Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan
|
|
- Joakim Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan årgången Nr 1, April 2006 Innehållsförteckning: Studiedagar och informationsmöten sid 1 Varför sover spädbarn på mage? Rätt version 2 Nya råd för att ytterligare minska risken för 3 plötslig spädbarnsdöd under utarbetande NTF FyrBoDal 3 Trafiksäker från första bilresan 4 Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen 5 Flygresor och späda barn 7 EPDS-utbildning 7 Adoption annorlunda graviditet och föräldra- 8 skap. Resumé från studiedag Litteraturförteckning Adoption 9 Mässling 10 Om dina tänder 10 Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin) 11 Barnkonventionen 11 Doktorsavhandlingen om Tidiga kostfaktorer 12 Kvinnlig könsstympling 13 Pappasida på nätet 13 Handbok för separerade föräldrar 13 Artikel-, Bok- och Broschyrtips 14 Glad påsk!
2 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Norra Älvsborg Adress: NÄL, Trollhättan Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se barnhälsovårdsöverläkare Eva Bodin eva.b.bodin@vgregion.se vik. samordnande sjuksköterska Turid Osland Johansson turid.osland-johansson@vgregion.se dietist Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se socionom Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se assistent fax Norra Bohuslän Adress: Uddevalla sjukhus Uddevalla Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Anita Jonson anita.jonson@vgregion.se samordnande sjuksköterska socionom vakant Ann-Sofie Karttunen ann-sofie.karttunen@vgregion.se allergikonsulent Inger Nyberg inger.nyberg@vgregion.se psykolog Ellinor Grundberg ellinor.grundberg@vgregion.se assistent fax Redaktion Centrala Barnhälsovården NÄL, Trollhättan fax Samtliga medarbetare kan nås genom assistenterna.
3 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal våren 2006 Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. i fortsättningen kommer vi att här endast annonsera aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 30/3 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Eva Fagerlund BHV NÄL o Dalsland Margareta Wårlén Mellerud 14/3 Statistikmöte Vargön Personal med arbete på BVC Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 20/3 Statistikmöte Källstorp 22/3 Statistikmöte Vänerparken 27/3 Statistikmöte Sirius 28/3 Statistikmöte Granngården 30/3 Statistikmöte Brålanda 30/3 Statistikmöte Dalsland Eva Fagerlund BHV NÄL o Margareta Wårlén Mellerud 24/4 Statistikmöte Maria Albert Eva Fagerlund och Eva Bodin BHV NÄL 26/4 Statistikmöte Stavre 17/5 Statistikmöte Lilla Edet 17/5 Statistikmöte Sjuntorp 30/3 Schemaresa - Orust Personal med arbete på BVC BHV-teamet Norra Bohuslän 19/4 Schemaresa Uddevalla 26/4 Schemaresa - Lysekil 3/5 Schemaresa - Strömstad /Tanum 10/5 Schemaresa - Sotenäs 24/5 Schemaresa - Munkedal 25/4, 16/5 Matkrångel/Matvägran Personal med arbete på BVC BHV-teamet FyrBoDal 11/5 Uddevalla Barn som far illa Personal med arbete på MVC BHV-teamet FyrBoDal alt och BVC 23/5 NÄL 15/5 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor i Göta- Eva Fagerlund o Eva Bodin Älvdalen BHV, NÄL 17/5 Lokala BHV-gruppen BVC-sjuksköterska och BVC- BHV-teamet i Norra Bohuslän läkare som ingår i denna grupp
4 Doktorsavhandling om Tidiga kostfaktorer och allergisjukdom hos barn Inger Kull, sjuksköterska vid institutet för miljömedicin på Karolinska sjukhuset i Stockholm har disputerat i Infant feeding and allergy in children. Syftet med avhandlingen har varit att studera kostens betydelse under första levnadsåret för allergiutveckling under de 4 första levnadsåren, och då i synnerhet med avseende på amning, regelbunden konsumtion av fisk vid 1 års ålder samt tillskott av AD-vitamin baserat i jordnötsolja under barnets första levnadsår. Avhandlingen utgår från en av världens största födelsekohorter, den så kallade BAMSE-studien (Barn Allergi Miljö i Stockholm en epidemiologisk undersökning) Resultaten visar att helamning i minst 4 månader verkar kunna minska risken för utveckling av astma och eksem under de fyra första levnadsåren, men inte mot allergisk sensibilisering generellt. Tidig introduktion av fisk under första levnadsåret och regelbunden