Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60"

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan årgången Nr 1, April 2006 Innehållsförteckning: Studiedagar och informationsmöten sid 1 Varför sover spädbarn på mage? Rätt version 2 Nya råd för att ytterligare minska risken för 3 plötslig spädbarnsdöd under utarbetande NTF FyrBoDal 3 Trafiksäker från första bilresan 4 Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen 5 Flygresor och späda barn 7 EPDS-utbildning 7 Adoption annorlunda graviditet och föräldra- 8 skap. Resumé från studiedag Litteraturförteckning Adoption 9 Mässling 10 Om dina tänder 10 Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin) 11 Barnkonventionen 11 Doktorsavhandlingen om Tidiga kostfaktorer 12 Kvinnlig könsstympling 13 Pappasida på nätet 13 Handbok för separerade föräldrar 13 Artikel-, Bok- och Broschyrtips 14 Glad påsk!

2 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Norra Älvsborg Adress: NÄL, Trollhättan Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Eva Bodin vik. samordnande sjuksköterska Turid Osland Johansson dietist Anna-Bodil Bengtsson socionom Birgitta Hermansson assistent fax Norra Bohuslän Adress: Uddevalla sjukhus Uddevalla Per Möllborg verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Anita Jonson samordnande sjuksköterska socionom vakant Ann-Sofie Karttunen allergikonsulent Inger Nyberg psykolog Ellinor Grundberg assistent fax Redaktion Centrala Barnhälsovården NÄL, Trollhättan fax Samtliga medarbetare kan nås genom assistenterna.

3 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal våren 2006 Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. i fortsättningen kommer vi att här endast annonsera aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 30/3 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Eva Fagerlund BHV NÄL o Dalsland Margareta Wårlén Mellerud 14/3 Statistikmöte Vargön Personal med arbete på BVC Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 20/3 Statistikmöte Källstorp 22/3 Statistikmöte Vänerparken 27/3 Statistikmöte Sirius 28/3 Statistikmöte Granngården 30/3 Statistikmöte Brålanda 30/3 Statistikmöte Dalsland Eva Fagerlund BHV NÄL o Margareta Wårlén Mellerud 24/4 Statistikmöte Maria Albert Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 26/4 Statistikmöte Stavre 17/5 Statistikmöte Lilla Edet 17/5 Statistikmöte Sjuntorp 30/3 Schemaresa - Orust Personal med arbete på BVC BHV-teamet Norra Bohuslän 19/4 Schemaresa Uddevalla 26/4 Schemaresa - Lysekil 3/5 Schemaresa - Strömstad /Tanum 10/5 Schemaresa - Sotenäs 24/5 Schemaresa - Munkedal 25/4, 16/5 Matkrångel/Matvägran Personal med arbete på BVC BHV-teamet FyrBoDal 11/5 Uddevalla Barn som far illa Personal med arbete på MVC BHV-teamet FyrBoDal alt och BVC 23/5 NÄL 15/5 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Göta- Eva Fagerlund o Eva Bodin Älvdalen BHV, NÄL 17/5 Lokala BHV-gruppen BVC-sjuksköterska och BVC- BHV-teamet i Norra Bohuslän läkare som ingår i denna grupp

