innan barnet är moget för att tolka foton och bilder roas det av rim och ramsor som ger barnet rytmupplevelse. Genom att man ofta och kanske i samma situationer upprepar dessa rim och ramsor får barnet också en föraning om det som skal komma. Ta t ex ramsan om den lilla råttan då man med fingrarna springer över barnets kropp och säger här kommer en råtta och säger pip på lilla magen, foten näsan Den passar bra att leka och berätta när barnet ligger naket på skötbordet. Barnet lär sig snart att pipet signalerar att mammas finger kommer att stanna någonstans på kroppen. Var, vet man inte, men barnet visar tydligt sin förväntan om att något ska hända. Genom många upprepade pip på magen, foten, näsan lär sig barnet så småningom dessa ord, som det förstås också får höra i samband med på- och avklädning. Liknande ramsor gärna med rörelser till finns på många olika språk och förmedlades förr från generation till generation. I dag har många av dem fallit i glömska.

9 När barnet i 7-8-månadersåldern börjar kunna tolka bilder, dvs förstår att bilden symboliserar verkligheten, är det dags för den första egna boken. En fotobok med bilder på barnet i olika situationer har stor chans att blir barnet första älsklingsbok. Att känna igen sig och att kunna koppla ihop bilden/fotot med det välkända och självupplevda roar både små barn och vuxna. Fotoboken kan med fördel så småningom byggas ut med bilder på familjemedlemmar, släktingar och vänner och förstås barnets egna saker, kläder och möbler. Många barn uppskattar överraskningsböcker, där man kan lyfta på luckor och dra i flikar som därmed avslöjar en ny bild. Även om överraskningsmomentet snart är överspelat så älskar barnet dessa böcker där de själva får vara aktiva och medverka till förändring. Upprepningen innebär för övrigt i sig en tillfredsställelse för barnet. Att om och om igen hitta samma bild på samma ställe i boken och så småningom också känna igen texten i en bok som man har hört många gånger ger barnet trygghet men också en viktig erfarenhet om böckernas oförändrade innehåll. Ett oeftergivligt krav på överraskningsböcker eller tittut-böcker, som de vanligen kallas, är förstås att de ska hålla för barnets ivriga och sannolikt lite omilda behandling. Stabil kartong är vad som behövs. Tyvärr är det inte så lätt att hitta tittut-böcker som uppfyller kravet på både hållbarhet och bildkvalité. Även när det gäller pekböcker bör man utöver innehållet/bilderna också tänka på hållbarheten. Bladen kan gärna vara både inplastade och lite kraftigare än vanligt. Bilderna tecknade eller fotograferade - ska vara enkla och verklighetsnära mot en ren och detaljfattig bakgrund så att de lätt kan tokas och förstås av det lilla barnet. Vidare bör det helst bara vara en bild på varje blad eller möjligen två bilder med anknytning till varandra som t ex sko och strumpa. Eftersom bilder nästan alltid är mer eller mindre färgade av den kultur som de har skapats i så är det viktigt att man också lägger den aspekten på barnets första böcker, dvs tänker på att bilderna illustrerar en verklighet som barnet kan känna igen och förstå. Steget är inte stort från rena pekböcker med bilder på föremål utan sammanhållande händelseförlopp till enkla bildberättelser där varje bild leder handlingen vidare. Eftersom bilden spelar en så avgörande roll för bildberättelserna är det viktigt att man fortsätter ställa krav på utförandet. Bilderna kan emellertid nu med fördel vara mer detaljrika än i de allra första pekböckerna, men kravet på verklighetsanknytning finns fortfarande. Fantasiberättelser och sagor är ännu så länge för svåra för barnet att förstå sig på. Dramatiken är däremot viktig också för de yngre barnen. Men barnet måste kunna identifiera sig med de dramatiska inslagen, som därför med fördel kan vara hämtade ur det lilla barnets vardag. Monica Westerlund och Solveig Hedenström logoped bibliotekskonsulent

10 I denna vida värld För några veckor sedan fick samtliga BVC i Dalsland och Göta-Älvdalen en ny upplaga av I denna vida värld. Denna skall delas ut till alla föräldrar i Västra Götaland, som har ett annat modersmål än svenska. Ni som har kvar av den tidigare upplagan, den som på sidan 102, längst ner på sidan har en text som lyder: Romani eller romanès är zigenarnas språk, och zigenarna själva kallar sig rom. Sänd omedelbart in dessa böcker till undertecknad på Centrala Barnhälsovården så skall jag försöka ändra texten enligt nya upplagan och returnera efter hand som det blir klart. Anledningen till den ändrade texten är att för många romer är zigenare ett förhatligt uttryck som påminner om allt förtryck under årtusenden. Sverige har erkänt romani som ett minoritetsspråk (liksom samiska). Birgitta Hermansson assistent Under finns under rubriken Barn och ungdom information till BVC kring bl a gåvoböckerna och CD-skivan. Anna-Bodil Bengtsson socionom Livsmedelsverket tar över ansvaret för AD-droppar. Här kommer en mer officiell version av vad som gäller AD-droppar. Detta är något vi har väntat på, då det tidigare var Socialstyrelsen som hade ansvaret för AD-droppar, men där egentligen rekommendationerna kom från Livsmedelsverket. Nu är det även formellt ordning på torpet. Per Möllborg verksamhetschef, Centrala Barnhälsovården

11 Artikel- och boktips Läkartidningen Nr januari 2 maj, 2005 sid 1285 TV-tittande inkräktar på barns sociala situation. sid 1325 Ambitiöst program för mässlingssituationen i Vietnam. Sårbara barn att vara liten, misshandlad och försummad Barbro Hindberg, Gothia förlag, 2006 Författaren har under många år arbetat med frågor kring barn som far illa. Utifrån denna samlade erfarenhet har hon i en nyutkommen bok sammanfattat den kunskap och forskning som finns kring barnmisshandel idag. Hon hoppas att boken skall fungera som väckarklocka för alla som arbetar inom t ex förskola, skola, sjukvård och rättsväsende. Barbro Hindberg pekar på att barn kan få livslånga fysiska och psykiska skador av misshandel och försummelse särskilt under de första spädbarnsåren. Hon beskriver riskfaktorer och symptom som man bör vara uppmärksam på. Det här är en viktig bok som jag starkt vill rekommendera! Förhandsinformation: De centrala Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götalandsregionen kommer att anordna heldagskonferenser på flera orter kring Barn som far illa, med medverkan av bl a Mio-gruppen, i början av Mer information och inbjudan kommer senare. Anna-Bodil Bengtsson Socionom Webbtips Socialstyrelsens kommentarer om det allmänna vaccinationsprogrammet: