Jordbruksverkets foderkontroll 2004

Transkript

1 2005 Jordbruksverkets foderkontroll 2004 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2004 Foto: Mats Pettersson Rapport 2005:11

2

3 Jordbruksverkets foderkontroll 2004 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2004 Foderkvalitetsenheten Referens Andersson, Kersti Alness, Karin Hjertén, Johanna Kurowska, Zofia Lannek, Jackis Liljenström, Susanne Wejdemar, Kjell

4

5 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Bakgrund Myndigheter Kontroller Kontrollplan EU-kommissionens inspektioner Tvärvillkor Svensk fodertillverkning i siffror Råvaror Tillsatser och bioproteiner Förblandningar Foderblandningar Läkemedel i foderblandningar Animaliska biprodukter Ekologisk produktion Nationellt och internationellt samarbete Nationellt Norden EU-arbete Övrigt internationellt EU harmoniserad rapportmodell Koordinerat kontrollprogram på EU nivå Mykotoxiner Medicinska substanser Bearbetat animaliskt protein Dioxin Nationell foderkontroll Grundkontroll Näringskontroll Mineraler och spårelement Aminosyror Vitaminer... 27

6 4.2 Säkerhetskontroll Salmonella Aflatoxin Läkemedel och koccidiostatika Övrig tillsyn och kontroll Särskild tillsyn Gårdskontroll Lagstiftning Gällande EG-förordningar inom foderområdet Nya förordningar, beslut och direktiv under Kontroll Hygien Fodertillsatser GMO EKO Främmande ämnen och produkter Övrigt Nationell lagstiftning Lagar och förordning som inverkar på användningen av foder Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder Andra bestämmelser om användning av foder finns i Tabeller Tabell 1.1 Ekonomiskt resultat för foderkontrollen Tabell 1.2 Godkända och registrerade anläggningar för tillverkning och hantering av foder Tabell 1.3 Råvaror ingående i foderblandningar samtliga djurslag (ton/år) Tabell 1.4 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar (1000 ton/år) Tabell 1.5 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Tabell 1.6 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för svin (1000 ton/år) Tabell 1.7 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Tabell 1.8 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fisk (1000 ton/år) Tabell 1.9 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för häst (1000 ton/år) Tabell 1.10 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för hund (ton/år) Tabell 1.11 Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för katt (ton/år) Tabell 1.12 Tillverkad/importerad mineral- och vitaminfoder och mjölknäring (ton/år)

7 Tabell Totalförbrukning av kg aktiv substans inblandat i foder till samtliga djurslag Tabell 1.14 Förbrukning av läkemedel mot protozoer inblandat i foder till höns och slaktkycklingar Tabell 1.15 Förbrukning av läkemedel mot protozoer och läkemedel inblandat i foder till övriga fjäderfä 2004 samt totalförbrukningen Tabell 1.16 Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till svin Tabell 1.17 Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till nötkreatur Tabell 1.18 Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till odlad fisk Tabell 1.19 Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till pälsdjur och övriga djurslag Tabell 2.1 Inspektioner och besök i förhållande till typ av foderföretag Tabell 2.2a Provtagning i förhållande till typ av foderföretag Tabell 2.2b Typ av prov i förhållande till foderkategori Tabell 2.3a Analyser av oönskade och ej godkända substanser och produkter i råvaror Tabell 2.3b Analyser av oönskade och ej godkända substanser och produkter i foderblandningar Tabell 2.4 Näringsanalyser i foderblandningar Tabell 2.5 Analys av fodertillsatser i foder Tabell 2.6 Analysmetoder och gränsvärden Tabell 2.7 Märkninskontroller Tabell 3.I.A. Dokumenterade kontroller Tabell 3.I.B Provtagning och analyser av foderråvaror och foderblandningar avseende bearbetat animaliskt protein Tabell 3.I.C Översikt över förbjudet bearbetat animaliskt protein som påvisats i prover avsett för idisslare Tabell 3.III.A Översikt över förbjudna antibiotika som används som tillväxtbefrämjande medel och som påvisats i prover av foder Tabell 3.IV.A Provtagning och analys av foder avseende dioxin år Tabell 3.IV.B Provtagning och analys av foder avseende dioxin år Tabell 4.1 Sammanställning över antalet officiellt tagna prover år Tabell 4.2 Sammanställning över genomförda analyser samt bedömning för samtliga djurslag år Tabell 4.3 Salmonellafynd i foder Tabell 4.4 Salmonellafynd från miljöprover från anläggningar som tillverkar foder och foderråvaror Tabell 4.5 Aflatoxin koncentrationer i foderråvaror

8

9 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Under det gångna året har Jordbruksverket arbetar aktivt med att kontrollera tillverkning, import och hantering av foder. Kontrollen rapporteras till regeringen enligt uppdrag 13 i regeringsbeslutet för 2004 och till kommissionen enligt direktiv 95/53/EG. Foderkontrollen omfattar den nationella kontrollen och kontrollen enligt kommissionens rekommendationer. Den nationella kontrollen omfattar näringsinnehåll, salmonella, aflatoxin och läkemedel. Narasin är ett koccidiostatikum som används i slaktkycklingfoder. Värphönsfoder får inte innehålla narasin. Små mängder har dock påvisats i värphönsfoder. Jordbruksverket har följt upp de enskilda fallen. Vid extra kontrollbesök har Jordbruksverket gått igenom foderfabrikens rutiner för tillverkning, rengöring och övrig hantering. Kommissionens koordinerade kontroll omfattar bl.a. kontroll av bearbetat animaliskt protein i foder till livsmedelsproducerande djur. I flera prover på smågrisfoder påvisades benbitar. Jordbruksverket har tagit en stor mängd uppföljande prover. Foder har även dragits tillbaka från marknaden. En åtalsanmälan har lämnats in. Jordbruksverket har gjort en sammanställning av mängden tillverkat foder och mängen av i dessa ingående råvaror. Tillverkad mängd foderblandningar har minskat något. Förbrukningen av läkemedel i foder har inte heller ändrats i stor utsträckning förutom mängden zinkoxid som ökat kraftigt. Jordbruksverket ska undersöka orsaken. Ett prioriterat område under hösten har varit de s.k. tvärvillkoren som är skötselkrav och verksamhetskrav för andra delar än de gällande krav som ställs vid ansökning av bl.a gårdsstöd. I tvärvillkoren ingår bl.a. verksamhetskrav för livsmedels- och fodersäkerhet. Förslag till verksamhetskrav har tagits fram liksom informationsmaterial. Jordbruksverket har tagit fram nya foderföreskrifter. De förändringar som gjorts gäller kraven på salmonellarapportering. De delar som gällde animaliska produkter och som täcks in av annan lagstiftning har tagits bort. Jordbruksverket har under 2004 påbörjat ett arbete för att likrikta tillsynen. Det ska ske genom att en och samme handläggare från Foderkvalitetsenheten ska utföra normerande tillsynsbesök på alla tillverkningsställen under de närmaste fem åren. 1.2 Bakgrund Rapporten ingår i en serie återkommande årsrapporter avseende Jordbruksverkets foderkontroll och bygger på uppgifter från Jordbruksverkets egna kontroller under verksamhetsåret 2004 samt inrapporterade statistikuppgifter från fodertillverkare och enskilda lantbruk s.k. hemmablandare. Årets rapport: - bygger vidare på Rapport 2003:8 och 2004:8 och refererar i stora delar till dessa rapporter. - Beskrivningar av strukturer och verksamhet är enbart införda i rapporten om några förändringar har skett under året. 9

10 - Inrapporteringen av råvaror har ändrats under året med en ny blankett enligt mall i kommissionens direktiv 98/67/EG. Detta har fått en återverkan på de tabeller som beskriver råvaruförbrukningen (tidigare sex tabeller har ändrats till tabell 1.3). - Översiktmaterial i form av tabeller och diagram som visar på utvecklingen under längre tidsförlopp återfinns på Jordbruksverkets hemsida Rapporten ställs dels till regeringen enligt uppdrag nr 13 i regleringsbrevet för budgetåret 2004 avseende Statens jordbruksverk dels till kommissionen enligt rådets direktiv 95/53/EG. Förutom de två formella kraven på rapportering från Jordbruksdepartementet och från kommissionen, är rapporten även avsedd som allmän information. Rapporten beskriver löpande arbeten med EU-möten, konferenser, samordning med andra svenska myndigheter, kontrollverksamhet och löpande hantering av anmälningar m.m. 1.3 Myndigheter Flera centrala myndigheter samverkar för att foder av god kvalité och säkra livsmedel ska kunna produceras i Sverige. Inga organisatoriska förändringar eller förändringar i arbetsfördelning mellan olika myndigheter har skett under året. Inom EU bedrivs arbetet avseende foder inom Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD) sektionerna Foder och Biologisk säkerhet i livsmedelskedjan samt Ständiga kommittén för ekologiskt lantbruk och i olika expert- och rådsarbetsgrupper. SKLD har utredningsstöd i EU:s livsmedelsmyndighet EFSA 1. Förutom det arbete som bedrivs lokalt inom landet och via gemenskapens institutioner tillkommer WHO 2 där ett arbete med att fastställa en internationell foderstandard Code of Practise on Good Animal Feeding har bedrivits. Därutöver deltar Jordbruksverket i OECD:s 3 arbete gällande framtagning av konsensusdokument för bedömning av GM-produkter Kontroller Kontrollen är avgiftsfinansierad och i huvudsak riktad mot den kommersiella fodertillverkningen. Godkännande av tillverkning, på såväl kommersiell nivå som gårdsnivå, är avgiftsbelagd. För stickprovskontroll på gårdsnivå har särskilda anslag använts. Totalt har foderkontrollen sysselsatt 4,6 årstjänster. Det ekonomiska resultatet för år 2004 visar på ett överskott på kr och redovisas i tabell 1.1. Några större förändringar i kontrollens omfattning och upplägg genomfördes inte under föregående år jämfört med tidigare år. De mer projektinriktade kontrollerna varierar normalt år från år och påverkas bl.a. av EU:s koordinerade kontrollprogram. Foder tillverkat på gårdsnivå kontrollerades i begränsad omfattning med avseende på förekomst av kött- och benmjöl, läkemedelsanvändning samt dioxin i foder. Foderkontrollen kan delas upp i flera delar: 1 EFSA = European Food Safety Authority 2 WHO = Word Health Organization 3 OECD = Organisation for Economic Co-opertion and Development 4 GM- produkter = Genetiskt modifierade produkter 10

11 1. Grundkontroll, 2. Säkerhetskontroll, 3. Särskild tillsyn, samt 4. Datainsamling a. Registrering av marknadens aktörer (tillverkare, handlare och i vissa fall användare) b. Produktdata i. Råvaror ii. Foderblandningar iii. Foderblandningar innehållande läkemedel Foderkontrollens omfattning fastställs under hösten året före kontrollåret. Kontrollplanen utarbetas med utgångspunkt från redovisat produktsortiment, riskbedömningar och i enlighet med den koordinerade kontrollplanen (kommissionens rekommendation 2004/163/EG) Kontrollplan Stickprovskontrollen omfattar allt foder på den svenska marknaden. Jordbruksverket gör ingen skillnad på foder som är tillverkat i landet, infört från annat EU-land eller importerat från tredje land Grundkontroll Grundkontrollen består av näringsanalyser på foderblandningar dvs. råfett, råprotein, växttråd och aska. Grundkontrollen är en redlighetskontroll där uppmätta resultat kontrolleras mot produkternas märkningsuppgifter (märkning på produkt eller produktblad vid bulkvaror). Utgångspunkten är att alla fodertillverkare ska besökas och samtliga produkter provtas minst en gång per år. För foder till sällskapsdjur finns en begränsning på maximum 15 prover per besök. För foder till övriga djurslag ökar antal prov per produkt och besöksfrekvensen med produktionsvolymen. Frekvensen besök på foderindustrier för livsmedelsproducerande djurslag framgår av Rapport 2003:8, tabell 1.1. Enligt foderkontrollplanen kontrollerades, utöver ovan nämnda näringsanalyser, år 2004 även: Mineraler: - Kalcium (Ca), fosfor (P) i hund- och kattfoder, - Fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), natrium (Na) och magnesium (Mg) i mineralfoder och foderblandningar till nöt, svin, fjäderfä, häst och får. K. Na och Mg är inte obligatoriska märkningsuppgifter och analyseras om de deklareras, - Selen (Se) i mineralfoder om det deklareras, samt - Mangan (Mn) och kobolt (Co) i foder till får och nöt om det deklareras. Aminosyror: - Lysin och treonin i svinfoder, samt - Metionin i fjäderfäfoder. 11

12 Vitaminer: - A-vitamin kontrollerades vid bäst före datum i torrfoder till svin, nöt, häst och hund. Resultaten från analyserna jämförs med det deklarerade värdet och bedöms enligt de fastställda toleransgränserna som gäller inom EU. Vid bedömningen av foderprovet använder Jordbruksverket ett särskilt poäng- och betygssystem (Rapport 2003:8, tabell 1.2). Varje enskild analys får en poäng från 1-4 beroende på hur väl resultatet överensstämmer med det deklarerade värdet. Provet får sedan ett sammanvägt betyg där de enskilda poängerna är avgörande. Det högsta betyget är 5 och det lägsta är 1. Även i de fall då deklarerat värde saknas får provet betyget 1. Om provet får betyget 1 ska, foderleverantören lämna in ett skriftligt yttrande, se vidtagna åtgärder vid överträdelse Säkerhetskontroll Utöver kontrollen av näringsinnehåll genomförs säkerhetskontroller av vissa substanser för att säkerställa att foder och foderprodukter inte utgör någon risk för människors och djurs hälsa samt för miljön. Säkerhetskontrollen kan omfatta dokumentationskontroll eller kontroll av förekomsten av främmande ämnen t.ex. dioxin samt kött- och benmjöl. Dessa kontroller utgår från Jordbruksverkets riskbedömning eller kommissionens koordinerade kontrollplan (kommissionens rekommendation 2004/163/EG) och planeras och genomförs i huvudsak i projektform. Enligt foderkontrollplanen kontrollerades 2004: Bearbetat animaliskt protein: Kontrollerades i foder till livsmedelsproducerande djur. I Sverige har det varit förbjudet att utfodra idisslare med kött- och benprodukter från idisslare sedan införlivades EU:s förbud att utfodra däggdjursprotein till idisslare, kommissionens beslut 94/381/EG. Motsvarande förbud återfinns nu i T-förordningen (EG) nr 999/2001. En kontroll av förekomsten av kött- och benmjöl i foder till idisslare har pågått under flera år. Förbud mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder till alla livsmedelsproducerande djur infördes den 1 januari 2001 i hela EU. Förbudet är ett viktigt led i försöket att bryta smittspridningen av B hos idisslare. Efter att förbudet infördes har det pågått en omfattande verksamhet för att kontrollera efterlevnaden av förbudet på såväl kommersiella anläggningar som på gårdsnivå samt på importerade råvaror. Huvuddelen av kontrollen har traditionellt inriktats på de kommersiella anläggningarna. Kontroller på gårdsnivå sker inom specifika områden, bl.a. när det gäller bearbetat animaliskt protein. De gårdar som kontrollerades var slumpmässigt utvalda. Denna typ av kontroll kommer att öka i framtiden. Som ett led i arbetet med att säkerställa att inget otillåtet bearbetat animaliskt protein kommer in i foder kontrolleras även importerade råvaror. De provtas redan när de kommer in i landet i samband med att prover för kontroll av aflatoxin tas ut. Mykotoxiner: Aflatoxin kontrolleras löpande i importerad råvara som är markerad med A1 eller A2 i bilaga 5 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder. Mögelgiftet aflatoxin bildas av mögelsvampen Aspergillus flavus som främst växer i varma och fuktiga miljöer. Mögeltoxinet är cancerogent och överförs från fodret till mjölken och kan därmed påverka också människor. För att säkerställa att importerade foderråvaror inte innehåller förhöjda halten av aflatoxin, är mottagaren skyldig att låta analysera partiet med avseende på aflatoxin. Om gränsvärdet för aflatoxin överskrids, får inte fodret säljas eller använ- 12

13 das förrän Jordbruksverket beslutat om åtgärd. Gränsvärdena för aflatoxin är olika beroende på till vilka djurslag foderråvarorna ska användas. Lägst är gränsvärdet för foderråvaror till mjölkkor. Dioxiner: Med anledning av ett flertal incidenter under de senaste åren med fynd av höga halter dioxiner i foder, har EU-institutionerna (parlamentet, rådet och kommissionen) fattat en rad beslut för att minska riskerna för exponering. Ett exempel är rådets direktiv 2001/102/EG där gränsvärden för olika foderprodukter fastställs bl.a. för fiskprodukter. Analyserna är mycket kostsamma (ca kr/analys) och tar lång tid att utföra. För att övervaka bakgrundsnivåerna av dioxiner och dioxinlika PCB i foder, har kommissionen tagit fram en rekommendation (2004/704/EG) för vilka prover som ska tas för dioxinanalys under åren 2004 till Salmonella: Sveriges salmonellakontroll, inklusive salmonellakontrollen av foder, för 2004 kommer att rapporteras separat av Statens veterinär medicinska anstalt (SVA), i samarbete med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet, till EU-kommissionen. Zoonosrapporten färdigställs under våren och kan erhållas från SVA. I denna årsrapport återges enbart en kort sammanfattning av resultaten avseende kontrollen av foder. Det ska observeras att proverna som rapporteras inte överensstämmer med det totala antalet uttagna prover. Till skillnad från den obligatoriska provtagningen behöver företagen vid frivillig provtagning endast rapportera positiva fynd. Läkemedel och koccidiostatika: 1. Kontroll av inblandad mängd: Läkemedel a. Zinkoxid i smågrisfoder (zinkoxid används för att behandla diarrésjukdomar hos smågrisar i samband med avvänjning), samt b. Tylosinfosfat i svinfoder (tylosinfosfat används för att behandla bakteriella sjukdomar hos bl.a. svin efter receptförskrivning av veterinär). Koccidiostatika c. Narasin i slaktkycklingfoder (Narasin används för att behandla koccidios hos slaktkycklingar), samt d. Monensin i fjäderfäfoder (Monensin används för behandling av koccidios hos olika typer av fjäderfä t.ex. unghöns och kalkoner). 2. Kontroll av ej tillåtna substanser: Tillväxtantibiotika (lågdosgiva av antibiotika som gynnar tillväxten) a. Virginamycin i foder till smågrisar, slaktsvin, slaktkycklingar och slaktkalkoner, b. Salinomycin i foder till smågrisar, slaktsvin, slaktkycklingar och slaktkalkoner (salinomycin är tillåtet som tillväxtantibiotika inom EU men inte i Sverige), samt c. Monensin i foder till slaktnöt. Koccidiostatika d. Amprolium i liv- och slaktkycklingfoder. 3. Kontroll av överföring av koccidiostatika mellan tillverkningssatser. 13

14 Läkemedel a. Tetracyklin i svinfoder. Koccidiostatika b. Narasin i hönsfoder. En bakgrund till kontaminationsproblematiken med Narasin finns i Jordbruksverkets foderkontroll 2002, Rapport 2003:8., samt c. Lasalocid i fjäderfäfoder. Gårdskontroll: Jordbruksverket bedriver tillsyn av foder på gårdsnivå. Denna kontroll har ökat de senaste åren och kommer sannolikt att prioriteras än mer i framtiden. Inte minst är det tydligt genom kommissionens rekommendationer att även foder ute på gårdarna ska ingå i kontrollprogrammet. Synen på livsmedelskedjan, från jord till bord, innebär att hela foderkedjan uppmärksammas inklusive hur foder hanteras och tillverkas på gårdarna. För att på ett så effektivt sätt som möjligt nå ut till hundratalet gårdar, har distriktsveterinärer anlitats förutom de ordinarie foderinspektörerna. Kontrollen har under 2004 omfattat dioxinanalyser, läkemedelshantering och kontroll av eventuell förekomst av bearbetat animaliskt protein. Därtill tillkommer en dokumentationskontroll på de gårdar som har tillstånd att blanda in läkemedel i foder Särskild tillsyn Grundplaneringen är att alla foderanläggningar ska besökas en gång per år för en särskild tillsyn. Inspektionerna genomförs av en av Jordbruksverket utsedd foderinspektör samt en länsveterinär. Särskild tillsyn omfattar en dokumentationskontroll, en fysisk kontroll av anläggningen samt provtagning i miljön för salmonella. Kraven kring läkemedelshantering kontrolleras, förutsatt att foderblandningar innehållande läkemedel eller koccidiostatika tillverkas på anläggningen. Därutöver väljs varje år ett kontrollområde som ska prioriteras vid inspektionen, för 2004 var det till- och frånluftskanalerna (placering, utformning och underhåll). Den fysiska genomgången av fabriken innebär en kontroll av hur väl företaget följer de krav som finns om god ordning och rengöring. Lokalerna ska vara utformade på ett sådant sätt att städning underlättas och att risken för kontaminering minimeras. Slutligen tas prover i miljön för kontroll av salmonella. Prover tas fördelat över hela fabriken med viss övervikt till kritiska punkter i tillverkningskedjan. Om Jordbruksverket anser att det framkommer brister i efterföljande rapport, skickas en begäran om åtgärdsplan till företaget. Det sker utan att bedömning görs om bristerna är allvarliga eller inte. Företaget ombeds att beskriva i planen vad som kommer att åtgärdas och när åtgärden beräknas vara klar. Åtgärdsplanen ska därefter godkännas av Jordbruksverket. Från och med år 2004 påbörjade Jordbruksverket ett normeringsprojekt när det gäller den särskilda tillsynen. En centralt placerad inspektör besöker samtliga anläggningar under en femårsperiod tillsammans med den lokala inspektören och länsveterinären. Tolv kontrollbesök genomfördes under året inom detta projekt. 14

15 Vidtagna åtgärder vid överträdelser När en avvikelse som faller utanför toleransgränsen påträffas vid grund- eller säkerhetskontroll, skickas en begäran om yttrande till foderföretagen. Företagets svar ska omfatta en förklaring till varför avvikelsen uppstått, vilka åtgärder man vidtagit för att säkerställa att felet inte uppstår igen samt data som stödjer att vidtagna åtgärder har önskvärd effekt. Jordbruksverket kan lägga saluförbud på produkter som kan anses vara skadliga för djur och människor eller har skadlig inverkan på miljön. Jordbruksverket kan även i särskilda fall göra en åtalsanmälan. När brister påpekats vid den särskilda tillsynen, ska företagen skriftligen presentera en åtgärdsplan som ska godkännas av Jordbruksverket. Om företagen inte uppfyller sina åtaganden, kan Jordbruksverket besluta om vite och vid behov åtalsanmäla EU-kommissionens inspektioner Den 7-18 juni 2004 genomförde Food and Veterinary Office (FVO) från Irland en EU inspektion med syfte att se hur Sverige införlivat förordningen (EG) nr 1774/2002 om animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel och annan EU-lagstiftning som grundar sig på denna förordning. I inspektionen deltog Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Efter en dags allmän genomgång av hur kontrollen är uppbyggd i Sverige, besökte de fem inspektörerna under två veckor olika aktörer inom området, såsom länsstyrelse, olika företag bl a gelatintillverkare, oleokemisk industri, förbränningsanläggningar, fodertillverkare och gränskontrollstationer. Inspektionen avslutades med ett möte där FVO sammanfattade sina resultat från inspektionerna. Resultatet av inspektionen var till övervägande del positivt när gäller spårbarhet på fodersidan. Myndigheterna fick dock kritik för bristande tillsyn i olika led av kedjan från slakteri till slutanvändare av animaliska biprodukter. Den september 2004 genomförde FVO en inspektion avseende kontrollen av restsubstanser och främmande ämnen i levande djur och produkter från djur, inbegripet kontrollen av veterinärmedicinska läkemedel. Inspektionen omfattade verksamhetsområden för ett flertal olika myndigheter bl.a. Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelserna. Efter en dags genomgång av hur kontrollen är uppbyggd i Sverige, besökte inspektörerna under tre dagar olika aktörer inom området, nämnligen Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, en Länsstyrelse, en distriktsveterinärstation, en privat veterinärmottagning, SVA samt två svingårdar. Inspektionen avslutades med ett möte där FVO sammanfattade sina resultat från inspektionerna. Resultatet av inspektionen var till övervägande del positivt. Inom foderområdet framfördes kritik avseenden bristande egenkontrollsystem av blandarutrustning på enskilda gårdar med blandningstillstånd för läkemedel. FVO:s rapporter återfinns på FVO:s hemsida

16 1.4.3 Tvärvillkor I EU:s regler som styr jordbrukspolitiken finns det bestämmelser om s.k. tvärvillkor, för att förbättra den yttre miljön och djurmiljön. Stöden till lantbrukarna kommer att påverkas om tvärvillkoren bryts. Verksamhetskraven som hör till tvärvillkoren har valts ut från befintlig lagstiftning; det är alltså inga nya regler. Verksamhetskraven på foderområdet gäller fr.o.m Det har under hösten 2004 lagts ner mycket arbete på att ta fram de verksamhetskrav som ska gälla som tvärvillkor. Dessutom har man tagit fram information till lantbrukarna liksom en lärarhandledning. Följande områden är förslag till verksamhets krav på foderområdet: Fodersäkerhet, Spårbarhet, Anmälningsplikt, samt Förbud mot utfodring av produktionsdjur med animaliskt protein Mer information om tvärvillkoren finns på Jordbruksverkets hemsida, Svensk fodertillverkning i siffror Det finns ett 40-tal anläggningar som tillverkar foderblandningar till livsmedelsproducerande djur. Två företag står för 90 % 6 av produktionen. Därutöver finns det företag, som endast, blandar djurägarens spannmål med inköpt kompletteringsfoder (koncentrat) s.k. blandartjänst. Eftersom dessa inte betecknas som foderleverantörer, behöver de inte rapportera några kvantiteter. Mellanhänder är de företag som importerar foder och/eller lagrar foder för vidare försäljning. Cirka 200 mellanhänder är registrerade hos Jordbruksverket, den huvudsakliga importen rör foder till sällskapsdjur. En mellanhand är registrerad för hantering av förblandningar och 13 är godkända för hantering av fodertillsatser och/eller foder innehållande läkemedel. Registrerade och godkända fodertillverkare och mellanhänder presenteras i tabell Råvaror Jordbruksverket begär in rapporter om råvaruförbrukningen från foderföretagen varje halvår. Företagen ska ange vilka råvaror som använts, till vilket djurslag och om råvarorna är av svenskt ursprung. En sammanställning över råvaruförbrukningen 2004 finns att se i tabellen 1.3. Årets statistik skiljer sig ifrån tidigare år vilket gör att det för 2004 är svårt att jämföra med tidigare år. Rapporteringen görs nu efter de råvaror som finns i bilaga 26 i Statens jordbruksverks föreskrifter (1993:177) om foder. Det gör att statistiken blir mer detaljerad än tidigare år men förhoppningsvis även mer rättvisande. 6 Personliga kommentarer Svenska lantmännen och Svenska foder april

17 Kvantiteterna för 2004 visar att råvaruförbrukningen stigit med sex procent. En förklaring kan vara att en mer detaljerat rapporteringsblankett gör att fler råvaror redovisas. Det har tidigare i vissa fall varit svårt att bedöma till vilken kategori en råvara hörde. Vid jämförelse med kvantiteterna på foderblandningar ser man att foder till livsmedelsproducerande djur har fortsatt att minska. Den svenska råvaruanvändningen har stigit med fyra procent och den importerade med 11 %. Den inrapporterade mängden havre har mer än fördubblats jämfört med Sojan har ökat med nio procent och rapsen med 40 %. För 2003 rapporterades i statistiken all raps som importerad, vilket inte var fallet. I svinfoder har andelen importerade foderråvaror ökat från 24 till 28 % och den totala råvaruförbrukningen har stigit med 5 %. Ingående råvaror i nötfoder följer den totala ökningen på sex procent. Fördelningen mellan importerade och inhemska råvaror ligger kvar på samma nivå. Råvaruförbrukningen till hästfoder har ökat med 18 %. Andelen svenska råvaror har minskat med 1,5 procentenhet. I foder till fjäderfä har råvaruförbrukningen stigit med 11 %. Andelen svenska råvaror har minskat med 2 procentenheter. De ingående råvarorna i hund och kattfoder ligger kvar på samma nivå men andelen svenska råvaror har minskat med närmare 3 procentenheter. Den grupp som tidigare rapporterats in som råvaror till övriga djurslag har minskat med 41 % vilket också förklarar varför råvaruförbrukningen till vissa djurslag ökat markant Tillsatser och bioproteiner Fodertillsatser, som används i den svenska foderproduktionen, är huvudsakligen importer främst via annat EU-land. Fyra anläggningar i Sverige är godkända för tillverkning av fodertillsatser, se tabell Förblandningar Det finns sex anläggningar som är godkända för tillverkning av förblandningar för vidare försäljning, se tabell Foderblandningar År 2004 tillverkades/importerades ton foder, varav ton (92 %) till livsmedelsproducerande djur och ton (8 %) till sällskapsdjur. Den inhemska tillverkningen av foderblandningar till livsmedelsproducerande djur ligger kvar på 99 % av den totala foderproduktionen. Foderproduktionen till livsmedelsproducerande djur har dock minskat med två procent. Sedan 2001 har trenden varit neråtgående. Svinfoder står för den största minskningen med nio procent och nötfoder kommer sedan med en minskning på tre procent. Foder till fjäderfä däremot har ökat med 6 procent. Mängden tillverkat/importerat foder till sällskapsdjur (häst, hund och katt) ökade under 2004 med 9 % till ton. Av den totala foderförbrukningen till sällskapsdjur utgörs 52 % av svensktillverkat foder. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan föregående år. Den största delen importerat foder till sällskapsdjur kommer från Europa (80 %), därefter följer Europa utom EU (11 %) som har gått om importen från Nordamerika (7 %). Foderstatistiken återges översiktligt i tabellerna

18 1.5.5 Läkemedel i foderblandningar För inblandning av läkemedel och vissa fodertillsatser (bl.a. koccidiostatika) i foder, krävs ett godkännande från Jordbruksverket såväl på industri- som på gårdsnivå (hemmablandare). Detaljer kring tillståndsgivningen regleras i verkets föreskrifter om foder. Godkända anläggningar på industrinivå presenteras i tabell 1.2 (den alfanumeriska koden slutar med ett M för företag som har tillstånd att hantera läkemedel). Under år 2004 har 28 foderanläggningar haft tillstånd för tillverkning av foderblandningar innehållande läkemedel. Sju av dessa använde inte läkemedel under året. På gårdsnivå är det 94 anläggningar som är godkända hemmablandare. Hemmablandarna är företrädesvis svineller pälsdjursuppfödare. Läkemedelsstatistik presenteras i tabellerna Mängden läkemedel anges i kg aktiv substans enligt ATC-systemet 7. Uppgifterna avser enbart läkemedel och koccidiostatika som distribueras via foder antingen i form av inhemsk fodertillverkning eller import (avseende fiskodlingar) för användning inom landet. Uppgifterna är inhämtade från tillverkarnas egna förbrukningsuppgifter till Jordbruksverket samt från Fiskhälsan FH AB 8. Den totala förbrukningen av läkemedel ligger generellt på samma nivå som de föregående åren. Typen av preparat som använts har ändrats något jämfört med Mängden zinkoxid i smågrisfoder har ökat två år i rad och det är främst foderindustrin som står för ökningen. Förbrukningen av läkemedel mot protozoer (koccidiostatika) till fjäderfä har inte förändrats utan ligger kvar på samma nivå som de senaste åren. Tetracykliner till svin har minskat men har däremot ökat i foder till nötkreatur. Preparat inom gruppen övriga antibakteriella medel till svin har minskat. 1.6 Animaliska biprodukter Sedan den 1 maj 2003 är det framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (den s.k. ABP-förordningen) som reglerar hanteringen av animaliska biprodukter. Förordningen är direkt tillämpbar i hela EU och har inte implementerats i nationella regelverk. ABP-förordningen berör foder inom många områden. Bl.a. ställs det i förordningen upp krav för godkännande av anläggningar för sällskapsdjursfoder (sådana som använder animaliska biprodukter i produktionen) och s.k. uppsamlingscentraler. Tillverkare av foder (innehållande animaliska biprodukter) till pälsdjur, djurparksdjur, maggots och till viss del också hundar ska godkännas som uppsamlingscentraler. Kraven för uppsamlingscentraler är något lägre än för anläggningar för sällskapsdjursfoder. Alla mottagare av foder från dessa anläggningar måste ha tillstånd från Jordbruksverket liksom de som hämtar animaliska biprodukter direkt från slakteri. I samband med att en anläggning godkänns som uppsamlingscentral eller som anläggning för sällskapsdjursfoder, görs en inbesiktning på anläggningen. Därefter står anläggningen under regelbunden tillsyn av Jordbruksverkets personal. 7 Anatomical Therapeutic Chemical classification system = ett gemensamt skandinaviskt system bestående av 14 huvudgrupper uppdelade efter var eller hur läkemedlet verkar. FASS VET. Läkemedel för veterinärmedicinskt bruk, LINFO Läkemedelsinformation AB, Box 17608, Stockholm 8 Användning av läkemedel och vacciner till odlad fisk under Fiskhälsan FH AB, Älvkarleby. 18

19 Förordningen ställer även upp vilka krav som ställs för bearbetning av animaliska biprodukter som sedan går vidare som foderråvara i form av t.ex. fiskmjöl och kött- och benmjöl. Även dessa anläggningar måste godkännas och stå under Jordbruksverkets tillsyn. Enligt ABP-förordningen ska mottagande medlemsstat ha godkänt mottagandet av bearbetat animaliskt protein (t.ex. kött- och benmjöl, fjäderfämjöl och fiskmjöl) före införsel av dessa produkter. Under år 2004 utfärdades flera sådana godkännanden (accepter) för foderändamål (sällskapsdjursfoder och pälsdjursfoder). 1.7 Ekologisk produktion Den 9 december antog EU: s ständiga kommitté för ekologiskt lantbruk ett förslag att kycklingar som ska bli ekologiska värphöns ska utfodras med ekologiskt foder från den 1 januari Beslutet verkställdes den 27 december genom kommissionens förordning (EG) nr 2254/2004. De två frågor med foderanknytning som behandlats mest i kommittén under år 2004 är undantaget från kravet på 100 % ekologiskt foder, som löper ut den 24 augusti 2005, samt undantaget att ge syntetiska vitaminer till idisslare, som löper ut den 31 december Inga beslut har dock fattas i någon av dessa frågor. 100 procent ekologiskt foder Fram till och med den 24 augusti 2005 har det varit tillåtet att utfodra djur i ekologiskt lantbruk med en viss andel konventionella foderråvaror. För enkelmagade djur tillåts en andel av 10 % för växtätare och för övriga djur gäller högst 20 % konventionella råvaror. Andelarna räknas på torrsubstansen i råvaror av jordbruksursprung och gäller för årsbasis. Efter den 24 augusti ska alla djur i ekologiskt lantbruk äta ett helt ekologiskt foder om inga förändringar görs i förordningstexten. Då tillgången på ekologiska fodermedel ännu inte motsvarar efterfrågan, behöver de flesta medlemsstaterna fortsatta undantag från kravet att alla råvaror ska vara ekologiska, varför frågan fortfarande diskuteras. Syntetiska vitaminer Den 31 december 2005 löper undantaget att få tillsätta syntetiska A, D och E-vitaminer i foder till idisslare ut. Sverige och Danmark har under 2004 tagit fram en rapport som visar på behovet att även fortsättningsvis få tillsätta vitaminer i idisslarfoder. Rapporten presenterades på ett möte med den ständiga kommittén för ekologiskt lantbruk i oktober. Även denna fråga diskuteras alltjämt. En fråga av betydelse för Sverige som endast har diskuterats vid ett möte under 2004 är kraven att ekologiskt foder efter den 31 december 2007 måste produceras i en linje separat från linjer som producerar konventionellt foder. Tyvärr har inte denna diskussion följts upp på fler möten. ort av ekologiska foderråvaror Under år 2004 har Jordbruksverket beviljat tre importtillstånd för ekologiska produkter avsedda att användas som foderråvaror. De råvaror det handlat om har varit ekologiska sojabönor och ekologiska sojakakor. En förutsättning för att ett importtillstånd ska kunna beviljas är att råvarorna produceras och kontrolleras på ett sätt som är likvärdigt med EU:s ekologiska produktion och kontroll. 19

20 1.8 Nationellt och internationellt samarbete Nationellt FOM Medverkan har ägt rum i FOM 9, som är ett forum för berörda myndigheter och forskare, vars uppgift är att ta upp aktuella frågor om skadliga föroreningar. Forumet koordinerar faktainformation vid incidenter som kan röna särskilt medialt intresse. Därutöver arrangerar Forumet nationella och internationella seminarier. Identifiering pågår beträffande vilka nya substanser s.k. POPs (persistent organic pollutions) som bör bli föremål för särskilda insatser. Mykotoxiner I samrådsgruppen för mykotoxiner diskuteras kommande lagstiftning på området och vilka undersökningar som är aktuella. Livsmedelsverket är sammankallande och förutom Jordbruksverket kommer deltagarna från bl.a. livsmedelsindustrin (kvarnbranchen), laboratorier (SVA) och från forskningssidan (SLU). Djurhälsonämnden (slaktkycklingar) Djurhälsonämnden bildades på initiativ av Jordbruksverket, när Sverige inte längre fick behålla receptförskrivningen av koccidiostatika. Djurhälsonämnden ska genom fortlöpande besättningskontroll bevaka koccidiosläget inom svensk slaktkycklingproduktion (25 kontrollbesättningar blir föremål för tarmskadebedömningar - leision scooring vid dagars ålder), samt också via slakterierna ha en kontroll av clostridios läget. Nämnden ska övervaka förbrukningen av koccidiostatika, bedöma effekten, besluta om val av substans samt inblandningsmängd (direktiven styr relativt fast inom vilka gränser de olika preparaten kan tillsättas). Dessutom skall nämnden följa utvecklingen av alternativ till i dag använda koccidiostatika. Förutom Jordbruksverket deltar Svensk fågel, Livsmedelsverket, SVA och SLU i nämndens arbete. Foderråd Två gånger om året sammankallar Jordbruksverket till foderråd, vilket är ett forum för myndigheten och foderindustrin att diskutera viktiga frågeställningar. Representanter från foderföretag, SVA och LRF ingår i foderådet. Under dessa möten tar Jordbruksverket upp förändringar i foderkontroll, tillsyn och lagstiftning. GMO På GMO-myndighetsmötet, som hålls höst och vår, träffas personer som ansvarar för GMOfrågor på olika myndigheter. Det är ett informationsnätverk vars ambition är att förmedla erfarenheter och lagförändringar på GMO-området Norden Jordbruksverket medverkade vid det internordiska mötet om foderkontroll som hölls i Norge. Lagstiftningsförslag om officiell foderkontroll, fodertillsatser, foderhygien och GMO diskuterades. Även gällande förordningar/direktiv om animaliska biprodukter och fodersäkerhet fanns på agendan. 9 FOM = Forum för organiska miljögifter 20

21 1.8.3 EU-arbete Foderfrågor inom EU regleras genom foderlagstiftning, genom veterinär lagstiftning och slutligen via lagstiftningen för ekologiskt lantbruk. Foderlagstiftningen diskuteras i huvudsak inom DG SANCO, Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och folkhälsa sektion Foder (SKLD-Foder) samt i arbetsgrupper under denna kommitté. Mötesrapporter publiceras på DG SANCO:s 10 hemsida 11. Veterinär lagstiftning behandlas i en annan sektion av SKLD, nämligen Biologisk säkerhet i livsmedelskedjan och i arbetsgrupper under denna kommitté. Lagstiftningen för ekologiskt lantbruk behandlas i Ständiga kommittén för ekologiskt lantbruk (DG AGRI 10 ). Utöver DG SANCO och DG AGRI deltar Jordbruksverket även i rådets arbetsgrupper. SKLD - Foder Frågor som har diskuterats i SKLD rör bl.a.: - Negativa listan (dvs. förbjudna foder), - Uppföljning av beslutet om öppen deklaration, - Uppföljning av nya tillsatsförordningen inkl. ansökningsförfaranden, referenslaboratorier, etc. - Uppföljning av GMO-förordningarna, - Hantering av gråzonsprodukter (t.ex. örter med medicinsk effekt), - Nya och/eller ändringar av godkännanden av fodertillsatser, analysmetoder, märkning, m.m., - Koordinerat kontrollprogram & årsrapporter, samt - Oönskade substanser (analysmetoder, analysosäkerhet, etc.). Jordbruksverket har även ansvarat under året för den löpande administrationen och den vetenskapliga utvärderingen av ansökningsdossiers avseende fodertillsatser och bioproteiner för EU-godkännande. SKLD - Biologisk säkerhet Inom SKLD:s sektion Biologisk säkerhet i livsmedelskedjan och i arbetsgrupper under denna kommitté hanterades lagstiftning rörande transmissibla spongiforma encefalopatier (T) och animaliska biprodukter (ABP), två områden som även inrymmer foderfrågor. Ständiga kommittén för ekologiskt lantbruk Aktiviteterna inom EKO-området rapporteras under kapitel Övrigt internationellt OECD OECD, Task Force for Safety of Novel Foods and Feed har möte var åttonde månad och det senaste genomfördes den oktober Task Force, som bildades 1999, har i huvudsak inriktat sitt arbete på framtagning av koncensusdokument. Dessa dokument är en sammanställning av viktig kunskap som behövs vid bedömning av säkerheten hos livsmedel och 10 DG SANCO = Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd DG AGRI = Generaldirektoratet för jordbruk 21

22 foder med fokusering på genetiskt modifierade produkter. Dokumenten avser inte att ta upp samtliga frågor som krävs vid en riskbedömning utan, utifrån en jämförelsestrategi ger de en grund till att riskbedömma genetiskt modifierade produkter i förhållande till deras traditionellt framställda motsvarigheter. Konsensusdokumenten är ett av flera verktyg som underlättar en korrekt riskbedömning av genetiskt modifierade produkter. Den information som finns i dokumenten är ömsesidigt accepterad av medlemsländerna, men är inte juridiskt bindande. The Working Group on Harmonization of Regulatory Oversight in Biotechnology har tagit fram motsvarande dokument, som underlättar bedömningen av genetiskt modifierade växter för utsläppande på marknaden, speciellt då det föreligger risk för spridning i naturen. Under år 2004 publicerades två konsensusdokument, ett om ris och ett om bomull. Dokumenten behandlar den förväntade sammansättningen av genetiskt modifierade sorter med avseende på närings- och antinutritionella ämnen. Ett annat dokument, som behandlar lusern och foderbaljväxter, är nästan färdigställt och kommer ut under Dessutom publicerade OECD rapporter från workshops och olika sammanställningar inom området. Samtliga dokument kan hämtas på OECD:s hemsida

23 2 EU harmoniserad rapportmodell Kommissionen har sammanställt en harmoniserad modell för de årliga rapporterna avseende tillsynen från medlemsländerna. Kapitel 2 omfattar tabeller som beskriver hur kontrollen har genomförts och innehåller uppgifter över antal besök på olika typer av anläggningar, vilka typer av foder som provtagits, genomförda analyser och analysmetoder. Avsikten med tabellerna är att få en samlad bild på vad som har gjorts i det enskilda medlemslandet, inte att peka ut vad som är bristerna i rapporteringen. Det är inte heller avsikten med kontrollen att samtliga analyser och kontroller på alla typer av företag och produkter ska genomföras varje år. För att få en helhetsbild av foderkontrollen har inspektionerna av tillverkning och provtagning av sällskapsdjursfoder medtagits (tabell ) och referenser för samtliga metoder på genomförda analyser presenterats (tabell 2.4). Tabell 2.1 Inspektioner och besök i förhållande till typ av foderföretag Tabell 2.2a Provtagning i förhållande till typ av foderföretag Tabell 2.2b Typ av prov i förhållande till foderkategori Tabell 2.3a Analyser av oönskade och inte godkända substanser och produkter i råvaror Tabell 2.3.b Analyser av oönskade och inte godkända substanser och produkter i foderblandningar Tabell 2.4 Näringsanalyser i foderblandningar Tabell 2.5 Analyser av fodertillsatser i foder Tabell 2.6 Analysmetoder och gränsvärden Tabell 2.7 Märkningskontroll: avser de kontroller av märkning som görs i samband med näringsanalyser. 23

24

25 3 Koordinerat kontrollprogram på EU nivå Kommissionens rekommendation (2004/163/EG) omfattar kontroll av främmande ämnen: - Mykotoxiner - Medicinska substanser - Bearbetat animaliskt protein Rekommendationen omfattar även ett givet tabellformat för rapporteringen (Bilaga I, II & III enligt kommissionens rekommendation 2003/91/EG). Det finns även en kommissionen rekommendation 2004/704/EG som avser övervakning av bakgrundsnivåer av dioxiner och dioxinlika PCB i foder. 3.1 Mykotoxiner Aflatoxin kontrollerades 2004 i importerade vegetabiliska råvaror enligt nationell lagstiftning. 3.2 Medicinska substanser Monensin kontrollerades genom totalt 8 prover på foder till slaktnöt och 1 prov på slaktkycklingfoder. 14 prover togs på slaktsvinsfoder för kontroll av salinomycin. Amprolium kontrollerades i svinfoder och 9 prover togs. Virginamycin kontrollerades i både fjäderfäfoder och svinfoder, 13 respektive 19 prover togs. Inget av de kontrollerade foderpartierna påvisades halter överstigande detektionsgränsen. 3.3 Bearbetat animaliskt protein Inblandning/kontamination av kött- och benmjöl undersöktes med mikroskopi enligt kommissionens direktiv 2003/126EG. Analysen består av ett anrikningssteg där foderprovet slammas upp i ett lösningsmedel med så hög densitet att allt utom benfragment och mineralpartiklar hålls flytande. Sedimentet undersöks sedan under mikroskop och innehållet av animaliska beståndsdelar skattas från förekomsten av benfragment. Metoden som är mycket känslig, kan påvisa mängder under 0,01 %. Om benfragment påvisas upprepas analysen. Om benfragment återfinns i den nya analysen, kommenteras detta i analysprotokollet och provet anses vara positivt. Inom programmet för officiell provtagning togs totalt 422 mikroskopianalyser på foderfabriker, som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur, för att undersöka förekomsten av bearbetat animaliskt protein. Av proverna kom 209 från idisslarfoder, 93 från fjäderfäfoder, 71 från svinfoder, 4 på hästfoder och 24 togs på råvara. Vid utredningar togs även miljöprover, totalt 31 stycken. I början av året påträffades fiskben i ett foder till nötkreatur. Ett flertal uppföljande prover togs ut, men man kunde inte fullt utreda vad som orsakat kontamineringen. Senare under året påvisades spår av landdjur i svinfoder. Uppföljande prover togs och man kunde påvisa spår av landdjur vid flera tillfällen. Laboratoriepersonalen på SVA som utför analyserna kunde vittna om att benbitarna såg brända ut. Det var inte förrän sent på året som man slutligen kunde utreda varifrån kontamineringen härrörde. Det visade sig att den förblandning man använde innehöll en lermineral som bärare. Lermineralen köptes ifrån Danmark och producerades på öarna Fur och Mors. Råvaran bryts från kalkavlagringar och 25

26 torkas sedan. Vid torkningen användes en direkttorkningsteknik och som bränsle användes köttmjöl, vilket medförde att varan kontaminerades av köttmjöl och att benbitarna såg brända ut vid analys. De foderfabriker som använt premixer där den kontaminerade råvaran ingick, fick återkalla foder från markanden. Fodret gick till destruktion. Kontroll av bearbetat animaliskt protein genomfördes även på gårdar som har livsmedelsproducerande djur. År 2004 besöktes 159 gårdar och totalt analyserades 157 prover. Av dem var 112 tagna på idisslarfoder, 34 på svinfoder, 10 på hästfoder och ett prov på råvara. Vid två tillfällen påvisades spår av ben i svinfoder, men halten var för låg för att kvantifieras. Uppföljande prover togs på gårdarna. Slutligen kunde man knyta kontamineringen till lermineralen från Danmark som använts i foderindustrin. Under 2004 analyserades 54 prover på importerade råvaror. Proverna togs direkt vid importtillfällena för att kontrollera att råvarorna inte var kontaminerade med bearbetat animaliskt protein. Samtliga prover var fria från bearbetat animaliskt protein. Resultaten sammanfattas i tabellerna 3.I.A-C. 3.4 Dioxin Vid sammanställningen av Jordbruksverkets foderkontroll 2003 (rapport 2004:8) saknades fortfarande provresultat för de dioxinprover som tagits under Resultaten presenteras därför i tabell 3.IV.A. Totalt analyserades 30 prover som var tagna på foderindustri och på gårdar. Provfördelningen gjordes med hänsyn till utkastet till kommissionens rekommendation 2004/704/EG, som gäller för provtagningen av dioxin 2004 till Samtliga 30 prover låg under gränsvärdet för dioxin. En brist i provtagningen är att vattenhalterna i de ensilageoch höprover som togs inte noterades (totalt 4 prover). Eftersom gränsvärdet är beräknat på 12 procent vattenhalt, måste även provresultaten räknas på samma sätt. Resultatet för grovfoder är därför mycket osäkert eftersom ett värde på vattenhalt antogs. Under 2004 togs 59 prover för dioxinanalys. Provfördelningen gjordes med hänsyn till rekommendationen (2004/704/EG) från kommissionen. Proverna är fördelade på råvaror, tillsatser, förblandningar, mineraler och foderblandningar. Samtliga analysresultat ligger under gränsvärdena. För tillsatser och förblandningar saknas fortfarande gränsvärde. Resultaten redovisas i tabell 3.IV.B. Proverna är tagna hos råvarutillverkare, fodertillverkare och på gårdar. 26