Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:81) om foder

Transkript

1 1(17) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr / Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och hälsa Kjell Wejdemar Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:81) om foder Konsekvensutredningen utformad enligt Tillväxtverkets rekommendationer i enlighet med förordning 2007:1244. Konsekvensutredningen är även landsbygdssäkrad i enlighet med Jordbruksverkets Guide för landsbygdssäkring. En genomgående ambition vid översynen av föreskriften är att förenkla förfarandet där detta är möjligt. Med tanke på foderregelverkets komplexitet och att föreskriften i huvudsak utgör ett komplement till gällande EU-regelverk så ligger det dock i sakens natur att regleringen till stora delar omfattar detaljkrav för att uppfylla kraven i EU-regelverket t.ex. hur ska jag anmäla min foderanläggning och till vem (blankett eller e-tjänst), till vem och hur ska jag anmäla om fodret inte uppfyller gällande krav. A. Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå a. Kap. 1 EU-regelverket och definitioner EU-regelverk Förordningar relaterade till foder listas för kännedom i 1 kap. 2 : - förordning (EU) nr 454/2010 avseende övergångregler för införande av förordning (EG) nr 767/2006 (märkningsförordningen) har tagits bort från listan i.o.m. att aktuella övergångstider inte längre är aktuella, - förordning (EU) nr 575/2011 har upphört att gälla (ersatt av förordning (EU) nr 68/2013) och tagits bort från listan - tre nya förordningar har tillkommit o förordning (EU) nr 619/2001 Provtagning GMO o förordning (EU nr 225/2012 Godkännande av fettanläggningar o förordning (EU) nr 68/2013 Kommissionens förteckning över foderråvaror Definitioner två nya definitioner förs in i föreskriften Enkla foderblandningar: foderregelverket berör fyra olika former av fodertillverkare, foderleverantörer, blandartjänst, tillverkare av enkla foderblandningar och primärproducenter. En definition av enkla foderblandningar förs in för att på ett tydligt sätt särskilja dessa fodertillverkare Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

2 Jordbruksverket Dnr /13 2(17) från foderleverantörer och blandartjänst. Begreppet används i 4 kap. 10 och begränsar kravet på föreskriftsreglerad provtagning. Tillskott/kompletteringsfoder: I fodersammanhang används inom näringen och i vissa förordningar benämningen tillskott/tillskottsfoder. I praktiken täcker begreppet tillskott fler olika saker som råvaror, förblandningar och kompletteringsfoder. Genom att införa ett förtydligande där det klart anges att tillskott/tillskottsfoder är lika med kompletteringsfoder kan en del missförstånd undvikas. Frågeställningarna är inte aktuella att belysa ur landsbygdsäkringsperspektiv. b. E-tjänster Jordbruksverket har tagit fram en e-tjänst för rapportering av produkter och kvantiteter varför ett antal paragrafer har uppdaterats avseende denna möjlighet (2 kap. 2, 5-6 och 6 b ). Tjänsten innebär ett anmälnings- och rapporteringsförfarande via webben som - ökar företagens överblick över vilka produkter som är registrerade samt - möjliggör att uppgifter kan filas över istället för dagens manuella blankettförfarande. - För den som så önskar så finna möjligheten för anmälan och rapportering via blankett kvar. 2 kap. 5, 6 och 6 b texten uppdaterad med möjligheten till e-registrering för primärproducenterna. Inget nytt i sak, möjligheten har funnits sedan kravet infördes i föreskriften. 2 kap. 6 b berör godkännanden enligt hygienförordningen (EG) nr 183/2005. Ingen ändring i sak i förhållande till nuvarande reglering, texten har förtydligats avseende i vilka fall ett godkännande behövs då detta inte alltid har varit så lätt att utläsa ur förordningen (korsreferenser mellan förordning (EG) nr 183/2005 och förordning (EG) nr 1831/2003 samt komplettringar i förordning (EG) nr 141/2007 och förordning (EU) nr 225/2012). 2 kap. 6 c anger att anmälningarna enligt 2 kap. 6, 6 a-b ska vara Jordbruksverket tillhanda i god tid för att ärendet ska kunna handläggas (inkl. inbesiktningen av anläggningen på plats). Avseende landsbygdsäkring så medför vare sig dagens hantering eller den föreslagna ändringen ingen skillnad var företagen är lokaliserade eller var de verkar. För mindre företag som inte filar över sin rapportering så medför förändringen ingen tidsskillnad (förutom besväret att posta rapporterna) om rapporteringe sker via blankett eller via webbtjänsten. För större företag medför möjligheten till att fila över data betydande tidsvinster. Den stora fördelen och effektiviseringen av systemet ligger dels i att företagen får en tydlig överblick avseende vilka produkter de har registerat (och vilka som inte är registrerade), dels i den arbetsbesparing som införandet av e-tjänsten innebär för Jordbruksverkets hantering av kvantitetsdata och registrering av foderprodukter.

3 Jordbruksverket Dnr /13 3(17) c. Anmälan osäkert foder 2 kap. 4 anger idag att om foder inte uppfyller kraven på fodersäkerhet så ska detta anmälas till Jordbruksverket vilket ibland har inneburit tveksamheter när det gäller informationsflödet avseende primärproduktionen i och med att länsstyrelserna är kontrollmyndigheter för primärproduktionen. För att undvika framtida tveksamheter så korrigeras texten så att anmälan från primärproduktion istället går till länsstyrelserna. Länsstyrelserna ska därefter informera Jordbruksverket om händelsen och vidtagna åtgärder. Ett vanligt förekommande exempel är när salmonella konstateras hos en lantbrukare och en trolig eller misstänkt källa är fodret. Avseende landsbygdsäkring så kan det konstateras att frågeställningen även berör primärproduktionen varför en särkskild informationsinsats behöver göras mot lantbruksnäringen utöver de normala informationsvägarna (Foderrådet, LRF). d. Avgiftning av foder 2 kap. 6 a, förordning (EG) nr 767/2009 kräver att avgiftning av foder som innehåller för höga halter av främmande ämnen (t.ex. dioxin, mykotoxiner, tungmetaller.) ska göras på en anläggning som är godkänd för detta ändamål och med en godkänd metod. På motsvarande sätt som för övriga tillstånd t.ex. inblandning av läkemedel i foder så föreslås att man anmäler behovet av ett godkännande genom en anmälan via blankett D7. Frågeställningen är inte aktuell att belysa ur ett landsbygdssäkringsperspektiv. e. Rapportering egenkontroll 2 kap. 14 avser rapportering av utförd reglerad kontroll (via foderföreskriften aflatoxin och salmonella) och har uppdaterats avseende dioxinkontroll i enlighet med förordning (EU) nr 225/2012. Texten förtydligas så att det bara är den reglerade egenkontrollen som rapporteringen avser. Frågeställningen är inte aktuell att belysa ur ett landsbygdssäkringsperspektiv. f. Avgifter 2 kap. 15 avser avgifter för godkännande av foderanläggningar. Storleken på avgiften föreslås inte ändras med denna förordning men texten har utökats att omfatta 2. kap. 6, 6a och 6b som beskriver i vilka fall ett godkännande från Jordbruksverket krävs. g. Näringstabeller 3 Kap. 8, bilagorna 1, 2 och 3 avseende beräkningsmodeller och näringstabeller upphör att gälla. Bilagorna 1 och 3 med en hänvisning att motsvarande uppgifter återfinns på SLU:s webbsidor. Bilaga 2 har upphört att gälla, beräkningsmetoden i direktiv 95/10/EG var enbart preliminär i avvaktan på att en bättre och exaktare metod utvecklades. Enligt

4 Jordbruksverket Dnr /13 4(17) artikel 2 i direktivet skulle metoden inledningsvis gälla till och med den 30 juni Giltighetstiden förlängdes sedan till och med den 30 mars 2002 genom kommissionens direktiv 1999/78/EG. Frågeställningen berör i huvudsak fodertillverkare förutom primärproduktionen varför det inte är inte aktuell att belysa frågeställningen ur ett landsbygdssäkringsperspektiv. h. Salmonella regelverket Regelverket avseende salmonella har uppdaterats: 2 kap. 5 avseende anmälan vid användning av icke värmebehandlad spannmål till fjäderfäbesättningar har kompletterats dels med möjligheten till anmälan via e-tjänsten, dels ett allmänt råd motsvarande tidigare information som lämnats vid godkännande av denna typ av verksamhet då denna information ofta efterfrågas (bilaga 17A). 4 kap. 2 ger ett undantag för värmebehandlingskravet för foderblandningar till fjäderfä under vissa villkor. Enligt regelverket om ekologisk produktion krävs att djuren ska ha tillgång till utevistelse varför det är rimligt att utöka undantaget för värmebehandling vid bete eller utfodring med grovfoder vid ekologisk uppfödning av fjäderfä. 4 kap. 10, och 15a kompletteras med upplysningar om hur man går till väga där de reglerade provtagningspunkterna för salmonellas saknas dvs. att i samråd med Jordbruksverket fastställa alternativa provtagningspunkter. Jordbruksverket har av näringen informerats om att kraven på reglerad provtagning av salmonella i tillverkande anläggningar inte efterföljs av mindre anläggningar. Föreskriften har förtydligats avseende vilka som berörs av den reglerade provtagningen dvs. tillverkare av foderblandningar till livsmedelsproducerande djur (14-15 ) samt de anläggningar som utför s.k. blandartjänst (15 a ) dvs. anläggningar som blandar foder med foderföretagets egna råvaror och ett kompletteringsfoder. Anläggningar som enbart blandar s.k. enkla foderblandningar (blandningar av upp till tre råvaror) omfattas inte av kravet på en reglerad provtagning av salmonella, det ska observeras att dessa företag bör beakta riskerna med salmonella i sin riskvärdering. Det har visat sig att det förekommit att fodertillverkare enbart tagit sitt veckoprov i en kylare och samma utlastningsficka vecka efter vecka varför ett förtydligande förs in i 14 och 15 om att rotera provtagningen mellan olika produktionslinjer och utlastningsfickor. 4 kap. 12 och bilaga 4 har förtydligats avseende vilka riskråvaror som omfattas av den reglerade egenkontrollen. Specificeringen av djurslag i 12 har tagits bort och återfinns i bilaga 4 där en uppdelning har gjorts på foder till livsmedelsproducerande djur och icke livsmedelsproducerande djur med en högre kontrollfrekvens avseende foder till livsmedelsproducerande djur. En tydlig koppling till kommissionens förteckning över benämningar av foderråvaror har förts in i listan (förordning (EU) nr 68/2013).

5 Jordbruksverket Dnr /13 5(17) En genomgång av RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) för de senaste tre åren visar tydligt att salmonella hudsakligen återfinns i processade produkter som soja-, raps- och fiskmjölsprodukter. En ökning avseende problemen med salmonella i solrosprodukter och animaliska biprodukter är också påtaglig varför dessa förs in som riskprodukter i bilaga 4. För närvarande får animaliska biprodukter i form av köttmjöl etc. endast användas till sällskapsdjur och pälsdjur men en lättnad på dessa restriktioner är på gång varför dessa produkter tas upp såväl under foder till livsmedelsproducerande djur med den högsta riskklassen (S1) och under foder till icke livsmedelsproducerande djur som (S3). Skillnaden i riskklass beror på den betydligt högre risken att salmonella överförs till livsmedel och människa via foder till livsmedelsproducerande djur och sedan till livsmedel och människa. På motsvarande sätt är det rimligt att hantera fiskmjöl, dvs. med olika krav på provtagningsfrekvens och karens beroende på till vilka djurslag som fodret ska användas. Sheanötexpeller är inte upptagen i kommissionens förteckning över foderråvaror och ingen användning har rapporterats under de senaste åren varför produkten tas bort från listan. Det ska observeras att foderföretagen enligt grundkraven är skyldiga att göra en riskvärdering i de fall de tar in en ny råvara i sin produktion. Om sheanötexpeller åter kommer att användas så ska en riskvärdering av produkten göras vilket omfattar bl.a. risken med salmonella. 4 kap. 12 a förtydliganden avseende vilka kvalitetskrav som ställs på laboratorier samt att tidigare uppgifter i 16a förts hit så att texten blir bättre sammanhållen. 4 kap. 13 har förtydligats avseende kravet på laboratorier vid analys utförd utomlands samt korrigering avseende paragrafhänvisning. 4 kap. 16 kravet på att SVA ska utföra analysen av vegetabiliska råvaror (4 kap. 11 ) från den egna riskbedömningen tas bort då motsvarande krav inte finns på animaliska råvaror och det inte finns någon anledning att hantera de olika formerna av råvaror olika. 4 kap. 16 a har upphört att gälla då informationen framgår i direkt anslutning till 12 a & kap. 17 har omarbetats där företagens ansvar vid påvisande av salmonella beaktas i näringens branschriktlinje i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 183/2005. Bilaga 7 utgår därmed och ersätts av näringen branschriktlinje. Det ska observeras att förutom det som anges i 4 kap. 17 återfinns alla delar av bilaga 7 i näringens branschriktlinje. Näringen föreslår själva med deras erfarenhet från hantering av salmonella i foderanläggningarna ytterligare förtydliganden och åtgärder. Det är frivilligt för foderföretagen att följa branschriktlinjerna och för att stimulera att huvudelen av foderföretagen anpassar sig efter branschriktlinjerna

6 Jordbruksverket Dnr /13 6(17) så föreslås en komplettering i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:21) där en ny riskklass förs in för företag som inte följer branschriktlinjerna dvs. en utökad kontroll av dessa anläggningar. 4 kap. 17 a, ny paragraf som klargör att även den provtagning som utförs av företagen enligt 4 kap. 17 ska ske på ackrediterat laboratorium samt att den som ansvarar för anläggningen ansvarar för att samtliga positiva prover skickas till SVA för konfirmering och serotypning. Avseende landsbygdsäkring så kan det konstateras att frågeställningen delvis berör primärproduktionen (ändring av 2 kap. 5 ) varför en särkskild informationsinsats behöver göras mot lantbruksnäringen utöver de normala informationsvägarna (Foderrådet, LRF). i. Föroreningar 4. kap. 6 är en upplysningsparagraf som har förtydligats och ändrats med referenser till grundregelverken. Tidigare hänvisades enbart till bilagan till direktivet om främmande ämnen (som publicerats i förordningsform), under året har fler förordningar publicerats varför det är mer konsekvent att hänvisa till grundregelverket. j. Dokumentationshantering 4 kap. 18, olika regelverk anger olika tidsintervall för att spara dokumentation från fodertillverkningen (0 5 år). Jordbruksverket får återkommande frågor avseende hur länge dokumentationen ska spara varför frågeställningen regleras i enlighet med kommissionens rekommendation. Avseende landsbygdsäkring så kan det konstateras att frågeställningen delvis berör primärproduktionen varför en särkskild informationsinsats behöver göras mot lantbruksnäringen utöver de normala informationsvägarna (Foderrådet, LRF). k. Bilaga 6 Dietfoder Förordning (EU) nr 5/2014 uppdaterar bilagan till direktiv 2008/38/EG avseende en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov, så kallade dietfoder. Direktivet är inabetat i bilaga 6 som uppdateras i enlighet med förordningen. l. Bilaga 17 allmänna råd Bilagan har delats i tre delar där - A ger råd avseende hantering av icke värmebehandlad spannmål till fjäderfä. Texten är en uppdaterad version av den text som tidigare skickades med vid beslut om godkännande för att leverera/använda icke värmebehandlad spannmål till fjäderfä. I och med att regelverket granskades i regelförenklingsprocessen togs kravet på godkännande bort och ett registreringskrav infördes i stället. Under åren har Jordbruksverket frekvent fått frågeställningar hur man ska gå till väga för att kunna

7 Jordbruksverket Dnr /13 7(17) producera säkra (dvs. med en liten risk för salmonella) spannmålsråvaror varför ett allmänt råd förs i bilagan. - I B återfinns det tidigare allmänna rådet avseende riktvärden. Inledningen har anpassats till kommissionens rekommendation 2006/576/EG som anger att de rekommenderade riktvärdena ska tillämpas av foderföretagaren i sin HACCP. Det är kontrollmyndigheterans skyldighet att kontrollera att de allmänna råden beaktas i företagens HACCP. I och med att det handlar om ett allmänt råd så ändras rubrikerna övre gräns/gränsvärde till riktvärde i hela bilagan. Referenserna i bilagan till foderkatalogen uppdateras till gällande version dvs. förordning (EU) 68/2013. En rättning har gjorts avseende riktvärdet för bakteriehalten i animaliska foderråvaror där anaeroba bakterier har angetts två gånger, en korrekt lydelse ska vara Total antal aeroba mindre än 5 x Del C avser allmänna råd avseende åtgärdsprogram när salmonella påvisats vid hantering och/eller tillverkning av foder. Det har vid upprepade incidenter framkommit svårigheter att koppla samman näringens kund- och leveransuppgifter med Jordbruksverkets system vilket har försvårat och försenat att t.ex. säkerställa spårningen av foder som kontaminerats med salmonella. För att underlätta detta arbete vid eventuella nya foderkriser uppmanas näringen att införa vissa uppgifter i sina kund- och leveranslister (produktionsplatsnummer, organisationsnummer eller personnummer). Avseende landsbygdsäkring så kan det konstateras att frågeställningen delvis berör primärproduktionen varför en särkskild informationsinsats behöver göras mot lantbruksnäringen utöver de normala informationsvägarna (Foderrådet, LRF). Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Det finns ingen alternativ lösning som innebär att det önskade resultatet uppnås. Foderområdet är reglerat inom EU och föreskriften ska ses som ett komplement till EU:s regelverk och svensk lagstiftning, t.ex. om EU-regelverket anger att en viss typ av anläggningar ska godkännas så anger föreskriften hur denna anmälan ska gå till. Avseende salmonellakontrollen så har det av tradition varit en nationell reglering som varit ett viktigt incitament för att säkerställa landets goda salmonellastatus. Förordning (EG) nr 183/2005 klargör dock på ett tydligt sätt att det är företagens skyldighet att säkerställa fodrets säkerhet varför det är Jordbruksverkets ambition att allteftersom näringen själva tar ett större ansvar även för mikrobiella kontaminationer flytta över ansvaret på näringen. Detta kan dock endast ske i takt med ett ökat ansvarstagande från näringen och med beaktande att de goda resultat som uppnåtts avseende salmonellastatus inte äventyras. Ett första steg är

8 Jordbruksverket Dnr /13 8(17) att näringen tar fram nationella branschriktlinjer avseende hur salmonellasmittat foder förhindras komma ut i foderkedjan samt att dessa branschriktlinjer inkorporeras i företagens HACCP-system. Förslaget förutsätter att näringen i och med att föreskriften antas har nationella branschriktlinjer på plats som säkerställer att inget glapp uppstår avseende bevakningen av salmonella, se bifogat utkast till Nationella branschriktlinjer för provtagning av salmonella i fodertillverkning och åtgärder i händelse av fynd. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Regleringen berör i första hand kommersiella fodertillverkare som behöver beakta regelverket i sin produktion av foder. Även primärproduktionen omfattas i tillämpliga delar. Uppföljning och kontroll av regelverkets tillämpning sker via den offentliga kontrollen. Inom foderområdet kontrollerar länsstyrelserna primärproduktionen dvs. enskilda lantbruk. Jordbruksverket, kontrollavdelningens kontrollenhet av övriga delar inom foderkedjan. Regleringen omfattar alla foderföretag. En översikt lämnas under kap. B. Företag. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen a. Kap. 1 EU-regelverket och definitioner Ändringen i listan över gällande regelverk innebär inga kostnadsmässiga förändringar, enbart information om det regelverk som gäller och som föreskriften är ett komplement till. Avseende definitionen för tillskott/tillskottsfoder så är det endast ett förtydligande vilket förhoppningsvis säkerställer att regelverk och näringen talar samma språk. b. E-tjänster Inför framtagningen av den elektroniska tjänsten avseende de största kostnadsposterna anmälan foder och kvantitetsredovisningen beräknades nuvarande kostnader och ny kostnader enligt följande: Kostnader för industrin Nuvarande Nya kostnader, Diff., kr kostnader, kr kr Anmälan foder Kvantitetsredovisning Besparing Kostnader för Jordbruksverket

9 Jordbruksverket Dnr /13 9(17) Nuvarande tid, Ny tid, timmar Diff., timmar timmar Anmälan foder Kvantitetsredovisning Besparing Se ytterligare jämförande beräkningar enligt Tillväxtverkets beräkningssystem avseende den administrativa bördan under rubriken B. Företag. c. Anmälan osäkert foder Inga ekonomiska skillnader mot nuvarande regler, enbart ändring av informationsmottagare. d. Avgiftning av foder Ingen anläggning är godkänd för detta ändamål i Sverige. En bedömning är att det inom en 10-årsperiod kan finnas en eller två anläggningar som sysslar med en verksamhet som faller in under denna paragraf t.ex. för att reducera halten av mykotoxiner. Kostnaden för ett godkännande kan i grova drag beräknas enligt följande (med samma beräkningsgrund som ovan, se b. e-tjänster samt den föreslagna avgiften för ett godkännande). Kr Anmälan, blankett D7 185 Inbesiktning, godkännande anläggning Godkännande process á 8 timmar extern granskning SUMMA e. Rapportering egenkontroll Enligt förordning (EU) nr 225/2012 krävs i teorin en utökad provtagning av alla foderföretag som hanterar olja/fett men förordningen har lagt in en möjlighet att slippa kontroller av vegetabiliska oljor och fetter om detta har gjorts i ett tidigare steg i produktionskedjan och att dessa resultat följer med varan. Detta innebär att provtagning görs hos olja/fettillverkaren och att ett intyg om utförd kontroll skickas med leveranserna. Övriga led i foderkedjan behöver därmed inte genomföra någon extra kontroll. Ingen skillnad i kostnader förutses. f. Avgifter Kostnaderna för godkännande för anläggningar som hanterar foder innehållande läkemedel (2 kap. 6 ), eller foder innehållande eller i forma av vissa fodertillsatser (2 kap. 6 b ) är reglerat sedan tidigare och är ingen ändring i sak.

10 Jordbruksverket Dnr /13 10(17) Kravet på godkännande för anläggningar som vill avgifta foder enligt 2 kap. 6a är nytt och ingen anläggning finns för närvarande med denna form av verksamhet i Sverige. Det är möjligt att någon enstaka anläggning kan bli aktuell i framtiden. Ingen skillnad i kostnader förutses.

11 Jordbruksverket Dnr /13 11(17) g. Näringstabeller Bilaga 1 och 3 avseende beräkningsmodeller och näringstabeller upphör att gälla med en hänvisning att motsvarande uppgifter återfinns på SLU:s webbsidor. Ingen kostnadsmässig skillnad, det är en flytt av källan till uppgifterna. h. Salmonella regelverket Medför inga ändringar i sak avseende kontroll, rengöring och desinfektion samt uppföljande provtagning. i. Föroreningar Ingen skillnad i sak och inga ändrade kostnader. j. Dokumentationshantering Förslaget medför inga merkostnader då de flesta foderföretagare idag sparar sin dokumentation betydligt längre än fem år. k. Bilaga 6 Dietfoder Förslaget medför inga merkostnader. l. Bilaga 17 allmänna råd Ingen skillnad i sak och inga ändrade kostnader. A. Hantering av icke värmebehandlad spannmål till fjäderfäbesättningar Ingen extra kostnad då det är ett efterfrågat allmänt råd, de aktuella företagen förutsätts agera på detta sätt redan idag i och med att de ofta har fått informationen i annan form. B. Hygieniska kvalitetsvärden (riktvärden) Texten förtydligas så att det tydligt framgår att detta inte är några absoluta gränsvärden utan riktvärden. I enighet med intentionerna i kommissionens rekommendation 2006/576/EG förtydligas rådet med en uppmaning att använda dessa riktvärden i sin HACCP-plan. C. Åtgärdsprogram när salmonella påvisas vid hantering och/eller tillverkning av foder Ingen extra kostnader då reglerna har skrivits om till ett allmänt råd, de aktuella företagen förutsätts agera på detta sätt redan idag i och med att området varit reglerat i detalj. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Jordbruksverket bedömer att det aktuella förslaget inte går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Förslaget avses träda i kraft den 1 juli 2014.

12 Jordbruksverket Dnr /13 12(17) Inga speciella hänsyn behöver tas avseende tidpunkten för ikraftträdande. Jordbruksverket informerar rutinmässigt om ändringar i regelverken via verkets hemsida. Berörda parter informeras även via Foderrådet där Jordbruksverket träffar berörda myndigheter och näringen regelbundet. Foderrådet har deltagit i processen för framtagning av de föreslagna ändringarna via ett tidigt samråd och remissförfarandet. Ett antal frågeställningar riktar sig till primärproduktionen varför en riktad information till denna målgrupp kan behövas, utöver detta bedöms inte att några ytterligare informationsinsatser krävs utöver den information som lämnas på Jordbruksverkets websida. B. Företag Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Benämningarna används vid märkning av foder av tillverkare och importörer av foderblandningar totalt (Mars 2013): Nationella tillverkare av foderblandningar Foderleverantörer som för in foderblandningar från EU 115 st 136 st Foderleverantörer som för in foderblandningar från tredje land 48 st Transportörer Butik och lager Registrerade primärproducenter 173 st 147 st st Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. a. Kap. 1 EU-regelverket och definitioner Påverkar inte tidsåtgång eller den administrativa bördan. b. E-tjänster 2 kap. 5, 6 och 6 b, anmälan foderandläggningar inom primärproduktionen. Ingen ändring sedan tidigare, möjligheten till e-registrering har funnits med sedan kravet på registrering infördes i föreskriften. 2 kap.2, 6 a, 13 och 14 Rapporteringskravet är detsamma som tidigare men en möjlighet ges att lämna rapporter via e-registrering, det är samma uppgifter som ska registreras varför den administrativa bördan förväntas minska hos företagen. Enligt beräkningar i Tillväxtverkets system för att beräkna den administrativa bördan minskar företagets kostnader med ca kr per år. Det ska observeras att dessa beräkningar bygger på fastlagda timkostnader och att som

13 Jordbruksverket Dnr /13 13(17) tidigare nämnts vissa registreringsuppgifter har varit grovt överskattade och för vissa uppgifter har inga värden angetts. Nuvarande Ny kostnad, kr Resultat, kr kostnad, kr 2 kap. 2 Anmälan foder 2 kap. 3 Anmälan införsel av foder för eget bruk 2 kap. 6a Anmälan avgiftning av foder 2 kap Kvantitetsredovisning 2 kap Rapportering egenkontroll Diff Som framgår av ovanstående sammanställning innehåller Tillväxtverkets system vissa brister t.ex. kostnader för vissa uppgifter som bör ha redovisats tidigare t.ex. Anmälan införsel av foder för eget bruk, rapporteringen av utförd egenkontrollen samt vissa kvantitetsuppgifter. Genom att använda samma underlag som för övriga anmälningar och rapporteringar ger en korrigerad beräkning en minskning av de administrativa kostnaderna med ca kr per år. Nuvarande Ny kostnad, kr Resultat, kr kostnad, kr 2 kap. 2 Anmälan foder 2 kap. 3 Anmälan införsel av foder för eget bruk 2 kap. 6a Anmälan avgiftning av foder 2 kap Kvantitetsredovisning 2 kap Rapportering egenkontroll Diff kap. 4 Anmälan osäkert foder Ingen ändring av den administrativa bördan.

14 Jordbruksverket Dnr /13 14(17) 3 Kap. 8, Bilagorna 1 3 Hänvisning till SLU:s fodermedelstabeller istället för föreskriftens bilagor Ingen ändring av den administrativa bördan. Salmonella regelverket Ingen ändring av den administrativa bördan. Dokumentationshantering Ingen ändring av den administrativa bördan. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Ändringen medför inga övriga kostnadsökningar för berörda företag eller ändringar i verksamheten förutom att de behöver uppdatera sina rutiner avseende - anmälan om verksamhetsförändringar (2 kap. 6 c ) - anmäla införsel av foder för användning till egna djur (2 kap. 3 ) - rapportering osäkert foder till berörd kontrollmyndighet (2 kap. 3 ) - anmälan om verksamheter som kräver godkännanden (2 kap. 6 a-b) - årlig rapportering av dioxinprovtagning (2 kap. 14 ) - uppdatera rutinerna avseende dokumentationshantering (4 kap. 13 & 18 ) - uppdatera rutinerna avseende hantering av positiva fynd av salmonella (4 kap. 17 ) Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Konkurrensförhållandena mellan företagen påverkas inte då samtliga företag som hanterar aktuella foder berörs. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen I princip ingen skillnad mot nuvarande regelverk. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Inga särskilda hänsyn behöver tas då utgångspunkten i regelarbetet är att foderföretagarna generellt är att betrakta som små företag med undantag av Lantmännen. C. Samråd Föreskriften har skickats på tidigt samråd till Foderrådet under perioden 4 juli t.o.m. den 25 augusti 2012.

15 Jordbruksverket Dnr /13 15(17) D. Kontaktperson Jordbruksverket Kjell Wejdemar Dragarbrunnsgatan Uppsala Tfn: Fax: E-post:

16 Jordbruksverket Dnr /13 16(17) D. Sändlista Företag AarhusKarlshamn AB AksoNobel Brukshundsklubben Dagligvarulevarantörers Förbund Fiskhälsan FH AB Foder & Spannmål Hushållningssällskapet Hästnäringens nationella stiftelse Landsbygdsdepartementet Kennelklubben Kommerskollegium Kött och Charkföretagen Lantmännen Lantbrukarnas riksförbund Livsmedelsverket Läkemedelsverket Näringslivets regelnämnd Regelrådet SLU Statens Veterinärmedicinska Anstalt Svenska Samernas Riksförbund Svenska Djurmatsförbundet Svenska Djurhälsovården Svenska Djurparksföreningen Svenska foder AB Svenska ägg Sveriges djurbönder ek. för. Sveriges kommuner och landsting Svensk fågel Sveriges biodlares riksförbund Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund Sveriges Veterinärförbund Svensk Mjölk Veterinär Foderråvarukontroll VFK Zoobranschens Riksförbund E-postadress

17 Jordbruksverket Dnr /13 17(17)