Barnavård s vett 1. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn:

Transkript

1 Barnavård s vett 1. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: årgången Nr 1, Januari 2008 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet i FyrBoDal sid 2 Studiedagar och informationsmöten våren 2008 sid 3 BHV-nytt, personal och lokaler sid 4 Barnavård s vett på nätet sid 4 BHV-dietist Anna Magouli presenterar sig sid 5 Kort om retentio testis sid 6 VIB (Very Important Baby) sid 7 Metodbok vad gäller? sid 8 Kort om vaccinationer sid 9 BVC för vem en kartläggning av barnhälsovården sid 10 ur ett genusperspektiv Nya rutiner angående PKU sid 11 Riskbruksprojektet sid 11 Hedersrelaterat vål och förtryck sid 12 Svar på enkät om Personalutbildning på BVC sid 12 Lästips sid 13 Centrala Barnhälsovårdens hemsida sid 13 Medarbetare sökes sid 14 Prenumerationsinformation sid 14 Årets första snögubbe?

2 2 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Den del av Centrala Barnhälsovårdsteamet som haft lokaler på NÄL i Trollhättan har nu flyttat till Uddevalla sjukhus och därmed är teamet fr o m 23 augusti samlat på samma adress. Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se * barnhälsovårdsöverläkare Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se * socionom Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se vårdutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Psykologtjänsten rekrytering pågår, under tiden träffas Inger Nyberg inger.nyberg@vgregion.se psykolog, torsdagar tills vidare Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se * teamassistent * OBS! Nya telefon- och faxnummer. FAX *

3 3 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2007 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 26 februari Utvecklingsneurologiska Läkare, sköterskor m fl Centrala Barnhälsovårdsteamet NÄL avvikelser hos barn med arbete på BVC /Anne-Berit Ekström överläk alt. NU-sjukv. och Habilitering 4 mars Uddevalla 5-7 mars Barnhälsovård och Läkare, sköterskor m fl BHV-teamen i Västra internat Socialpediatrik med arbete på BVC Götaland 12 mars Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovårdsteamet på BVC i Dalsland 13 mars Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet BVC Lysekil/Sotenäs 3 april Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet BVC Strömstad/Tanum 9 11 april Grundkurs i BVC-arbete Läkare, sköterskor m fl BHV-teamen i Västra nya i sitt arbete på BVC Götaland 23 april Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet BVC i Uddevalla 5 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet BVC Vänersborg 7 maj Allergi, astma, eksem hos Läkare, sköterskor m fl Centrala Barnhälsovårdsteamet Udddevalla små barn med arbete på BVC /Per Möllborg, BHV-överläk. alt. 15 maj NÄL 14 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet privata BVC i Trollhättan 28 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet offentligt drivna BVC i Trollhättan/Lilla Edet 29 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovårdsteamet BVC i Munkedal/Orust

4 4 BHV-nytt Dietisttjänsten Vi hälsar Anna Magouli Välkommen som dietist på Centrala Barnhälsovården. Anna som började 1 januari 2008 presenterar sig själv på nästa sida. Psykologtjänsten Ny annons är ute om halvtidstjänst central psykolog inom BHV-teamet. Kontakta undertecknad för mer upplysning och där möjlighet finns med kombination även halvtid som lokal MHV/BHV psykolog inom Uddevalla PVO (Kontaktperson Sylvia Wide). Inger Nyberg jobbar kvar närmaste månaderna en dag i veckan (torsdagar) som psykolog inom teamet. Lokaler Centrala barnhälsovården kommer från och med 1 februari vara samlad i nya lokaler på tredje våningen bakt.lab.huset Uddevalla sjukhusområde (ingång Q). Samma telefonnummer och faxnummer och internposten kommer att fungera lika bra. Tacksam om ni skriver Centrala BHV-teamet och inte MHV/BHV-teamet som upphörde som gemensam klinik för mer än 10 år sedan. Detta så att posten hamnar rätt direkt. Har ni frågor hör av er till assistent Birgitta Hermansson. En mer utförlig vägbeskrivning kommer att finnas på hemsidan. Per Möllborg barnhäsovårdsöverläkare Barnavård s vett på nätet Efter 27 år i pappersformat går vi nu över i en ny era och lägger ut Barnavård s vett på nätet. Den kommer dels att distribueras per e-post till alla er prenumeranter som vi har e-postadress till och dels läggas ut på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Nästa nummer av Barnavård s vett blir det första på nätet och det sista som kommer att totaldistribueras till er alla i pappersformat. Till dig utan e-post kommer vi under en övergångsperiod att sända en pappersvariant. Det är därför mycket viktigt att du, om du vill kvarstå som prenumerant, fyller i och sänder in den talong som ligger sist i detta nummer. Vi är tacksamma om du gör detta så snart som möjligt. Birgitta Hermansson teamassistent

