Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tabell 101 för Stockholms län och kommuner"

Transkript

1 2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos

2

3 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan RTK/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, RTK, Projektledare Ulla Moberg Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB Karta: RTK RTN ISSN XXXX-XXXX

5 Förord Denna pm har som syfte att med hjälp av den information om flyttningar som varje kvartal redovisas i Tabell 101: BEFPAK Befolkningsförändringar; Flyttningar för länet och dess kommuner och Flyttningar för kommunen och dess församling(ar), på ett enkelt sätt analysera säsongsvariationerna, trenderna och förändringarna i in- och utflyttningarna och flyttnettona för Stockholms län och kommunerna i länet. Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Gradvis har de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länet flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. Flyttningarna på den inomregionala nivån varierar framför allt beroende på den bostads- och åldersstruktur som sätter sin prägel på varje kommun. 3

6 Innehåll Mindre säsongsvariation i utflyttningen från kommuner med småhusbebyggelse... 7 Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen både utjämnar och förstorar variationerna i flyttnetto... 8 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm stad hela flyttningsutbytet Stockholms stads flyttningsutbyte med länet Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Läsanvisning Beräkning av glidande medeltal

7 Sammanfattning Stor omflyttning under tredje kvartalet Omflyttningen är störst under tredje kvartalet procent över de genomsnittliga kvartalsvärdena. Lägst omflyttning observeras under första kvartalet. Det tycks vara så att det är barnfamiljerna som svarar för den höga omflyttningen under tredje kvartalet i samband med att familjen behöver en större bostad. Inflyttningen från övriga landet till Stockholms län är också störst under tredje kvartalet. Men här är det i första hand unga människor som bosätter sig i länet av arbetsmarknadsskäl eller beroende på studier. Utflyttningen från länet till övriga Sverige är också hög under tredje kvartalet. Kommuner med småhus har stora säsongsvariationer Kommuner där bostadsbeståndet domineras av småhus har stora säsongsvariationer i inflyttningen. Barnfamiljerna anpassar inflyttningen till höstens terminsstart i förskola och skola. Typexempel är Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö. Utflyttningen från denna typ av kommuner har också säsongsvariationer men inte lika utpräglade som inflyttningen. Kommuner med flerfamiljshus har små säsongsvariationer Ju högre andel av bostadsbeståndet som är flerfamiljshus ju lägre är säsongsvariationen i inflyttningen. Unga barnlösa inflyttare kan välja tidpunkt för flytten efter egna behov. Sundbyberg och Solna har mycket låg säsongsvariation i inflyttningen. Andra kommuner med låg variation är Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Som regel har dessa kommuner högre säsongsvariation i utflyttningen vilket förmodligen beror på att det är högre andel barnfamiljer bland utflyttarna än bland inflyttarna. Omflyttningen avtog redan innan den ekonomiska krisen blev en förstasidesnyhet Flera kvartal innan den ekonomiska krisen blev förstasidensnyhet avtog inflyttningen till kommuner med hög andel småhus. Salem och Tyresö har haft nedåtgående trend i inflyttningen under 7 kvartal. Ekerö, Nacka, Nykvarn, Upplands-Bro och Värmdö har haft en nedåtgående trend under 6 kvartal medan Täby och Vallentuna har haft det under 5 kvartal samt Danderyd under 4. För nästan alla kommuner i länet är trenden i inflyttningen nedåtgående under andra halvåret Upplands Väsby är ett undantag och i viss mån Sollentuna. I kommuner med hög andel bostäder i flerfamiljshus började utflyttningen avta ett eller två kvartal före inflyttningen avtog. Utflyttningen har avtagit i snabbare takt än inflyttningen. Flyttnettot har därför ökat under 2008 i kommuner som Haninge, Huddinge, Solna och Sundbyberg. Tillämpningar Under rubriken Tabell med läsanvisning och tillämpningar redovisas metoder för att säsongskorrigera den kvartalsvisa flyttningsstatistiken. 5