fisk i barnmaten vid 1 års ålder verkar också minska risken för kvarvarande eksem och allergisnuva, samt i viss mån allergisk sensibilisering. Risken för allergi mot fisk ökar inte om fisk introduceras tidigt i barnets kost, snarare tvärtom. Att regelbundet intag av AD vitamin skulle öka risken för allergisjukdom kunde inte bekräftas i BAMSE-studien, snarare tvärtom under förutsättning att barnet fick AD vitaminer lösta i jordnötsolja. Sådant tidigt tillskott i kosten minskade risken för kvarvarande astma och allergisnuva samt allergisk sensibilisering mer generellt. Risken för sensibilisering mot jordnöt ökade inte bland barn som fick AD-vitamin i jordnötsolja. Inom den svenska barnhälsovården ges ofta information och råd om kost och andra faktorer som är av betydelse för barnets hälsa, vilket också efterfrågas av föräldrar. Tidigare har man befarat att risken för astma och eksem kan öka av amning och att AD-vitamin ökar risken för allergisjukdom. Vidare har fisk ansetts som ett betydelsefullt allergen och rekommendationen i Sverige har förut varit att vid allergi i familjen bör introduktionen för fisk i barnets kost senareläggas. Revidering av dessa råd gjordes för några år sedan av Barnläkarföreningens allergisektion, då det inte fanns några vetenskapliga underlag för detta, vilket denna aktuella studie också visar. Trots detta har många gamla råd och kostfaktorer levt kvar. Inom barnhälsovården kan information ges även fortsättningsvis om bröstmjölkens fördelar ur olika aspekter, men även att minska risken för att barnet skall få någon allergisjukdom. Studien talar också för att fisk tidigt i barnets kost inte ökar risken för allergi, och att tillskott av AD-vitamin baserat i olja under första levnadsåret inte ökar risken för allergisjukdom. För mer information om studien kontakta Inger Kull på Miljömedicinska enheten, Karolinska sjukhuset tel Ann-Sofie Karttunen, allergikonsulent Norra Bohuslän
5 Kvinnlig könsstympning På Socialstyrelsens hemsida finns nu webbsidor om kvinnlig könsstympning. Här finns kunskap och erfarenheter om vad könsstympning är, hur man kan arbeta förebyggande, vad lagen säger osv. Saxat från hemsidan: "Könsstympning har praktiserats i mer än 2000 år, d v s före både kristendomen och islam. Sannolikt har sedvänjan uppstått i Egypten och sedan spridit sig längs handelsvägar och med vandrande folkgrupper. Förekommer både bland kristna, muslimer och i traditionella naturreligioner. Det finns många förklaringar till varför man könsstympar flickor och kvinnor, beroende på vilket land och vilken kultur man kommer ifrån. Alla olika förklaringar till trots, synes det finnas ett underliggande tema: kontroll över kvinnors kropp och sexualitet" Sidorna finns under Anna-Bodil Bengtsson socionom Pappasida på nätet Pappagruppsverksamheterna i södra Stockholmsområdet har en hemsida för blivande och nyblivna pappor: Här finns information, tips, samhällsfakta, gästbok m m. Kan säkert vara matnyttigt även för MVC och BVCpersonal. Anna-Bodil Bengtsson socionom Handbok för separerade föräldrar "Om det svåra, men nödvändiga samarbetet - för barnets skull" är undertitel till den här nyutkomna boken från Informationsförlaget/Samhälle. Förutom fakta kring juridik, ekonomi mm finns här också utdrag ur författarens dagbok under skilsmässoprocessen. Här finns även många konkreta råd till föräldrar, som ska samarbeta med varandra för barnets bästa. Bokens författare Mats Klasson har som socialsekreterare många års erfarenhet av föräldrarådgivning och socialt arbete. Boken finns att låna på Biblioteket, NÄL. Anna-Bodil Bengtsson socionom
6 ! Denna sida ersätter sidan 3 i tidigare översänd Barnavård s vett nr 4, Tacksam för utbyte.! Varför sover spädbarn på mage? Detta är rubriken på en poster som finns med på Läkarstämman i Stockholm 30/11 2/12. Undertecknad är en av medförfattarna och vi har utgått ifrån V G- barnstudien. Denna studie där hälften av de nyfödda barnen i Västra Götaland 2003 (8 176) slumpmässigt valdes ut för att svara på en ganska omfattande enkät när barnet var 6 månader respektive 12 månader gammalt. Studien har tidigare resulterat i två artiklar i Läkartidningen, dels hur föräldrar tar till sig råd för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (2004:101: ) samt en artikel om allergier hos barn vid ett års ålder (Läkartidningen nr 7, 2005, volym 102 sidan ). Svarsfrekvensen var 65 % och data jämfördes med en tidigare studie kring plötslig spädbarnsdöd avslutad Sammanfattningsvis är det mycket positiva resultat där bl a rökningen hos gravida mödrar har minskat från 24 % i den gamla studien till 9.5 % i Västra Götaland år Andelen barn som alltid sover på rygg har ökat markant och andelen barn som sover på mage har minskat kraftigt helt i linje med de råd som vi ger. Som alla vet har incidensen av plötslig spädbarndöd minskat mycket kraftigt från ett maximum 1991 med 1.1 döda per levande födda, till år per levande födda. I postern tittar vi ändå på varför vissa föräldrar väljer att lägga sina barn på mage trots att rådet är det motsatta och finner då en del intressanta samband. Sannolikheten för att ett spädbarn fortfarande läggs på mage ökar om modern röker eller är arbetslös barnet är aktivt/irritabelt delar rum med syskon inte använder napp. Dessa sammanhang kan vara bra att veta för MVC, BB-personal och BVC och förhoppningsvis kan man ytterligare stötta dessa föräldrar så att de också lägger barnen på rygg. Är det någon som önskar en kopia av postern kan ni höra av er till undertecknad. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare
7 Nya råd för att ytterligare minska risken för plötslig spädbarnsdöd under utarbetande! Som många säkert läst både i dagspress och fackpress finns det nya tankar om hur man skall få ännu färre barn att drabbas av SIDS (Sudden Infant Death Syndrome = plötslig spädbarndöd). Som jag kommenterat tidigare stärker man rekommendationen om exklusivt ryggläge (d v s även undvika sidoläge), ej nikotin (inkluderat nikotintuggummi, plåster). Dessa råd känns okontroversiella, men mer diskussion blir det kring rekommendationen att napp kan vara skyddande faktor och samsovning kan vara (liten med dock) riskfaktor. Dessa åsikter bygger på stora forskningsmaterial, men måste givetvis sättas i ett sammanhang och går inte att jämföra med de två första när det gäller tyngd. Amning i sig har visat sig ha en skyddande faktor mot plötslig spädbarnsdöd och därför kommer de nya råden att betona att napp kan användas när barnet skall sova efter att amningen är etablerad. När det gäller att barnen skall sova i egen säng fram till 2-3 månaders ålder kommer nog debatten att bli ännu större. Dels så kan samsovning underlätta amning och då blir det dubbeltydigt att både rekommendera amning och sedan avråda för något som kan ha positiv effekt för amningen, lite av moment 22. Den riskökning man sett även hos icke-rökande mödrar baseras på studier från skottland och gäller barn upp till 11 veckor. Brittiska hälsodepartementet gick redan våren 2004 ut med rekommendationen att barn och föräldrar inte bör sova i samma säng. Den sistnämnda punkten kommer säkert att bli väldigt mjukt formulerad i den nya rekommendation som kommer från Socialstyrelsen under hösten Den viktigaste faktorn vid samsovning och ökad risk är om modern är rökare, mycket uttröttad eller påverkad av alkohol eller mediciner. Dessutom vet vi att det är viktigt att barnet inte har det för varmt och kan röra sig fritt. Att sova i samma rum är en skyddande faktor och i vår senaste V G-barnsundersökning ( ) sov bara 13 % av sexmånadersbarnen i annat rum än förälderns/föräldrarnas. C:a 20 % av sexmånadersbarnen sov i samma säng som föräldern. Om Ni vill läsa mer finns det dels bakgrunden till tänkta råden i Läkartidningen 2006; 103:528-9 (Alm, Lagercrantz, Wennergren) samt en spännande debattartikel där man också lyfter fram positiva faktorer med samsovning. Det är distriktsläkare Catarina Canivet som skrivit denna i senaste numret av Läkartidningen (2006; 103: ) med kommentarer från författarna till råden. Per Möllborg barnhälsovårdsöverläkare NTF FyrBoDal Trafiksäkerhetsmål: Målet är att varje barn skall färdas säkert i bilen På MVC erbjuds föräldrarna att hyra ett AKTA babyskydd, se information på nästa sida. Eva Bodin, samordnande BVC-sjuksköterska
8 Information kring gentianaviolett (Metylrosanilin). En uppmärksam BVC-sköterska i Uddevalla har fångat upp oro hos föräldrar när det gäller användningen av gentianaviolett. Föräldern hade hört eller möjligen läst någonstans att detta ämne skulle kunna vara cancerogent. Då det är ett preparat som vi använder av och till sedan många år är det viktigt att vi tar denna oro på allvar. Jag kontaktade därför Läkemedelsverket som sedan hänvisade till Apoteket och där jag fick kontakt med toxikolog Elisabet Jansson. Hon berättade att denna diskussion inte är ny och att man gjorde en utredning 1995 i samband med att man ansökte om rikslicens avseende detta preparat. Anledningen var att man vid djurexperiment kunde se en mutagen effekt d v s ökad cancerrisk på djur som fick i sig preparatet per os. Vid applikation på huden finns inga uppgifter om cancerogen effekt varken på djur eller människa. Slutsatsen blev att man med hänsyn till att exponeringen är tillfällig, färgämnet binds lokalt till hud och slemhinnor och sedan avstöts samt att hudabsorption av denna typ av förening är låg är risken för att Metylrosanilin skall orsaka cancer försumbar. Läkemedelsverket gjorde samma bedömning och därför finns det godkända rikslicenser för styrkorna 0,1 %, 0, 25 % och 0,5 % kutanlösning. Styrkan 0,25 % planeras att utgå då det är så låg försäljning av denna styrka. Min bedömning är efter denna kontakt att vi inte bör använda gentianaviolett (Metylrosanilin) vid oral candidos, varken på barn eller vuxna. Detta är baserat på försiktighetsprincipen och de djurförsök som jag nämnde tidigare. Istället bör Mycostatin användas enligt FASS dosering. Däremot kan man använta gentiana av styrka av 0,1 % utvärtes på hud då detta är en godkänd indikation och att man inte kunnat visa någon fara med denna typ av hudapplikation utvärtes. Via Medline har vi inte kunnat hitta några nya publikationer efter studien gjord 1995 och är det någon som önskar hela materialet så får ni kontakta undertecknad. Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Barnkonventionen Västra Götalandsregionen beslutade 2000 att utforma en strategi för hur regionens verksamheter skall efterleva Barnkonventionen. På Primärvården FyrBoDals intranät finns nu under Aktuella projekt en länk till Barnkonventionen i regionen. Där hittar man bl a riktlinjer gällande barnperspektiv i vuxenvården, som antogs av regionen Dessa riktlinjer vänder sig främst till personal som inte arbetar med barn. Personalen bör uppmärksamma barns behov av omvårdnad och trygghet, information och råd och stöd är förälder drabbas av sjukdom eller skada. Anna-Bodil Bengtsson, socionom
9 Att resa med barn efter Tsunamikatastrofen Staffan Janson, barnläkare, Karlstad På Svenska Läkarsällskapets Riksstämma i november 2004 deltog jag i symposiet Att resa med barn, som var ett samarrangemang mellan infektions-, hud- och barnläkare. Huvudparten av programmet handlade om förebyggande och behandling av infektionssjukdomar med andra ord, ett ganska klassiskt medicinskt program. Margareta Blennow talade om riskerna med att späda barn med omogen lungfunktion flyger och mitt eget föredrag handlade om riskerna med själva åkandet, framför allt på bilsemestern. Det är trots allt så, att de allra flesta semesterresor fortfarande sker med bil till sommarstugor och camping, till släktingar och i bilturer inom Europa. Det var således vi två barnläkare som oroade oss mest för själva resandet med barnen, men vid det tillfället hade ingen av oss kunnat ana vad som skulle komma att inträffa nästan på dagen en månad senare i Thailand. En miljon svenskar reser årligen till exotiska platser utanför västvärlden och av dessa är ungefär 20% barn under 15 års ålder. Att så många människor numera reser utomlands betyder också att många svenskar dör utomlands. I Thailand dör exempelvis personer varje år, majoriteten i sviterna efter trafikolyckor. De här olyckorna beror inte bara på att trafiken generellt är tätare och farligare än i Sverige. Den som varit i Sydostasien har sett att många svenskar uppför sig där, som om det trafikvett de lärt sig i Sverige inte längre gällde. Man kör moped och motorcykel utan hjälm, inte sällan två vuxna med ett barn mellan sig och många kör med alkohol i kroppen. Thailand är ett mycket populärt resmål och dit far ca svenskar årligen varav 12% är barn i åldrarna 0-14 år. I samband med stora helger och vid andra skollov är andelen barn som reser utomlands högre. Detta avspeglas också i dödssiffrorna vid flodvågskatastrofen. Av de 544 saknade svenskarna i Thailand är 24% under tjugo års ålder, 9% är förskolebarn och bland dessa finns flera spädbarn. Under drygt en månad våren 2005 har jag arbetat i Thailand med ett forskningsprojekt som startats vid avdelningen för Internationell Hälsa på Karolinska Institutet. Projektet kallas Volontärprojektet och går i korthet ut på att ta vara på de erfarenehter som gjorts av de personer som spontant ställde upp som volontärer i räddningsarbetet efter flodvågen. Som alla vet, blev räddningsarbetet i hög grad beroende på deras insatser, eftersom det tog relativt lång tid innan det officiella Sverige kom på plats. Förutom att intervjua svenskar bosatta i Thailand har vi också intervjuat svenska räddningsorganisationer, polis, frivilligrörelser, kyrkor m fl, men också de thailändska myndigheter och organisationer som deltog i arbetet. Under utredningsarbetet har jag inte kunnat undgå att åter fundera över hur vi reser med våra barn och om det är rimligt att resa långväga i oträngt mål med småbarn. Dagens generation unga vuxna med god ekonomi har vant sig vid att röra sig över stora delar av världen och de allra flesta har inte råkat ut för svåra olyckor eller andra otrevliga händelser. Därför skulle jag tro att de uppfattar det som naturligt att fortsätta resa långväga även med små småbarn.
10 Under tiden i Thailand brukade jag fråga turistande svenskar med förskolebarn hur de såg på sin semesterresa. Ett mycket vanligt spontant svar var, att de gjorde det för sina barn skull. Samtidigt kunde jag se hur barnen bara kunde röra sig inom ganska begränsade områden under solparasoller och oftast inte kunde bada i havet eftersom vågorna var för kraftiga. En annan vanlig observation är att små barn ofta är ledsna i samband med incheckningar och under långa flygningar. Jag betvivlar inte att de flesta barn gläds åt att få vara tillsammans med sina föräldrar, när dessa är avslappnade från sina vardagliga plikter. Men detta betyder inte att små barn nödvändigtvis vill resa till exotiska platser. I själva verket vill mindre barn hellre vara där de känner igen sig och där det mesta går sin gilla gång. En tilläggsproblematik är att många barn under 4-5 års ålder inte kan identifiera sig eller hitta hem om de kommer ifrån sina föräldrar. Jag har själv en sådan otrevlig upplevelse från den tiden vi arbetade utomlands på 1980-talet, när vår då 4-årige son försvann på ett hotell i Amman. Minnet av de tio minuterna som han var borta sänder fortfarande kalla kårar över min rygg. Sjuksköterskor på barnavårdscentralerna kommer ofta i knepiga situationer, när föräldrar frågar dem om det är någon fara med att de reser långväga med sina barn. Problemet är nästan alltid, att familjerna sedan länge tillbaka har beställt sina resor och några veckor före avfärd vill de ha bekräftelse på att de gjort rätt. Så vad svarar man i en sådan situation? Det som hände i Thailand är djupt olyckligt och de som drabbats behöver verkligen allt vårt stöd. Men det är också vår plikt som barnläkare att tänka förebyggande. Eftersom långväga resande med barn blivit så vanligt, skulle jag föreslå att man på barnavårdscentralerna med jämna mellanrum pratar om detta. Det kan göras i samband med att man pratar om trafiksäkerhet. De grundläggande frågor som unga föräldrar då måste förstå att ställa sig är: Kan det paradis vi har tänkt resa till också medföra faror för mig och mina barn? Vill mina små barn verkligen resa till andra sidan av jordklotet? Har de något utbyte av det? Kan vi göra något annat tillsammans, som vi kan glädja oss lika mycket åt? Om man väl ställt sig de här frågorna, så tror jag att de flesta föräldrar inser att man inte måste fara runt världen för att få ha det skönt med sina barn, utan att man med fördel kan ta upp sitt långväga resande igen när barnen är äldre och har större behållning av det. Staffan Janson, barnläkare, Karlstad Artikeln, först publicerad i Barnläkaren nr 3/05, återges med författarens tillstånd.
11 Nedanstående tidigare infört i Barnavård s vett nr 1, 2005 upprepas här med anledning av att våren och resesäsongen närmar sig med stormsteg. Flygresor och späda barn På Svenska Läkaresällskapets riksstämma i november 2004 handlade ett symposium om att resa med barn. Ämnet belystes ur många aspekter, som tidigareläggande och behov av vaccinationer, risker med sol, olycksfallsrisker och flygresor. När det gällde spädbarn och flygresor sade man att för spädbarn triggas inte andningen av syrgasbrist, varför lägre syrgaskoncentration kan vara allvarligt. I en flygplanskabin är luftens 0 2 -halt, 15% mot 21% på marken. Risken att drabbas av SIDS (plötslig spädbarnsdöd) i anslutning till en flygresa är mycket liten men kan ändå inte helt negligeras och prematurer är känsligare. De råd man gav var följande: Fullgångna, friska barn bör vara minst en vecka gamla vid flygresa. Prematurer födda före vecka 37 bör vara minst 6 månader korrigerad ålder. Barn med kronisk lungsjukdom (t ex cystisk fibros) bör hypoxitestas. Spädbarn som nyligen (sista sex veckorna) vårdats på sjukhus för luftvägsbesvär bör bedömas av läkare Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare EPDS-utbildning BAS-utbildning i EPDS-screening kommer att anordnas för de BVC-sjuksköterskor som inte haft tillfälle att gå tidigare eller är nya på sina tjänster. Skicka intresseanmälan till mig på Centrala Barnhälsovården, Uddevalla Sjukhus eller maila inger.nyberg@vgregion.se Kursstart meddelas senare. Insamlingen av de enkäter om EPDS-screeningen som skickats till BVC pågår. Vill påminna de som ännu inte svarat att göra detta. Inger Nyberg samordnande BHV-psykolog Centrala Barnhälsovården
12 Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap Nedan följer ett försökt till en kort resumé på denna studiedag som vi genomförde i mars Thomas Almström, barnläkare i Uddevalla, inledde med en kort överblick: Globalt sker c:a adoptioner, till Sverige kommer c:a barn. Totalt finns internationellt adopterade barn i vår land. De flesta barnen kommer från Sydostasien, Sydamerika och öststaterna % av barnen är yngre än 2 år när de kommer till Sverige. Annkarin Sundqvist, MBHV-psykolog fortsatte att berätta om tre frågor som man bär med sig: Biologiska mödrarna: hur blev det för mitt barn? Adoptivföräldrarna: beror just det här på att mitt barn är adopterat? Barnet: hur var min första tid? Hon fortsatte senare med att om tala om vilka skillnader och likheter som finns mellan en biologisk graviditet och en adoptionsgraviditet. Senare under dagen återkom hon till den omställning det innebär att bli förälder och inte minst att bli adoptivförälder och om vikten av att skapa en trygg relation mellan förälder och barn och att denna måste få växa fram i sin egen takt. Ingrid Adamsson, sektionschef från Familjerätten i Uddevalla, pratade om att adoption skall läka sår som uppstått tidigare. Sedan 1998 har socialtjänsten skyldighet att följa upp adoptioner. Vid den utredning som görs av adoptivföräldrarna måste man hela tiden ha BARNETS PERSPEKTIV hur mycket energi har just dessa föräldrar över till ett barn. Från första januari 2005 måste alla presumtiva adoptivföräldrar genomgå en föräldrautbildning på 21 timmar redan innan socialtjänsten gör sin utredning. Ingrid belyste vidare olika aspekter kring den utredning som görs. Anita Jonson från Centrala Barnhälsovården pratade om BVCs roll när man får adoptivbarn. Mycket tänkvärt om dessa nyblivna föräldrar till en tvååring och vad de ställde för krav på BVC, första hembesök, fortsatta täta kontakter med BVC, föräldragrupper etc. Det uppstod också diskussion huruvida men skulle ha en särskild BVC för just dessa barn eller om de skulle gå på vanlig BVC. Inte minst vid studiedagen på NÄL framkom att publiken var mycket delad i dessa frågor. Thomas Almström återkom sedan till att berätta om de speciella hälsoproblem som barnen kan ha och om den läkarundersökning som sker efter ankomsten till Sverige. Thomas kom också in på de studier som finns kring hur det går för adopterade. Klart är att de har mer problem än biologiska barn i adoptivfamiljer och lägre utbildningsnivå. Annkarin Sundqvist avslutade eftermiddagen med att belysa adoptivbarn som föräldrar. Det framkom att det finns mycket lite skrivet och forskat på detta i Sverige fram till nu, varför vi inte vet särskilt mycket. Det är dock helt klart
13 att hos mammor som är adopterade väcks det mycket tankar om hur deras egna mödrar kände under graviditeten och att man har svårt att tala med sin adoptiv mor om detta, hon har ju inte varit gravid. För de adopterade papporna föreföll graviditeten vara mer okomplicerad. Dagen väckte många frågor och vi har lovat återkomma med en liten Att tänka på-lista för BVC när man som sköterska skall ta emot ett nytt adopterat barn till sin BVC. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare Litteraturförteckning till studiedag Adoption annorlunda graviditet och föräldraskap och Författare Titel År Bassoff, Evelyn Mödrar och döttrar: att kärleksfullt tappa taget 1989 Elias, Anna Det livet ger en bok om barnlöshet och adoption 2000 Goyeryd, Ingvor Pyret 1996 Goyeryd, Ingvor Pyret får en lillebror 1999 Hermansson, Marie Musselstranden 1998 Höjer, Dan Hjärtat mitt: en saga om adoption 2000 Kim, Elizabeth Tio tusen sorger: ett koreanskt adoptivbarns 2000 levnadsöde Landerholm, Lotta Adopterad: Lämnad. Vald. Och sen? 2003 Lidbeck, Petter Linnea från Yuijian : en bok om att bli pappa 1997 Lundin, Göran Baron lördag 2005 Melen, Anna von Samtal med vuxna adopterade 1998 Schultz, Göran Här kommer Bu-Ran och Seo-Ran från Korea 1989 Schwartz, Malene Mamma, adoptivbarn, vad är det? 1982 Trotzig, Astrid Blod är tjockare än vatten 1996 Fler boktips finns på nätet t ex och - sök på Boktips för adopterade. Biblioteket NÄL/Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Mars 2006
14 Mässling Från Smittskyddsinstitutet meddelas att det har inträffat fall av mässling i såväl Skåne som på danska sidan av Öresund. Hitintills har sju personer på vardera sidan insjuknat, några av dessa har varit barn. Några fall har man kunnat härleda till kontakt med flygplatsen Kastrup, man tror att ytterligare några av fallen är smittade från samma smittskälla. Alla mässlingsfallen på såväl skånska som danska sidan har varit ovaccinerade. Mässling förekommer fortfarande i många andra länder, bl a i Tyskland, där man har dålig vaccinationstäckning. Detta utbrott är en påminnelse om att även mässling kan slå till hos oss och vikten av att ha en god vaccinationstäckning! Även vuxna personer som inte omfattats av vaccinationsprogrammet och som inte har haft mässling bör vaccinera sig, i synnerhet om man arbetar inom vården! Inom primärvården FyrBoDal har vi hela tiden haft en god vaccinationstäckning. Barn födda 2003, vilka är de som redovisas i årets statistik, är för Göta- Älvdalen vaccinerade till 98 %, i Dalsland till 95 %, i Norra Bohuslän till 90 % och i Uddevalla till 96 %, vilket således är bra. Risken för en epidemi anses mycket liten om vaccinationstäckningen är över 90 %. Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare Från Tandhälsovården FyrBoDal Södra Älvsborg har det kommit en ny kostbroschyr för de minsta: Om dina tänder lämplig när man har pratat om kost och karies på förskolan. Efter undervisningen är det tänkt att barnen ska fundera över vad som är bra och mindre bra för tänderna med hjälp av bilderna på mittuppslaget. Där kan barnen rita linjer från bilderna till rätt tand. På baksidan finns bilder på bra och dålig sockerklocka. Broschyren kostar 2 kr/st för Ftv. FyrBoDal och Södra Älvsborg 3 kr/st för övriga Beställes hos: Lisbeth Källstrand och Christina Larsson, Tandhälsovården FyrBoDal - Södra Älvsborg, S. Ringgatan 28 C, Alingsås Tel Fax
15 Artikel-, Bok- och Broschyrtips Läkartidningen Nr december, 2005 sid 3774 Barn som fötts med extremt låg födelsevikt. sid 3848 Hur överleva i decibeldjungeln? Nr december 2005 sid 3870 Klådans konsekvens. Nr januari 2006 sid 14 Föräldrar bör följa med sjuka barn i ambulansen. sid 25 Viktigt för barn att gå till skolan. sid 26 De flesta adopterade barn mår bra. sid 34 Flera skillnader i vården av nyfödda vid åtta svenska BB-avdelningar. sid 64 Sagan om barnet i kuvösen. Nr januari, 2006 sid 201 Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk. Nr februari, sid 440 Barn blir lika sjuka av influensa som äldre. sid 446 Influensa hos barn orsakar vårdtopp. sid 477 Dags att vaccinera späda och små barn mot pneumokocker. Nr februari, sid 528 Nya rön om plötslig spädbarnsdöd. Vi Föräldrar Nr 1 Januari, 2006 Sid 34 Svenska barn mår bättre än du tror. sid 74 Litteratur ger smarta bebisar. sid 76 De nya trendvagnarna brister i säkerhet Nr 2 Februari, 2006 sid 28 Hjärtebarnet Rasmus ställde allt på ända. sid 34 Barns huvuden tål inte mer än vuxnas. sid 57 Har vi råd att hyra film i kväll, mamma? Barnbladet Nr sid 14 Barnhälsovården och alkoholförebyggande arbete. Råd och Rön Nr 10 December 2005 Sid 23 Farliga leksaker dumpas på marknaden.
Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60
Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 3, Oktober 2006 Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs merÅrsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc
Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc % BVC Tot ant 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2014 2014 BVC Strömstad Läkarhus
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merBarnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60
Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 26 årgången Nr 2, Juni 2006 Innehållsförteckning: Personalnytt Sid 3 Studiedagar
Läs merSamarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga
Barnens första bok sammanställning enkät 2010 En enkät skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga i regionens 49 kommuner under början av 2010. Enkäten avsåg att ta reda på i vilken utsträckning
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merHar du barn under fem år?
Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merVåldet går inte i pension. För dig som vill veta mer
Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merMånadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merLättläst om Läkemedelsverket och läkemedel
Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merSamarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland
Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Några viktiga råd Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Låt spädbarnet sova på
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs mer1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar
1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merEnkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Läs merUndersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merBarnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60
Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus 461 85 Trollhättan. 0520 910 60 27 årgången Nr 1, mars 2007 Kattmånad Innehållsförteckning: Studiedagar
Läs merAnsvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.
SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag
Läs merEn av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.
En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har
Läs merTema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!
Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen
Läs merAllergifakta 2012. Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta 2012. Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.
Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som
Läs merVad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2005-01-01 12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål..................................... 3 Dokumentationens bakgrund...............................
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merOm unga föräldrar. och arbetsmarknaden.
Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs merDetta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Läs merBARNENS VÄNNER INTERNATIONELL ADOPTIONSFÖRENING
BARNENS VÄNNER INTERNATIONELL ADOPTIONSFÖRENING Välkommen till Barnens Vänner Vi arbetar med att finna föräldrar till barn genom internationell adoption. Vi är en mindre förening med stort hjärta som har
Läs merTema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas UNDERBAR VÄRLD!
Tema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas EN UNDERBAR VÄRLD! En underbar värld! Alla barn har rätt att leva i en värld där de känner sig trygga, mår bra och utvecklas.
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merBehandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.
Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merlängtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,
längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs mer