enonciation berättelse kategorier

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "enonciation berättelse kategorier"

Rasmus Hellström
för 8 år sedan
Visningar:

1 3. Textanalys - kvantitativ textanalys = innehållsanalys: man sas gör en frågeformulär som man besvarar på basen av texten * ingen speciell övning den här gången används för en analys av stora textmaterial, passar sig inte så bra som övningsarbete * man beaktar samma saker som när man gör en frågeformulär att de använda variablerna och kategorierna är möjligast entydiga och uteslutar varandra - kvalitativ textanalys: innebär intensivt arbete med ett mindre antal texter * OBS: text kan här betyda någonting, som uppstått oberoende av forskaren, men samma analytiska forskningsgrepp kan även användas när man arbetar med t ex transkriptioner av öppna intervjuer => kvalitativ analys av vilket (verbalt) material som helst - i analysen kan man vara ute efter ganska olika egenskaper hos texten. De kan föreställas t ex så här: enonciation TEXT berättelse yttrande kategorier * énonciation (från fransk lingvistik, i finländsk sociologi introducerad av Pekka Sulkunen och Jukka Törrönen 1997: Constructing speaker images: The problem of enunciation in discourse analysis. Semiotica 115-1/2, ss ): hur man genom texten definierar både vem mottagaren är och vem man själv är (t ex expert, vanlig medborgare, familjefader osv); själva yttrandet å sin tur innebär både (i många fall) beskrivningen av ett händelseförlopp och vissa kategorier med vilkas hjälp man kontruerar/förstår verkligheten - i dag tar vi först ett exempel på hur man hittar kategorier i texten. Sedan övar vi med att analysera den narrativa strukturen. - Harvey Sacks 1967: Membership Categorization Device (MCD) (Alasuutari 1994: 99). Texten delar t ex människor i olika kategorier (barn/vuxen); på samma sätt gör man med aktiviteter och andra företeelser. Vissa aktiviteter hör ihop med vissa kategorier av människor, osv. Genom att analysera kategorierna förstår man, hur texten konstruerar en viss världsbild. * exempel: intervju med en estlandssvensk föreningsaktivist (intervjuas av Sofia Joons i samband med ett projekt som genomfördes 2003 i översättning från estniskan) (inledningsvis nämner Sofia, att den egendom (främst jord) som nationaliserades av sovjetmakten 1940 blev återställd = gavs tillbaka åt sina forna ägare eller deras arvingar

varandra - kvalitativ textanalys: innebär intensivt arbete med ett mindre antal texter * OBS: text kan här betyda någonting, som uppstått oberoende av forskaren, men samma analytiska forskningsgrepp

2 (däribland många forna estlandssvenskar som hade flytt under andra världskriget) efter självständigheten 1991): 1 5 Sofia: Hur är det liksom, när vi nu tänker just på dom här estlandssvenskarna, att å ena sidan eller så, såsom jag förstår saken, återupptäckte man sina rötter på sätt och vis, och samtidigt hade man i Sverige det här med att få tillbaks jord, att det finns liksom två processer som båda hänger ihop med att vara svensk, så vilkendera är det som dominerar? R. 2: Nå, hur skulle ja säga det, att i Sverige kunde det snarare heta att man fick tillbaks sina rötter, det där med att få tillbaks jord, den materiella sidan, den var relativt marginell. Sofia: Du menar det? R. 2: Det var mest på det viset, att vad ska vi ta oss till med jorden, fattig bygd och så och många av dem är döda dessutom, att vad tar vi oss till med jorden som mamma eller pappa ägde, förstår du? Men ofta tog man det som en stor hedersskuld inför förfädren, att vi måste nu axla ansvaret och ta hand om jorden. Nu på den här sidan fanns det många gamla estlandssvenskar, som under sovjettiden måste hålla sig tyst fast de vet att de är svenskar, att alla släktingar finns i Sverige. Med dem skedde det att man på en gång helt skapade om sin identitet, jag såg det som en återuppfödelse, emotionellt säkert en mycket stor händelse. Men det fanns många andra i föreningen som tyckte helt enkelt att det där att man hade kontakt med Sverige, att det var det som var det stora och viktiga, alltså den materiella sidan. Så att jag säger nu så här, att det är först nu, när också de här sakerna har blivit lite bättre här i landet, som det riktiga gänget uppstår, de som liksom inte bryr sig så mycket om det materiella utan som liksom tycker att det är den gamla kulturtraditionen som är viktig. Det är bra. * kategorier som förekommer: # Sverige det här landet # estlandssvenskarna i Sverige de gamla estlandssvenskarna (införstått: i Estland) många andra i föreningen det riktiga gänget förfädren # jorden som hedersskuld inför förfädren jorden som sådan # föreningsverksamheten som återuppfödelse som ett sätt att vara i kontakt med Sverige # det materiella den gamla kulturtraditionen * som en mer abstrakt och omfattande kategori uppstår tudelningen den materiella den icke-materiella sidan. Jf. Strauss & Corbin: man börjar med in vivo-koder och genom att förena dem kommer på en mer allmän analysnivå.

båda hänger ihop med att vara svensk, så vilkendera är det som dominerar? R.

3 OBS1: textanalys kan alltså också gälla en intervjutranskription, ingen principiell skillnad vad det är för en text som man analyserar OBS2: man är ofta ute efter att hitta oppositioner, motsatskategorier OBS3: i det här exemplet kan man tycka att intervjuaren själv tar upp en motsättning. Man kunde kontrollera, om temat och kategoriseringen även förekommer i en mer spontan kontext. OBS4: appropå enonciation: talaren föreställer sig som någon, som såg på hur det hände, alltså som på ett sätt utomstående, opartisk? - det handlade sig om ett kort avsnitt ur en längre intervju. Ändå innehåller ett slags berättelse VAD HANDLAR DEN OM? * återuppväckandet av en identitet (som estlandssvensk) - på föreläsningen behandlade vi aktantmodellen av Algirdas Julius Greimas (1966: Sémantique structurale) som ett exempel på hur man kan analysera texter som berättelser. - Det grundläggande aktantparet är Subjekt och Objekt. * objektet är föremål för subjektets begär eller strävan. * Det andra paret står i en kommunikativ relation till varandra, som Avsändare (déstinateur) och Mottagare (déstinataire) * De båda återstående aktanterna betraktas av Greimas som något mindre viktiga, deras uppgift är att bistå eller motarbeta subjektet i dess ansträngningar, och kallas Hjälpare (Adjuvant) respektive Opponent (Opposant). Diagrammet över den fullständiga aktantmodellen blir alltså: - hur kunde det här textavsnittet se ut om vi analyserar den som berättelse? Subjekt (den estlandssvenska) rad 18 föreningen Objekt återfå identiteten, rötterna 17, 7 Avsändare förfädren 13 Mottagare kulturtaditionen 24 Opponent intresse för den materiella sidan; sovjettiden 7, 20, 23; 15 Hjälpare man i Sverige (?); att de här sakerna blir bättre 6; jf dock 19-20; 21 - i vissa versioner har även opponenten en hjälpare; i det här fallet kunde Sverige inta en dubbelroll även som ett incitament för de materiella begären - ett annat exempel: EU-direktiv om havsskydd (ÅU )

OBS4: appropå enonciation: talaren föreställer sig som någon, som såg på hur det hände, alltså som på ett sätt utomstående, opartisk? - det handlade sig om ett kort avsnitt ur en längre intervju.

4 Subjekt Finland (EU?) 4 (1) Objekt uppnå samförstånd om 5-7 havsskydd Avsändare havets tillstånd i Europa 11-12, 48 Mottagare Östersjön 42, 50 Opponent effektiveringen av Polens jordbruk, de nya medlemsländernas jordbruk; Greenpeace (?) 53-55, 59-60; Hjälpare det nya vattenreningsverket i S:t Petersburg; Greenpeace (?) bild, bildtext, 75-77; man märker, att aktantrollerna går att fördelas på olika sätt (mitt förslag här är inte det enda möjliga); ofta är valet inte självklart * man borde inte heller betrakta rollfördelningen i sig som ett resultat : snarare är det själva analysprocessen som är viktig. Genom att tvinga sig själv att noggrant tänka igenom alla aktörer och deras inbördes relationer förstår man texten bättre

medlemsländernas jordbruk; Greenpeace (?) 53-55, 59-60; 22-26 Hjälpare det nya vattenreningsverket i S:t Petersburg; Greenpeace (?

5 * genom att ge belägg för sina slutsatser med hjälp av hänvisningar till konkreta textdelar undviker man bli vilseledd av sin första, intuitiva uppfattning. Man håller sig till det som texten faktiskt innehåller - en egen, något förändrad tillämpning har utarbetats av bl a Pertti Alasuutari, som analyserade ett stort antal tidningsledare från 1956 till 1981 (boken Toinen tasavalta från 1996: 32-33). AKTIVITETENS SYFTE PROBLEM, HINDER, OPPONENTER REDSKAP FÖR AKTIVITETEN FORMER AV PROBLEM ELLER HINDER * gör två tabeller, en för den aktivitet som skribenten förespråkar och en annan för den aktivitet som man motsätter sig (oftast dagsläget). # ledare och politiska texter lämpar sig bra för narratologisk analys man framför vanligtvis en utgångssituation och ett programm eller handlingssätt som skulle förbättra situationen Exempel:

1981 (boken Toinen tasavalta från 1996: 32-33).

6 1. Dagsläget minska de negativa följdverkningarna av den ökande spritkonsumtionen (8-11) ett åtgärdsprogram (7-8) bl a begränsningar av alkoholreklamen, varningsetiketter, förbud på tidig morgonförsäljning (11-17) Upplysning (51) minst finländare per år dör av alkohol (65) förvärrad situation för redan marginaliserade grupper, folkhälsan, brottsstatistiken Skribentens krav minska de negativa följdverkningarna av den ökande spritkonsumtionen (8-11) rätt avvägd höjning av spritskatten (53-54) minst finländare per år dör av alkohol (65) förvärrad situation för redan marginaliserade grupper, folkhälsan, brottsstatistiken Upplysningsalternativet har inte gått hem (51-52) regeringen och riksdagens majoritet (44-46; 67-68) - vi märker här: 1) både regeringen (såsom skribenten tolkar regeringens handlande) och skribenten själv har sist och slutligen samma mål, oenigheten handlar om medlen * någonting som även Alasuutari märkte i det material som handlade om alkoholpolitik 2) oppositionens förslag nämns (25-30), men skribenten presenterar dem inte som sina egna. * någonting som kanske hade förbigått en om man inte läst texten på ett sas formaliserat sätt!

Skribentens krav minska de negativa följdverkningarna av den ökande spritkonsumtionen (8-11) rätt avvägd höjning av spritskatten (53-54) minst 3 000 finländare per år dör av alkohol (65) förvärrad

Relevanta dokument

Uppdrag: Textanalys HINDER

Uppdrag: Textanalys HINDER Uppdrag: Textanalys På föreläsningen behandlade vi aktantmodellen av Algirdas Julius Greimas (1966: Sémantique structurale) som ett exempel på hur man kan analysera texter som berättelser. - Det grundläggande