4 Doktorsavhandling om Tidiga kostfaktorer och allergisjukdom hos barn Inger Kull, sjuksköterska vid institutet för miljömedicin på Karolinska sjukhuset i Stockholm har disputerat i Infant feeding and allergy in children. Syftet med avhandlingen har varit att studera kostens betydelse under första levnadsåret för allergiutveckling under de 4 första levnadsåren, och då i synnerhet med avseende på amning, regelbunden konsumtion av fisk vid 1 års ålder samt tillskott av AD-vitamin baserat i jordnötsolja under barnets första levnadsår. Avhandlingen utgår från en av världens största födelsekohorter, den så kallade BAMSE-studien (Barn Allergi Miljö i Stockholm en epidemiologisk undersökning) Resultaten visar att helamning i minst 4 månader verkar kunna minska risken för utveckling av astma och eksem under de fyra första levnadsåren, men inte mot allergisk sensibilisering generellt. Tidig introduktion av fisk under första levnadsåret och regelbunden fisk i barnmaten vid 1 års ålder verkar också minska risken för kvarvarande eksem och allergisnuva, samt i viss mån allergisk sensibilisering. Risken för allergi mot fisk ökar inte om fisk introduceras tidigt i barnets kost, snarare tvärtom. Att regelbundet intag av AD vitamin skulle öka risken för allergisjukdom kunde inte bekräftas i BAMSE-studien, snarare tvärtom under förutsättning att barnet fick AD vitaminer lösta i jordnötsolja. Sådant tidigt tillskott i kosten minskade risken för kvarvarande astma och allergisnuva samt allergisk sensibilisering mer generellt. Risken för sensibilisering mot jordnöt ökade inte bland barn som fick AD-vitamin i jordnötsolja. Inom den svenska barnhälsovården ges ofta information och råd om kost och andra faktorer som är av betydelse för barnets hälsa, vilket också efterfrågas av föräldrar. Tidigare har man befarat att risken för astma och eksem kan öka av amning och att AD-vitamin ökar risken för allergisjukdom. Vidare har fisk ansetts som ett betydelsefullt allergen och rekommendationen i Sverige har förut varit att vid allergi i familjen bör introduktionen för fisk i barnets kost senareläggas. Revidering av dessa råd gjordes för några år sedan av Barnläkarföreningens allergisektion, då det inte fanns några vetenskapliga underlag för detta, vilket denna aktuella studie också visar. Trots detta har många gamla råd och kostfaktorer levt kvar. Inom barnhälsovården kan information ges även fortsättningsvis om bröstmjölkens fördelar ur olika aspekter, men även att minska risken för att barnet skall få någon allergisjukdom. Studien talar också för att fisk tidigt i barnets kost inte ökar risken för allergi, och att tillskott av AD-vitamin baserat i olja under första levnadsåret inte ökar risken för allergisjukdom. För mer information om studien kontakta Inger Kull på Miljömedicinska enheten, Karolinska sjukhuset tel Ann-Sofie Karttunen, allergikonsulent Norra Bohuslän

5 Kvinnlig könsstympning På Socialstyrelsens hemsida finns nu webbsidor om kvinnlig könsstympning. Här finns kunskap och erfarenheter om vad könsstympning är, hur man kan arbeta förebyggande, vad lagen säger osv. Saxat från hemsidan: "Könsstympning har praktiserats i mer än 2000 år, d v s före både kristendomen och islam. Sannolikt har sedvänjan uppstått i Egypten och sedan spridit sig längs handelsvägar och med vandrande folkgrupper. Förekommer både bland kristna, muslimer och i traditionella naturreligioner. Det finns många förklaringar till varför man könsstympar flickor och kvinnor, beroende på vilket land och vilken kultur man kommer ifrån. Alla olika förklaringar till trots, synes det finnas ett underliggande tema: kontroll över kvinnors kropp och sexualitet" Sidorna finns under Anna-Bodil Bengtsson socionom Pappasida på nätet Pappagruppsverksamheterna i södra Stockholmsområdet har en hemsida för blivande och nyblivna pappor: Här finns information, tips, samhällsfakta, gästbok m m. Kan säkert vara matnyttigt även för MVC och BVCpersonal. Anna-Bodil Bengtsson socionom Handbok för separerade föräldrar "Om det svåra, men nödvändiga samarbetet - för barnets skull" är undertitel till den här nyutkomna boken från Informationsförlaget/Samhälle. Förutom fakta kring juridik, ekonomi mm finns här också utdrag ur författarens dagbok under skilsmässoprocessen. Här finns även många konkreta råd till föräldrar, som ska samarbeta med varandra för barnets bästa. Bokens författare Mats Klasson har som socialsekreterare många års erfarenhet av föräldrarådgivning och socialt arbete. Boken finns att låna på Biblioteket, NÄL. Anna-Bodil Bengtsson socionom

6 ! Denna sida ersätter sidan 3 i tidigare översänd Barnavård s vett nr 4, Tacksam för utbyte.! Varför sover spädbarn på mage? Detta är rubriken på en poster som finns med på Läkarstämman i Stockholm 30/11 2/12. Undertecknad är en av medförfattarna och vi har utgått ifrån V G- barnstudien. Denna studie där hälften av de nyfödda barnen i Västra Götaland 2003 (8 176) slumpmässigt valdes ut för att svara på en ganska omfattande enkät när barnet var 6 månader respektive 12 månader gammalt. Studien har tidigare resulterat i två artiklar i Läkartidningen, dels hur föräldrar tar till sig råd för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (2004:101: ) samt en artikel om allergier hos barn vid ett års ålder (Läkartidningen nr 7, 2005, volym 102 sidan ). Svarsfrekvensen var 65 % och data jämfördes med en tidigare studie kring plötslig spädbarnsdöd avslutad Sammanfattningsvis är det mycket positiva resultat där bl a rökningen hos gravida mödrar har minskat från 24 % i den gamla studien till 9.5 % i Västra Götaland år Andelen barn som alltid sover på rygg har ökat markant och andelen barn som sover på mage har minskat kraftigt helt i linje med de råd som vi ger. Som alla vet har incidensen av plötslig spädbarndöd minskat mycket kraftigt från ett maximum 1991 med 1.1 döda per levande födda, till år per levande födda. I postern tittar vi ändå på varför vissa föräldrar väljer att lägga sina barn på mage trots att rådet är det motsatta och finner då en del intressanta samband. Sannolikheten för att ett spädbarn fortfarande läggs på mage ökar om modern röker eller är arbetslös barnet är aktivt/irritabelt delar rum med syskon inte använder napp. Dessa sammanhang kan vara bra att veta för MVC, BB-personal och BVC och förhoppningsvis kan man ytterligare stötta dessa föräldrar så att de också lägger barnen på rygg. Är det någon som önskar en kopia av postern kan ni höra av er till undertecknad. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare

7 Nya råd för att ytterligare minska risken för plötslig spädbarnsdöd under utarbetande! Som många säkert läst både i dagspress och fackpress finns det nya tankar om hur man skall få ännu färre barn att drabbas av SIDS (Sudden Infant Death Syndrome = plötslig spädbarndöd). Som jag kommenterat tidigare stärker man rekommendationen om exklusivt ryggläge (d v s även undvika sidoläge), ej nikotin (inkluderat nikotintuggummi, plåster). Dessa råd känns okontroversiella, men mer diskussion blir det kring rekommendationen att napp kan vara skyddande faktor och samsovning kan vara (liten med dock) riskfaktor. Dessa åsikter bygger på stora forskningsmaterial, men måste givetvis sättas i ett sammanhang och går inte att jämföra med de två första när det gäller tyngd. Amning i sig har visat sig ha en skyddande faktor mot plötslig spädbarnsdöd och därför kommer de nya råden att betona att napp kan användas när barnet skall sova efter att amningen är etablerad. När det gäller att barnen skall sova i egen säng fram till 2-3 månaders ålder kommer nog debatten att bli ännu större. Dels så kan samsovning underlätta amning och då blir det dubbeltydigt att både rekommendera amning och sedan avråda för något som kan ha positiv effekt för amningen, lite av moment 22. Den riskökning man sett även hos icke-rökande mödrar baseras på studier från skottland och gäller barn upp till 11 veckor. Brittiska hälsodepartementet gick redan våren 2004 ut med rekommendationen att barn och föräldrar inte bör sova i samma säng. Den sistnämnda punkten kommer säkert att bli väldigt mjukt formulerad i den nya rekommendation som kommer från Socialstyrelsen under hösten Den viktigaste faktorn vid samsovning och ökad risk är om modern är rökare, mycket uttröttad eller påverkad av alkohol eller mediciner. Dessutom vet vi att det är viktigt att barnet inte har det för varmt och kan röra sig fritt. Att sova i samma rum är en skyddande faktor och i vår senaste V G-barnsundersökning ( ) sov bara 13 % av sexmånadersbarnen i annat rum än förälderns/föräldrarnas. C:a 20 % av sexmånadersbarnen sov i samma säng som föräldern. Om Ni vill läsa mer finns det dels bakgrunden till tänkta råden i Läkartidningen 2006; 103:528-9 (Alm, Lagercrantz, Wennergren) samt en spännande debattartikel där man också lyfter fram positiva faktorer med samsovning. Det är distriktsläkare Catarina Canivet som skrivit denna i senaste numret av Läkartidningen (2006; 103: ) med kommentarer från författarna till råden. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare NTF FyrBoDal Trafiksäkerhetsmål: Målet är att varje barn skall färdas säkert i bilen På MVC erbjuds föräldrarna att hyra ett AKTA babyskydd, se information på nästa sida. Eva Bodin, samordnande BVC-sjuksköterska

8 Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin). En uppmärksam BVC-sköterska i Uddevalla har fångat upp oro hos föräldrar när det gäller användningen av gentianaviolett. Föräldern hade hört eller möjligen läst någonstans att detta ämne skulle kunna vara cancerogent. Då det är ett preparat som vi använder av och till sedan många år är det viktigt att vi tar denna oro på allvar. Jag kontaktade därför Läkemedelsverket som sedan hänvisade till Apoteket och där jag fick kontakt med toxikolog Elisabet Jansson. Hon berättade att denna diskussion inte är ny och att man gjorde en utredning 1995 i samband med att man ansökte om rikslicens avseende detta preparat. Anledningen var att man vid djurexperiment kunde se en mutagen effekt d v s ökad cancerrisk på djur som fick i sig preparatet per os. Vid applikation på huden finns inga uppgifter om cancerogen effekt varken på djur eller människa. Slutsatsen blev att man med hänsyn till att exponeringen är tillfällig, färgämnet binds lokalt till hud och slemhinnor och sedan avstöts samt att hudabsorption av denna typ av förening är låg är risken för att Metylrosanilin skall orsaka cancer försumbar. Läkemedelsverket gjorde samma bedömning och därför finns det godkända rikslicenser för styrkorna 0,1 %, 0, 25 % och 0,5 % kutanlösning. Styrkan 0,25 % planeras att utgå då det är så låg försäljning av denna styrka. Min bedömning är efter denna kontakt att vi inte bör använda gentianaviolett (Metylrosanilin) vid oral candidos, varken på barn eller vuxna. Detta är baserat på försiktighetsprincipen och de djurförsök som jag nämnde tidigare. Istället bör Mycostatin användas enligt FASS dosering. Däremot kan man använta gentiana av styrka av 0,1 % utvärtes på hud då detta är en godkänd indikation och att man inte kunnat visa någon fara med denna typ av hudapplikation utvärtes. Via Medline har vi inte kunnat hitta några nya publikationer efter studien gjord 1995 och är det någon som önskar hela materialet så får ni kontakta undertecknad. Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Barnkonventionen Västra Götalandsregionen beslutade 2000 att utforma en strategi för hur regionens verksamheter skall efterleva Barnkonventionen. På Primärvården FyrBoDals intranät finns nu under Aktuella projekt en länk till Barnkonventionen i regionen. Där hittar man bl a riktlinjer gällande barnperspektiv i vuxenvården, som antogs av regionen Dessa riktlinjer vänder sig främst till personal som inte arbetar med barn. Personalen bör uppmärksamma barns behov av omvårdnad och trygghet, information och råd och stöd är förälder drabbas av sjukdom eller skada. Anna-Bodil Bengtsson, socionom

9 Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen Staffan Janson, barnläkare, Karlstad På Svenska Läkarsällskapets Riksstämma i november 2004 deltog jag i symposiet Att resa med barn, som var ett samarrangemang mellan infektions-, hud- och barnläkare. Huvudparten av programmet handlade om förebyggande och behandling av infektionssjukdomar med andra ord, ett ganska klassiskt medicinskt program. Margareta Blennow talade om riskerna med att späda barn med omogen lungfunktion flyger och mitt eget föredrag handlade om riskerna med själva åkandet, framför allt på bilsemestern. Det är trots allt så, att de allra flesta semesterresor fortfarande sker med bil till sommarstugor och camping, till släktingar och i bilturer inom Europa. Det var således vi två barnläkare som oroade oss mest för själva resandet med barnen, men vid det tillfället hade ingen av oss kunnat ana vad som skulle komma att inträffa nästan på dagen en månad senare i Thailand. En miljon svenskar reser årligen till exotiska platser utanför västvärlden och av dessa är ungefär 20% barn under 15 års ålder. Att så många människor numera reser utomlands betyder också att många svenskar dör utomlands. I Thailand dör exempelvis personer varje år, majoriteten i sviterna efter trafikolyckor. De här olyckorna beror inte bara på att trafiken generellt är tätare och farligare än i Sverige. Den som varit i Sydostasien har sett att många svenskar uppför sig där, som om det trafikvett de lärt sig i Sverige inte längre gällde. Man kör moped och motorcykel utan hjälm, inte sällan två vuxna med ett barn mellan sig och många kör med alkohol i kroppen. Thailand är ett mycket populärt resmål och dit far ca svenskar årligen varav 12% är barn i åldrarna 0-14 år. I samband med stora helger och vid andra skollov är andelen barn som reser utomlands högre. Detta avspeglas också i dödssiffrorna vid flodvågskatastrofen. Av de 544 saknade svenskarna i Thailand är 24% under tjugo års ålder, 9% är förskolebarn och bland dessa finns flera spädbarn. Under drygt en månad våren 2005 har jag arbetat i Thailand med ett forskningsprojekt som startats vid avdelningen för Internationell Hälsa på Karolinska Institutet. Projektet kallas Volontärprojektet och går i korthet ut på att ta vara på de erfarenehter som gjorts av de personer som spontant ställde upp som volontärer i räddningsarbetet efter flodvågen. Som alla vet, blev räddningsarbetet i hög grad beroende på deras insatser, eftersom det tog relativt lång tid innan det officiella Sverige kom på plats. Förutom att intervjua svenskar bosatta i Thailand har vi också intervjuat svenska räddningsorganisationer, polis, frivilligrörelser, kyrkor m fl, men också de thailändska myndigheter och organisationer som deltog i arbetet. Under utredningsarbetet har jag inte kunnat undgå att åter fundera över hur vi reser med våra barn och om det är rimligt att resa långväga i oträngt mål med småbarn. Dagens generation unga vuxna med god ekonomi har vant sig vid att röra sig över stora delar av världen och de allra flesta har inte råkat ut för svåra olyckor eller andra otrevliga händelser. Därför skulle jag tro att de uppfattar det som naturligt att fortsätta resa långväga även med små småbarn.

10 Under tiden i Thailand brukade jag fråga turistande svenskar med förskolebarn hur de såg på sin semesterresa. Ett mycket vanligt spontant svar var, att de gjorde det för sina barn skull. Samtidigt kunde jag se hur barnen bara kunde röra sig inom ganska begränsade områden under solparasoller och oftast inte kunde bada i havet eftersom vågorna var för kraftiga. En annan vanlig observation är att små barn ofta är ledsna i samband med incheckningar och under långa flygningar. Jag betvivlar inte att de flesta barn gläds åt att få vara tillsammans med sina föräldrar, när dessa är avslappnade från sina vardagliga plikter. Men detta betyder inte att små barn nödvändigtvis vill resa till exotiska platser. I själva verket vill mindre barn hellre vara där de känner igen sig och där det mesta går sin gilla gång. En tilläggsproblematik är att många barn under 4-5 års ålder inte kan identifiera sig eller hitta hem om de kommer ifrån sina föräldrar. Jag har själv en sådan otrevlig upplevelse från den tiden vi arbetade utomlands på 1980-talet, när vår då 4-årige son försvann på ett hotell i Amman. Minnet av de tio minuterna som han var borta sänder fortfarande kalla kårar över min rygg. Sjuksköterskor på barnavårdscentralerna kommer ofta i knepiga situationer, när föräldrar frågar dem om det är någon fara med att de reser långväga med sina barn. Problemet är nästan alltid, att familjerna sedan länge tillbaka har beställt sina resor och några veckor före avfärd vill de ha bekräftelse på att de gjort rätt. Så vad svarar man i en sådan situation? Det som hände i Thailand är djupt olyckligt och de som drabbats behöver verkligen allt vårt stöd. Men det är också vår plikt som barnläkare att tänka förebyggande. Eftersom långväga resande med barn blivit så vanligt, skulle jag föreslå att man på barnavårdscentralerna med jämna mellanrum pratar om detta. Det kan göras i samband med att man pratar om trafiksäkerhet. De grundläggande frågor som unga föräldrar då måste förstå att ställa sig är: Kan det paradis vi har tänkt resa till också medföra faror för mig och mina barn? Vill mina små barn verkligen resa till andra sidan av jordklotet? Har de något utbyte av det? Kan vi göra något annat tillsammans, som vi kan glädja oss lika mycket åt? Om man väl ställt sig de här frågorna, så tror jag att de flesta föräldrar inser att man inte måste fara runt världen för att få ha det skönt med sina barn, utan att man med fördel kan ta upp sitt långväga resande igen när barnen är äldre och har större behållning av det. Staffan Janson, barnläkare, Karlstad Artikeln, först publicerad i Barnläkaren nr 3/05, återges med författarens tillstånd.

11 Nedanstående tidigare infört i Barnavård s vett nr 1, 2005 upprepas här med anledning av att våren och resesäsongen närmar sig med stormsteg. Flygresor och späda barn På Svenska Läkaresällskapets riksstämma i november 2004 handlade ett symposium om att resa med barn. Ämnet belystes ur många aspekter, som tidigareläggande och behov av vaccinationer, risker med sol, olycksfallsrisker och flygresor. När det gällde spädbarn och flygresor sade man att för spädbarn triggas inte andningen av syrgasbrist, varför lägre syrgaskoncentration kan vara allvarligt. I en flygplanskabin är luftens 0 2 -halt, 15% mot 21% på marken. Risken att drabbas av SIDS (plötslig spädbarnsdöd) i anslutning till en flygresa är mycket liten men kan ändå inte helt negligeras och prematurer är känsligare. De råd man gav var följande: Fullgångna, friska barn bör vara minst en vecka gamla vid flygresa. Prematurer födda före vecka 37 bör vara minst 6 månader korrigerad ålder. Barn med kronisk lungsjukdom (t ex cystisk fibros) bör hypoxitestas. Spädbarn som nyligen (sista sex veckorna) vårdats på sjukhus för luftvägsbesvär bör bedömas av läkare Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare EPDS-utbildning BAS-utbildning i EPDS-screening kommer att anordnas för de BVC-sjuksköterskor som inte haft tillfälle att gå tidigare eller är nya på sina tjänster. Skicka intresseanmälan till mig på Centrala Barnhälsovården, Uddevalla Sjukhus eller maila Kursstart meddelas senare. Insamlingen av de enkäter om EPDS-screeningen som skickats till BVC pågår. Vill påminna de som ännu inte svarat att göra detta. Inger Nyberg samordnande BHV-psykolog Centrala Barnhälsovården

12 Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap Nedan följer ett försökt till en kort resumé på denna studiedag som vi genomförde i mars Thomas Almström, barnläkare i Uddevalla, inledde med en kort överblick: Globalt sker c:a adoptioner, till Sverige kommer c:a barn. Totalt finns internationellt adopterade barn i vår land. De flesta barnen kommer från Sydostasien, Sydamerika och öststaterna % av barnen är yngre än 2 år när de kommer till Sverige. Annkarin Sundqvist, MBHV-psykolog fortsatte att berätta om tre frågor som man bär med sig: Biologiska mödrarna: hur blev det för mitt barn? Adoptivföräldrarna: beror just det här på att mitt barn är adopterat? Barnet: hur var min första tid? Hon fortsatte senare med att om tala om vilka skillnader och likheter som finns mellan en biologisk graviditet och en adoptionsgraviditet. Senare under dagen återkom hon till den omställning det innebär att bli förälder och inte minst att bli adoptivförälder och om vikten av att skapa en trygg relation mellan förälder och barn och att denna måste få växa fram i sin egen takt. Ingrid Adamsson, sektionschef från Familjerätten i Uddevalla, pratade om att adoption skall läka sår som uppstått tidigare. Sedan 1998 har socialtjänsten skyldighet att följa upp adoptioner. Vid den utredning som görs av adoptivföräldrarna måste man hela tiden ha BARNETS PERSPEKTIV hur mycket energi har just dessa föräldrar över till ett barn. Från första januari 2005 måste alla presumtiva adoptivföräldrar genomgå en föräldrautbildning på 21 timmar redan innan socialtjänsten gör sin utredning. Ingrid belyste vidare olika aspekter kring den utredning som görs. Anita Jonson från Centrala Barnhälsovården pratade om BVCs roll när man får adoptivbarn. Mycket tänkvärt om dessa nyblivna föräldrar till en tvååring och vad de ställde för krav på BVC, första hembesök, fortsatta täta kontakter med BVC, föräldragrupper etc. Det uppstod också diskussion huruvida men skulle ha en särskild BVC för just dessa barn eller om de skulle gå på vanlig BVC. Inte minst vid studiedagen på NÄL framkom att publiken var mycket delad i dessa frågor. Thomas Almström återkom sedan till att berätta om de speciella hälsoproblem som barnen kan ha och om den läkarundersökning som sker efter ankomsten till Sverige. Thomas kom också in på de studier som finns kring hur det går för adopterade. Klart är att de har mer problem än biologiska barn i adoptivfamiljer och lägre utbildningsnivå. Annkarin Sundqvist avslutade eftermiddagen med att belysa adoptivbarn som föräldrar. Det framkom att det finns mycket lite skrivet och forskat på detta i Sverige fram till nu, varför vi inte vet särskilt mycket. Det är dock helt klart

13 att hos mammor som är adopterade väcks det mycket tankar om hur deras egna mödrar kände under graviditeten och att man har svårt att tala med sin adoptiv mor om detta, hon har ju inte varit gravid. För de adopterade papporna föreföll graviditeten vara mer okomplicerad. Dagen väckte många frågor och vi har lovat återkomma med en liten Att tänka på-lista för BVC när man som sköterska skall ta emot ett nytt adopterat barn till sin BVC. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Litteraturförteckning till studiedag Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap och Författare Titel År Bassoff, Evelyn Mödrar och döttrar: att kärleksfullt tappa taget 1989 Elias, Anna Det livet ger en bok om barnlöshet och adoption 2000 Goyeryd, Ingvor Pyret 1996 Goyeryd, Ingvor Pyret får en lillebror 1999 Hermansson, Marie Musselstranden 1998 Höjer, Dan Hjärtat mitt: en saga om adoption 2000 Kim, Elizabeth Tio tusen sorger: ett koreanskt adoptivbarns 2000 levnadsöde Landerholm, Lotta Adopterad: Lämnad. Vald. Och sen? 2003 Lidbeck, Petter Linnea från Yuijian : en bok om att bli pappa 1997 Lundin, Göran Baron lördag 2005 Melen, Anna von Samtal med vuxna adopterade 1998 Schultz, Göran Här kommer Bu-Ran och Seo-Ran från Korea 1989 Schwartz, Malene Mamma, adoptivbarn, vad är det? 1982 Trotzig, Astrid Blod är tjockare än vatten 1996 Fler boktips finns på nätet t ex och - sök på Boktips för adopterade. Biblioteket NÄL/Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Mars 2006

14 Mässling Från Smittskyddsinstitutet meddelas att det har inträffat fall av mässling i såväl Skåne som på danska sidan av Öresund. Hitintills har sju personer på vardera sidan insjuknat, några av dessa har varit barn. Några fall har man kunnat härleda till kontakt med flygplatsen Kastrup, man tror att ytterligare några av fallen är smittade från samma smittskälla. Alla mässlingsfallen på såväl skånska som danska sidan har varit ovaccinerade. Mässling förekommer fortfarande i många andra länder, bl a i Tyskland, där man har dålig vaccinationstäckning. Detta utbrott är en påminnelse om att även mässling kan slå till hos oss och vikten av att ha en god vaccinationstäckning! Även vuxna personer som inte omfattats av vaccinationsprogrammet och som inte har haft mässling bör vaccinera sig, i synnerhet om man arbetar inom vården! Inom primärvården FyrBoDal har vi hela tiden haft en god vaccinationstäckning. Barn födda 2003, vilka är de som redovisas i årets statistik, är för Göta- Älvdalen vaccinerade till 98 %, i Dalsland till 95 %, i Norra Bohuslän till 90 % och i Uddevalla till 96 %, vilket således är bra. Risken för en epidemi anses mycket liten om vaccinationstäckningen är över 90 %. Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare Från Tandhälsovården FyrBoDal Södra Älvsborg har det kommit en ny kostbroschyr för de minsta: Om dina tänder lämplig när man har pratat om kost och karies på förskolan. Efter undervisningen är det tänkt att barnen ska fundera över vad som är bra och mindre bra för tänderna med hjälp av bilderna på mittuppslaget. Där kan barnen rita linjer från bilderna till rätt tand. På baksidan finns bilder på bra och dålig sockerklocka. Broschyren kostar 2 kr/st för Ftv. FyrBoDal och Södra Älvsborg 3 kr/st för övriga Beställes hos: Lisbeth Källstrand och Christina Larsson, Tandhälsovården FyrBoDal - Södra Älvsborg, S. Ringgatan 28 C, Alingsås Tel Fax

15 Artikel-, Bok- och Broschyrtips Läkartidningen Nr december, 2005 sid 3774 Barn som fötts med extremt låg födelsevikt. sid 3848 Hur överleva i decibeldjungeln? Nr december 2005 sid 3870 Klådans konsekvens. Nr januari 2006 sid 14 Föräldrar bör följa med sjuka barn i ambulansen. sid 25 Viktigt för barn att gå till skolan. sid 26 De flesta adopterade barn mår bra. sid 34 Flera skillnader i vården av nyfödda vid åtta svenska BB-avdelningar. sid 64 Sagan om barnet i kuvösen. Nr januari, 2006 sid 201 Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk. Nr februari, sid 440 Barn blir lika sjuka av influensa som äldre. sid 446 Influensa hos barn orsakar vårdtopp. sid 477 Dags att vaccinera späda och små barn mot pneumokocker. Nr februari, sid 528 Nya rön om plötslig spädbarnsdöd. Vi Föräldrar Nr 1 Januari, 2006 Sid 34 Svenska barn mår bättre än du tror. sid 74 Litteratur ger smarta bebisar. sid 76 De nya trendvagnarna brister i säkerhet Nr 2 Februari, 2006 sid 28 Hjärtebarnet Rasmus ställde allt på ända. sid 34 Barns huvuden tål inte mer än vuxnas. sid 57 Har vi råd att hyra film i kväll, mamma? Barnbladet Nr sid 14 Barnhälsovården och alkoholförebyggande arbete. Råd och Rön Nr 10 December 2005 Sid 23 Farliga leksaker dumpas på marknaden.

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 2, Juni 2006 Innehållsförteckning: Personalnytt Sid 3 Studiedagar

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga

Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga Barnens första bok sammanställning enkät 2010 En enkät skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga i regionens 49 kommuner under början av 2010. Enkäten avsåg att ta reda på i vilken utsträckning

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014 Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 27 årgången Nr 2, Juni 2007 Innehållsförteckning: Utgivare av Barnavård

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 27 årgången Nr 1, mars 2007 Kattmånad Innehållsförteckning: Studiedagar

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 4, December 2006 God jul Och Gott Nytt År från oss på Centrala

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Några viktiga råd Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Låt spädbarnet sova på

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet Månadsbladet nr 8, augusti 2015 ANGÅENDE TILLGÅNG TILL VACCIN I DET ALLMÄNNA VACCINATIONSPROGRAMMET Under sommaren har det varit fortsatta problem med vaccinleveranser. Det fyrvalenta vaccinet (Tetravac

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Vaccin mot rotavirus, sid 2 Anafylaxi på BVC i Rikshandboken - ändrat igen Patientinformation

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.

Allergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan

Kejsarsnitt. Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Kejsarsnitt Kanthi Söder Rahm 76 Dagfolkhögskolan Höst 1997 Trollhättan Innehållsförteckning: 1 Inledning... 2 2 Varför ett kejsarsnitt?... 2 3 Planerat snitt... 3 4 Akut snitt... 3 5 Olika ärr... 3 6

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 32:a årgången Nr 3, 2012 Oktober Innehållsförteckning:

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården

1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården 1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder sig till dig

Läs mer

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23

Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 28 årgången Nr 2, 2008 Juni Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer