Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling"

Transkript

1 JAN BLOMQVIST ÖVERSIKT Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling Detta inlägg kommer att handla om det fenomen som ofta, men något oegentligt, benämns spontanläkning eller natural recovery. Jag kommer att diskutera hur synen på detta fenomen har förändrats över tid, vad forskningen har att säga om hur vanligt det är, vad vi vet om hur det går till när människor tar sig ur sina missbruksproblem utan behandling och vilka implikationer denna kunskap kan tänkas ha för behandlingspraktiken. Dessutom kommer jag att peka på några utmaningar för den framtida forskningen på området.* Låt mig börja med att påpeka att själva termen spontanläkning egentligen hör hemma i ett medicinskt sammanhang och kan tyckas referera till en organisk och närmast automatisk process. Men, som Harold Mulford 1 påpekade redan för många år sedan, ska den nog, när den tillämpas på t.ex. missbrukspro- blem, snarare ses som en förskönande omskrivning av vår ofullständiga kunskap om de krafter som ligger bakom. Det huvudskäl man brukar anföra för att forskning på det här området är viktig, är att vår kunskap om hur man blir fri från missbruk eller beroende till största delen härrör från studier av behandlade individer, och att det av flera skäl ger oss en alltför snäv bild. För det första för att bara en minoritet av alla som har beroendeproblem någonsin kommer i behandling, och för att de som gör det antagligen skiljer sig från dem som inte gör det i en rad avseenden; för det andra för att behandlingsforskningen i huvudsak bara kunnat belägga ganska svaga och i allmänhet relativt kortvariga effekter av missbrukarvård även om vissa behandlingsformer visat sig vara mera effektiva än andra för somliga klienter; och för det tredje för att studier som * Inlägget baserar sig på författarens föredrag vid NAD:s forskarkonferens i Reykholt på Island 30 augusti 3 september Översättning från engelskan: Kerstin Stenius. 163

2 bara bedömer tidsbegränsade effekter av tidsbegränsade insatser inte förmår fånga den långsiktiga dynamiken i förändringsprocesser, som ofta startar utanför den formella behandlingens kontext, som fortgår långt efter de enstaka behandlingstillfällena och som sannolikt påverkas av en rad krafter som är mer eller mindre oberoende av behandlingssammanhanget. Mot den bakgrunden kan det tyckas anmärkningsvärt att forskningen tills helt nyligen visat ett så begränsat intresse för den utmaning det innebär att studera lösningar på missbruksproblem som sker utanför behandlingskontexten. När exempelvis Reginald Smart 2 för ett kvartssekel sedan gjorde den första mer omfattande litteraturöversikten om spontanläkning på alkoholområdet, hittade han bara nio relevanta publikationer sedan början av 1940-talet, och de varierade stort vad gäller såväl kvalitet och metoder som resultat. För att bara nämna en aspekt varierade den årliga andelen spontanläkning i dessa publikationer mellan mindre än 1 % och 33 %. I en liknande översikt gällande narkotikaproblem några år senare hittade Waldorf och Biernacki 3 också nio studier, med lika varierande resultat som i Smarts rapport. Det senaste decenniet har bilden sett annorlunda ut. Från slutet av 1980-talet har det skett en kraftig ökning av forskning om människor som kommit över olika slag av beroendeproblem utan professionell hjälp, och ämnet har börjat få ett inte obetydligt utrymme både i konferenssammanhang och i flera av de stora tidskrifterna. Inte minst har synen på fenomenet spontanläkning förändrats: medan de första bidragen på området möttes av skepsis och till och med fientlighet från inflytelserika aktörer, tycks senare tiders påståenden om att den vanligaste vägen ut ur ett antal olika addiktioner går utanför behandlingssystemen inte föranleda särskilt många höjda ögonbryn. Jag menar att den här förändringen inte bara kan tillskrivas de framsteg den empiriska forskningen har gjort. Förvisso har det senaste decenniet gett oss nya insikter om det komplexa samspel mellan olika inflytanden som kan bidra till att också personer med mycket svåra missbruksproblem ibland förmår lägga dessa bakom sig; men mycket är fortfarande okänt och vad gäller själva fenomenets existens var det faktiskt tillräckligt väl belagt redan för flera decennier sedan. Så jag tror, precis som Ron Roizen och Kaye Fillmore 4 påpekat i en färsk artikel, att den förändrade synen på spontanläkning måste sättas in i ett större perspektiv. Man kan diskutera när det här fenomenet allra först uppmärksammades, och det kan vara värt att påpeka att redan klassiska författare som Benjamin Rush och Magnus Huss observerade att omåttliga drinkare ibland slutade dricka på egen hand. Men jag tror att den historiska innebörden och betydelsen av begreppet spontanläkning bäst låter sig förstås mot bakgrund av den klassiska sjukdomsmodellen; d.v.s. som en utmaning av föreställningen om alkoholism som ett obönhörligt progredierande och, i obehandlat tillstånd, irreversibelt förlopp. Det är nog också i det perspektivet man ska se det faktum att Les Drew s artikel från 1968 Alcoholism as a self-limiting disease 5 kommit att bli något av en klassiker på det här området. Det kan ha sitt intresse att Drew, själv australiensare, pekade på det sociala synsättet på alkoholism i Norden som ett exempel att lära av, och citerade den svenske läkaren och alkoholforskaren Curt Åmarck som upphovsman till själva termen spontanläkning. Vad Drew gjorde var att han sammanställde en mängd kliniska observationer från olika håll, som visade att andelen diagnosticerade alkoholister av alla i en viss åldersgrupp i befolkningen i allmänhet minskar kraftigt efter 50- årsstrecket. Vidare menade han, på olika grunder, att behandlingseffekter och ökad 164

3 mortalitet bara kunde förklara en mindre del av denna nedgång. När det gäller tänkbara förklaringar till den återstående delen spontanläkningen pekade han preliminärt på ett antal faktorer som åtföljer det normala åldrandet, t.ex. ökat ansvar och mognad, minskad drift, social isolering och minskat socialt tryck att dricka. Drew s artikel kom att väcka uppmärksamhet och debatt, inte för att den gav ovedersägliga belägg för hur vanligt det är med spontanläkning eller för att den gav empiriskt stöd för den ena eller andra hypotesen om vilka processer som ligger bakom detta fenomen, utan snarare för att den kom att ses som ett angrepp mot uppfattningen om alkoholism som en sjukdom åtminstone i dess mera populära form. Eller för att vara mer precis: i den utsträckning som alkoholism uppfattades som ett fortskridande och irreversibelt tillstånd, pekade resultat som Drew s på att det måste vara något fel antingen på denna modell eller på de kriterier som användes för att diagnosticera alkoholism. I och för sig kan man nog inte säga att Drew s resultat var helt och hållet oförenliga med t.ex. den sene Jellineks synsätt, där bara en av flera typer av alkoholism framställdes som progressiv och irreversibel. Däremot innebar de en klar utmaning mot den snabbt tillväxande behandlingsindustrins försök att utvidga alkoholismdiagnosen och hävda att det fanns en stor mängd dolda alkoholister som samhället borde försöka få in i vård, och man kan nog säga att idén om spontanläkning på det sättet kom att bli ett hot både mot starka systemintressen och en del av den forskning som hade starka kopplingar till dåtidens etablissemang på behandlings- och policyområdena. När det gäller narkotika kan man säga att klassikerna på området är Charles Winnick 6 som på 1960-talet hävdade att två tredjedelar av de registrerade narkomanerna i den amerikanska statens narkomanregister med författarens egna ord hade mognat ut, oftast före det tionde året av sitt beroende; och Lee Robins och hennes kollegor 7 som mot slutet av 1970-talet rapporterade om den förvånansvärt låga andelen återfall efter hemkomsten till USA bland soldater som blivit heroinberoende under sin tjänstgöring i Vietnam. Även med reservation för vissa brister i metodhänseende var de här resultaten mycket svåra att få ihop med den dominerande föreställningen att narkotika i princip förslavade varje brukare för resten av livet. När det gäller narkotika fanns ju inte heller som när det gäller alkoholism möjligheten att hävda att de studerade personerna varit feldiagnosticerade, eftersom narkotikadiskursen inte skilde på ofarligt och farligt bruk. En indikation på hur kärvt debattklimatet var på det här området är att Robins anklagades för att ha skräddarsytt sina resultat för att tillfredsställa de militära myndigheternas intresse av att slippa anklagas för att ha orsakat livslångt narkotikaberoende bland sina soldater. Men även om alkoholismparadigmet fortfarande lever kvar inom delar av behandlingsområdet och kanske också i det allmänna medvetandet, så är det länge sedan det var den dominerande utgångspunkten för forskning och policydiskussioner på området. Dess första stora utmanare var, kan man säga, det perspektiv som uppstod med 1970-talets stora surveyundersökningar, och som framställde problem drinking i befolkningen som en ganska disparat uppsättning, inbördes ganska svagt korrelerade specifika problem, som hängde nära samman med socio-ekonomiska, kulturella och ekologiska faktorer, och som oftast var övergående. Den dominerande grunden för dagens alkoholpolitik och forskning är snarast vad som ibland betecknas som det nya folkhälsoperspektivet, och som bygger på den empiriska observationen att totalkonsumtionen i ett land har avgörande betydelse för nivån på de alkoholrelaterade skadorna och för mängden högkonsumenter i befolkningen; en observation som senare 165

4 kommit att ligga till grund för teorier, som pekar på tillgänglighet, sociala normer och social interaktion som nyckelmekanismer i utvecklingen av individuella dryckesmönster. Om man ställer alkoholism-modellen mot folkhälsoperspektivet kan man säga att den förra problematiserar vissa individers drickande som utslag av någon form av underliggande patologi. Från den enskilde missbrukarens synvinkel innebar det ett viktigt brott med ett tidigare, moraliskt och moraliserande synsätt, och kom att tillförsäkra honom eller henne rätten till vård och hjälp, utan fördömanden eller bestraffning. Myntets andra sida var, som Mansell Pattison 8 en gång påpekade, att sjukdomsbegreppet kom att förvränga och fördunkla idén om ansvar, och på sätt och vis kom att döma individen till att för all framtid underkasta sig vissa moraliska auktoriteter och bygga återstoden av sitt liv kring identiteten som nykter alkoholist. Folkhälsoperspektivet närmar sig, åtminstone om man renodlar det, snarare samma slags problematisering av alkoholen i sig och av allt drickande som låg bakom den gamla förbudsdiskussionen. Däremot ger det inte några egentliga argument för att den enskilde vars drickande primärt betraktas som viljestyrt men påverkbart av faktorer som tillgänglighet, konsekvenser o.s.v. skulle ha rätt till hjälp från samhället. På så sätt kan man säga att det flyttar tonvikten från åtgärder som syftar till att skydda vissa riskgrupper från alkoholismens faror, till åtgärder som syftar till att skydda samhället mot alkoholkonsumenter som skadar omgivningen och utgör en ekonomisk belastning för samhället. När det gäller narkotikaproblem är läget kanske mindre entydigt, eftersom den förhärskande synen närmast tycks vara att den enskilde brukaren både behöver vård och bör straffas. Jag vill betona att jag med det ovanstående inte är ute efter att kritisera totalkonsumtionshypotesen eller kontrollpolitiken i allmänhet. Vad jag vill försöka visa är att det perspektivbyte som skett kan sägas ha ändrat innebörden i och betydelsen av det fenomen som vi betecknar som spontanläkning, åtminstone när det gäller alkoholproblem, och att det kan ha betydelse också för hur vi förstår vad forskningen på detta område har att säga. Om man utgår från den klassiska sjukdomsmodellen framstår, som redan sagts, spontanläkning förvisso som en anomali och en utmaning, eller möjligen som ett fall av feldiagnosticering. Om man utgår från folkhälsoperspektivet däremot är det åtminstone om man ställer saken på sin spets svårt att se att samma fenomen utgör någon utmaning alls. Eftersom alkoholkonsumtion, enligt de teorier som utvecklats ur detta perspektiv, i grunden karakteriseras av föränderlighet och påverkbarhet av yttre omständigheter och eftersom problemkonsumtion på individuell nivå framstår som mycket svår att säkert predicera, blir spontanläkning snarast ett närmast trivialt fenomen. Så även om diskussionen om spontanläkning fortfarande ofta inramas av ett kliniskt språkbruk, kan det vara värt att påpeka att uppfattningen att detta är det typiska utfallet snarare ligger i linje med folkhälsoperspektivets betoning på kontroll och restriktioner som viktigare än individuell hjälp. Naturligtvis handlar god forskning om att bidra med ny kunskap och fördjupad förståelse, inte om att söka efter stöd för den ena eller andra moraliska eller ideologiska uppfattningen, och naturligtvis ska empiriska resultat bedömas och värderas på vetenskaplig grund, inte efter sina eventuella policymässiga implikationer. Men jag tror ändå att det kan vara viktigt att vara medveten om de kontextuella förändringar jag pekat på, både när man tolkar gamla resultat och när man planerar ny forskning på det här området. II. Vad säger då den empiriska forskningen om hur vanligt det är med spontanläkning eller 166

5 naturliga lösningar på missbruksproblem? Vad finns det för grund för det numer återkommande och inte särskilt omdiskuterade påståendet att sådana lösningar är det klart dominerande sättet att komma över ett antal olika beroendetillstånd? Det första som kan sägas är att de svar som olika forskare givit på frågan om hur stor andel av alla lösningar, som sker utan professionell hjälp, varit synnerligen varierande. Den viktigaste förklaringen till att det är så är i sin tur att man i olika studier använt olika problemdefinitioner och olika kriterier för att avgöra om problemen upphört, något som Roizen med flera 9 visade på i en viktig artikel för mer än tjugo år sedan. Om man ser på några studier som funnit att mer än tre fjärdedelar av alla lösningar på alkoholproblem skett utan formell hjälp, finner man sålunda att de i allmänhet använt en mycket vid problemdefinition. I en studie av Sobell m.fl. 10 definierades t.ex. spontanläkare som den som någon gång i livet upplevt minst ett påtagligt alkoholrelaterat problem, men som under det senaste året varit helnyktra eller druckit mycket måttligt och utan problem. Med en sådan definition kan man inte utesluta att en ganska stor andel av de personer som kom att betecknas som spontanläkare i själva verket var normalkonsumenter, som när forskarna ställde frågan kom ihåg att de t.ex. någon gång i ungdomen upplevt något eller några problem i anslutning till sitt drickande som de sedan aldrig tänkt på. Detta antagande kan sägas få stöd av en senare studie av Cunningham 11, som fann att andelen spontanläkta sjönk från över 80 % till mindre än hälften när definitionen av alkoholproblem förändrades från att någon gång i livet ha upplevt minst en psykosocial konsekvens av sitt drickande, till att ha upplevt sex sådana konsekvenser. En annan följd av att arbeta med mycket vida definitioner av alkoholproblem är förstås att många personer med en ganska normal konsumtion, som varken av sig själva eller av omgivningen uppfattats ha några allvarliga problem, kan komma att klassificeras i kategorin ej lösta alkoholproblem ; d.v.s. man kan komma att bidra till att överproblematisera alkoholkonsumtion i sig. Men även om man begränsar sig till studier, som utgår från personer som någon gång i livet kvalificerat för en beroendediagnos enligt DSM-III-R eller DSM-IV kan man finna stora variationer i andelen spontanläkta. Till viss del kan dessa skillnader hänföras till att man använt olika kriterier och olika långa mätperioder för att fastställa att en person kommit över sina problem och/eller att man definierat obehandlad på olika sätt. Inte heller dessa förklaringar förefaller dock tillräckliga för att förklara att t.ex. Rumpf m.fl. 12 i en studie i Nordtyskland fann en betydligt högre andel spontanläkta än Cunningham m.fl. 13 i en kanadensisk studie med i princip jämförbara problemdefinitioner. Snarare bör man nog dra slutsatsen att proportionen spontanläkta bland alla som kommit över sitt alkoholberoende också varierar med faktorer som behandlingssystemens omfattning och utformning i olika kulturella sammanhang, med hur omgivningen ser på alkohol och alkoholproblem och som jag ska återkomma till med sådant som individens personliga resurser och sociala kapital. Det ter sig med andra ord, precis som Roizen med flera fastslog, tämligen meningslöst att i generella termer diskutera hur vanligt det är med spontanläkning. Vad vi kan säga är att det ibland, och kanske rentav ganska ofta, händer att också personer med svåra beroendeproblem lyckas lägga dessa bakom sig utan att ha kontakt med behandlingssystemet. Och redan detta borde ju i och för sig vara tillräckligt för att göra oss nyfikna på hur detta går till och vilka implikationer det kan tänkas ha för vårt sätt att tänka kring behandling och vad den kan åstadkomma. 167

6 III. Därmed kan det vara dags att gå över till frågan om vilka inflytanden och processer som kan antas ligga bakom de förändringar vi försöker fånga med beteckningar som spontanläkning eller lösningar på naturlig väg. Om detta kan man säga att medan de klassiska studierna på området i huvudsak lade fram ett antal mer eller mindre välgrundade spekulationer, har ett antal studier under det senaste decenniet i olika länder och avseende olika slag av missbruksproblem bidragit både till att utveckla forskningsmetoderna på området och till att vi börjar få en, åtminstone på övergripande nivå, relativt enhetlig och sammanhängande bild av vad det handlar om. Det bör samtidigt påpekas att det hittills främst har rört sig om studier med retrospektiv design och som har rekryterat sina intervjupersoner via media eller genom s.k. snowball sampling. Fördelen med detta har varit att man nått personer som varit villiga att ge ingående och utförliga redogörelser för hur de löst sina problem. Samtidigt finns det förstås också vissa begränsningar med studier med denna uppläggning och till dem ska jag återkomma. Som den första i den här nya vågen av studier om s.k. spontanläkning kan man kanske beteckna Sobells m.fl. 14 jämförelse av en grupp som stabilt kommit över sitt alkoholberoende utan formell hjälp och en grupp med aktuella beroendeproblem. Man undersökte bland annat mängd och typ av olika viktiga livshändelser under det år som föregick lösningen (eller för dem som inte slutat ett slumpat jämförelseår), men fann inga systematiska skillnader mellan grupperna i det avseendet. På den grundvalen och med utgångspunkt från den nyktra gruppens svar på intervjufrågor om vad som gjort att de slutat, drog man slutsatsen att vad som varit viktigt var att de intervjuade, mot bakgrund av kumulerande negativa konsekvenser av drickandet, gjort någon form av systematisk kognitiv evaluering av för- och nackdelarna med att fortsätta dricka, och att vad som gjort att beslutsbalansen till slut tippat över till förmån för ett nyktert liv oftast varit någon tämligen alldaglig händelse, som kom att fungera som den sista droppen, om uttrycket tillåts i sammanhanget. Harald Klingemann 15, som studerade personer som upphört med alkohol- eller heroinmissbruk, men som inte hade någon jämförelsegrupp med personer med aktuella problem, tittade också på livshändelser och fann en kraftig minskning av negativa sådana från året före lösningen till intervjutillfället, i genomsnitt fem år senare. Samtidigt analyserade han de intervjuades egna berättelser om sin väg ut ur missbruket och fann att de påfallande ofta angav positiva motiv för att sluta med sitt drickande eller sin drogkonsumtion. Den sammanfattande tolkning han gör är att samverkande och ökande negativa konsekvenser av missbruket utgjort den bakgrund, mot vilken någon positiv nyckelhändelse eller något annat motiverande inflytande utövat sin effekt. Tucker med kolleger 16 använde samma uppläggning som i Sobells studie, men utökade studieperioden till två år före och ett år efter lösningen och fann då, till skillnad mot de senare, vissa viktiga skillnader mellan de intervjupersoner som slutat och dem som inte gjort det. De förra hade t.ex. fler hälsomässiga problem men en stabilare social situation före lösningen, och rapporterade till skillnad mot dem som inte slutat, en kraftig minskning av den totala mängden negativ stress under den studerade treårsperioden, något som ger visst stöd åt Klingemanns tolkning. I en senare studie 17 jämförde de personer som kommit över sitt alkoholberoende med hjälp av behandling, med hjälp av enbart AA och utan någon formell hjälp. Resultaten visade att lösningen genomgående föregåtts av kumulerande negativa händelser på flera viktiga livsområden och åtföljts av minskande negativ stress och 168

7 en ökning av positiva livshändelser. Personer som hade fått hjälp att sluta hade dock större sociala och legala problem före lösningen än de som slutat på egen hand och rapporterade större förbättringar i dessa avseenden efter lösningen. Den slutsats författarna drar är att både spontanläkning och utfallet av behandling till stor del påverkas av faktorer utanför behandlingskontexten. I de studier jag själv har gjort på detta område under senare år 18 har jag försökt dra nytta av de metodologiska landvinningarna i flera av dessa studier, bl.a genom att använda ett ännu längre studieintervall än Tucker m.fl., och genom att kombinera en noggrann kartläggning av både dryckes- och drogmönster och viktiga livshändelser med intervjupersonernas egna berättelser om förändringsprocessen. De grupper vi har kunnat jämföra i dessa studier har varit alkoholmissbrukare som tagit sig ur sitt missbruk med hjälp av behandling, med hjälp av AA eller utan formell hjälp, samt narkotikamissbrukare, som slutat med eller utan behandling. Dessutom har studierna inkluderat jämförelsegrupper med både behandlade och obehandlade personer med aktuella alkohol- eller drogproblem. Ett förhållande som kan vara viktigt att peka på är att de här grupperna delvis för att vi krävde att alla intervjupersoner skulle uppfylla kriterierna för alkohol- eller drogberoende och ha haft allvarliga problem i fem år eller mer inte skilde sig åt när det gäller missbrukets allvarlighetsgrad eller duration, men att de som inte sökt behandling i genomsnitt låg högre på ett antal indikatorer på social stabilitet och sociala resurser. Samtidigt hade narkotikamissbrukarna både behandlade och obehandlade i genomsnitt haft en mer utsatt situation än alkoholmissbrukarna, vilket knappast är ägnat att förvåna. Vad resultaten tyder på är i stark sammanfattning att vägen ut ur både alkohol- och drogmissbruk i allmänhet är långvariga processer, som påverkas lika mycket av omgivningsfaktorer, stöd och krav från betydelsefulla andra och egna personliga och sociala resurser som av olika professionella interventioner. Vi fann t.ex. att både beslutet att söka eller acceptera hjälp och beslutet att försöka sluta på egen hand föregåtts av långvariga negativa konsekvenser av missbruket och omfattande negativ stress på flera viktiga livsområden. Men medan beslutet att söka hjälp ofta kom i ett läge när drickandet eller drogandet och dess konsekvenser kulminerat, hade de som slutat dricka på egen hand ofta börjat skära ned sin konsumtion redan före den slutliga lösningen. (De här resultaten ligger f.ö. i linje med andra forskningsresultat som pekat på att många missbrukare söker hjälp snarare för olika slag av sociala och personliga problem som hänger samman med missbruket, än i den uttalade avsikten att förändra sina alkohol- eller drogvanor). Dessutom, och kanske mest intressant, hade de som slutat utan formell hjälp både alkoholmissbrukare och narkotikamissbrukare ofta varit med om någon viktig positiv livsförändring innan de slutade; något som gav dem hopp om ett annat liv eller kanske en förevändning att förverkliga ett beslut de länge varit på väg mot. För kvinnorna handlade det inte sällan om att bli mor, för männen oftare om en ny partner och i några fall om en ny chans i arbetslivet. För ett par av de manliga alkoholmissbrukarna var det avgörande incitamentet det första barnbarnets ankomst. Vad som framstod som avgörande för att förändringen skulle bli bestående var, i ett första steg, att informanterna hittat fungerande strategier för att klara av de påfrestningar som uppstod direkt efter att man slutat inte bara i form av fysisk abstinens utan lika mycket i form av svårigheter att hitta nya och bättre sätt att fylla sin tid och hantera sina känslor strategier som kunde bestå i olika hemmagjorda beteendemässiga eller kognitiva trick, att man isolerade sig från vardagens påfrestningar genom att flytta, klippa av sina sociala 169

8 kontakter eller söka institutionsvård, eller i att man hade en partner som ställde upp med kontinuerligt stöd. På längre sikt handlade en stabil lösning om att hitta nya livsperspektiv och nya engagemang, vare sig det innebar att man återgick till och fann nya värden i sin tidigare livsstil eller fann en helt ny riktning i tillvaron. I båda fallen betonade man dessutom vikten av bekräftelse från den sociala omgivningen och av andra vinster på olika levnadsområden som bekräftade att det varit mödan värt att kämpa sig ur missbruket. I det stora hela var skillnaderna mellan dem som löst sina problem på egen hand och dem som fått hjälp av behandling likartade för både alkohol- och narkotikamissbrukare. Däremot föreföll narkotikamissbrukarna, och inte minst kvinnorna i denna grupp, ha behövt kraftigare incitament än alkoholmissbrukarna, både för att söka hjälp och för att försöka sluta på egen hand. Dessutom tycks den långsiktiga lösningen för narkotikamissbrukarnas del både ha krävt och inneburit större förändringar i både yttre levnadsomständigheter och livsinriktning. När det gäller behandlingens betydelse kan man säga att undersökningsresultaten tyder på att olika slag av professionell hjälp kan ses som ett av flera inflytanden som på olika sätt kan underlätta vägen ut ur missbruket. För vissa är sådan hjälp uppenbarligen inte nödvändig, även om den möjligen i vissa fall skulle ha kunnat påskynda processen. I andra fall kan en riktigt timad insats ha en avgörande roll för att vända utvecklingen eller för att leda en påbörjad förändringsprocess vidare. I åter andra fall kan det vara nödvändigt med återkommande stödinsatser under hela förändringsprocessen. Uppenbart är också att olika typer av behandling fungerat mer eller mindre väl för olika individer beroende på deras behov och förväntningar vid behandlingens början, och inte minst på var i förändringsprocessen de befann sig. Samtidigt menar jag att det, åtminstone preliminärt, går att urskilja några element som varit gemensamma för de behandlingserfarenheter som bidragit till en lösning; t.ex. att man mött ett budskap som tett sig trovärdigt och lagom utmanande med hänsyn till vars och ens erfarenheter och livssituation, en nära och förtroendefull relation med någon enskild hjälpare, att behandlingen tagit hänsyn till och/eller samverkat med olika läkande krafter utanför behandlingen, och att man fått möjlighet att se de framsteg man gjort som resultatet av sina egna val och sitt eget handlande. Sammantagna pekar dessa resultat på att framgångsrik professionell hjälp till stor del handlar om att stärka de krafter hos individen och i hans/hennes omgivning som understöder ett missbruksfritt liv och/eller om att kompensera och komplettera dessa krafter där de inte räcker till. IV. Det här leder över till frågan om vad behandlare och professionella hjälpare kan ha att lära av forskningen om spontanläkning. Som jag redan varit inne på har också uppfattningarna om detta gått isär. Å ena sidan har man, kanske inte särskilt förvånande, hävdat att de höga proportioner av spontanläkta före detta missbrukare man funnit i vissa studier ger starka argument för att skära ner på behandlingsutbudet och minska kostnaderna för missbrukarvård, något som också kan tyckas ligga i linje med det faktum att det till stor del saknas forskningsmässiga belägg för många av de populäraste behandlingsmodellernas effektivitet. I dagens samhällsklimat, när statens välfärdsambitioner ifrågasätts och den politiska debatten ofta fokuserar på de offentliga utgifterna, finns det säkert tacksamma mottagare av sådana propåer. Samtidigt är det inte svårt att hitta motargument. Dels finns det inga belägg för att alla personer med beroendeproblem hittar en väg ut ur sina problem på egen hand. Dels finns det många andra legiti- 170

9 ma skäl att erbjuda människor hjälp och omsorg utöver utsikten av en snabb och bestående bot. Tänk bara på den egentliga medicinen, som lika ofta syftar till att lindra patienternas lidande och förbättra deras livskvalitet som till att bota deras sjukdomar. Helt säkert har Harald Klingemann 19 rätt när han påpekar att en förhärskande uppfattning om att professionell behandling som den enda möjliga vägen ut ur ett missbruk kan bli något av en självuppfyllande profetia, genom att sänka både missbrukarens tro på sin egen förmåga och omgivningens benägenhet att erbjuda hjälp och stöd. Men det påpekandet är, menar jag, snarast ett argument för att tänka om när det gäller behandlingens roll, inte ett skäl för generella nedskärningar av hjälpresurserna. Å andra sidan har, något paradoxalt, höga prevalenstal för spontanläkning också ibland använts som argument för att bygga ut behandlingssystemet. Argumentationen har då gått ut på att den låga andelen behandlade fall överhuvudtaget i vissa studier visar att det finns en stor grupp människor med alkoholproblem som inte får den hjälp de behöver. Problemet med dessa påståenden är att de undersökningar man då åberopar sig på just är sådana som använt sig av problemdefinitioner som är så vida att de närmar sig den problematisering av allt drickande, som lurar bakom hörnet i folkhälsoperspektivet. Personligen är jag tveksam till om man verkligen skulle göra mer nytta än skada genom att definiera alla som upplevt något enstaka alkoholrelaterat problem som missbrukare och försöka få in dem i specialiserad behandling. På en litet mer specifik nivå har man också hävdat att de inflytanden som visat sig viktiga i spontanläkning bör utnyttjas för terapeutiska syften och införlivas i befintliga behandlingsmodeller. Det ligger naturligtvis en hel del i detta, men man kanske inte ska anamma denna idé helt okritiskt heller. För det första måste man komma ihåg att många av dessa inflytanden är av en art som svårligen låter sig användas som planerade interventioner; t.ex. att bli kär eller att träffa en ny partner. Däremot kan den professionella behandlaren förstås bidra till att förbättra folks möjligheter att göra sådana erfarenheter. För det andra måste vi ta hänsyn till att möjligheterna att generalisera från de studier som hittills genomförts är något begränsade. Även om vi i allmänhet studerat självläkare som haft alkohol- eller narkotikaproblem som är jämförbara med dem i kliniska populationer, vad gäller allvarlighetsgrad och duration, kan vi inte utan vidare räkna med att mediarekryterade intervjupersoner är representativa när det gäller sådant som t.ex. självmedvetenhet, kognitiv kapacitet eller sociala resurser. Det är mycket möjligt att det finns många som övervunnit sina missbruksproblem med mindre medvetna strategier eller kanske rentav utan att närmare reflektera över saken, och som inte sett detta som intressant att berätta om i en vetenskaplig undersökning. I den andra ändan av skalan kan det finnas personer vars utsikter att finna en väg ut ur sitt missbruk av olika skäl inte är särskilt goda vare sig med eller utan behandling, och som vi inte når i vare sig befolkningsstudier eller via mediarekrytering, t.ex. personer med allvarliga psykiatriska komplikationer och/eller utan fast adress. Det är med andra ord inte säkert att vad vi hittills vet om förändringsprocessens karaktär är giltigt för alla alkohol- eller narkotikamissbrukare. Så vad har då vårdpersonal och beslutsfattare att lära forskning på det här området? Framförallt tror jag, att det finns skäl att tänka om när det gäller hur vi organiserar våra resurser för att hjälpa och när det gäller de ambitioner och förväntningar vi har på vad vård och behandling kan och bör åstadkomma. Även om jag tillstår att det följande är en i vissa stycken orättvis betraktelse, menar jag att den traditionella synen på vård och behandling kan sägas utgå från drickandet eller drogbruket som något entydigt ont, bygga på att behandlaren är den som vet vad som är bäst för klienten, förutsätta att klienten är i 171

10 någon mening motiverad, inrikta sig på individens sätt att fungera, vara sig själv nog i den meningen att den ser sin effektivitet som oberoende av det omgivande samhället, syfta till fullständig och omedelbar bot, och vanligen erbjudas som ett standardpaket, utformat på samma sätt för samma klienter. Det alternativa synsätt, som jag menar att den forskning jag refererat talar för, skulle istället innebära att man tillstod att drickandet eller drogbruket också fyller vissa positiva funktioner för klienten, att man tog hans/hennes egen syn på sin situation på allvar och visade på alternativ snarare än att peka ut en enda rätta väg, försökte anpassa insatserna till varje klients stadium i förändringsprocessen, inriktade sig på att inte bara påverka individen utan också hans/hennes levnadsbetingelser, betraktade sig som ett komplement till bredare socialpolitiska insatser, såg förbättring i olika avseenden, inte enbart fullständig bot, som ett acceptabelt mål och erbjöd individualiserade insatser anpassade till vars och ens behov och förutsättningar. Den här beskrivningen är som sagt en orättvis betraktelse i den bemärkelsen att det helt säkert går att hitta ambitiösa exempel på försök att utveckla lokala mottagningar med hög tillgänglighet, flexibla organisatoriska lösningar, multidisciplinära personalteam och en bred meny av olika tjänster som kan kombineras med individualiserade stöd- och hjälpinsatser till människor med sinsemellan mycket olikartade behov och problembilder: från personer med goda personliga och sociala resurser som kanske bara behöver ett tillfälligt stöd för att vidmakthålla en pågående förändringsprocess, till ett långsiktigt stöd till personer med allvarliga problem, en utsatt social situation och kanske psykiatriska komplikationer och som i första hand syftar till lindring och förbättrad livskvalitet. Samtidigt är det nog, för att citera en berömd dansk, bara en nåd att stilla bedja om att sådana exempel inom en snar framtid skulle bli till det självklara och typiska. Åtminstone tror jag att den svenska missbrukarvården med sin organisatoriska splittring och traditionella ideologiska motsättningar har en lång väg kvar att vandra. Men om det är så att en första förutsättning för förändring är att man gör alternativen synliga, så kanske detta inte bara gäller enskilda individers försök att förändra sina alkohol- och drogvanor, utan också samhällets sätt att försöka bistå dem i dessa försök. V. Avslutningsvis tänkte jag säga några ord om vad jag ser som de viktigaste utmaningarna för framtida forskning på det här området. Generellt kan man väl säga, att även om vi vet mer än vi gjorde för tio år sen, är det många frågor som fortfarande väntar på svar. Även om vi kan säga att vägen ut ur missbruket innefattar ett komplext samspel mellan inre processer och yttre inflytanden vet vi t.ex. inte särskilt mycket om detaljerna i detta samspel. Dessutom begränsas, som jag varit inne på, vår kunskap av det faktum att merparten av de studier som hittills bedrivits varit retrospektiva och använt sig av självselekterade intervjupersoner. Inte minst därför att dessa studier ändå givit ganska likartade resultat borde det vara dags att pröva de begrepp och hypoteser vi kommit fram till i studier som fångar ett bredare problempanorama och som gör det möjligt att dra kausala slutsatser. Som bör ha framgått ser jag det inte som särskilt meningsfullt att fortsätta att öda energi och resurser på att försöka fastställa den exakta prevalensen för så kallad spontanläkning. Snarare tror jag att det kanske är dags att överge detta och liknande begrepp, eller åtminstone acceptera att de är inte mer entydiga än dem vi vanligen använder för att definiera själva problemet, må det vara alkoholism, narkotikamissbruk eller beroende. Istället för att tänka på spontanläkning och framgångsrik behandling som två distinkta 172

11 sätt att lösa ett och samma problem, missbruk, borde vi kanske istället tala om en mängd olika sätt att hantera en mängd olikartade, och olika allvarliga, svårigheter som på olika sätt hänger ihop med en hög konsumtion av olika rusmedel. Ett sätt att få en bättre bild av dessa olika vägar vore breda surveyundersökningar med syftet att systematiskt pröva hur människors benägenhet att söka hjälp respektive att försöka förändra upplevt problematiska alkoholeller drogvanor på egen hand hänger samman inte bara med hur allvarliga problemen är i olika avseenden, utan också med faktorer som sociodemografiska karakteristika, sociala resurser, egna attityder, kulturbundna uppfattningar om alkohol och droger och behandlingssystemets utformning och inriktning. För att kunna säga något om de två sistnämnda aspekterna skulle sådana studier behöva ha en tvärkulturell uppläggning. Ett annat intressant alternativ är prospektiva studier där man över tid följer både mönster för hjälpsökande och konsumtionsvanor hos personer som menar sig ha någon form av problem med sitt drickande eller sin droganvändning, men som inte tidigare har sökt hjälp. En fördel med studier av detta slag är att de, till skillnad från konventionella behandlingsstudier, skulle kunna hålla isär faktorer som påverkar hjälpsökandet och faktorer som påverkar alkohol- eller drogvanorna i sig. På längre sikt bör det i sådana studier bli möjligt att modellera olika vägar ut ur problemen och att få en mer precis uppfattning av vilken betydelse olika former av professionell hjälp kan ha för personer med olika förutsättningar. Till sist vill jag peka på Anja Koski-Jännes 20 analyser av före detta missbrukares egna berättelser om vägen ut ur olika slag av addiktioner som ett lovande angreppssätt. Vad hon visar på i dessa analyser är i korthet hur människor aktivt använder sig av olika kulturellt giltiga uppfattningar eller diskurser om missbruk och förändring för att rekonstruera sin personliga och/eller sociala identitet, på ett sätt som stämmer med deras egna erfarenheter och samtidigt framstår som trovärdigt för omgivningen. Det här är, som jag ser det, forskning som har viktiga terapeutiska implikationer, bl.a. i det att den kan hjälpa professionella hjälpare att anpassa sina insatser till klienternas egna tolkningar och rehabiliteringsstrategier. Även om fortsatt forskning av det slag jag kortfattat skisserat inte kommer att ge några enkla eller entydiga besked om vilken behandling som är bäst eller vilken teknik som passar för den ena eller andra klienten tror jag att den, som ett komplement till traditionell behandlingsforskning, ändå skulle kunna bidra till bättre, och sannolikt också mer kostnadseffektiva, strategier för att motverka missbruksproblem och för att hjälpa dem som försöker komma till rätta med sådana problem. Inte minst kan tvärkulturella studier av det här slaget förhoppningsvis lära oss mera om själva innebörden och betydelsen av de undflyende fenomen som vi försöker fånga med beteckningar som missbruk, addiction, eller beroende. Litteratur som refereras i inlägget: 1. Mulford, H. (1988) Enhancing the natural control of drinking behavior: Catching up with common sense. Contemporary Drug Problems, 15 (Fall), Smart, R.G. (1975) Spontaneous recovery in alcoholics: A review and analysis of the available research. Drug and Alcohol Dependence, 1, Waldorf, D. and Biernacki, P. (1979) Natural recovery from heroin addiction: A review of the incidence literature. Journal of Drug Issues, 9 (2), Roizen, R. & Fillmore, K.M. (in press) Some Notes on the New Paradigmatic Environment of Natural Remission Studies in Alcohol Research. Substance Use and Misuse. 173

12 5. Drew, L.R.H. (1968) Alcoholism as a selflimiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 29, Winick, C. (1962) Maturing out of narcotic addiction. Bulletin on narcotics, 14(1), 1-7. Winick, C. (1964) The life cycle of the narcotic addict and of addiction. Bulletin on narcotics, 16(1), Robins, L.N. (1974) The Vietnam Drug User Returns. Special Action Office Monograph, Series A, No 2, Washington, DC, US Government Printing Office. Robins, L.N., Helzer, J.E. & Davis, D.H. (1975) Narcotic use in Southeast Asia and afterwards: an interview study of 898 Vietnam returnees. Archives of General Psychiatry, 32, Robins, L.N., Helzer, J.E., Hesselbrock, M. & Wish, E. (1980) Vietnam veterans three years after Vietnam: how our study changed our view of heroin. I Brill, L. & Winick, C. (red.). Yearbook of Substance Use and Abuse. N.Y. Human Science Press, ss Robins, L.N. (1993) Vietnam veteran s rapid recovery from heroin addiction: a fluke or normal expectation? Addiction, 88, Pattison, E.M. (1976) Non-abstinent drinking goals in the treatment of alcoholics. I Gibbins, R.J., Israel, Y., Kalant, H. m.fl. (red): Research Advances in Alcohol and Drug Problems, Vol. 3. New York: John Wiley, ss Roizen, R., Cahalan, D. & Shanks, P. (1978) Spontaneous remission among untreated problem drinkers. I Kandel, D.B. (red.) Longitudinal research on drug use: Empirical findings and methodological issues. Washington, DC: Hemisphere Publishing, ss Sobell, L.C., Cunningham, J.A. & Sobell, M.B. (1996) Recovery from alcohol problems with and without treatment: Prevalence in two population studies. American Journal of Public Health, 86, Cunningham, J.A. (1999) Resolving alcohol-related problems with and without treatment. The effect of different problem criteria. Journal of Studies on Alchol, 60(4), Rumpf, H-J., Bischof, G., Hapke, U., Meyer, C. & John, U. (2000) Studies on natural recovery from alcohol dependence: Sample selection bias by media solicitation. Addiction, 95, Cunningham, J.A., Lin, E., Ross, H.E. & Walsh, G.W. (2000) Factors associated with untreated remissions from alcohol abuse or dependence: Implications for the provision of treatment. Addictive Behaviours, 25, Sobell, L.C., Sobell, M.B. & Toneatto, T. (1992) Recovery from Alcohol Problems Without Treatment. I Heather, N., Miller. W.R. & Greeley, J. Editors Selfcontrol and addictive behaviors. New York: Pergamon Press, ss Klingemann, H. (1991) The motivation for change from problem alcohol and heroin use. British Journal of Addiction, 86, Klingemann, H. (1992) Coping and maintenance strategies of spontaneous remitters from problem use of alcohol and heroin in Switzerland. International Journal of the Addictions, 27, Tucker, J.A. Vuchinich, R.E. and Gladsjo, J.A. (1994): Environmental events surrounding natural recovery from alcohol-related problems. Journal of Studies on Alcohol, 55, Tucker, J.A. Vuchinich, R.E. and Pukish, M.M. (1995): Molar environmental contexts surrounding recovery from alcohol problems by treated and untreated problem drinkers. Experimental and Clinical Psychopharmacology, 3(2), Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno. Blomqvist, J. (1999) Treated and Untreated Recovery from Alcohol Misuse. Environmental Influences and Perceived Reasons for Change. Substance Use and Misuse, 34(10), Blomqvist, J. (in press) Recovery with and without treatment. A comparison of resolutions of alcohol and drug problems. Addiction Research and Theory. Blomqvist, J. (in press). Att sluta med narkotika med och utan behandling. Socialtjänsten i Stockholm: FoU-enheten. 19. Hänninen, V. & Koski-Jännes, A. (1999) Narratives of recovery from addictive behaviours. Addiction, 94(12), Koski-Jännes, A. (in press) Social and personal identity projects in the recovery from addictive behaviours. Addiction Research and Theory. 174

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling

Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/5 2008 / 1. Vad är r problemet? - Missbruk som samhällsfenomen - Vad är r det vi

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group!

Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Hitta dina okända drivkrafter för att nå bättre resultat! Jonas Rickle, Positively Group! Vad vill du jobba med?! VD för ett storbolag! Elitsoldat! Senator! Rektor för universitet! Assistent till en berömd

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer