Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan årgången Nr 4, December 2006 God jul Och Gott Nytt År från oss på Centrala Barnhälsovården Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 2 Studiedagar och Informationsmöten sid 3 Personalnytt sid 4 Information om Pneumokock- sid 6 vaccination Mat för barn på andra språk sid 7 Plötslig spädbarnsdöd Nya rekom- sid 8 mendationer från Socialstyrelsen Småplock från MBHV-psykologernas sid 9 nationella konferens Dags för OAE sid 10 BVC-journal till friskolor sid 10 Mobil i bil sid 10 Riksmaten barn 2003 sid 11 Små flickor och pojkars kläder sid 12 i reklamen Artikel- och boktips sid 12 Synpunkter på mellanmålsboken sid 13 Remittera retentio testis tidigt sid 13 Tobaksvanor bland föräldrar till sid 14 barn födda 2004 Påminnelse om Barnsäkerhet i trafik sid 14 Inbjudan Konferens Barn som far illa sid 15

2 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Adress: NÄL, Trollhättan Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se samordnande sjuksköterska se nedan Turid Osland Johansson turid.osland-johansson@vgregion.se dietist Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se socionom Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se assistent fax Adress: Uddevalla sjukhus Uddevalla Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil Anita Jonson anita.jonson@vgregion.se samordnande sjuksköterska socionom vakant Ann-Sofie Karttunen ann-sofie.karttunen@vgregion.se allergikonsulent Inger Nyberg inger.nyberg@vgregion.se psykolog Ellinor Grundberg ellinor.grundberg@vgregion.se assistent fax Redaktion Centrala Barnhälsovården NÄL, Trollhättan fax Samtliga medarbetare kan nås genom assistenterna.

3 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, vintern 2006/2007 Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. I fortsättningen kommer vi att här endast annonsera aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 4/12 Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund i Göta-Älvdalen /1 Del 2 av Bruk och missbruk MVC, BVC, Socialtjänst m fl Anna-Bodil Bengtsson under graviditet och tidiga i Göta-Älvdalen MBHV, Drogförebyggare småbarnsår -Folkhälsa 31/1 Barn som far illa ett Alla med arbete på BVC, Folkhälsokommittén och Mölndal, alt gemensamt ansvar för många familjecentraler, barnmottag- Centrala Barnhälsovården 1/2 ningar, BUP, socialtjänst, i Västra Götaland Uddevalla, alt folkhälsosamordnare, politiker, 7/2 barn som far illa-grupper Borås, alt 8/2 Skövde Datum med- Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund delas senare i Göta-Älvdalen Datum med- Sköterskemöte BVC-sjuksköterskor Eva Fagerlund delas denare i Dalsland Datum med- Schemaresa Personal med arbete på BVC BHV-teamet delas senare i Bohuslän Under planering: Tillväxt Hörsel Neonatologi Inbjudningar sänds ut efterhand.

4 BHV-samordnaren i Norra Bohuslän Anita Jonson går i pension Centrala Barnhälsovårdens stöttepelare i Norra Bohuslän sedan hur många år som helst går i pension 1 december Förutom sin insats på Centrala Barnhälsovården har hon tjänstgjort som BVC-sjuksköterska på många ställen, de sista åren på Herrestads vårdcentral. Anita kommer dock att vara kvar några månader innan nyanställd vårdutvecklare tillträder tjänsten och Anita nås på sitt vanliga telefonnummer. Anita avtackades med ett öppet hus på Uddevalla sjukhus 1 december, men jag vill ändå passa på att återigen tacka henne för hennes stora engagemang, kunskaper och uthållighet när det gäller att värna och verka för barnhälsovårdsfrågor. Per Möllborg Ny Vårdutvecklare på Centrala Barnhälsovården Det är med glädje jag kan meddela att Centrala Barnhälsovården har anställt Nina Knutsson som vårdutvecklare på heltid inom Central Barnhälsovård. Denna tjänst ersätter de tidigare två halvtiderna som funnit som samordnande BVC-sjuksköterskor i Norra Älvsborg respektive Norra Bohuslän. Även den 20 %-iga tjänst som Margareta Wårlén haft för samordningen av Dalslands BVC-verksamhet försvinner i och med att Nina tillträder. Nina är barnsjuksköterska i grunden och har en mycket bred erfarenhet. De sista sex åren har hon arbetat heltid som BVC-sjuksköterska på Munkebäcks BVC i Göteborg. Innan dess var hon ansvarig sjuksköterska för den stora kikhostevaccinstudien som pågick i Göteborgsområdet under 1990-talet. Hon har också arbetat många år på neonatalavdelning tidigare och har skrivit en magisteruppsats. Vi hade många kompetenta sökande på tjänsten och det var ett svårt arbete, med ett flertal intervjuer, att försöka hitta den som vi tror är bäst lämpad för tjänsten. Vi hälsar Nina hjärtligt välkommen i BHV-teamet och jag är övertygad om att hennes kunskap och kompetens kommer att uppskattas mycket ute i BVC-verksamheten. Per Möllborg

5 Samordnande BVC-sjuksköterskan i Dalsland går till andra arbetsuppgifter Samtidigt som Nina Knutsson börjar som vårdutvecklare slutar också Margareta Wårlén med sitt uppdrag som samordnande BVC-sjuksköterska för Dalsland. Meta har genom åren gjort sig känd som en stark förkämpe för BVC-sjuksköterskorna i sitt område och värnat om Dalslands speciella situation med många glesbygdsbarn. Hon har på senare år även arbetat med att utveckla de statistikuppgifter vi nu samlar in och kommer att arbeta med detta i år innan hon helt ägnar sig åt sitt fortsatta arbete som vårdcentralschef på Melleruds Vårdcentral. Tack Meta för gott samarbete genom åren och för all tid Du lagt ner på att försvara BVCs särställning! Eva Fagerlund Allergikonsulenten i Norra Bohuslän slutar Ann-Sofie Karttunen kommer vid årsskiftet att sluta som allergikonsulent på halvtid riktat mot Norra Bohuslän. Tjänsten har dragits in från primärvården i den omorganisering som sker inom Centrala Barnhälsovården. Förhoppningar finns att denna halvtidstjänst tas över av Barnmottagningen Uddevalla som är en del av Barnkliniken i NU-sjukvården. Ann-Sofie har arbetat mycket brett både mot barnkliniken, vuxenkliniker och en hel del vårdcentraler. Ett stort arbetsområde har också varit de allergikommittér som har bildats på många håll i Norra Bohuslän med Ann-Sofie som motiverande eldsjäl. Det är också många skolor som fått besök och hjälp av Ann-Sofie och hennes kunskap kring hur man skall hantera barn med folksjukdomen allergi och astma. Vi inom Centrala Barnhälsovården tackar Ann-Sofie för mycket gott samarbete under åren och räknar med att kunna träffa Dig flitigt framöver då Du åtminstone på halvtid fortsätter inom Barnkliniken som barnsjuksköterska. Per Möllborg

6 Information om Pneumokockvaccination Sedan flera år tillbaka finns det ett bra pneumokockvaccin som man kan ge till barn under 2 år. Det heter Prevenar och har använts med goda resultat i andra länder under flera år. Att vaccinera barn äldre än 2 år samt vuxna har vi haft möjlighet till ganska många år med ett annat vaccin och även där har vi goda erfarenheter, men det har då gällt speciellt utvalda riskgrupper även där. Nu har referensgruppen för vaccinationsfrågor inom Smittskyddsinstitutet utvärderat effekten av att ge pneumokockvaccin i småbarnsåldern. Man har då sett mycket goda resultat och ännu mer tydligt än tidigare definierat vilka som är riskgrupp. Riskgruppen har också utökats när det gäller antalet indikationer. Vad som är nytt är att expertgruppen också rekommenderar Socialstyrelsen att införa allmän vaccination för små barn med pneumokockvaccin. Regelverket är så att det är Socialstyrelsen som bestämmer hur det allmänna barnvaccinationsprogrammet skall vara utformat, men min uppfattning är att det dröjer minst något år innan Socialstyrelsen eventuellt bestämmer om kostnadsfri pneumokockvaccination till alla barn i Sverige. Frågan dyker då genast upp, hur göra med de familjer som redan nu vill ge sina barn denna rekommenderade vaccination. Efter att ha diskuterat med kollegor runt om i landet är majoritetsuppfattningen att man inte kan kräva att BVC skall utföra dessa vaccinationer. Det svåra i denna situation är att vi är positivt inställda till vaccinationen, men att det av både tidsskäl, rent administrativa skäl med betalning etc, sådan verksamhet skulle ta mycket av de övriga resurserna från BVC. Föräldrar får själva stå för kostnaderna som rör sig om c:a 1700 kr för att få de tre aktuella sprutorna. Vaccinationen måste givetvis föregås av läkarordination då det inte ingår i det allmänna basprogrammet. Biverkningsrisken bedömer vi som mycket låg. Sammanfattningsvis får det bli en diskussion på respektive vårdcentral/bvc om hur man vill bemöta de föräldrar som önskar få sitt barn vaccinerat mot invasiv pneumokocksjukdom och hur man då lägger upp det rent administrativt. Jag vill dock poängtera att detta inte bör gå ut över det sedvanliga BVC-arbetet. Det har också förekommit diskussioner om vaccinationen hjälper s k otitbarn, men där har vi inga färdiga resultat som stödjer detta tillräckligt även om det finns en del positiva signaler. När det gäller riskgruppsbarnen är den dominerande åsikten att dessa skall få sitt vaccin kostnadsfritt. Ordination bör ske från behandlande läkare som är en barnläkare när det rör sig om sjukdomar som kräver regelbundna återbesök inom barnmedicin. Riskgruppsbarnen kommer att erbjudas vaccination kostnadsfritt på barnmottagning.

7 Vill man läsa mer om pneumokockvaccination hänvisar jag till ett mycket gediget material på där man klickar sig fram på Ämnesområden, Vaccinationer och sedan kan läsa protokoll från referensgruppen i vaccinationsfrågor (Refvac september 06). Nedan följer en uppräkning av vilka barn som räknas som riskbarn och det är poängterat att denna information är så färsk och att den innehåller nya riskgrupper varför det finns många kollegor som ännu inte nåtts av denna information. * Födelsevikt under gram * Hiv-infektion * För tidigt födda barn, före vecka 32 * Aspleni * Kronisk hjärt- eller lungsjukdom * Sickelcellanemi * Kronisk njursjukdom * Bronkopulmonell dysplasi * mb Downs syndrom * Cystisk fibros * Medfödd immunbristsjukdom * Nefrotiskt syndrom * Immunosuppressiv behandling * Likvorläckage * Genomgången benmärgs- * Läpp-käk-gomspalt transplantation * Cochleaimplantat En viktig information är att FASS-rekommendation om 4-dosförfarande inte gäller. Från SMI har vi fått besked om att 3-dosförfarande med vaccination vid 3, 5 och 12-månaders ålder är att rekommendera. För barn över 1 år räcker det med 2 doser. Självklart svarar jag och Eva Fagerlund gärna på frågor. Per Möllborg Mat för barn på andra språk Vi har fått förfrågan om allmänt informationsmaterial om mat för barn, på andra språk än svenska. Vad jag fått fram finns endast: Mat för spädbarn som Livsmedelsverket har givit ut. Denna broschyr finns förutom på svenska även på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, serbiska, somaliska och turkiska. Motsvarande broschyr från Livsmedelsverket som handlar om Mat för småbarn finns dock ej på andra språk. Även informationsmaterial/broschyr för gravida som Mat för två finns förutom på svenska på engelska, persiska, serbokroatiska, somaliska och turkiska. Turid Osland Johansson

8 Plötslig spädbarnsdöd - Nya rekommendationer från Socialstyrelsen Frågan har åter blivit aktuell sedan Anna Wahlgren har gått ut i Vi Föräldrar Nr 11 med råd om hur man får barn att sova hela natten. I sin s k sova-hela-nattenkuren säger hon att barnet skall läggas på mage med ett andningslarm under madrassen. Detta är tvärtemot de råd vi ger om sängläge och små barn, sedan början av 1990-talet är ju rådet att spädbarn skall sova på rygg. Härigenom har man minskat antalet dödsfall i plötslig spädbarnsdöd mycket kraftigt, man räknar med att över 1000 spädbarn har räddats sedan man kom med de nya rekommendationerna. Vi vet också att 5 % av bebisarna i Sverige sover på mage, resten följer de rekommendationer om ryggläge som finns. Inte heller ligga på sidan är tillrådligt då barnen lätt kan trilla över till magläge. Att rekommendera magläge i kombination med andningslarm inger ingen trygghet, andningslarmen är inte alltid effektiva och dessutom är det inte ovanligt att de larmar falskt och stör barnet. Svenska Barnläkareföreningen har gått ut med en varning för Anna Wahlgrens sovmetoder, denna varning har stått i Vi Föräldrar nr 12 och där tar man klart avstånd från magläge. Samma artikel som stått i Vi Föräldrar finns också att läsa på Growing People. I anslutning till detta säger man också att Socialstyrelsen snart kommer ut med uppdaterade råd mot plötslig spädbarnsdöd. Socialstyrelsens uppdaterade råd finns än så länge bara att hämta på nätet, men kommer endera dagen även i folder att delas ut till föräldrar. Råden är sammanfattningsvis: Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Frågan om samsovning d v s att spädbarnet sover i samma säng som föräldrarna har diskuterats mycket. Socialstyrelsen är i sina råd försiktiga i denna fråga, men säger att Det är säkrast att ha spädbarnet sovande i föräldrarnas rum, men om föräldern är mycket trött, eller påverkad av alkohol eller mediciner avråder vi från att spädbarnet sover i samma säng. Vi avråder också från att ha barnet sovande i förälderns säng om modern är rökare eftersom flera undersökningar visat på en något ökad risk för plötslig spädbarnsdöd i dessa fall. Några undersökningar har också visat att om barnet är under 3 månader finns en något ökad risk med att sova i samma säng även om modern inte är rökare. Om man vill låta sitt barn sova hos sig i sängen för att underlätta amningen så bör man tänka på att det inte skall vara för trångt eller för varmt för barnet. Skapa ett fritt utrymme för barnet i sängen. Barnets ansikte skall vara fritt under sömnen. Ni kan gå in på Eva Fagerlund,

9 Småplock från MBHV- psykologernas nationella konferens Temat i år var När tryggheten står på spel. Ombudsman Lena Nyberg inledde konferensen. Hon påtalade vikten av att lämna det välvilliga vuxenperspektivet för ett reellt barnperspektiv. Det finns ett attitydproblem där vuxna löser problem som rör barn utifrån vuxnas värderingar. Vi vuxna måste bli bättre på att lyssna på barnen och lita på att de kan definiera sina egna behov. Budskapet från Hanne Simonsen, samordnare i frågor kring föräldrastöd och Sophie Arnö, psykolog på Rädda Barnen, var att både föräldrar och barn behöver stöd i samband med skilsmässa. Föräldrar i konflikt behöver stöd för att orka se barnen och för att undvika att skilsmässan går till domstol. Om detta vittnar den mängd av samtal man får till sin föräldratelefon. Man driver också ett projekt för barn i skilsmässor. Projektet innefattar gruppverksamhet och samtalsmottagning för barn samt mailmottagning. Sophie menar att det är viktigt att våga tala om skilsmässan som en livskris. De symptom som barnen kan visa upp t ex depression, aggressivitet, oro och sömnsvårigheter försvinner ofta på lång sikt, förutsatt att föräldrarna kan samarbeta. Däremot kan en skilsmässa präglad av konflikt påverka barnets hälsa i vuxen ålder. Hur vi vuxna hanterar det svåra påverkar hur det blir för barnen, och det är därför viktigt med olika former av nätverk när föräldrarna inte räcker till. Barnets bästa i juridiskt perspektiv var rubriken på föreläsningen av Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap. Hon började med att konstatera att det inte finns något tydligt barnperspektiv i brottmål. Där ligger fokus på att tillse att ingen oskyldig döms. När det gäller insatser enligt LVU och i domar som gäller vårdnad, boende och umgänge har man ett tydligare barnperspektiv. Frågan om barnets rättigheter kontra föräldrarnas ställs på sin spets då det gäller utredning vid misstanke om att barn far illa. Här finns två vägar att gå. Anmälan till Socialnämnden som kan besluta om utredning när barn misstänks fara illa. Detta kan leda till ingen åtgärd, frivillig åtgärd eller tvångsvård. Vid barnmisshandel kan man också direkt göra polisanmälan. Om åtal väcks har vårdnadshavaren inte rätt att bestämma om barnets medverkan i utredningen. Barnet har då också rätt till en särskild företrädare om det misstänks att vårdnadshavaren inte kommer att samarbeta. När det gäller konflikter mellan föräldrar kring vårdnad, boende och umgänge når de flesta föräldrar överenskommelse på egen hand. Ett fåtal lämnar in stämningsansökan till tingsrätten. Sedan 1 juli har lagstiftningen ändrats så att man nu lägger större vikt vid föräldrarnas samarbetsförmåga samt eventuell risk för barnet. I riskbedömningen tittar man på om det förekommit systematiska övergrepp, riktade mot barn, syskon eller föräldrar, sexualbrott, missbruk, sjukdom eller enstaka överilade handlingar. Beviskraven är inte lika höga som i brottmål, men ska vara utrett. När det gäller ensam vårdnad och boende bedömer man förutom risker också lämplighet. Man bedömer då vem som varit huvudsaklig vårdare, miljön samt emotionell relation. Både domstol och advokat kan enligt Socialstyrelsens rekommendationer ta initiativ till mer ingående utredning av vårdnadshavare. Inger Nyberg, samordnande BHV- psykolog

10 Dags för OAE Neonatal hörselscreening i form av s k OAE (Oto Akustiska Emissioner) kommer nu att införas fr o m 15 januari Erfarenheterna från övriga delar av landet där man använt metoden flera år är mycket positiva. Det ger en helt unik möjlighet att upptäcka dövhet redan på BB och sedan kunna erbjuda s k cochleära implantat när barnet blir lite äldre. Detta ger då möjlighet till hörselfunktion framöver. Tilläggas kan att all dövhet, svår hörselnedsättning inte kan upptäckas med OAE. Rutinerna är att man skriver i FV 2 att OAE är genomförd och att den är U a. Skulle det vara utfall blir det givetvis vidare utredning med bl a hjärnstamsaudiometri. Jag har tidigare skrivit kring OAE (nr 4, 2005 av Barnavård s vett) och BVC har fortlöpande blivit informerat om att OAE varit på gång. Vid en enkätundersökning omfattande hela landet ser man att i stort sett hela Sverige kommer att ha infört OAE fr o m nästa år. Centrala Barnhälsovården i FyrBoDal kommer att tillsammans med Öron-Näsa-Halskliniken och Hörselverksamheten arrangera fortbildning under våren för att mer berätta om hur OAE fungerar och samtidigt se över de rutiner vi har när det gäller hörselenkäter m m. Fram till revidering av dessa dokument gäller samma rutiner som tidigare och en variant av BOEL-test som vi utför vid 8-9 månaders ålder behåller vi så länge. Detta test har ju ett värde just när det gäller att se hur barnet kommunicerar som är mer relevant än att det är en särskilt bra hörselscreening. Per Möllborg BVC-journal till friskolor Vi får till Centrala Barnhälsovården återkommande frågan om man får sända BVCjournal till friskolor och svaret är: Ja, det går bra om skolhälsovård finns. Birgitta Hermansson assistent Mobil i bil Enl en Gallupundersökning talar 6 av 10 småbarnföräldrar i mobil vid bilkörning. Dessa är den största mobilanvändargruppen i trafiken och då handlar det inte om handsfree! Birgitta Hermansson Assistent

11 Riksmaten barn 2003 Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige 2003 genomförde Livsmedelsverket en riksomfattande kostundersökning på 4-åringar, barn i årskurs 2 och 5. Alla fick föra matdagbok (både hemma och på dagis/skola) fyra dagar i följd. Deltagarna kom från 56 av landets kommuner, fördelat på städer, stora och små och landsbygd från norr till söder. I fortsättningen gäller uppgifterna endast 4-åringar åringar deltog. Av dessa var 18 % av flickorna överviktiga (Iso BMI > 25) och 2 % hade fetma (Iso BMI > 30). Av pojkarna var motsvarande siffror 19 % övervikt och 4 % hade fetma. Barnens energiintag var lite högre än beräknat energibehov. 25 % av energin kom från godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk! Fördelningen av protein, fett och kolhydrat var bra. Däremot var fettkvaliteten inte så bra, det blev för mycket mättade fettsyror. Även mängden sackaros blev hög, 14 % av energiintaget (rekommendation max 10 % av energin). 25 % av totala sockret kommer från saft/läsk, 16 % från godis och 10 % från bullar /kakor. En annan betydande sackaroskälla var smaksatta mejeriprodukter som yoghurt! I genomsnitt åt 4-åringarna de söta livsmedlen 2-3 gånger per dag. 13 % av barnen åt godis varje dag! De drack i genomsmitt 2 dl saft/läsk varje dag. Konsumtionen av frukt och grönsaker var lägre än rekommendationerna. Det rekommenderas att 4-10-åringar skall få i sig 400 g frukt och grönsaker, medan barnen i undersökningen fick i sig 225 g per dag. Barn till föräldrar med högre utbildning konsumerade mer frukt och grönt. Barn (speciellt flickor) till föräldrar med utländsk bakgrund åt mera frukt och grönt och drack mindre mjölk. Dessa drack också lite mindre saft och läsk. Intressant är också att 21 % av 4-åringarna fick AD-droppar. Jämfört med studier som gjordes på 80-talet visar denna att fettintaget har minskat lite medan kolhydratintaget (speciellt sackaros) har ökat. Sammanfattningsvis fick barnen i sig för mycket godis, läsk, saft, glass, snacks och bullar.. Dessa matvaror bidrar med mycket mättat fett och mycket tillsatt socker. Barnen fick också i sig hälften av mängden frukt och grönt som rekommenderas. Önskvärt vore att 4-åringarna halverade mängden godis, läsk, glass m m och dubblerade mängden frukt och grönsaker. Hela rapporten kan läsas på Livsmedelsverkets hemsida: Turid Osland Johansson dietist

12 Små flickors och pojkars kläder i reklamen I Barn i reklame, en norsk masteruppsats i sociologi av Elin Borg, analyseras framställningen av barn i modekataloger från 1987 till Här kan man se att synen på barn har förändrats under åren och klädernas utformning visar att könsskillnaderna har ökat. Flickorna presenteras som små prinsessor och pojkarna som vuxna, tuffa, aktiva män. Flickornas kläder är ofta åtsittande, rosa och blommiga medan pojkarnas har neutrala färger t ex svart och militärgrönt och olika tryck som spiderman och andra mediafigurer. Hur man framställer barn i reklamen har också under åren ändrats från att det tidigare var vanligt att visa lekande barn till att det 2004 har blivit vanligt att visa barnen poserande som vuxna. När man läser och lägger samman med egna intryck blir det väldigt påtagligt hur vi hela tiden matas med bilder och intryck. Dessa väller över i sådan mängd att vi snabbt och okritiskt accepterar att små barn inte längre framställs som små barn utan som miniatyrer av vuxna. Är det så här vi vill att barn skall se ut? Är detta något man kan diskutera i föräldragrupper? Vad tycker ni? Birgitta Hermansson assistent Artikel- och boktips Läkartidningen Nr 47 November 2006 sid 3698 Mer skrik och gnäll när spädbarn lämnas ensamma. sid Blåsningen eller föräldrakyssen. Skonsam metod avlägsnar effektivt främmande kropp i näsan hos barn. Vi Föräldrar Nr 13 December 2006 sid Att adoptera var det rätta för oss. sid sid Varning för farliga gåstolar. Tema Flickor och pojkar.

13 Synpunkter på Mellanmålsboken från Petit Yoplait. Med anledning av en fråga som togs upp på mötet mellan BHV och BVC i GötaÄlvdalen i september kommer här en reaktion. Mellanmålsboken från Petit Yoplait innehåller mycket bra information kring mat för späd- och småbarn. Faktagranskat av DRF (Dietisternas Riksförbund). I och med detta kan det dock kännas som om DRF stödjer den söta yoghurtkulturen till små barn. Det är mycket olyckligt! Skall yoghurt ges till små barn, är det först från 10 månader som det är aktuellt och detta står klart i boken. Däremot är det bättre att rekommendera att ge en osötad variant av yoghurt som föräldrarna själva eventuellt kan söta med t ex riven/mosad frukt eller lättsockrad mos/sylt. Turid Osland Johansson Dietist Remittera retentio testis tidigt! Kollega Gunnel Bågenholm, BHV-överläkare i Stockholmsområdet, har refererat till ett möte hon varit med om när det gäller retentio testis. Man har där redovisat ny kunskap när det gäller utfall om man opererar testiklar tidigt eller sent. Man har rätt tydligt sett att om en testikel opereras vid barnålder 6-12 månader blir resultatet mycket bättre än om barnet opereras vid 3 års ålder. Man ser en helt annan storlekstillväxt (catch up) vid tidig operation vilket då påverkar fertiliteten positivt framöver. Hon refererade också att man i stort sett lämnat hormonbehandling p g a sämre resultat och en hel del biverkningar. En icke opererad testikel som är kvar i buken, vet man också sedan tidigare, har en ökad risk för cancer, enligt de senaste studierna refereras den till en 5 ggr så hög risk. Slutsatsen blir, för oss på BVC, att vi tidigt remitterar icke nedvandrade testiklar. Remiss vid 6 månaders ålder borde vara det optimala enligt dessa de nya riktlinjer som kollegan refererade till. Till läkarkollegorna vill jag bara betona att ha varma händer, känna uppifrån och ner så att det inte blir som uttrycket När brallorna är på, så finns de båda två, när brallorna dras ner så finns de inte mer. Per Möllborg

14 Tobaksvanor bland föräldrar till barn födda 2004 Barnets ålder 0-4 veckor Barnets ålder 8 månader Mor röker Far röker Mor röker Far röker % % % % Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lilla Edet Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål FyrBoDal Västra Götalands län Sverige Mer information finns på Påminnelse om Barnsäkerhet i trafik Till sist vill vi påminna om inbjudan från NTF FyrBoDal om en halvdags utbildning om barnsäkerhet i trafik 18 januari Anmälan till NTF FyrBoDal eller e-post kristina.jansson@ntf.se

15 Inbjudan Barn som far illa ett gemensamt ansvar för många Barnhälsovården och Folkhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande för barn och föräldrar. Utifrån artikel 19 i FNs konvention om barnets rättigheter finns det också ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvården, socialtjänsten m fl att barn inte skall fara illa. Centrala Barnhälsovårdsenheterna och Folkhälsokommittén inbjuder därför till en studiedag för att ge ny kunskap och öka vår beredskap att våga se och handla. Vi vänder oss till alla med arbete på BVC, familjecentraler, barnmottagningar, BUP, socialtjänst, folkhälsosamordnare, politiker samt representanter för barn som far illa-grupper. Program Registrering, kaffe Välkommen, inledning Johan Jonsson, folkhälsochef, Folkhälsokommittén Fysisk barnmisshandel Björn Tingberg, samordnare i MIO-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Olycksfallsregistrering Pia Ekbom Johansson, utvecklingsledare, Folkhälsokommittén Psykisk barnmisshandel Eva Fagerlund,, Primärvården FyrBoDal Lunch Barnet i rättsprocessen Pia Johansson, lagman i Blekinge Kaffe Våga se och handla. Anna-Bodil Bengtsson, socionom Samverkan Mödra-Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Avslutning med tankar kring hur vi kan gå vidare. Datum 31 januari Mölndal, Scandic Hotel 1 februari Uddevalla, Bohusgården 7 februari Borås, Åhaga 8 februari Skövde, Högskolan Kostnad 350 kr För- och eftermiddagskaffe samt lunch ingår. (exkl moms) Anmälan Se blankett! Anmälan är bindande. Konferenskostnaden debiteras vid avbokning senare än sju dagar innan datum för konferensen. Välkomna! Folkhälsokommittén och Centrala Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland

16 Anmälningsblankett till studiedag Barn som far illa Sista anmälningsdag 20 december 2006 Namn... Yrke. Arbetsplatsadress. Tel nr dagtid: Fakturaadress Beställarid (gäller anställd inom Västra Götalandsregionen):. Önskar specialkost:.. Kommer till: 31 januari Scandic Hotel Mölndal Anmälan till: Centrala Barnhälsovården Krokslätts Vårdcentral Box Mölndal fax 1 februari Bohusgården Uddevalla Anmälan till: Centrala Barnhälsovården Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan fax 7 februari Åhaga, Borås Anmälan till: Centrala Barnhälsovården Bryggaregatan 5, vån Borås fax 8 februari Skövde, Högskolan, Anmälan till: Centrala Barnhälsovården Sal E 105 Kärnsjukhuset Skövde fax Endast en anmälan per blankett.