5 5 BHV-Dietist Anna Magouli presenterar sig Kära Kollegor Det känns väldigt roligt och spännande att få börja arbeta med er! Allting är förstås nytt såhär i början, men jag har blivit väldigt fint välkomnad av mina närmaste kollegor i det Centrala Barnhälsovårdsteamet. Passar på att tacka för all hjälp jag har fått hittills! Det kommer nog behövas ett tag till. Sedan hoppas jag såklart att kunna vara den som ni alla kan få hjälp av när ni behöver. (Särskilt när det gäller frågor om barnnutrition förstås). Tjänsten tillåter dock inte patientkontakt eller liknande, men jag kan vara rådgivande i patientfall. Ni är självklart också välkomna att pröva mina talanger som allmän problemlösare och idéspruta, på egen risk Vägen till tjänsten som samordande BHV-dietist har varit något krokig, men mitt hjärta har alltid klappat extra hårt för barnen. Under åren har jag arbetat både inom förskola och skola, som barnskötare, kokerska på en förskola, lärarvikarie på låg-mellan- och högstadiet, samt som idrottslärare på gymnasiet. Förhoppningsvis har dessa åren medfört en bra bild av hur verkligheten ser ut gällande barn, mat och fysisk aktivitet. Jag bestämde mig ändå ganska tidigt för att det var dietist jag skulle bli, och tog min dietistexamen vid Gbg:s universitet 01. Sedan dess har jag fördjupat mig inom barnutrition samt nutrition under graviditet och amning. Jag passade också på att göra en praktisk djupdykning i ämnet och födde min dotter Diana samtidigt som jag läste fördjupningskurserna. Hon fick vara med på många föreläsningar den första tiden och är ett välkänt fenomen på Medicinarberget i Göteborg. Stackars barn, jag har testat alla teorier på henne Jag kan alltså garantera att jag fixar barnnutrition i praktiken fram till sex och ett halvt års ålder, (det är så gammal Diana är) Dessutom har jag fått ett bonusbarn i form av en lika gammal pojke som heter Lucas, (denna studie är numera könsneutral). På tal om studier och forskning så handlar min magisteruppsats om viktuppgång under graviditeten. Jag arbetar fortfarande med att ro iland den och förhoppningsvis blir den färdig nu i vår. Mitt arbete som dietist har till stor del bestått av arbete inom företagshälso-vården med individuell kostrådgivning/kostbehandling samt föreläsningar om kostens betydelse för hälsan. Samtidigt har jag varit involverad i projekt gällande kvalitetssäkring av kosten inom barnomsorgen i Kungälvs kommun. Arbetet innebar bl a att ta fram en praktisk tillämpning av Livsmedelsverkets rekommendationer riktad till rektorer och kökspersonal, samt ett dokument gällande den pedagogiska måltiden riktat till den pedagogiska personalen. Utefter detta höll jag sedan föreläsningar för föräldrar och personal på förskolor och familjedaghem, samt i skolorna. Jag erbjuder er från och med nu mina tjänster samt hoppas på ett gott samarbete. Jag arbetar i nuläget Onsdagar, Torsdagar och vissa Fredagar. Ser fram emot att träffa flertalet av er vid BVC-besöken i vår! Med Vänlig Hälsning, Anna Magouli, dietist i Centrala BHV-teamet

6 6 Kort om retentio testis Den nya kunskapen om vikten av att tidigt operera retentio testis står sig. Jag har tidigare skrivit om detta i Barnavård s vett nr 4, De riktlinjer jag då redogjorde för kom sedan som artikel i Acta Pediatrica, maj Som alltid vid nya rekommendationer tar det ett tag innan kunskapen blir fullt ut accepterad. Med tidig operation ser man betydligt bättre tillväxt på den nedopererade testikeln och därmed också ökad fertilitet. För denna kunskap har vi evidens. BVCs uppgift blir som tidigare nämnts att remittera retentio testis vid 6 månaders ålder. Sedan är det upp till övrig sjukvård att göra sin bedömning och där kirurgerna på sikt säkert kommer att erbjuda operation inom det optimala åldersintervallet. Retentio testis är inte helt ovanligt vid BB-undersökningen, men vid 6 månaders ålder rör det sig bara om någon enstaka procent som har retentio testis. BVC har dock en uppgift att årligen kontrollera de pojkar som på BB konstaterats ha en retentio testis, men där man ändå kan återfinna testikeln vid undersökningen vid 6 månaders ålder. Tidigare har vi trott att har testikeln en gång vandrat ner så kvarstannar den där, men stora studier har visat att c:a 25 % av de testiklar som har vandrat ner kan vandra upp och lägga sig i inguinalkanalen. Detta är inget bra läge för testikeln då det är hög värme där och det påverkar tillväxten negativt och sedermera fertiliteten. Rekommendationerna från Centrala Barnhälsovården gäller således: 1 Retentio testis vid 6 månaders ålder remitteras till barnmottagning där patienten sätts upp för bedömning av både barnläkare och kirurg vid den s k testismottagningen (finns både på NÄL/Uddevalla). 2 De testiklar som har vandrat ner under första halvåret skall årligen kontrolleras hos BVC-läkare en gång per år upp till 6-årsåldern. Det är viktigt att man låter barnet ligga ner, har varma händer, palperar uppifrån och ner samt håller kvar testikeln en liten stund så att cremasterreflexen slappnar av. Om testikeln genast trots att man hållit den en stund nere i pungen snabbt dras uppåt inguinalkanalen rör det sig om en s k retraktil testikel och kvarstår detta fynd vid ytterligare undersökningar bör även dessa remitteras så att de efter hand kan fixeras nere i pungen för att få möjlighet till optimal tillväxt. Det är dock inte lika bråttom med de sistnämnda som när det verkligen föreligger en retentio testis och där den tidiga operationen är indicerad. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare

7 7 VIB (Very Important Baby) VIB-GRUPPEN: Gruppen består av representanter från Centrala mödrahälsovården, Centrala Barnhälsovården, förlossning, BB, kurator, socialtjänst och psykiatri. Det arbete som bedrivs av gruppen är av vägledande karaktär. Gruppen tar ej över handläggningen av ärenden. Gruppens arbete skall betraktas som stöd och hjälp runt de patienter som ingår i målgruppen. MÅL: Ett förbättrat omhändertagande i hela vårdkedjan vid psykosociala riskgraviditeter. En god och tydligt dokumenterad planering i vårdkedjan BMM- Förlossning/BB- BVC. En viktig uppgift är att sprida information om VIB s samverkansmodell Inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt främja samarbetet mellan dessa. MÅLGRUPP: gravida: med svårare psykisk/social problematik missbruk förståndshandikapp Vid oklarhet konsultera gärna! ARBETSMODELL: Gruppen samlas ca 1 gång/månad. Datum bestäms terminsvis. (Alla MVC barnmorskor har dessa). Barnmorskan kommer till VIB-mötet och föredrar sitt ärende anonymt. Ev kan annan innvolverad personal deltaga t ex MBHV-psykolog, socialsekreterare eller representant för psykiatrin. Kvinnan skall alltid vara informerad och ha accepterat att ärendet tas upp. I vissa fall är det lämpligt att kvinnan/paret också deltar. Britt-Liz Lundahl, kurator på avd 34 och BB är kontaktperson på sjukhuset. Detta innebär att alla VIB-pat. i god tid inför förlossningen skall överrapporteras till henne, med namn/identitet så att hon kan identifiera dem på BB. Britt-Liz kan kontaktas redan på förlossningen alla dagar, dygnet runt (telefonsvarare). MHV-barnmorska måste alltid ange VIB-patient och aktuella telefonnummer samt BVC-tillhörighet (inkl tel.nr) i notatrutan i obstetrix. Detta är viktigt som snformation till förlossnings/bb-barnmorskan som kontaktar Britt-Liz som sedan sköter de vidare relevanta kontakterna. MHV-varnmorskan kontaktar aktuell BVC i god tid innan förlossningen. Vid planering i lokala VIB-grupper är det viktigt att man även här anger VIBpatient enl. ovan. Ange alltid om Britt-Liz skall kontaktas eller ej. Vid tveksamhet kontakta gärna Ing-Marie Backlund på BB-enheten. BB kontaktar aktuell BVC innan hemgång.

8 8 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Anki Kihlström-Goldkuhl, psykolog CMHV, 0522/92322 Mona Söderlund, mödrahälsovårdsöverläkare, 0522/92478 Eva Bromander, samordningsbarnmorksa CMHV, 0522/92487 Laine Håkansson, socialsekreterare Öppna förskolan Uddevalla, 0522/ Anna-Bodil Bengtsson, socionom CBHV, 0522/92319 Nina Knutsson, vårdutvecklare CBHV, 0522/92324 Britt-Liz Lundahl, kurator avd. 34 och BB, 0520/91328 Gerd Stafsnes, barnmorska förlossningen, 0520/91300 Ing-Marie Backlund, barnmorska BB, 0520/ Martin Kennerland, konsulterande psykiater, 0522/93992 ANMÄLAN: Anmälan av VIB-ärende eller konsultation görs till Anki Kihlström-Goldkuhl eller Eva Bromander. METODBOK VAD GÄLLER? 1984 kom den första Metodbok för Barnhälsovård ut i dåvarande Älvsborgs läns landsting. Den reviderades sedan 1988 och senaste/sista upplagan kom 1997, nu i samarbete med Barnhälsovården i Jönköping. Vi (Barnhälsovården centralt i Norra och Södra Älvsborg) hade för avsikt att omarbeta den för ett par år sedan och påbörjade också arbetet. Några kapitel blev klara samtidigt som man började diskutera möjligheten av en Rikshandbok på nätet. Den senare tog fart och vi fann ingen anledning att fortsätta med uppdateringen. Några av de kapitel vi fått klara ingår dock som stomme i Growing People. Rikshandboken på nätet finner man i Growing People och det är den som gäller som vår Metodbok. Vissa kapitel är fortfarande inte klara, då får vår gamla Metodbok från 1997 anses gälla om det inte är uppenbart att tiden har gått ifrån rekommendationerna. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare

9 9 Kort om vaccinationer Mitt i vår regnperiod, mitten januari kommer ett efterlängtat uttalande från socialstyrelsen att allmän vaccination mot pneumokocker kommer att införas. En remissrunda inleds men den hoppas vi går fort då expertgruppen för vaccinationsfrågor sedan lång tid förespråkat allmän vaccination. Enligt media skulle detta kunna vara sjösatt efter sommaren och vaccinationstider som vid övriga tillfällen dvs 3, 5 och 12 mån ålder. Självklart kostnadsfri då den ingår i allmänna barnvaccinationsprogrammet men jag har inga förhoppningar att syskon eller äldre barn kommer att få bli uppvaccinerade gratis. Vi återkommer med mer information då allt är helt klart. När det gäller allmän vaccination för äldre barn/tonåringar mot HPV verkar det som om socialstyrelsen fortsätter fundera - kanske beroende på den höga kostnaden för detta vaccin. Pneumokockvaccinet Prevenar är ett bra vaccin, men det är bra att känna till att det gör betydligt mer ont än Pentavac. Detta yttrar sig som en längre skrikperiod och man har även sett att den andra dosen verkar göra mer ont än den första. Detta beror sannolikt på Prevenars ph-värde, men en praktisk konsekvens är att det är bättre att ge Pentavac först och sedan Prevenar eller om man har möjlighet att ge båda samtidigt. Enligt smärtskattningar på en 10-gradig skala får Pentavac 3 och Prevenar c:a 8. Mer information om Prevenar kan man få på deras hemsida som heter och som vi tycker är riktigt bra. Även Infanrix-Hexa gör mer ont än Pentavac och tidigare använda Hexavac. När det gäller Tetravac som vi nu ger vid 5 ½ år är det vanligare med mer lokal rodnad. Rimliga lokala reaktioner med en rodnad behöver vi inte biverkningsanmäla, men är det kraftigt stora rodnader (mer än 10 cm), svullnader eller andra biverkningar så skall vi givetvis vara aktiva med läkemedelsbiverkningsanmälan till Västra Götalandsregionens biverkningsenhet. Blanketter för detta finns i FASS och vi vill gärna att Ni skickar en kopia på anmälan till oss på Centrala Barnhälsovården så att vi också får en bra bild av eventuella förändringar i Biverkningsmönstret. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare

10 10 BVC för vem en kartläggning av barnhälsovården ur ett genusperspektiv Författare är Hedvig Nathorst-Böös, pol.mag och genusvetare. Studien har utförts av barnhälsovårdsenheterna vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Syftet var att undersöka om BVC är en arena för både mödrar och fäder. Fyra delfrågor skulle besvaras: Vilken forskning finns sedan tidigare om fäder och barnhälsovård? Vem följer barnet till BVC? Är informationsmaterialet från BVC könsneutralt? Vilka erfarenheter har fäder av barnhälsovård och föräldragrupper på BVC? Litteratursökningen visade en begränsad forskning om fäder och barnhälsovård. Sex studier befanns vara relevanta. Gemensamt för dem var att man betonade sjuksköterskans och läkarens möjligheter att involvera fäder i barnhälsovård. Åtta barnavårdscentraler som representerade olika socioekonomiska områden i storstockholm förde under en vecka statistik över vem som följde med barnet till BVC. Sammanlagt besök registrerades. Modern ensam stod för 74% av besöken, fadern för 8% och båda föräldrarna samtidigt för 17%. Faderns deltagande ökade med barnets ålder. Ett exemplar av det material som delades ut på BVC samlades in. Text och bild analyserades ur ett genusperspektiv. Materialet befanns ha ett könsneutralt tilltal oftast förälder eller du. Nio fäder intervjuades om mötet med vården under graviditet, förlossning och första tiden med barnet. När fäderna pratade om BVC nämnde de framförallt vägning, mätning och vaccination. Få pratade om hur BVC kunde stötta dem som förälder. En av dem hade deltagit i föräldragrupp vid ett tillfälle. De övriga hade inte känt sig inbjudna till föräldragrupper, utan uppfattat dem som mammagrupper. Sammanfattningen som studien gör är att det material som BVC delar ut framstår som könsneutralt. BVC upplevs som en arena för mammor och barn. Fäderna verkar uppfatta sjuksköterskan på BVC som en vårdgivare snarare än en stödperson. Nina Knutsson vårdutvecklare

11 11 Nya rutiner angående PKU. PKU-labb meddelade i november att man vill införa nya rutiner när det gäller PKUprovtagningen. Med omedelbar verkan vill man att PKU-provet skall tas så snart som möjligt efter 48 timmars ålder och helst före 72 timmars ålder. Förändringen är ett första steg inför en ny rutin att lägga in ytterligare sjukdomar i screeningen. Nina Knutsson Vårdutvecklare Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag med målet att frågor om alkoholvanor skall inta en självklar plats inom hälso- och sjukvården. Projektets uppgift är att stimulera utvecklingen av sådana insatser inom primärvården och företagshälsovården. För något år sedan bildades ett första nätverk av barnmorskor och sjuksköter med samordningsfunktion inom mödra- och barnhälsovård. Syftet med nätverken är att främja samarbetet mellan enheterna och ge ett nationellt perspektiv. De som företräder delprojekten inom Riskbruksprojektet för barnmorskor och BVC-sjuksköterskor är Anna-Karin Envall, barnmorska och Åsa Heijmer, barnsjuksköterska. Det nätverk som jag deltog i startade med att träffas på Sätra Bruk i november. Ytterligare två nätverk finns så sammanlagt blev det tre olika nätverksträffar under hösten. Träffarna skall resultera i ett gemensamt dokument om samverkan mellan Mödra- och Barnhälsovårdsenheterna som skall ligga klart under första delen av Anna-Karin Envall och Åsa Heijmer har även en del tankar om att de här dagarna skall ligga till grund för en framtida metodskrift om samarbete. Idag finns ingen sådan, men det finns mycket kunskap och erfarenhet att bygga vidare på. Ett nationellt program håller på att färdigställas för användning inom barnhälsovården. Materialet består av en video och två foldrar, där den första täcker tiden upp till ett år och den andra från ett till sex år. Videon är tänkt som material till föräldragrupper. Fortsättning följer när materialet finns tillgängligt. Nina Knutsson vårdutvecklare

12 12 Hedersrelaterat våld och förtryck Ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården Region Skåne har tillsammans med Länsstyrelserna i Skåne och Östergötland tagit fram en fullmatad skrift kring hedersrelaterat våld och förtryck. Boken vänder sig i första hand till personal inom hälso- och sjukvården inklusive elevhälsan. Den kan också med fördel användas som ett kunskapsunderlag till andra yrkeskategorier och verksamheter. Jag har några exemplar av skriften som jag gärna delar med mig av. Den går också att beställa kostnadsfritt från Länsstyrelsen Östergötland, Integrations- och jämställdhetsenheten Anna-Bodil Bengtsson socionom Svar på enkät om Personalutbildning på BVC Tack till alla som besvarade vår enkät om personalutbildning på BVC i höstas. Allt för att vi skall kunna lägga våra studiedagar så optimalt som möjligt ur Er synvinkel. Vi skickade ut 180 enkäter och fick tillbaka 91 svar. På frågan hel- eller halvdag, var det en klar majoritet som ville ha halvdagar, hela 77 av 91, och de flesta föredrog då också eftermiddag 1330 till Bästa veckodag varierade stort, som Ni förstås kan ana, men det flesta föredrog tisdag-torsdag, sämst var fredag eftermiddag, vilket knappast var någon överraskning. Detta innebär således att vi för närvarande inte ändrar på våra fortbildningar utan fortsätter med halvdagar, om möjligt med samma program vid två tillfällen. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Manusstopp för nästa nummer av Barnavård s vett är 10 mars 2008.

13 13 Lästips Barnbladet Nr Temanummer: Neonatalvård & Psykisk ohälsa Vi föräldrar Nr Sid 24 Bebisens minne Sid 40 Adoptera syskon Nr Sid 22 Hjärnkoll (hur funkar bebisens hjärna?) Sid 80 Skilda världar bland Nordens familjer Råd och Rön Nr sid 40 Allergisk mot barnvagnen? Nr sid 19 Folmaldehyd i barnvagnsklädsel? Läkartidningen Nr 3 januari 2008 Sid 101 Även ny fosterdiagnostik måste uppfylla etiska krav. Sid 113 Sid 114 Sid 116 Sid 132 Det mesta kanske bestämt redan när vi föds. Dålig lungfunktion i Spädbarnsåldern riskfaktor för KOL. Kopplig mellan föräldrars och barn aktivitet. Nikotin under amning påverkar barnets sömn. Språkscreening av åringar identifierar även andra avvikelser. Väldokumenterad metodik är förutsättningen. Centrala Barnhälsovårdens hemsida Vi håller på och gör om vår hemsida, ni hittar den på Intranätet under Primärvården FyrBoDal, Verksamheter och Centrala Barnhälsovården. Tag för vana att gå in och titta på den med jämna mellanrum, det kommer att hända en del där under året. Inbjudningar till aktuella studiedagar ligger där sedan lång tid tillbaka. Birgitta Hermansson teamassistent

14 14 Medarbetare i Barnavård s vett? Liksom tidigare erbjuder vi Dig som varit på utbildning, konferens eller på annat sätt snappat upp något som kan vara av värde att delge kollegor, möjlighet att utnyttja detta forum. Du når personal på BVC, VC, barnmottagningar och många andra. Hör av Dig till Birgitta Hermansson, tfn , fax eller e-post birgitta.hermansson@vgregion.se Prenumeranter Du som prenumererar på Barnavård s vett, om Du byter namn, adress, inte längre vill ha skriften eller har något annat av betydelse för distributionen, meddela detta till Birgitta Hermansson, tfn , fax eller per e-post birgitta.hermansson@vgregion.se Vi vill ha distributionslistan så aktuell som möjligt. Birgitta Hermansson teamassistent Jag vill gärna ha Barnavård s vett per e-post i fortsättningen. Min e-postadress är.. Namn.... Arbetsadress. Telefonnummer Samtliga uppgifter är obligatoriska. Insändes till Birgitta Hermansson, Centrala Barnhälsovården, Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Fax: E-post: birgitta.hermansson@vgregion.se Telefon: