Program kurs och avtalskonferens november 2015
|
|
- Alexander Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program kurs och avtalskonferens november 2015 Onsdagen den 18 november 10 Avfärd från Cityterminalen Välkomstkaffe och smörgås Presentation av program. Inledning av förbundsordförande Jonas Nordling Delaktighet och inflytande. Hur utvecklar vi samverkansarbetet? Göran Björling (Lärarnas Riksförbund). Praktiska erfarenheter utifrån samverkansarbete i friskolekoncernerna Lunch Delaktighet och inflytande (forts.). Förhandling och insyn vid anlitande av produktionsbolag, frilans, med mera. Johan Lif (Journalistförbundet) Så arbetar vi med social och organisatorisk arbetsmiljö utifrån den nya föreskriften. Lise Donovan (TCO) Kaffe. Incheckning Upphovsrätten i kollektivavtalen dåtid, nutid och framtid. Olle Wilöf (Journalistförbundet) Så tänker arbetsgivarna inför avtalsrörelsen. Hans O Andersson och Lennart Wiklund (Medieföretagen) Middag Val av valnämnden. Introduktion till grupparbeten och information om avtalsrörelsen. Ulrica Widsell (Journalistförbundet) Grupparbeten Vickning/mingel. Torsdagen den 19 november 9 Inledning. Jonas Nordling, Ulrica Widsell, Johan Lif Presentation grupparbeten Diskussion i plena. Prioriterade krav och områden i avtalsrörelsen Lunch Fortsatt diskussion Fastställande av vilka områden/krav som ska skickas till avtalsdelegationen Kaffe Val av avtalsdelegation Avfärd.
2 AVTAL 2016 Underlag inför avtalskonferensen Journalistförbundets kollektivavtal med Almega Medieföretagen löper ut den 31 mars Avtalsrörelsen är en möjlighet för oss att lyfta fram hur vi vill att villkoren på våra arbetsplatser ska förbättras. En avtalsrörelse innebär också stora utmaningar. Detta gäller inte minst inför 2016 både utifrån det pressade läget i mediebranschen och den stora osäkerheten i världen utanför. I detta material finns en bakgrundsbeskrivning till årets avtalsrörelse, en omvärldsanalys och en genomgång av några aktuella ämnesområden. Beskrivningarna är på intet sätt uttömmande, men vår förhoppning är att materialet ändå ska tjäna som ett underlag till diskussionerna på avtalskonferensen. I och med denna avtalskonferens inleder vi Journalistförbundets avtalsrörelse. Vi är glada att du valt att delta. Jonas Nordling Förbundsordförande Johan Lif Förhandlingschef Katarina Dahlskog Förbundsjurist
3 Fem avtal - eller ett? Vi har i dag kollektivavtal på fem områden: dagspress, public service, tidskrift, kommersiella etermedier och bemanning. Sedan avtalsrörelsen 2010 arbetar Journalistförbundet för att de fem avtalen ska samordnas till ett gemensamt journalistavtal. Denna strävan har genomsyrat förbundets alla avtalsrörelser sedan dess och även slagits fast av vår senaste kongress. Vi måste dock tyvärr konstatera att den gemensamma processen med arbetsgivarna mot att uppnå ett avtal har avstannat. Vår motpart, Almega Medieföretagen, har förklarat att de inte ser några förutsättningar att fortsätta arbetet. Journalistförbundet har en annan uppfattning. Behovet av ett gemensamt avtal är inte mindre i dag än när kravet först formulerades för fem år sedan tvärtom. Därför håller vi även denna avtalskonferens gemensamt för alla fem avtalsområdena, med ambitionen att uppnå så likalydande villkor i de olika avtalen som möjligt. Bakgrunden till tanken om ett avtal Journalistförbundets avtalsrörelse 2007 präglades av flera konflikter. Efter det beslutade förbundets motparter i de tre arbetsgivarorganisationerna TU (Tidningsutgivarna), MIA (Medie- och informationsarbetsgivarna) och SRAO (SR/SVT/UR) att gå samman till en gemensam arbetsgivarorganisation. Sammanslagningen genomfördes 2009 då Medieföretagen bildades som en del av Almega inom Svenskt Näringsliv. Syftet var att bättre kunna möta Journalistförbundet i förhandlingar, undvika de konflikter som präglat förbundets avtalsrörelser under många års tid och göra kollektivavtalen mer lika vanliga tjänstemannaavtal. Journalistförbundet välkomnade organisationernas samgående. Även vi hoppades på färre konflikter och bättre förhandlingar. Vi såg också att de gamla gränserna mellan avtalsområdena blev allt mer irrelevanta i takt med medielandskapets förändringar. Ett medieföretag som traditionellt ägnat sig åt utgivning av dagstidningar kan i dag, till exempel, också producera kommersiell tv med ett journalistiskt innehåll. Med ett gemensamt avtal skulle vi också kunna fånga upp företag som tidigare inte omfattats av förbundets avtal över huvud taget, som produktionsbolag. Vi formulerade också en långsiktig strategi för att införliva de bemanningsanställda i ett gemensamt journalistavtal, och för att använda processen som avstamp för att åstadkomma även ett gemensamt frilansavtal. Ett avtal men inga stora försämringar av befintliga villkor. Det var förbundets ingång när vi inledde arbetet. Därför var vi också beredda att diskutera olika former av övergångslösningar och särregleringar för olika områden. Inför avtalsrörelsen 2010 utarbetade förbundet en strategi i syfte att teckna ett journalistavtal för alla medieföretag inklusive produktionsbolag. Avtalskonferensen utsåg för första gången en gemensam förhandlingsdelegation inför avtalsrörelsen. Delegationen fastställde kravet på ett avtal och preciserade specifika avtalskrav. Medieföretagen hade snarare tänkt sig att diskussionen skulle utgå från ett blankt papper.
4 I avtalsförhandlingarna beslutade de centrala parterna att tillsätta en arbetsgrupp för att fortsätta arbetet med att utforma ett avtal. Utifrån detta gemensamma arbete gick parterna in i avtalsrörelsen 2012, dock utan att fullt ut kunna enas om likalydande villkor. Arbetet fortsatte därför i partsgemensamma arbetsgrupper inriktade på de frågor där problemen varit som störst: arbetstid (inklusive OB och övertid), föräldralön, anställningsformer och uppsägningsvillkor. Inte heller avtalsrörelsen 2013 ledde fram till ett gemensamt avtal. Svårigheterna fanns inte minst på tidskrifts- och public serviceområdena. Medieföretagen uttalade i förhandlingsprotokollet angående ett avtal -processen: Medieföretagen fortsätter gärna den dialogen men konstaterar att inga möjligheter finns för en sådan samordning i 2013 års avtalsrörelse. Därtill är parterna för långt ifrån varandra i avgörande frågor. Medieföretagen menar att en samordning måste medge utrymme för alla branschers specifika behov som de uttrycks i de befintliga avtalen, affärskritiska såväl som avtal som är avgörande för respektive bolag. Det är inte möjligt att begränsa något företags handlingsfrihet i ett av de fyra avtalen för att skapa utrymme för andra företag i ett annat av avtalen. Företagens fokus måste nu helt ligga på att hantera omställningar och de kostnadsökningar som nya löneavtal innebär. Medieföretagens styrelse ska hösten 2013 analysera förut sättningarna för ett fortsatt arbete om ett kollektivavtal och avser att återkomma till Journalistförbundet så snart ett beslut föreligger. Medieföretagen meddelade under 2015 att deras styrelse förklarat att de inte ser några förutsättningar att fortsätta arbetet. Vad har vi uppnått och hur går vi vidare? Trots att processen avstannade i och med 2013 års avtalsrörelse har den lett fram till att de fyra avtalen närmat sig varandra på ett antal viktiga punkter. Vi har numera ett gemensamt löneavtal, likalydande skrivningar om kompetensutveckling och semester, med mera. Det gemensamma frilansavtal som sommaren 2015 tecknades mellan Journalistförbundet och Medieföretagen får också ses som ett indirekt resultat av arbetet med ett avtal. De fortsatt snabba förändringarna inom mediebranschen, inklusive uppluckringen mellan olika medieformer och frågan om vad som egentligen utgör journalistiskt arbete, gör att behovet av ett likalydande avtal i dag är ännu större än när diskussionerna inleddes. Under alla omständigheter ligger det i förbundets intresse att verka för så likalydande villkor i avtalen som möjligt, även om de även efter 2016 års avtalsrörelse formellt kvarstår som separata avtal. Ett bemanningsavtal? Journalistförbundet har haft kollektivavtal med bemanningsföretag i tio år träffade vi avtal med Mediakompetens, som i dag är en del av Proffice. Vi stod då inför valet att antingen träffa ett eget bemanningsavtal eller att låta bemanningsanställda journalister omfattas av ett
5 tjänstemannaavtal med HTF (i dag Unionen). När det uppstod nya bemanningsföretag inom TU, och sedermera Medieföretagen, kunde vi även fånga upp dessa med ett eget bemanningsavtal. Våra bemanningsavtal bygger på HTF/Unionens tjänstemannaavtal för bemanningsanställda, men innehåller ett antal journalistiskt anpassade särregleringar. När bemanningsföretagen gjorde sitt intåg i mediebranschen var det med det uttalade syftet att hitta ett smidigt sätt för företagen att tillgodose sina behov av tillfällig arbetskraft. Journalister som tidigare gått från det ena 11-månadersvikariatet till det andra kunde, sades det från arbetsgivarna, i stället få relativt trygga anställningar inom bemanningsföretagen. Verkligheten i dag ser, åtminstone till stor del, annorlunda ut. De stora mediekoncernernas fyra egna bemanningsföretag är rent interna konstruktioner som dels fungerar som vikariepooler för koncernernas olika företag, dels som bolag där medarbetarna arbetar stadigvarande mot en och samma kund. Fråga är då om bemanningsavtalet i sin nuvarande form har spelat ut sin roll. Ska de vanliga journalistavtalen öppnas för arbetstidslösningar som, på ett enklare sätt än i dag, möjliggör vikariepooler, där de anställda omfattas av samma villkor som alla andra? Ska omfattningen av bemanningsavtalet ändras så att det bara gäller företag som ägnar sig åt renodlad, kommersiell uthyrning av arbetskraft? Omvärlden Som alla mindre fackförbund på svensk arbetsmarknad är Journalistförbundet i hög grad beroende av den övriga avtalsrörelsen. Den så kallade lönenormeringen som infördes i avtalsrörelsen i och med att industriavtalet träffades 1995 har gällt oss i lika hög grad som andra förbund. Löneutrymmet i våra kollektivavtal har alltså varit beroende av det märke som förhandlas fram mellan parterna inom industrin, och som övrig arbetsmarknad sedan rättar sig efter. Facken inom industrin (IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer) har inför 2016 års avtalsrörelse krävt ett ettårigt avtal med löneökningar om 2,8 procent. I de fall avtalen innehåller en lägsta löneökningsnivå kräver Facken inom industrin att den ska vara 450 kronor. Vidare krävs ett systematiskt jämställdhetsarbete, ytterligare avsättningar för flexpension och ett partsgemensamt arbetsmiljöarbete med särskild tonvikt på att implementera Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (mer om den nedan). Sedan en tid tillbaka har det förutspåtts att avtalsrörelsen 2016 riskerar att bli stökig. Det finns i dagsläget ingen anledning att revidera den prognosen, inte minst efter att LO-förbundens samordning spruckit sedan försöken att enas om en särskild satsning på lågavlönade, kvinnodominerade yrken misslyckats. Detta innebär att ett flertal LO-förbund förklarat att de inför avtalsrörelsen inte ser sig som bundna av industrinormeringen utan kan ta fram egna plattformar för lönekrav. En grundläggande skiljelinje mellan arbetsmarknadens parter inför avtalsrörelsen gäller frågan om huruvida löneförhandlingarna ska utgå från Riksbankens inflationsmål om 2 procent eller den faktiska, väsentligt lägre, inflationen. Fackförbunden företräder den förra
6 ståndpunkten, arbetsgivarnas organisationer den senare. Det statliga Konjunkturinstitutet (KI) uttalade nyligen att inflationsmålet bör förbli det nominella ankaret för lönebildningen. KI manade samtidigt till försiktighet i löneförhandlingarna, och pekar på risker både med höga och låga löneökningar i kollektivavtalen, samt utmålar gällande lägstalöner som en problematisk tröskel mot arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv, å sin sida, har vid varje möjligt tillfälle betonat sina huvudsakliga budskap inför avtalsrörelsen: de låga produktivitetsökningarna gör att utrymmet för löneökningar är begränsat; höga löneökningar riskerar att hämma företagens konkurrenskraft och öka arbetslösheten; att fortsätta att överskatta inflationen innebär för höga reallöneökningar. Förbunden inom Almega har från sitt håll kritiserat industrinormeringen för att vara illa anpassad för tjänstesektorn, och kraftfullt förespråkat löneavtal utan centralt angivna värden det vill säga en helt lokal lönebildning, teoretiskt anpassad efter det enskilda företagets förmåga. Det är i dag, enligt Medlingsinstitutet, omkring svenska arbetstagare som omfattas av så kallade sifferlösa avtal, vilket i sig innebär en successiv strukturell underminering av industrins normerande roll inom lönebildningen. På den privata tjänstemannasidan har Unionen krävt ett likartat system för flexpension som inom industrin det vill säga ett kollektivavtalat system för dels extra avsättningar till tjänstepensionen, dels utökade möjligheter att gå ned i tid under de sista åren i arbetslivet. Detta är ett system som arbetsgivarmotparten Almega hittills förhållit sig starkt avvisande till. Avtalskonferens så funkar det Avtalskonferensens uppgift är att diskutera och prioritera vilka krav Journalistförbundet ska driva i kommande avtalsförhandlingar och att utse avtalsdelegerade som tillsammans med förbundsstyrelsen deltar i avtalsförhandlingarna. Vilka krav förbundet överlämnar till motparten beslutas av Förbundsstyrelsen (FS) tillsammans med den delegation som konferensen utser. Enligt Journalistförbundet stadgar är det FS som beslutar om delegationens storlek och hur delegationen ska utses. FS har inför årets konferens beslutat att konferensen ska bestå av två ledamöter, jämte suppleanter, från varje avtalsområde: dagspress, public service, tidskrift, etermedia och bemanning. Konferensens beslut bereds av en valnämnd som utses under konferensen. Konferensdeltagarna har på förhand uppmanats att föreslå lämpliga namn till valnämnden. Konferensen kommer att diskutera prioriterade krav och områden i två former: dels under grupparbeten, dels i en öppen diskussion i plenum. De kongressmotioner som berört avtalsfrågor och som kongressen skickat vidare till konferensen och till avtalsdelegationen bifogas detta underlag. Grupparbetena kommer att ägnas åt tre frågor: 1. Hur förändrar vi avtalen för att förbättra samverkan mellan klubb och arbetsgivare? 2. Hur förändrar vi avtalen för att förbättra villkoren för visstidsanställda?
7 3. Vad skulle behöva ändras i kollektivavtalet för att åstadkomma förbättringar gällande arbetsmiljön kopplat till arbetstiderna? Journalistförbundet har under hösten låtit klubbarna besvara en enkät med frågor om bland annat dessa områden. Enkäten besvarades av 72 klubbar och sektioner, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 40 procent. Samverkan och kompetensutveckling I dag finns en rad olika former genom vilka det lokala facket och arbetsgivaren ska samverka. Utöver förhandlingar enligt Medbestämmandelagen (MBL) finns samverkan med skyddsombud och berörda anställda genom Arbetsmiljölagen. Därutöver ska samverkan ske genom löneprocessen, i den mån den tillämpas, samt, på endera partens begäran, i ett kompetensutvecklingsråd. I Utvecklingsavtalet finns ytterligare skrivningar om utökat samverkansarbete. Rättigheten för facket att utse representanter till bolagsstyrelsen bör också nämnas i sammanhanget. Journalistförbundets enkät visar att det är förhållandevis vanligt att klubbarna samverkar med arbetsgivaren även i mer informella sammanhang, till exempel genom löpande avstämningsmöten. Arbetsmiljöfrågorna är också ett område där det samverkas regelbundet. Förhållandevis många anger också att de över huvud taget inte har något samverkansarbete på arbetsplatsen utöver traditionella MBL-förhandlingar. Över 70 procent av klubbarna svarar i enkäten att det inte finns något kompetensutvecklingsråd på arbetsplatsen. Av de 20 klubbar som angav att det fanns ett kompetensutvecklingsråd, var det ingen som tyckte att det fungerade mycket bra. 6 klubbar svarade att det fungerade bra, 10 att det fungerade varken bra eller dåligt och 4 att det fungerade dåligt. De flesta klubbar anger dock att det kompetensutvecklingsråd eller ej förekommer någon form av kompetensutveckling på arbetsplatsen, även om det kan variera kraftigt både i vilken omfattning och på vems initiativ den bedrivs. Den befintliga kompetensutvecklingen tycks alltså i hög utsträckning ske utanför ramarna för samverkan mellan arbetsgivaren och den lokala parten. Inom vissa andra delar av arbetsmarknaden är de olika samverkansformerna reglerade genom särskilda samverkansavtal. Detta gäller inte minst inom den offentliga sektorn, men även inom delar av privat sektor. Exempelvis är PTK, som företräder samtliga förbund för privatanställda tjänstemän, part i ett samverkansavtal inom fastighetsbranschen. Det finns också otaliga exempel på lokala samverkansavtal, även inom Journalistförbundet. Samverkansavtal kan vara ett effektivt och ändamålsenligt sätt att hantera både förhandlingsoch arbetsmiljöfrågor, liksom andra frågor av mer eller mindre informell karaktär. Dock ställer samverkansavtal krav på relationerna och förtroendet mellan de lokala parterna. Visstidsanställningar I vår enkät har vi försökt kartlägga organisationsgraden på våra arbetsplatser och varför vissa väljer att stå utanför Journalistförbundet. För de visstidsanställda är det en anledning som
8 dominerar: skillnaden mellan förbundets och Unionens avtal på public service-området. Unionens avtal medger programanställning upp till fem år, vilket innebär att många visstidsanställda journalister inom public service-företagen undviker medlemskap i Journalistförbundet för att kunna arbeta längre utan att riskera utlasning. Diskrepansen mellan avtalen på den här punkten är således, av lätt insedda skäl, ett starkt incitament för visstidsanställda inom public service att välja bort Journalistförbundet. Detta är ett problem som vi måste adressera i avtalsrörelsen. Förbundet har i processen mot ett gemensamt avtal arbetat särskilt med frågan om anställningsformer. Det kvarstår dock problem på detta område, inte minst i och med de olika avtalens skilda konverteringsregler det vill säga hur lång tid en visstidsanställning för fortgå innan den övergår till en tillsvidareanställning. Arbetstider och arbetsmiljö Arbetstider är sedan länge en komplicerad fråga mellan parterna på dagspressområdet. Arbetsgivarna har under många års tid försökt att utöka arbetstiden för medarbetarna på olika sätt: genom att säga upp lokala avtal, genom att dra in ensidigt utgivna förmåner och genom att tvista om hur kollektivavtalet ska tolkas i olika delar. Förbundet har en pågående och mycket omfattande tvist med UNT som berör just dessa frågor. En del av detta mål avgjordes, till vår nackdel, under sommaren I samband med två lönerevisioner på 1980-talet hade förbundets medlemmar avstått löneökningar utöver det centrala avtalets värde och i stället utverkat två lediga dagar. Arbetsdomstolen fann att detta var ett lokalt avtal utan koppling till det centrala avtalets lönebestämmelser, och att det således kunde sägas upp ensidigt av arbetsgivaren. Andra pågående tvister berör den arbetsmiljöpott som förbundet överenskom om i samband med avtalsförhandlingarna Medlemmarna avstod 1,5 procent av lönesumman till förmån för arbetstidsförkortningarna, som skulle fördelas på redaktionerna i enlighet med lokalt träffade kollektivavtal. Medieföretagen hävdar, bland annat, att dessa lokala avtal upphör att gälla när ett bolag som omfattades av 1981 års överenskommelse övergår till ett bolag som inte omfattas av överenskommelse om arbetsmiljöpott trots att det centrala avtalet är detsamma. Att i detalj redogöra för dessa tvister låter sig inte göras. Ett problem med denna långa rad av oenigheter kring arbetstidsreglerna i dagspressavtalet är att det lokala samverkansarbetet kring arbetstider blivit lidande. En konstruktiv diskussion kring arbetsmiljökonsekvenserna av schemaläggning på obekväma arbetstider, av långa pass eller av bristande återhämtning har på många håll omöjliggjorts. Oavsett utgången i de tvisterna kring juridiken i kollektivavtalet är det av det största vikt för förbundets medlemmar att vi kan få en sådan saklig diskussion av hur arbetsmiljön påverkas av arbetstiderna. Detta gäller långt ifrån enbart på dagspressområdet, utan också i hög grad inom etermedia och public service, där arbete på obekväma arbetstider är vanligt förekommande, och inom bemanningsområdet, där problemen snarare handlat om konsekvenserna av kraven på en närmast obegränsad tillgänglighet.
9 Kvällsarbete förekommer enligt enkäten till klubbarna på över 80 procent av våra arbetsplatser; renodlat nattarbete (det vill säga arbete i huvudsak mellan kl 22 och kl 06) på 35 procent. Bara detta gör att journalistiken ställer andra krav på arbetsmiljöarbetet än mycket annat arbete inom tjänstemannasektorn. Hur lever då arbetsgivarna upp till sitt arbetsmiljöansvar? 32 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren vid schemaläggningen i hög mån tar hänsyn till kravet att kunna förena arbete och föräldraskap, 11 procent att arbetsgivarna i hög mån tar hänsyn till de enskilda medarbetarnas arbetsmiljö när arbetstiderna fördelas. Det är 67 procent av klubbarna som svarat att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, 33 procent att detta inte görs. Här finns det alltså ett stort utrymme för förbättringar. Det är en angelägen fråga för förbundet att försöka ta ett helhetsgrepp på arbetstiderna inte bara utifrån arbetstidens yttersta ramar (veckoarbetstidsmått, och så vidare), utan också utifrån kvaliteten på arbetstidsförläggningen. Hur verkar vi på bästa sätt för arbetstider som inte tär på medarbetarnas hälsa och som är förenliga med privatlivet? Till denna frågeställning hör också den ökande förekomsten av gränslöst arbete, det vill säga uttalade eller outtalade krav på att medarbetarna ska vara tillgängliga även utanför den ordinarie arbetstiden, och att gränserna mellan arbete och fritid på andra sätt alltmer suddas ut. När vi i enkäten bad klubbarna att rangordna vilka arbetsmiljöfrågor som är viktigast för medlemmarna kom stress och hög arbetsbelastning på en klar förstaplats. Näst viktigaste frågan var arbetstider och arbetstidens längd. Dessa frågor är naturligtvis i viss mån sammanhängande. De frågor som prioriterades därefter var, i fallande skala: andra organisatoriska problem (otydlighet i organisationen, bristande ledarskap, konflikter, särbehandling, med mera), fysisk arbetsmiljö, digital arbetsmiljö, säkerhetsfrågor, och arbetsanpassning och rehabilitering. I mars nästa år träder en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket i kraft som just berör de arbetsmiljöfrågor som våra medlemmar angett som viktigast: organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskriften utges med stöd av arbetsmiljölagen, och gäller alltså som en lagtext. Här anges, bland annat, att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, samt att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Det är en viktig uppgift för förbundet att, gemensamt med arbetsgivarna, se till att denna föreskrift implementeras på ett meningsfullt sätt på våra arbetsplatser. Löneprocessen Sedan 2013 rekommenderar Journalistförbundet och Medieföretagen att de lokala parterna ska använda en processmodell för att förbättra lönesättningen på företagen. Löneprocessen är frivillig och ersätter i viss mån de traditionella pottförhandlingarna. I 2015 års avtal saknas därtill för första gången ett angivet centralt garantibelopp. Löneprocessen kan ses som ett sätt att fullt ut försöka genomföra det system med individuella löner som funnits i förbundets kollektivavtal sedan 1990-talet. En korrekt genomförd löneprocess ska ge individen en större möjlighet att påverka sin egen lön, genom tydliga mål i medarbetarsamtalet och tydlig uppföljning i lönesamtalet.
10 Vår enkät visar att nästan hälften av klubbarna har tillämpat processen, helt eller delvis. Enkätsvaren får dock läsas med viss försiktighet, eftersom alla klubbar vid enkättillfället inte var klara med årets löneförhandlingar. De flesta av dessa klubbar, men inte alla, har angett att arbetsgivarna följt processens olika steg: inledande samtal klubben om förutsättningarna för företagets lönesättning, medarbetar- eller utvecklingssamtal, samverkan kring lönepolicy och lönekriterier, samt lönesamtal. Dock brister det i uppföljningen: bara ett fåtal klubbar anger att de gemensamt utvärderat processen tillsammans med arbetsgivarna. Anledningarna till varför löneprocessen inte tillämpats på vissa arbetsplatser varierar. Okunskap och ointresse från ledningen är förekommande svar, liksom att man i stället tillämpar det traditionella systemet. Vissa anger chefsbyten och tidsbrist som orsaker. Till de klubbar som använt löneprocessen har vi ställt frågan hur den kan förbättras. Här finns återkommande önskemål om skarpare regler kring medarbetar- och lönesamtal, samt att kravet på klubbarnas delaktighet måste skärpas. Förhållandevis många svarar också att de tycker löneprocessen fungerar bra, eller att den åtminstone bidragit till att arbetet med lönesättningen har fått en bättre struktur. I 2015 års löneavtal fanns, som sagt, inte något garantibelopp. Det är runt en fjärdedel av klubbarna som svarat att de har medlemmar som inte fått någon löneökning alls i år. När detta ändå har förekommit handlar det i de allra flesta fall om medarbetare som redan har en strukturellt sett hög lön (kanske till följd av en tidigare chefstjänst eller liknande). Bara några få uppger att det finns medlemmar som nollats på grund av bristande prestationer i arbetet. Att arbetet med löneprocessen ska fortsätta är med stor sannolikhet ett prioriterat krav från arbetsgivarna i avtalsrörelsen. Därför är det viktigt för förbundet att säkerställa att processen fungerar som den är tänkt, både utifrån den enskilda medlemmens intresse av att kunna påverka sin lön och utifrån klubbarnas kollektiva intresse av att kunna påverka principerna och formerna för lönesättningen.
Program kurs och avtalskonferens januari 2018
Program kurs och avtalskonferens 17-18 januari 2018 Tisdagen den 17 januari 10.00 Avfärd från Cityterminalen 10.45 Välkomstkaffe och smörgås 11.00 Jonas Nordling, förbundsordförande, hälsar välkommen.
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merJournalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet
Journalistavtalet, Dagspress 2017-2020 Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet Journalistförbundet har 2017 träffat ett treårigt kollektivavtal för journalister verksamma inom dagspressföretag.
Läs merBemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016
Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna
Läs merUnionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv
Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår
Läs merJournalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet
Journalistavtalet, Etermedier 2017-2020 Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet Journalistförbundet har 2017 träffat ett treårigt kollektivavtal för journalister verksamma inom kommersiella
Läs merFLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information
FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information 1 OKTOBER 2017 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merDatum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten
A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för
Läs merAvtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Läs merFörslag till inriktningsbeslut - Sid 1(5)
Gemensam inriktning för 2017 års avtalsrörelse Förbundsrådet fastställer förbundets mål och övergripande inriktning för förhandlingar och väljer branschdelegationer. Inriktningen anger den allmänna inriktningen
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merFLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information
FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information SEPTEMBER 2017 1 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6
Läs merSveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM
Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna yrkar följande avtalsförändringar fr.o.m. 1 april 2016 Avtalsperiod Utgångspunkten för avtalskraven är en
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merAvsiktsförklaring 16 augusti 2011
Avsiktsförklaring 16 augusti 2011 1 Namn och deltagare Facken inom industrin är ett samarbete mellan fackförbund som organiserar anställda inom industrin och omfattas av Industriavtalet. De fem förbunden
Läs merStödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merLöneprocessen - pågår hela året
Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merVad är flexpension? Varför flexpension? Vem får flexpension? Flexpension en del i pensionssystemet... 6
1 Vad är flexpension?.... 3 Varför flexpension?... 4 Vem får flexpension?... 5 Flexpension en del i pensionssystemet... 6 Möjlighet att gå ned i arbetstid... 8 Kontakta oss gärna... 9 Bilaga 1... 10 2
Läs merAvtalsextra 7 juni 2017
Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden
Läs merTill förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken. Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni januari 2012
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni 2010-31 januari 2012 KOMMENTARER INFÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGEN 2010 Som branschansvarig
Läs merAvtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna 2017
Arbetsgivarcirkulär Avtalsfrågor Massa/Papper Nr. 3 7 april 2017 Avtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna 2017 Den 31 mars 2017 träffade Industriarbetsgivarna ett 36-månadersavtal för perioden
Läs merJournalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet
Journalistavtalet, Public service 2017-2020 Journalistförbundets kommentarer till förändring i avtalet Journalistförbundet har 2017 träffat ett treårigt kollektivavtal för journalister verksamma inom public
Läs merArbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4
Cirkulärnr: 15:40 Diarienr: 15/06402 P-cirknr: 15-2:17 Nyckelord: Arbetsmiljö, föreskrift 2015:4 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Frida Kertz och Lina Cronebäck Avd för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merAvtal 2016 rörelsen är igång
Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs merAvtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden
Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt
Läs meraktuellt EXTRA Arbetsgivar 24 FEBRUARI 2015 Innehåll Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Bakgrund Endast till medlemmar inom bransch Idrott
Arbetsgivar aktuellt EXTRA 24 FEBRUARI 2015 Endast till medlemmar inom bransch Idrott Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Förhandlingarna om ett nytt avtal för bransch Idrott är avslutade avseende både
Läs merMotverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )
Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att
Läs merInformation till Akademikerföreningar på IDEA området
Akademikerförbunden Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm www.akademikerforbunden.se Information till Akademikerföreningar på IDEA området Här kommer kompletterande information till tidigare
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...
Läs merDokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Läs merVår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!
1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merInför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Läs merAvtalskonferens Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017
Avtalskonferens 2017 Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017 Agenda Utgångspunkter inför avtalsförhandlingarna 2017 Ingångsvärden, ekonomi, parternas avtalskrav Nyheter i de avtal som träffats Avtalslängd,
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merSvenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom LO enats
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är
Läs merUPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN. Cirkulärnr: 18:33 Diarienr: 18/04269 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord:
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 18:33 Diarienr: 18/04269 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: HÖK 18, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund
Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse
Läs merAvtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal
1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter
Läs merPersonalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Läs merInformation om nytt avtal inom Svensk Handel
2013-05-30 Information om nytt avtal inom Svensk Handel Akademikerförbunden och Svensk Handel tecknade nytt kollektivavtal den 21 maj 2013 med giltighet från den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2016.
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...
Läs merMicke Svedemar Kontaktombudsman
Micke Svedemar Kontaktombudsman E-mail: ms@sulf.se http://www.sulf.se Äntligen måndag. Eller! Hjärnan är ett underbart organ. Det börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte fungera förrän
Läs merDet är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att
Partsgemensam avsiktsförklaring för det statliga avtalsområdet De centrala parterna inom det statliga avtalsområdet, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko ser det som angeläget att bidra till att
Läs merSAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merFACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Läs merRiktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förbundets 12 målsättningar 6 Utbildning 7 Ansvarsfördelning 8 2 Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete Inledning
Läs merAVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom Gruvornas Arbetsgivarförbunds avtalsområde Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari 2012-31 mars 2013 KOMMENTARER INFÖR LOKALA
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.
Läs merLöneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs merSveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor
Avtalsyrkanden 2016 Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor HÖK med bilagor Lön och ersättningar Löneökningar Kommunal yrkar på löneökningar med minst
Läs merSamverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap
2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna
Läs merTill lokala förtroendevalda inom Livsmedelsföretagens avtalsområde Avtalsperiod: 1 april mars 2020
Till lokala förtroendevalda inom Livsmedelsföretagens avtalsområde Avtalsperiod: 1 april 2017 31 mars 2020 Avtalsinformation Resultatet av avtalsrörelsen 2017 är en 3 årig avtalsperiod där det sista avtalsåret
Läs merKollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision
Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som
Läs merFÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega
FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega Inledning Frågan om flexpension skakade om avtalsrörelsen 2016 och vi hade en situation där över
Läs merRIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen
RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen Inhyrd från bemanningsföretag? Välkommen till IF Metall Detta är en del av IF Metalls material till anställda och förtroendevalda som
Läs merArbetsgrupp sjöbefäl Rapport
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merKollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Läs merLOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merDet var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merSamverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
Läs merFAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Läs merSvenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Larm- och säkerhetsavtalet fr.o.m. 1 maj 2017
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Larm- och säkerhetsavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom
Läs merSamverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.
Samverkan i Sotenäs Kommun Gemensamma utgångspunkter Parterna i samverkansavtalet för är överens om att gemensamt sträva efter att: skapa ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande,
Läs merAvtalsrörelsen Februari 2012
Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är
Läs merAvtalsuppgörelser med tjänstemännen inom sågverksindustrin
Arbetsgivarinformation (Cirkulär) Avtalsfrågor Sågverk Nr. 2 4 april 2013 Avtalsuppgörelser med tjänstemännen inom sågverksindustrin Den 2 april 2013 träffade Skogsindustrierna 36-månadersavtal för perioden
Läs merStödmaterial inför lönerevision
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar 1. Mål-/utvecklingssamtal, chef - medarbetare 2. Inledande möte företag - klubb 2 7. Utvärdering
Läs merSkyddsombudsundersökning
Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merArbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan
Arbetsmiljö 3 INNEHÅLL Arbetsmiljö 3 Jobba systematiskt 4 Jobba förebyggande 4 Skyddsombud/arbetsmiljöombud 5 Brister arbetsmiljön - checklista 6 Ditt stöd 7 Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god
Läs merKFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor
Läs merCentrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning
2018-01-11 Bilaga 5 a till HÖK 16 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning Syfte Syftet med denna bilaga är att stödja arbetet med en väl fungerande arbetstidsförläggning.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merLÖNEKARTLÄGGNING. Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser. Steg 2 Lika arbeten. Steg 3 Likvärdiga arbeten
Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser Steg 2 Lika arbeten Steg 3 Likvärdiga arbeten Analys Steg 4 Handlingsplan LÖNEKARTLÄGGNING Stockholm, september 2011 Tryck: Tryckeri
Läs merUrsäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen
Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat
Läs merRiktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Läs merPOLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Bilaga 1 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 4 2 Övergripande mål för lönebildningen... 4 3 Löneprocessen... 5 3.1 Parternas
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merAVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser
AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och
Läs merKollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB
Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merPartsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag
Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna
Läs mer