8 Stor säsongsvariation i omflyttningen för kommuner med småhusbebyggelse Inflyttningen till Ekerö illustrations exempel Ett områdes bostadsbestånd och geografiska läge har avgörande betydelse för åldersstrukturen på de in- och utflyttade. Kommuner med villaområden är attraktiva för barnfamiljer men har svårt att behålla ungdomar. Barnfamiljer anpassar sin inflyttning till när förskolan och skolan har lediga platser vid höstterminens början. För att illustrera säsongsvariationerna i inflyttningen väljer vi Ekerö kommun där småhus utgjorde 83 procent av bostadsbeståndet i slutet av år 2007 den högsta andelen bland länets kommuner. Nedanstående diagram visar antalet inflyttade till Ekerö kommun åren fördelade per kvartal. Kurvan är tandad och har likheter med profilen på en såg. Tredje kvartalet har genomgående flest inflyttade i genomsnitt 70 fler än det glidande medelvärdet. Uttryckt i procent överstiger tredje kvartalets inflyttning det glidande medelvärdet med i genomsnitt 20 procent. Inflyttningen under andra och fjärde kvartalet ligger nära det glidande medelvärdet. Ekerö har som regel låg inflyttning under första kvartalet i genomsnitt 67 färre inflyttade än det glidande medeltalet. Uttryckt i procent är inflyttningen under första kvartalet 18 procent lägre än det glidande medelvärdet. Diagram 1 Inflyttade till Ekerö fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1. Så länge som säsongsvariationen är stabil d.v.s. inflyttningen ligger på samma nivå som året innan innebär de kvartalsvisa avvikelserna inget större bekymmer vid tolkningen av statistiken. När mönstret ändras blir det dock svårigheter att analysera utvecklingen. En anpassning med ett glidande medelvärde baserat på 5 6

9 kvartal kan underlätta tolkningen. Medelvärden för de 2 sista kvartalen 1 är något osäkra eftersom de delvis bygger på antaganden att de två nästkommande kvartalen följer det observerade säsongsmönstret. En enkel analys baserad på de glidande medelvärdena visar att inflyttningen till Ekerö håller på att falla till samma eller lägre nivåer än de som observerades fr.o.m. fjärde kvartalet 2000 och t.o.m. andra kvartalet Tillväxten i Sverige var låg fr.o.m. andra kvartalet 2001 t.o.m. första kvartalet En intressant iakttagelse är att inflyttningen till Ekerö avtog redan innan BNP-tillväxten avtog. Ett liknande mönster återkom vid konjunkturnedgången Inflyttningen till Ekerö är känslig för variationerna i konjunkturen. Vill man spetsa till det kan man kanske drista sig till att påstå att vikande inflyttning till Ekerö indikerar en förestående konjunkturnedgång. Det är inte bara inflyttningen till Ekerö som har det mönstret utan också inflyttning till Värmdö, Salem och Nykvarn samt i viss mån Danderyd och Vallentuna alla kommuner med mer än 50 procent småhus i sitt bostadsbestånd. Intressant är också att notera att inflyttningen till Ekerö vände uppåt redan under det fjärde kvartalet 2001 medan BNP-tillväxten i Sverige tog fart först två kvartal senare. Mindre säsongsvariation i utflyttningen från kommuner med småhusbebyggelse Något schablonartat kan man påstå att utflyttarna från kommuner med småhusbebyggelse antingen är vuxna barn som lämnar föräldrahemmet eller familjer med eller utan barn. Familjerna som flyttar från sådana kommuner anpassar sin utflyttning till hur efterfrågan på bostäder för barnfamiljer varierar medan de vuxna barnen mer väljer en tidpunkt som är lämplig för att få en egen bostad. Säsongsvariationen blir därför mindre bland utflyttarna från småhuskommunerna än bland inflyttarna. Utflyttningen från Ekerö Vi fortsätter att studera hur utflyttningen från Ekerö varierar. Av diagram 2 framgår att det finns ett säsongsmönster även bland utflyttarna men i lägre omfattning och med en annan profil. Störst utflyttning inträffar under tredje kvartalet i genomsnitt 51 (70 bland inflyttarna) fler än det glidande medeltalet. Lägst utflyttning har Ekerö under första och andra kvartalet med i genomsnitt 27 resp. 19 färre utflyttare än det glidande genomsnittet. Under första kvartalet går avvikelserna i samma rikting bland in- och utflyttarna men de är betydligt mindre bland utflyttarna. Under andra kvartalet har utflyttningen ett annat säsongsmönster än inflyttningen. Antalet inflyttade ligger något över det glidande genomsnittet medan de utflyttade ligger i genomsnitt 19 under det glidande medelvärdet. I Ekerö kommun har under perioden färdigställts drygt 100 lägenheter per år. Det är brukligt att fler småhus blir klara under andra kvartalet än under resten av året. Det kan vara en förklaring. 1 Medelvärdet för det tredje kvartalet baseras till 90 procent på observerade värden och till 10 procent på antaganden om den framtida utvecklingen. Medelvärdet för det sista kvartalet baseras till 70 procent på observerade värden och till 30 procent på antaganden om den framtida utvecklingen. Om metoden se bilaga 1. 7

10 Diagram 2 Utflyttade från Ekerö fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1 Utflyttningen från Ekerö har ökat i något snabbare takt än folkmängden i kommunen fram till början av år Redan 2007 blev säsongsmönstret nästan utraderat troligen beroende på att efterfrågan på småhus var mycket hög åtminstone under de tre första kvartalen under året med hög inflyttning som följd. Den stora efterfrågan gjorde att småhusen såldes snabbare och utflyttningen påskyndades. Någon gång under andra halvåret 2007 vände utvecklingen. Fr.o.m. fjärde kvartalet 2007 finns det tydliga tecken på att inflyttningen minskade. Minskad efterfrågan medförde prispress på småhusen. För säljarna tog det tid att anpassa sig till den ändrade marknadsbilden. Även år 2008 har därför det etablerade säsongsmönstret lyst med sin frånvaro. Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen både utjämnar och förstorar variationerna i flyttnetto Samvarierar säsongsmönstret för in- och utflyttning ger det ett flyttnetto som har små eller inga variationer mellan kvartalen. Den bilden är dock sällsynt. Snarare är det så att säsongsmönster för in- och utflyttade avviker från varandra. Det gör att det kan bli kraftiga variationer i flyttnettot. 8

11 Ekerös variationer i flyttnetto Diagram 3 Flyttningsnettot för Ekerö fördelat per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1 Återgår vi till att studera utvecklingen i Ekerö kommun finner vi att flyttnettot varierar mindre än inflyttningen men mer än utflyttningen. Det är en följd av att inflyttning och utflyttning har olika säsongsmönster. Det är bara ett fåtal kommuner i länet som har ett sådant mönster. Förutom Ekerö är det Solna, Vaxholm och Salem samt i viss mån Täby och Danderyd. Någon gemensam nämnare är svårt att finna för alla de 6 kommunerna. Med undantag av Solna är det dock fråga om småhuskommuner d.v.s. mer än 50 procent av bostadsbeståndet är småhus. Solna har mönster som indikerar att det bor en hög andel studerande i staden med förhållandevis stor utflyttning under andra kvartalet och stor inflyttning under tredje kvartalet. Sedan andra halvåret 2007 har Ekerös flyttnetto avtagit för att under år 2008 bli negativt. Än så länge finns inga tecken på att kurvan vänder uppåt. Under 1990-talskrisen hade Ekerö positiva flyttnetton. Ett negativt flyttnetto är i det närmaste en ny situation för Ekerö. Man får gå tillbaka till början av talet för att finna tre år med negativa flyttnetton. Då var tillväxten i länet svag vilket medförde att flera kommuner hade negativa flyttnetton. 9

12 Små säsongsvariationer i omflyttningen för kommuner med små lägenheter In- och utflyttningen till/från Sundbyberg som illustrationsexempel Sundbybergs stad tillhör tillsammans med Stockholms stad och Solna stad den mest urbana delen av länet. Den höga andelen smålägenheter medför att det framförallt är ungdomar som flyttar till Sundbyberg. Sundbyberg har ett underskott av barnfamiljer men ett överskott av singlar framförallt i åldrarna år jämfört med länets åldersfördelning. Hög andel ungdomar bland inflyttarna ger en låg säsongsvariation den lägsta bland länets kommuner. Under år 2008 har betydligt fler lägenheter färdigställts i Sundbyberg än de föregående åren. Det kan vara bakgrunden till den högre variationen år Diagram 4 Inflyttade till Sundbyberg fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) De personer som flyttar från Sundbyberg är något äldre än inflyttarna. En del av utflyttarna är familjer med barn i förskoleåldern. Det gör att det blir ett något tydligare säsongsmönster bland utflyttarna men med låga variationer jämfört med övriga kommuner i länet. Det är bara Solna av länets kommuner som har lägre variationer bland utflyttarna. Som regel har länets kommuner större variation mellan kvartalen i inflyttningen än i utflyttningen. Sundbyberg är ett undantag tillsammans med Upplands Väsby, Järfälla och Södertälje. De uppräknade kommunerna har ett tydligt säsongsmönster i utflyttningen medan säsongsvariationerna i inflyttningen tidvis 10

13 är obetydliga. En bidragande orsak till de låga säsongsvariationerna i inflyttning kan var en förhållandevis hög andel invandrare bland inflyttarna och låg andel barnfamiljer. 11

14 Diagram 5 Utflyttade från Sundbyberg fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Sundbybergs flyttnetto varierar mer mellan kvartalen än inflyttningen och ungefär lika mycket som utflyttningen. Jämförelserna görs utifrån låga nivåer varför det ändå inte bör vara så stora problem att tolka nettots utveckling över tiden. Diagram 6 Flyttningsnettot för Sundbyberg fördelat på kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 12

15 Stora variationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Åren var variationerna mellan kvartalen ganska små. De små variationerna kan bero på att migrationen till Sverige är starkt reglerad. För nordiska medborgare gäller inga restriktioner och för medborgare i EU-länderna är restriktionerna numera obetydliga. Drygt 50 procent av de som folkbokförs som inflyttade från utlandet till Stockholms län är tredjelandsmedborgare vilket medför att tillstånd krävs från Migrationsverket för att bli folkbokförd som immigrant. Tillståndsprövningen tar tid. Ansökningarna om tillstånd kan variera över året medan besluten fattas i en ganska jämn taket. Diagram 7. Inflyttade till Stockholms län fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Åren 2007 och 2008 har säsongsmönstret i den utrikes inflyttningen blivit mer påtagligt och förstärkt säsongsmönstret i den totala inflyttningen. År 2006 ökade inflyttningen av personer från EU-länderna 2 med följt av en ökning med under År 2008 noteras en svag nedgång med 300 inflyttade. Personer från Polen svarar för den största delen av uppgången men också återvändande 2 Den 1 maj 2004 utvidgades EU med ytterligare 10 länder varav Polen och de baltiska länderna var en del. 13

16 svenskar. Troligen har den ökade rörligheten av EU-medborgare gett utslag i mer tydliga säsongsvariationer. Diagram 8 Utflyttade från Stockholms län fördelade per kvartal Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Det kan synas förvånande att utflyttningen till utlandet uppvisar bara obetydliga säsongsvariationer. En förklaring till det kan vara att endast ca 75 procent av utflyttarna anmäler flyttningen till Skatteverket. Så småningom upptäcker Skatteverket att det finns personer i landet som saknar inkomster och inte erhåller några bidrag varvid personerna avförs som emigranter. Dessa avregistreringar jämnar sannolikt ut kurvan. M.a.o. statistiken över utflyttningen har låg tillförlitlighet. Diagrammet nedan över de kvartalsvisa flyttningsnettona är tyvärr rörigt. Kurvorna korsar varandra. Till en början, åren , var det inrikes flyttningsnettot större än det utrikes. Fr.o.m har det varit tvärt om det utrikes flyttnettot har varit större än det inrikes. Åren var det utrikes flyttnettot t.o.m. större än det totala flyttnettot. De senaste åren, , svarar i stort sett de utrikes flyttningarna för hela flyttnettot. Gradvis har således de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länet flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. 14

17 Diagram 9 Flyttningsnettot för Stockholms län fördelat per kvartal Källa: tabell 101 i Befpak (SCB). Observera höjdskalan i diagrammet ovan bara är ungefär en tredjedel av vad den är i de två föregående diagrammen. 15

18 Tabell 1 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområden och utflyttade fördelade efter inflyttnings områden procentuell fördelning per kommun Inflyttade fördelade efter utflyttningsområde i Utflyttade fördelade efter inflyttningsområde i Stockholms stad procent av samtliga inflyttade Övriga Övriga Utlandet Stockholms Sverige län Stockholms stad procent av samtliga utflyttade Övriga Övriga Utlandet Stockholms Sverige län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands- Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Samtliga kommuner Källa: Egna beräkningar baserade på RTK:s uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Denna tabell visar den procentuella fördelningen på in- och utflyttade kommunvis. 16

19 Tabell 2 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområden och utflyttade fördelade efter inflyttnings områden procentuell fördelning för länet Inflyttade fördelade efter utflyttningsområde Stockholms Övriga Övriga Utlandet stad Stockholms Sverige län Utflyttade fördelade efter inflyttningsområde Stockholms Övriga Övriga Utlandet stad Stockholms Sverige län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands- Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Egna beräkningar baserade på RTK:s uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Denna tabell visar hur stor andel av länets flyttströmmar som går till/från resp. kommun i länet. För att illustrera användningen av tabellerna 1 och 2 väljer vi Nacka kommun. 49 procent av Nackas inflyttade kommer från Stockholms stad (tab. 1) medan 12 procent av de utflyttade från Stockholms stad till länet väljer att bosätta sig i Nacka kommun (tab. 2). 22 procent av Nackas inflyttade kommer från Stockholms län exkl. Stockholms stad (tab. 1) medan 3 procent av de som flyttar mellan kommuner i länet exkl. Stockholms väljer att bosätta sig i Nacka kommun (tab. 2). 16 procent av Nackas inflyttade kommer från övriga Sverige (=Sverige utom Stockholms län) (tab. 1) medan 3 procent av de som flyttar från övriga Sverige till Stockholms län bosätter sig i Nacka kommun (tab. 2). 13 procent av Nackas inflyttade kommer från utlandet (tab. 1) medan 4 procent av de som flyttar från utlandet till Stockholms län bosätter sig i Nacka (tab. 2). 40 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i Stockholms stad (tab. 1) medan 9 procent av Stockholms stads inflyttade från länet kommer från Nacka (tab. 2). 29 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i länet men ej i Stockholms stad (tab. 1) medan Nackas utflyttade svarar för 3 procent av flyttningarna mellan kommuner i länet exkl. Stockholms stad (tab. 2) 21 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i övriga Sverige (tab. 1) vilket utgör 4 procent av länets utflyttade till övriga Sverige (tab. 2). 10 procent av Nackas utflyttade bosätter sig utomlands (tab. 1) vilket utgör 4 procent av länets utflyttade till utlandet (tab. 2). 17

20 Likheter och olikheter mellan kommunerna Genom att studera säsongsvariationerna i flyttningarna i en kommun med stora svängningar, Ekerö, och en med små svängningar, Sundbyberg, har vi funnit att mönstren varierar mellan kommuner i Stockholms län. In- och utflyttningen till/från länet har betydande säsongsvariationer. Dessa variationer påverkar kommunerna på olika sätt. Inflyttningen är koncentrerad till Stockholms stad och kringliggande kommuner medan utflyttningen från länet mer faller på förortskommunerna. Diagram 10 Standardavvikelsen i procent av medelvärdet på in- respektive utflyttade per kvartal åren Källa: Egna beräkningar baserade på Befpak tabell 101 (SCB). Metod: Standardavvikelsen är beräknad på avståndet mellan observerade värdet och det glidande medelvärdet för att fånga säsongsvariationen. 18

21 Intressant är att se om det finns grupper av kommuner som har ungefär likadana säsongsvariationer och om det i övrigt finns likheter mellan kommuner med gemensamma säsongsmönster. Stora säsongsvariationer i små kommuner med småhus Som vanligt finns samband mellan säsongsvariationerna och storleken på kommunerna men variationerna är också beroende på bebyggelsens struktur. De minsta kommunerna har stora variationer mellan kvartalen beroende att andelen småhus är hög. I denna kategori ingår bl.a. Nykvarn med invånare i slutet av år 2008, Vaxholm (10 747), Salem (15 177), Upplands-Bro (22 682) och Ekerö (24 779). Gemensamt för de två minsta kommunerna, Nykvarn och Vaxholm, är att de har stora svängningar både i inflyttningen och i utflyttningen. För de allra minsta kommunerna är säsongsmönstret i inflyttningen dessutom oregelbundet. Attraktiva kommuner för ungdomar har små säsongsvariationer Små variationer mellan kvartalen har kommuner som är attraktiva för unga flyttare. Typexemplen är Sundbyberg och Solna. Inflyttarna till de båda kommunerna är personer i singelstadiet som kan anpassa tidpunkten för flytt efter de egna behoven. Ett antal förortskommuner med ungefär 2/3 av bostadsbeståndet i flerfamiljhus har också ganska små säsongsvariationer i inflyttningen. Flera av kommunerna har större variationer i utflyttningen. Det tyder på att det är unga människor i singelstadiet som flyttar till kommunerna och sedan bildar familj eftersom utflyttarna i större omfattning är barnfamiljer. Denna grupp utgörs av Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Gemensamt för kommunerna, med undantag av Nacka, är att kommunerna har hög inflyttning av utrikes födda. De perioder då det varit hög inflyttning av utrikes födda har svängningarna mellan kvartalen varit mindre. Sundbyberg har också ett liknande mönster som de ovan uppräknade kommunerna med en större variation i utflyttningen än i inflyttningen. Södertälje har också högre säsongsvariation i utflyttningen än i inflyttningen. Sundbyberg och Södertälje har likheter med kommunerna ovan hög andel invandrare och inflyttning av unga personer. Kommuner med inflyttade barnfamiljer har stora säsongsvariationer Några kommuner - Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö har höga säsongsvariationer i inflyttningen men låga i utflyttningen. Flyttnettot får därmed också stora svängningar mellan kvartalen. Inflyttningen är hög under tredje kvartalet. Det är barnfamiljer som flyttar till kommunerna. Ett kännetecken för dessa kommuner är att befolkningen är välbärgad vilket bl.a. ger en hög medellivslängd. De fyra kommunerna toppar listan över medellivslängden i länet. Inflyttningen till Stockholms stad följer länets variationer Stockholms stad och Solna utgör de mest urbana delarna av länet. För inflyttarna från övriga Sverige är Stockholms stad det naturliga målet. Drygt 50 procent av länets inflyttare från övriga Sverige bosätter sig i de båda kommunerna. För stadens del medför det att länets säsongsmönster i inflyttningen ger utslag. Både Stockholms stad och Solna har större säsongsvariation i inflyttningen än i 19

22 utflyttningen. Omkring hälften 3 av länets kommuner rekryterar en tredjedel eller mer av sina inflyttare från Stockholms stad. Utflyttarnas säsongsmönster påverkar därför variationerna i inflyttningen till flertalet av länets kommuner. Skärgårdskommunerna har stora variationer både i in- och i utflyttningen Flera av länets skärgårdskommuner Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö och Nynäshamn - har stora variationer i både in- och utflyttningen. För flera av kommunerna är säsongsmönstret i utflyttningen regelbundet. Typexemplet är Österåker som har låg utflyttning under första kvartalet och hög under tredje kvartalet. Troligen finns det ett etablerat mönster bland potentiella utflyttare. Man känner väl till att det är störst efterfrågan på bostäder i skärgårdskommunerna inför höstterminens start i förskola och skola. Utflyttningen anpassas till efterfrågan på bostäder bland inflyttarna. Variationer i kommunalskatten kan snedvrida flyttningsstatistiken I den kommun man är folkbokförd den 1 november betalar man kommunalskatt nästkommande år. Skillnaden i skattesatsen är ungefär 3 procentenheter mellan den lägsta (Solna år 2009) och den högsta (Värmdö år 2009). Variationerna i skattesatsen påverkar sannolikt flyttningsstatistiken. Flyttar men till en lågskattekommun i november kan det vara frestande att anmäla flyttningen före den 1 november för att få lägre skatt. Flyttar man från en lågskattekommun i oktober kanske en del väljer att anmäla flyttning efter 1 november av samma skäl. Lågskattekommuner i länet är Solna, Danderyd, Täby, Stockholms stad och Sollentuna. Vid flytt till högskattekommuner kan handlingsmönstret bli det spegelvända. Flyttar man till kommunen i oktober eller tidigare kan en del personer välja att anmäla flyttningen efter 1 november för att undvika höjningen av kommunalskatten. Flyttar man från kommunen under november eller december kanske en del väljer att anmäla ett flyttdatum före den 1 november. Högskattekommuner i länet är Botkyrka, Värmdö, Norrtälje, Sigtuna och Södertälje. Så länge som flyttarna manipulerar flyttdatum inom månaderna oktober - december d.v.s. fjärde kvartalet ger det inga avtryck i den kvartalsvisa flyttningsstatistiken. Sannolikt sker de flesta tidigare- eller senareläggningarna av flyttdatum under sista kvartalet. Däremot ger manipulationerna utslag i befolkningssiffrorna den 1 november vilka ligger till grund för det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Lågskattekommunen Solna har stor folkökning under årets första 10 månader och som regel folkminskning under årets 2 sista månader. Anpassningarna av flyttningsanmälningarna för att minimera skatten ger utslag i flyttningsstatistiken. Solnas flyttnetto ligger som regel nära noll under fjärde kvartalet jämfört med medelvärdet på ca +65 för de tre övriga kvartalen. Danderyd har ett liknande mönster. I högskattekommunen Värmdö ser vi ett helt annat mönster än i Solna och Danderyd. Ungefär en femtedel av folkökningen inträffar under årets 2 sista må- 3 Kommuner som har mer än en tredjedel av inflyttarna från Stockholms stad är Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Vaxholm och Värmdö. 20

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Demografisk rapport 2011:01 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsframskrivning 2009 2030 2010:3

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Stockholmsmigranterna

Läs mer

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkning och befolkningsförändringar 2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 29 S 21:8 21-7-7 Johan Regnér 8-58 35 65 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel

Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel STATISTIK OM STHLM Befolkning: Befolkningsöversikt 21 S 211:8 211-6-22 Jon Danielsson & Jeanette Bandel 8-58 35 25 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar,

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 DEMOGRAFISK ANALYS BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010-2030

ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 DEMOGRAFISK ANALYS BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010-2030 ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010-2030 - BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134 81 Gustavsberg Telefon: 08-570 470 00 Fax 08-570 483

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2011

Fruktsamhet och mortalitet 2011 Demografisk rapport 2012:08 Fruktsamhet och mortalitet 2011 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos för Stockholms län 2012-2021 Fruktsamhet och mortalitet 2011 uppdelat på

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Östra Mellansverige SE12. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BEFOLKNING Befolkningsöversikt 2007 Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar S 2008:14 Frida Saarinen 2008-12-01 Tel: 508 35 004 Befolkningstillväxten,

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer