Jordbruksverkets foderkontroll 2002

Transkript

1 Jordbruksverkets foderkontroll 2002 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2002 Rapport 2003:8

2

3 Jordbruksverkets foderkontroll 2002 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2002 Djurmiljöenheten Referenser: Alness, Karin Andersson, Kersti Hjertén, Johanna Krüger, Martina Wejdemar, Kjell

4

5 Innehåll 1 Inledning Myndigheter Organisationsschema Organisationsbeskrivning Förändring av kontrollen under det senaste året Kontroller Kriterier för kontrollprogrammet Övriga kommentarer Vidtagna åtgärder vid överträdelser Struktur på fodertillverkningen i Sverige Råvaror Tillsatser och bioproteiner Förblandningar Foderblandningar Foderstatistik Läkemedelsstatistik Axplock ur 2002 års verksamhet Deltagande arbetsgrupper och konferenser i Norden EU arbete Deltagande i internationellt arbete Animaliskt avfall Ekologisk produktion EU harmoniserad rapportmodell Koordinerat kontrollprogram på EU nivå Dioxiner Tungmetaller Mykotoxiner Bearbetat animaliskt protein Nationell foderkontroll Grundkontroll Näringskontroll Mineraler Aminosyror

6 4.1.5 Vitaminer Tillsynsbesök Säkerhetskontroll Salmonella Teobromin Läkemedel och koccidiostatika GMO Dokumentationskontroll Lagstiftning EU-lagstiftning Foder Nationell lagstiftning Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1998:34) avseende hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall Import från tredje land Tabeller Figurer och diagram

7 Inledning Rapporten är den fjärde i en serie återkommande årsrapporter avseende Jordbruksverkets foderkontroll och bygger på uppgifter från Jordbruksverkets egna kontroller under verksamhetsåret 2002 samt inrapporterade statistikuppgifter från jordbruksföretagen (fodertillverkare och enskilda lantbruk s.k. hemmablandare). Årets rapport skiljer sig från övriga rapporter (Rapport 2001:6, 2001:18 & 2003:3) i två avseenden. För det första har strukturen anpassats till det förslag som lämnats av kommissionen avseende en harmoniserad rapportmodell inom foderområdet 1 samt att rapporten från och med detta år inte är en sammanslagning av flera delrapporter utan är Jordbruksverkets rapport avseende foderkontrollen. Rapporten ställs dels till regeringen enligt Jordbruksverkets regleringsbrev samt till kommissionen enligt Rådets direktiv 95/53/EG. Förutom de två formella kraven på rapportering från jordbruksdepartementet och kommissionen så är rapporten avsedd som en allmän information till media och allmänhet. Inkluderad i rapporten (Kapitel 7) är en sammanställning till kommissionen över import från tredje land enligt kommissionens direktiv 98/51/EG. 1.1 Myndigheter Ett flertal centrala myndigheter verkar tillsammans för att en god foderkvalité och säkra livsmedel skall kunna produceras i Sverige. Inom EU bedrivs arbetet avseende foder dels inom kommissionens Ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa Foder samt i olika expert- och rådsarbetsgrupper. Under uppbyggnad är även EU:s nya livsmedelsmyndighet EFSA 2 som även kommer att ha inflytande på foderområdet. Förutom det arbete som bedrivs lokalt inom landet och via gemenskapens myndigheter tillkommer WHO 3 där ett arbete med att fastställa en internationell foderstandard Code of Practise on Good Animal Feeding har bedrivits samt OECD 4 där Jordbruksverket har deltagit vid framtagande av konsensusdokument för bedömning av gmo-produkter Organisationsschema Jordbruksdepartementet har hand om frågor avseende jordbruk, miljöfrågor inom jordbruket, fiske, rennäring, trädgårdsnäring, djurskydd, livsmedelsfrågor, jakt och viltvård samt högre utbildning och forskning inom de areella näringarna. Departementet bereder alla jordbruksfrågor som ska avgöras av regeringen. Statens Jordbruksverk är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Verket är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer och ansvarig 1 Dokument SANCO/1095/2003-rev 1: Harmonised model for the annual report on the implementation of the national programme of control and the co-ordinated inspection programme in animal nutrition 2 EFSA = European Food Safety Authority 3 WHO = Word Health Organization 4 OECD = Organisation for Economic Co-opertion and Development 5 GMO = Genetiskt modifierade organismer 7

8 myndighet för livsmedelsberedskapen. Jordbruksverket svarar för att regeringens beslut genomförs och bidrar med sakkunskap i olika jordbruksfrågor. Jordbruksverkets övergripande organisation presenteras i figur 1.1. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) är en statlig veterinärmedicinsk expert- och uppdragsmyndighet som verkar för en god djur- och folkhälsa, en god miljö samt en uthållig livsmedelsproduktion. SVA har bland annat ett ackrediterat laboratorium för analys av foder och smittsamma sjukdomar. Ansvarsfördelning mellan myndigheterna kan förenklat utryckas så att Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket kan sägas vara den politiska respektive verkställande makten. Jordbruksdepartementet handhar frågor av politisk karaktär och styr Jordbruksverket via budget och regleringsbrev. Jordbruksdepartementet styr även Jordbruksverkets medverkan vid sammanträden inom gemenskapen och internationella fora via enskilda instruktioner. Jordbruksverket och SVA är båda oberoende (mot Jordbruksdepartementet) och verkställande myndigheter där Jordbruksverket har myndighetsansvaret för foderfrågorna. SVA bistår Jordbruksverket med expertkunskaper inom veterinär- och foderhygienområdet, dessutom analyseras prover tagna vid den officiella foderkontrollen vid SVA laboratorier. Ett antal andra myndigheter medverkar i olika frågor som berör Jordbruksverkets ansvarsområde, t.ex. så anlitar Jordbruksverket personal från fyra Länsstyrelser (regeringens och riksdagens regionala myndigheter) för foderkontrollen. Livsmedelsverket ansvar över livsmedelssektorn ger en naturlig beröringspunkt för att trygga hela livsmedelskedjan. Bland annat är Livsmedelverkets kontroller ett viktigt komplement till den kontrollverksamhet som bedrivs inom foderområdet, två aktuella exempel är narasin i ägg och nitrofuraner i kyckling Organisationsbeskrivning Central organisation av foderkontrollen Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för foderområdet vilket bl.a. omfattar följande: - ansvarar för planering och administration av den officiella foderkontrollen, - utför dokumentationskontroll och importkontroll avseende foder, - beslutar om godkännande eller registrering av anläggningar som hanterar vissa typer av foder (t.ex. fiskmjöl och fodertillsatser) samt - beslutar om godkännande av nya foderprodukter (självständigt eller som deltagare i kommissionens Ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa Foder). - Jordbruksverket begär också in och sammanställer statistik från foderleverantörerna avseende tillverkade kvantiteter, läkemedelsanvändning och råvaruförbrukning Kontroller i fält Jordbruksverkets egen personal eller anlitad personal från fyra länsstyrelser ansvarar för inspektionernas praktiska genomförande (se figur 1.2). Vid inspektioner hos importörer och andra mellanhänder, foderfabriker och på enskilda gårdar genomförs dokumentations- och funktionskontroller samt provtagning. På gårdsnivå genomförs en viss del av kontrollen av distriktsveterinärer, anställda av Jordbruksverket. De prover som tas ut i Jordbruksverkets foderkontroll hanteras av SVA som även genomför huvuddelen av analysverksamheten. Under 2002 har även Umeå Universitet och 8

9 Livsmedelsverket analyserat foderprover från Jordbruksverkets kontroll som tagits ut för analys av dioxin resp. GMO. I Sverige finns även privata laboratorier som är specialiserade på foderanalyser som utnyttjas av foderindustrin för den interna kontrollen Import av foder (införselpunkter) Foder från tredje land innehållande animaliska råvaror får endast föras in via veterinära gränskontrollstationer. Medlemsländerna kan, enligt direktiv 95/53/EC, utse särskilda gränskontrollstationer för införsel av foder av vegetabiliskt ursprung från tredje land (införselpunkter). Sverige har valt att inte utse några särskilda införselpunkter rörande vegetabiliska foder som förs in från tredje land Förändring av kontrollen under det senaste året Några större förändringar i kontrollens omfattning och upplägg genomfördes inte under föregående år jämfört med tidigare år. De mer projektinriktade kontrollerna varierar normalt något år från år. Under 2002 utfördes bland annat kontroll av GMO i foder. Foder tillverkat på gårdsnivå kontrollerades i begränsad omfattning med avseende på förekomst av kött- och benmjöl, och läkemedelsanvändning samt gällande grovfoder med avseende på dioxin. Ett arbete har påbörjats där hela foderkontrollen genomlyses och förändringar av verksamheten diskuteras avseende avgiftssystemets konstruktion, kontrollstrategi, data stöd, särskild råvarukontroll, inspektionsorganisationen, hygientillsyn, dokumentär kontroll av GMP 6 system visavi analyskontroll, näringskontroll kontra säkerhetskontroll etc. 1.2 Kontroller Foderkontrollen kan delas upp i tre delar: 1. Grundkontroll 2. Säkerhetskontroll 3. Datainsamling a. Registrering av marknadens aktörer (tillverkare, handlare och i vissa fall användare) b. Produktionsdata i. Råvaror ii. Foder iii. Foder innehållande läkemedel Foderkontrollen fastställs under hösten året före kontrollåret. Foderkontrollplanen utarbetas med utgångspunkt från redovisat produktsortiment, riskbedömningar och i enlighet med den koordinerade kontrollplanen (kommissionens rekommendation 2003/91/EG) Kriterier för kontrollprogrammet Grundkontroll Foderkontrollens bas består av näringsanalyser på foderblandningar dvs. råfett, råprotein, växttråd och aska. Grundkontrollen är en redlighetskontroll där uppmätta resultat kontrolleras mot produkternas märkningsuppgifter (märkning på produkt eller produktblad vid bulkvaror). 6 GMP = Good Manufacturing Practice 9

10 Utgångspunkten är att alla fodertillverkare skall besökas och samtliga produkter provtas minst en gång per år, för sällskapsdjur finns en begränsning på maximum 15 prover per besök. För övriga djurslag ökar antal prov per produkt och besöksfrekvensen med produktionsvolymen. Frekvensen besök på foderindustrier för livsmedelsproducerande djurslag framgår av tabell 1.1. Utöver de grundläggande näringsanalyserna varieras kontrollen från år till år. I den årliga foderkontrollplanen fastställs vad som skall analyseras och hur många prover som skall tas, dessa fördelas slumpmässigt på avsedda produktgrupper. Enligt foderkontrollplanen kontrollerades 2002 utöver ovan nämnda basanalyser: Mineraler: - kalcium (Ca), fosfor (P) i torrfoder, - mangan (Mn) i hundfoder, - koppar (Cu) i slaktsvins- får- och kycklingfoder samt - selen (Se) i mineralfoder Aminosyror: - tryptofan i hästfoder, - lysin i svinfoder samt - metionin i fjäderfä- och fiskfoder. Vitaminer: Vitamin E kontrolleras vid bäst före datum i kyckling-, smågris-, ungnöt-, kalv-, katt-, och hundfoder. E-vitamin analyseras enbart om det deklareras Bedömning av analysresultat för näringskontrollen Alla foder som provtas inom ramen för provtagningsplanen analyseras med avseende på olika näringsämnen. Resultatet jämförs med det deklarerade värdet och bedöms enligt de, inom EU, fastställda toleransgränserna. Vid bedömningen av foderprovet använder Jordbruksverket ett särskilt poäng- och betygssystem (tabell 1.2). Varje enskild analys får en poäng från 1-4 beroende på hur väl resultatet överensstämmer med det deklarerade värdet. Provet får sedan ett sammanvägt betyg där de enskilda poängerna är avgörande. Det högsta betyget är 5 och det lägsta är 1. Om provet får betyget 1 ska foderleverantören lämna in ett skriftligt yttrande där uppföljning och vidtagna åtgärder ska anges. Även i de fall då deklarerat värde saknas får provet betyget Säkerhetskontroll Utöver grundkontrollen görs fysiska kontroller, dokumentationskontroller och/eller provtagning och analys för att säkerställa att foder och foderprodukter inte utgör någon risk för människors och djurs hälsa eller är en miljörisk. Dessa kontroller utgår från Jordbruksverkets riskbedömning eller kommissionens koordinerade kontrollplanen (kommissionens rekommendation 2002/214/EG) och planeras och genomförs i huvudsak i projektform. Enligt foderkontrollplanen kontrollerades 2002: Kött- och benmjöl: Kontrollerades i foder till livsmedelsproducerande djur. I Sverige har det varit förbjudet att utfodra idisslare med kött- och benprodukter från idisslare sedan införlivades EU:s förbud att utfodra däggdjursprotein till idisslare (94/381/EG). Motsvarande förbud återfinns nu i Kommissionens beslut 2002/248/EG. En kontroll av förekomsten av kött- och benmjöl i foder till idisslare har pågått under flera år. 10

11 Förbud mot användande av bearbetat animaliskt protein i foder till alla livsmedelsproducerande djur infördes den 1 januari 2001 i hela EU. Förbudet är ett viktigt led i försöket att bryta smittspridningen av BSE hos idisslare. Efter att förbudet infördes har det pågått en omfattande verksamhet för att kontrollera efterlevnaden av förbudet på såväl kommersiella anläggningar, på gårdsnivå som på importerade råvaror. Huvuddelen av kontrollen har traditionellt inriktats på de kommersiella anläggningarna, kontroller på gårdsnivå kommer att öka i framtiden men en begränsad kontroll sker redan inom specifika områden, bl.a. bearbetat animaliskt protein. De gårdar som valdes ut för kontrollen 2002 hade både nötkreatur och svin på gården och det bedömdes vara störst risk att ev. kontaminering av nötkreatursfoder kan ske på dessa anläggningar om fiskmjöl användes i svinfodret. Som ett led i arbetet med att säkerställa att inget otillåtet bearbetat animaliskt protein kommer in i foder kontrolleras även importerade råvaror. De provtas då redan när de kommer in i landet i samband med att prover för kontroll av aflatoxin tas ut. Mykotoxiner: Aflatoxin kontrolleras löpande i importerad råvara som är markerad med A1 eller A2 i bilaga 5 i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:133) om foder. Mögelgiftet aflatoxin bildas av mögelsvampen Aspergillus som främst växer i varma och fuktiga miljöer. Mögeltoxinet är cancerogent och överförs från fodret till mjölken och kan därmed påverka också människor. För att säkerställa att importerade foderråvaror inte innehåller förhöjda halten av aflatoxin är mottagaren skyldig att låta analysera partiet med avseende på aflatoxin. Om gränsvärdet för aflatoxin överskrids får inte fodret säljas eller användas förrän Jordbruksverket beslutat om åtgärd. Gränsvärdena för aflatoxin är olika beroende på till vilka djurslag foderråvarorna ska användas. Lägst är gränsvärdet för foderråvaror till mjölkkor. Dioxiner: Med anledning av ett flertal incidenter under de senaste åren med fynd av höga halter dioxiner i foder har EU-institutionerna (parlamentet, rådet och kommissionen) fattat en rad beslut för att minska riskerna för exponering, bl.a. fastställs i rådets direktiv 2001/102/EG gränsvärden för olika foderprodukter bl.a. fiskprodukter. Kontroll av fisk och fiskprodukter planerades i ett gemensamt projekt mellan Jordbruksverket och Livsmedelsverket under år 2001/2002. Totalt kommer 16 analyser att utföras på hel färsk foderfisk, fiskmjöl och fiskolja. Analyserna är mycket kostsamma (ca kr/analys) och tar lång tid att utföra. Salmonella: Sveriges salmonellakontroll, inklusive salmonellakontrollen av foder, för 2002 kommer att rapporteras separat av SVA (i samarbete med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet) till EU-kommissionen. I denna årsrapport återges enbart en kort sammanfattning av resultaten avseende kontrollen av foder. Det skall observeras att proverna som rapporteras inte överensstämmer med det totala antalet prover. Till skillnad från den obligatoriska provtagningen behöver företagen vid frivillig provtagning endast rapportera positiva fynd. Tungmetaller: Kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) samt arsenik (As) i foderblandningar. Kontrollen av tungmetaller var inriktad på produkter där risken för förhöjda halter anses vara stor. Arsenik kan vara ett problem i mineralråvaror varför kontrollen koncentrerades till dessa. Det har tidigare visat sig finnas kadmium i betprodukter och prover togs på betfiber eller blandningar där betprodukter ingår. Kvicksilverförekomsten är starkt kopplad till fiskprodukter och kontrollen inriktades på hund- och kattmat samt foder till svin och fjäderfä där fiskråvaror är tillåtna. 11

12 Teobromin: Teobromin är en alkaloid som har liknande effekter som koffein och är upptaget i listan över främmande ämnen i foderföreskrifterna. Gränsvärde i helfoder till nötkreatur är 700 ppm (12 % vattenhalt) och i helfoder till övriga djurslag 300 ppm. Teobromin finns bland annat i kakaoprodukter. Användningsmöjligheterna i hästfoder av dessa produkter minskar eftersom ämnet är dopingklassat. År 2002 inriktades kontrollen på hästfoder. Läkemedel och Koccidiostatika: 1. Kontroll av inblandad halt: a. Monensin i slaktkycklingfoder (E757, Elancoban, godkänd för djurslagen slakt- och livkycklingar samt kalkoner) b. Tylosinfosfat i slaktsvins- och smågrisfoder (Tylosinfosfat används för att behandla bakteriella sjukdomar hos bl.a. gris efter receptförskrivning av veterinär). 2. Kontroll av ej tillåtna substanser: Amprolium i fjäderfäfoder fr.o.m. juli månad (godkännandet återkallat enligt Kommissionens förordning 2205/2001/EG) 3. Kontroll av överföring mellan tillverkningssatser: Prov på 1:a tillverkningsatsen efter tillverkning av slaktkycklingfoder innehållande narasin (höns och grisfoder). Narasin (E765 Monteban) har varit en följetong under flera år för den svenska fodertillverkningen, information har lämnats löpande i tidigare rapporter avseende den Svenska foderkontrollen (Rapport 2001:6, 2001:18 samt 2003:3). Substansen är endast tillåten i slaktkycklingfoder men återfinns i ägg vid Livsmedelsverkets kontroller och i foder tillverkade efter tillverkning av slaktkycklingfoder innehållande narasin p.g.a. överföringsproblem vid fodertillverkningen. Industrin har haft stora problem att anpassa sig till den nya analysgränsen på 0,1 mg/kg foder. Det skall tilläggas att narasin p.g.a. sin fysiska struktur är mycket besvärligt att hantera i foderanläggningarna då preparatet fastnar i all utrustning. Men genom en planerad tillverkning, ökade rensningssatser samt val av efterkommande foder har problemet delvis kunna åtgärdas. Det skall noteras att påvisade halter av narasin i ägg har visat på så låga halter att inga risker för människors hälsa har förekommit enligt Livsmedelsverkets toxikologiska bedömning. Jordbruksverket följer nogsamt företagens åtgärder för att komma åt problemet även under år GMO: Kontroll av råvaror (majs, soja och raps). Jordbruksverket har under de senaste åren fått frågor avseende användning av genetiskt modifierade foderprodukter samt information från industrin avseende vidtagna åtgärder för att undvika att dessa typer av produkter används i den svenska fodertillverkningen. För att få en bild av situationen genomförde Jordbruksverket våren 2002 en kontroll för att studera förekomsten av genetiskt modifierade råvaror i svensk fodertillverkning. Det finns inga legala hinder för näringen att använda råvaror från godkända genetiskt modifierade grödor i foder, däremot har flera av lantbrukets branschorganisationer kommit överens med foderindustrin och råvaruhandeln att undvika användningen av genetiskt modifierade produkter vid fodertillverkning. Strategin är att använda produkter från områden där risken för inblandning av genmodifierade råvaror är mycket liten. Industrin uppger att för soja är det i praktiken enbart från vissa områden i Brasilien där det, med hjälp av kontroll och analysprogram, går att säkerställa att hela kedjan hålls i det närmaste helt fri från inblandning 12

13 av genetiskt modifierad soja. Företagen använder en gräns på 1 % för att klassa råvarorna som acceptabla, vid eventuella fynd ovanför denna gräns vidtar företagen olika åtgärder (t.ex. information till övriga branscher). Det finns en gemensam EU-lagstiftning som reglerar prövning och godkännande av genetiskt modifierade produkter samt märkning av grödor (direktiv 2001/18/EG) och livsmedel (EGförordning 258/97). För foder finns idag ingen motsvarande lagstiftning avseende märkning (ett förslag behandlas för närvarande i EU). I det nuvarande förslaget finns en gräns på 1 % ovanför denna gräns skall varorna märkas så att det klart framgår att de innehåller genetiskt modifierade grödor. Eventuell förekomst av genetiskt förändrat material förväntas komma från det som kallas "första generationen genetiskt modifierade produkter" dvs. växter med en genförändring mot t.ex. skadeinsekter eller ökad motståndskraft mot vissa ogräsbekämpningsmedel. Växtens karakteristik avseende dess näringsmässiga sammansättning har inte förändrats dvs. växtens näringsmässiga sammansättning har inte ändrats. Inga kända risker för djuren föreligger med "första generationens" genetiskt förändrade växter eller för konsumenterna av de slutliga livsmedelsprodukterna. Det skall påpekas att de råvaror som används som foder ofta även är godkända som livsmedel även om undantag förekommer. De risker som har framförts i diskussionen och ingår vid granskningen av godkännande av nya genetiskt förändrade produkter handlar i första hand om miljöeffekter t.ex. när det gäller spridande av genetiskt material från planta till planta. För de aktuella råvarorna soja och majs är risken för spridning av genetiskt materiel mycket låg, dels beroende på att de oftast förekommer som processade råvaror (oljekakor, kross, kvarnfraktioner, etc.) samt de klimatiska förhållandena Övriga kommentarer Inspektion/provtagning Vid besöken på de enskilda anläggningarna kontrollerar foderinspektörerna förutom föreskriven provtagning: - märkningsuppgifter - nya foder som inte redovisats till Jordbruksverket, - vilka foder som används vid tillverkning och försäljning samt - ålagda redovisningar enligt 2 6 Jordbruksverkets föreskrifter (1993:177) om foder dvs. verksamhet, använd teknik, foderrecept, importerade och tillverkade foderkvantiteter. Jordbruksverket har som mål att utföra ett fördjupat tillsynsbesök om året på alla större (>1000 årston) foderanläggningar. Vid dessa besök deltar en av Jordbruksverket utsedd foderinspektör samt en länsveterinär. Tillsynen kan delas in tre områden, en dokumentationskontroll, en fysisk kontroll av anläggningen samt provtagning för salmonella. Foderanläggningen ska uppfylla kraven enligt bilaga 17 och 18 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder. Även läkemedelshanteringen kontrolleras till viss del och de specifika kraven för sådan tillverkning enligt bilaga 19. Företaget ska ha väl utformade dokumenterade instruktioner för rengöringsprogram och för arbetsmomenten i tillverkningen, särskilt viktigt är detta för de kritiska punkterna såsom blandare, värmebehandlingsdel och kylare. Det ska även finnas dokumenterat vilka åtgärder som ska vidtagas och har vidtagits i olika situationer. 13

14 Den fysiska genomgången av fabriken innebär en kontroll av hur väl företaget följer de krav som finns om god ordning och rengöring. Lokalerna ska vara utformade på ett sådant sätt att städning underlättas, kontamineringsrisk minimeras etc. Det sker slutligen provtagning i miljön för kontroll av salmonella. Prover, normalt stycken, tas fördelat över hela fabriken med viss övervikt till de kritiska punkterna i tillverkningskedjan. Tillsynspersonalen skriver ett protokoll som skickas till Jordbruksverket, vilken gör en bedömning om det finns brister eller inte. Bedömningen innebär ingen gradering om bristen är mer eller mindre allvarlig. Förekomst av brist/brister medför att en begäran om åtgärdsplan skickas till företaget. Företaget beskriver i planen vad som kommer att åtgärdas och när åtgärden beräknas vara klar. Åtgärdsplanen godkänns av Jordbruksverket och en uppföljning sker vid nästkommande besök Kontroll av produktionen av djurfoder inkluderande införsel från övriga medlemsländer Vid planeringen av foderkontrollen tas ingen hänsyn till om fodret är nationellt tillverkat, infört från övriga medlemsstater eller importerat från tredje land. I praktiken innebär det att för livsmedelsproducerande djur kontrolleras färdigfoder till fisk infört från övriga medlemsstater samt att allt foder till sällskapsdjur omfattas oavsett ursprungsland. Avseende införselpunkter se kapitel Finansiering Kontrollen är avgiftsfinansierad och i huvudsak riktad mot den kommersiella fodertillverkningen. För stickprovsvis kontroll på gårdsnivå samt kontroller av dioxin har under 2002 har särskilda anslag använts. Finansiering via avgifter sker däremot vid godkännande av tillverkning, på såväl kommersiell nivå som gårdsnivå, för inblandning av läkemedel och vissa risktillsatser samt vid extra kontroller utöver kontrollplaner. Det ekonomiska resultatet för år 2002 visar på ett överskott på kr och redovisas i tabell Vidtagna åtgärder vid överträdelser När en avvikelse påträffas vid kontroll av näringsanalyserna skickas en begäran om yttrande till foderföretaget. Företagets svar skall omfatta en förklaring till varför avvikelsen uppstått, vilka åtgärder man vidtagit för att säkerställa att felet inte uppstår igen samt data som stödjer att vidtagna åtgärder har önskvärd effekt. Jordbruksverket kan lägga saluförbud på produkter som kan anses vara skadliga för djur och människor eller har skadlig inverkan på miljön. Jordbruksverket kan även i särskilda fall väcka åtal via domstol, t.ex. så åtalsanmäldes år 2000 ett antal foderfabriker då man inte lyckades åtgärda problemet med köttmjöl i anläggningarna. 14

15 1.3 Struktur på fodertillverkningen i Sverige I Sverige är fodertillverkningen koncentrerat till den södra delen av landet, se figur 1.2. Den animaliska produktionen är i huvudsak fördelad till samma region. Sverige är självförsörjande av foder till livsmedelsproducerande djur, med en mycket blygsam import. För sällskapsdjur importeras däremot nästan hälften av allt foder. Varje halvår begär Jordbruksverket in en rapport från foderindustrin med uppgift om förbrukad mängd råvara och tillverkad mängd foderblandningar. Råvarorna ska anges med typ av vara och ursprung, d.v.s. svensk eller importerad. Mängden tillverkad foderblandning anges per djurslag. Jordbruksverket begär i nuläget inte in motsvarande uppgifter om fodertillsatser eller förblandningar. Anläggningar som tillverkar sådana foderprodukter skall dock vara godkända enligt verkets föreskrifter, se tabell Råvaror Råvarustatistiken visar hur stor del av de använda råvarorna som är införda/importerade respektive inhemska. I fodret till livsmedelsproducerande djur är 68 % av råvarorna producerade i landet medan motsvarande siffra för hund- och kattfoder är 82 %. Användningen av spannmål (i huvudsak vete) liksom grönmjöl till samtliga djurslag har ökat med 34 % respektive 21 % jämfört med år Däremot har inte mängden kvarnprodukter i foder förändrats mycket, medan mängden vegetabiliska proteinfoder har ökat med 11 % jämfört med föregående år. Kött- och benmjölsförbudet innebär att användning av bearbetat animaliskt protein i all fodertillverkning till samtliga livsmedelsproducerande djurslag är förbjudet. Vissa undantag finns bl.a. får fiskmjöl användas i fjäderfä- och grisfoder. Fiskmjöl får dock inte användas på anläggningar som tillverkar nötkreatursfoder. Av förbrukade råvaror utgjordes totalt 38 % av proteinfoder vilket är en minskning med 17 % jmf. med Andelen animaliska proteinfoder har jmf. med 2000 minskat med 40 %. För livsmedelsproducerande djur utgjordes 99 % av vegetabiliska proteinfoder medan resterande dryga 1 % utgjordes av fiskmjöl till fjäderfä och gris. För djurslagen fjäderfä, gris, nöt och häst importeras huvuddelen av proteinfodret 67 %. Till foder för fjäderfä och gris utgörs drygt 99 % av inhemskt producerat fiskmjöl. För hund, katt och övriga (pälsdjur) utgjorde den inhemska produktionen av proteinfoder 72 %. Vegetabiliska proteinfoder utgjorde 22 % medan andelen animaliska proteinfoder utgjorde 78 %. För närmare detaljer om råvaruanvändningen se diagram , tabell Tillsatser och bioproteiner Den största andelen av de fodertillsatser som används i den svenska foderproduktionen är importerat, huvudsakligen via annat EU- land. Tre anläggningar i Sverige är godkända för tillverkning av fodertillsatser (mikroorganismer) Förblandningar Fem anläggningar är godkända för tillverkning av förblandningar. 15

16 1.3.4 Foderblandningar Det finns ett 30-tal större anläggningar som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur. Dessutom finns ett antal som endast utför s.k. blandartjänst d.v.s. blandar djurägarens spannmål med koncentrat. Dessa betecknas inte som foderleverantörer och behöver därmed inte rapportera några kvantiteter. Två företag står för 90 % 7 av den svenska tillverkningen av foder till livsmedelsproducerande djur Foderstatistik År 2002 tillverkades/importerades ton foder, varav ton (94 %) till livsmedelsproducerande djur och ton (6 %) till sällskapsdjur. Produktionen har minskat något jämfört med 2001 både till livsmedelsproducerande djur (-1 %) och till sällskapsdjur (-1 %). Av den totala foderförbrukningen utgörs 96 % av det svenskproducerade. Den inhemska tillverkningen av foderblandningar till livsmedelsproducerande djur utgör 99 % av den totala. Det svensktillverkade sällskapsdjursfodret har ökat sina marknadsandelar med tre procentenheter till 58 %. Importen av foder till livsmedelsproducerande djur kommer enbart från EU (93 %) och övriga Europa (7 %). Den största delen importerat foder till sällskapsdjur kommer från Europa (86%), därefter följer Nordamerika (7 %), Europa utom EU (6 %) och Australasien (1 %). Den totala produktionen av nötfoder och svinfoder förändrades inte nämnvärt mot föregående år, däremot minskade produktionen av foder till fjäderfä med 3%. Mängden tillverkat/importerat foder till sällskapsdjur (häst, hund och katt) minskade under 2002 med 5 % till ton. Den största minskningen stod hund- och kattfoder för med totalt 6 %. Andelen hundfoder som tillverkats i Sverige ökade dock med 5,5 procentenheter. Foderstatistiken återges i översikt i diagram och i detalj i tabellerna Läkemedelsstatistik För inblandning av läkemedel och vissa fodertillsatser (bl.a. koccidiostatika) i foder krävs ett godkännande från Jordbruksverket, såväl på industri- som på gårdsnivå (hemmablandare). Detaljer kring tillståndsgivningen regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder. Godkända anläggningar på industri nivå presenteras i tabell foderanläggningar har tillstånd för tillverkning av foder innehållande läkemedel. Av dessa har åtta anläggningar inte blandat läkemedel i foder under året. Tre anläggningar tillverkar foder enbart till pälsdjur och en anläggning enbart foder till odlad fisk. Övriga tillverkar foder till ett eller flera av följande djurslag: idisslare, fjäderfä och svin. 98 stycken hemmablandare är godkända för tillverkning av foder innehållande läkemedel. 37 av dessa har inte blandat läkemedel i foder under året (tabell 1.4). Läkemedelsstatistik presenteras i diagram samt tabellerna Mängden läkemedel anges i kg aktiv substans enligt ATC-systemet 8. Uppgifterna avser enbart 7 Personliga kommentarer Svenska lantmännen och Svenska foder april Anatomical Therapeutic Chemical classification system = ett gemensamt skandinaviskt system bestående av 14 huvudgrupper uppdelade efter var eller hur läkemedlet verkar. FASS VET. Läkemedel för veterinärmedicinskt bruk, LINFO Läkemedelsinformation AB, Box 17608, Stockholm 16

17 läkemedel och koccidiostatika som distribueras via foder antingen i form av inhemsk fodertillverkning eller import (avseende fiskodlingar) för användning inom landet. Uppgifterna är inhämtade från tillverkarnas egna förbrukningsuppgifter till Jordbruksverket samt från Fiskhälsan FH AB 9. Diagram 1.17 & 1.18 ger en översikt avseende totalförbrukningen av koccidiostatika och antibakteriella medel via foder under åren (antibakteriella medel = tetracykliner, makrolider och övriga antibakteriella medel). Den totala förbrukningen av läkemedel som blandats i foder under år 2002 framgår av tabell Tabell 1.22 ger motsvarande jämförelse avseende totala förbrukningen för åren I tabell (diagram ) redovisas förbrukad mängd läkemedel och koccidiostatika till fjäderfä, tabell (diagram 1.21) till svin, tabell till nötkreatur, tabell (diagram ) till fisk samt till pälsdjur i tabell (diagram 1.24). 1.4 Axplock ur 2002 års verksamhet Deltagande arbetsgrupper och konferenser i Norden Medverkan med material och föredrag har skett vid KSLA:s 10 konferens om Foder en viktig länk i livsmedelskedjan 11. Jordbruksverket medverkade även vid det internordiska mötet/konferensen under tre dagar om foderkontroll, som hölls i Danmark. Work shops genomfördes inom de fyra områdena: - gråzonsprodukter, - strategisk kontroll, - ackrediteringar av laboratorier och - godkännande av tillverkningsställen. Under senare år har något särskilt stöd inte erhållits för denna konferens från nordiska ministerrådet. Det beslöts under konferensen att nya medel skulle sökas (Sverige bistod vid utformningen av ansökan) och nyligen har besked erhållits om medel för de närmaste åren. Medverkan har ägt rum i FOM 12, ett forum för berörda myndigheter och forskare. Forumet tar upp aktuella frågor om skadliga föroreningar och finns tillhands för koordinerad fakta information vid incidenter som kan röna särskilt medialt intresse. Forumet genomför nationella och internationella seminarier. Identifiering pågår beträffande vilka nya substanser s.k. POPs (persistent organic pollutions) som bör bli föremål för särskilda insatser. 9 Användning av läkemedel och vacciner till odlad fisk under Fiskhälsan FH AB, Älvkarleby. 10 KSLA = Kungliga Skogs och Lantbruksakademin 11 Rapport i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidskrift Årg. 141, Nr 8, år 2002 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Rapporten kan beställas via KSLA:s hemsida 12 FOM = Forum för organiska miljögifter 17

18 1.4.2 EU arbete Under året har en hel del arbete nedlagts på att medverka vid utveckling av nya bestämmelser och lagstiftning i EU: - Inom konceptet livsmedelskedjan lades det ned arbete inom en expertkommitté i Bryssel på att ta fram förslag om en horisontell kontrollagstiftning för foder och livsmedel. En lagstiftning som även kommer att delvis omfatta växter och levande djur. - Medverkan har skett i två arbetsgrupper inom kommissionen för att utvärdera möjligheten för att ta fram en positiv foderråvarulista och analysera brister i direktivet om foder innehållande läkemedel. Man kom fram till att det finns rimliga tekniska möjligheter för att utveckla en positiv råvarulista och att direktivet om foder innehållande läkemedel bör omarbetas radikalt. - Deltagande i förhandling i rådet om en ny lagstiftning om fodertillsatser. Till nyheterna hör att en central prövningsprocess införs, att omfattningen preciseras och utvidgas, att antibiotika som används i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds och utfasas till 1/ Medverkan vid framtagande av EU koordinerade kontrollprogram avseende dioxin/pcb, förbjudna antibiotika och förbudet om bearbetat animaliskt protein. - Deltagande i arbetet med att ta fram rapporter från MS officiella kontroller och utforma rapportmallar. - Arbetet med den nya novel feed and food lagstiftningen om GMO har i det närmaste kunna avslutas - Löpande har vetenskaplig utvärdering av ansökningsdossiers utförts avseende fodertillsatser och bioproteiner för EU godkännande. Därutöver har ett antal beslut tagits om koordinerade kontrollprogram, ändring av krav för vissa fodertillsatser, ramkriterier för dioxin/pcb analyser har lagts fast etc Deltagande i internationellt arbete Det tredje mötet för att ta fram ett foder-codex (Draft Code of Practise on Good Animal Feeding) genomfördes och föregicks av koordineringsmöte i Bryssel. Det sjätte mötet med OECD, Task Force for Safety of Novel Foods and Feed genomfördes i juni. Task force bildades 1999 och arbetet har i huvudsak inriktas på framtagning av koncensusdokument, dvs. sammanställning över kunskap av vikt vid bedömning av livsmedels och foders säkerhet med en fokusering på genetiskt modifierade produkter. Dokumenten innehåller information som är ömsesidigt accepterad av medlemsländerna, men dokumenten är inte juridiskt bindande. Dokumenten avser inte att ta upp samtliga frågor som krävs vid en bedömning av nya livs- och fodermedels säkerhet, utan ger en grund för hur olika produkter kan värderas baserat på en jämförelsestrategi med traditionella livs- och fodermedel. Konsensusdokumenten utgör ett av instrumenten för handläggande tjänstemän genom att de ger grundläggande vägledning och information. Dokumenten kompletteras av de dokument som The Working Group on Harmonization of Regulatory Oversight in Biotechnology tagit fram för att underlätta bedömning av utsättning av genetiskt modifierade växter i naturen. Under år 2002 publicerades tre dokument (sockerbetor, potatis samt en rapport från OECD workshop on the Nutritional Assessment of Novel Foods and Feeds, februari 2001). Samtliga dokument kan hämtas på OECD:s hemsida 18

19 1.4.4 Animaliskt avfall De senaste åren har arbetsinsatsen inom området animaliskt avfall ökat kraftigt. Lagstiftning om animaliskt avfall rör allt ifrån omhändertagande av kadaver och godkännande av anläggningar som bearbetar/destruerar olika typer av animaliskt avfall, till tillstånd för utfodring av sällskapsdjur och pälsdjur. Detta innebär att ett stort antal intressenter är berörda, från stora företag till privatpersoner. - Under året har följande ärendetyper som rör foder varit extra framträdande: - hundfoder framställt av animaliskt avfall - accepter - underlag för omprövning av Sveriges GBR-kategorisering Hundfoder framställt av animaliskt avfall Tillverkare av sällskapsdjursfoder som använder färskt animaliskt avfall som råvara måste vara godkända av Jordbruksverket. Godkännanden gäller två typer av anläggningar, bearbetningsanläggningar (anläggning i vilken lågriskavfall bearbetas genom en värmebehandlingsprocess) och hanteringsställen (utrymme i vilket animaliskt lågriskavfall hanteras i ett mellanled utan att bearbetas i syfte att oskadliggöra organismer). De krav som ställs på bearbetningsanläggningar och hanteringsställen finns angivna i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall. Under år 2002 har 13 anläggningar godkänts. Tillverkning sker av följande typer av produkter: - slaktbiprodukter som fryses, - helfoder där slaktbiprodukter blandas med andra råvaror och därefter fryses, - slaktbiprodukter som kokas, - helfoder där slaktbiprodukter blandas med andra råvaror och därefter kokas samt - slaktbiprodukter, t.ex. grisöron, som torkas och säljs som hundtugg Accepter Medlemsstater inom EU ska ha accepterat den införsel av bearbetat animaliskt protein som ska ske till landet. En stor mängd bearbetat animaliskt protein i form av kött- och benmjöl, fjädermjöl etc. tas in till Sverige för att användas i sällskapsdjursfoder och pälsdjursfoder. Handläggningen av dessa ärenden är omfattande p.g.a. informationsbehov till många inblandade parter samt uppföljning av den tillsyn som krävs för att säkerställa att det bearbetade proteinet kommer fram till avsedd destination Underlag för omprövning av Sveriges GBR-kategorisering I juli 2000 offentliggjordes den vetenskapliga styrkommitténs (SSC) 14 bedömning av Sveriges geografiska BSE 15 risk den s.k. GBR-kategoriseringen. SSC bedömde att Sveriges GBRkategorisering borde vara kategori II (BSE osannolik men inte utesluten) på en fyragradig skala (den näst bästa). Detta var, och är, en rekommendation från SSC och något beslut i 13 GBR = Geografisk BSE Risk 14 SSC = Scientific Steering Committee 15 BSE = Bovine Spongiform Encefalopati 19

20 frågan har inte tagits. På grund av att SSC något modifierade bedömningsgrunderna för GBR-kategoriseringen i januari 2002 blev en ombedömning av alla redan gjorda GBR-kategoriseringar nödvändig. Sverige ombads inkomma med kompletterande uppgifter vilket också skedde vid skilda tillfällen under sommaren Det underlag som efterfrågades var importstatistik rörande levande nötkreatur och kött- och benmjöl från 1980 fram till Beträffande kött- och benmjölet skulle redovisningen omfatta kvantitetsuppgifter beträffande typ av vara (av däggdjursursprung eller inte av däggdjursursprung), tillverkande anläggning i ursprungslandet, mottagande anläggning och användningsområde (foder till lantbrukets djur eller andra djur som t.ex. sällskapsdjur) i Sverige. En ombedömning av den svenska kategoriseringen kan förväntas under hösten/vintern Ekologisk produktion I december 2002 antog EU:s Ständiga kommitté för ekologiskt lantbruk kommissionens förslag till förordning om märkning och kontroll av foder för användning i ekologisk animalieproduktion, beslutet verkställdes i februari 2003 genom Kommissionens förordning (EG) nr 223/2003. Förordningen omfattar foder till animalieproducerande djur. Sällskapsdjur, pälsdjur eller djur i vattenbruk är undantagna. I förordningen regleras hur foder som marknadsförs med hänvisning till att de kan användas i ekologisk produktion skall märkas samt hur tillverkningen, lagring och transport skall kontrolleras. Ett antal specifika krav ställs i syfte att förhindra sammanblandning av konventionella och ekologiska foderråvaror samt undvika inblandning av produkter och ämnen som inte är tillåtna enligt ekologiska produktionsmetoder. Det mest kontroversiella kravet i detta sammanhang är kravet på separat utrustning för beredning av foderblandningar. Detta krav träder dock inte i kraft förrän 31 december 2007 och skall dessförinnan utvärderas. Förordningen i övrigt t.ex. märknings- och kontrollreglerna träder i kraft den 6 augusti

21 2 EU harmoniserad rapportmodell Kommissionen har under hösten 2002 och våren 2003 arbetat med att sammanställa en harmoniserad modell för de årliga rapporterna från medlemsländerna. Kapitel 2 innehåller tabeller som beskriver hur kontrollen gått till i form av uppgifter över antal besök på olika typer av anläggningar, vilka typer av foder som provtagits, genomförda analyser, analysmetoder, etc. En fullständig omställning av rapporteringssystemet för att fullt ut kunna besvara kommissionens frågeställningar kommer att ta några år i anspråk, bl.a. på grund av införskaffande av ny programvara. Tabellformatet är standardiserat och antalet olika former av analyser och kontroller som kan tänkas genomföras är oändligt, i denna årsrapport har enbart de kontroller/analyser som genomförts tagits med samt formatet har anpassats för tryck Det skall noteras att avsikten med tabellerna är att få en samlad bild på vad som har gjorts i det enskilda medlemslandet, inte att peka ut vad som inte har gjorts. Avsikten är inte att samtliga analyser och kontroller på alla typer av företag och produkter skall genomföras varje år! För att få med en totalbild har t.ex. inspektionerna på tillverkning och provtagning av sällskapsdjursfoder medtagits (tabell ) och referenser för samtliga metoderna på genomförda analyser presenterats (tabell 2.4). Tabell 2.1 Inspektioner i förhållande till typ av foderföretag: Eftersom uppgifter om vilken typ av kontroll som gjordes vid varje besök inte samlades in vid kontrolltillfället är det svårt att säga exakt hur många besök som enbart innebar provtagning. Uppgifterna motsvarar samtliga kontrollbesök och utöver provtagning sker en viss kontroll av märkningsuppgifter, antingen direkt på plats eller på Jordbruksverket. Inspektören kontrollerar även om det finns produkter som inte tidigare är anmälda till Jordbruksverket, eftersom foderleverantören är skyldig att anmäla alla foderprodukter som finns på den svenska marknaden. Några foderleverantörer importerar foderprodukter från tredje land, det redovisas i tabell 7.2, den uppdelningen på antalet inspektioner eller antal tagna prover görs dock inte i den här rapporten. Tabell 2.2 Provtagning i förhållande till typ av foderföretag: Uppdelning för hur många av de analyserade proverna som kommer ifrån tredje land redovisas inte i årets rapport. Tabell 2.3a Analyser av oönskade och ej godkända substanser och produkter i råvaror Tabell 2.3.b Analyser av oönskade och ej godkända substanser och produkter i foderprodukter och foderblandningar Tabell 2.3.c Näringsanalyser i råvaror: Tabellen ej medtagen i denna rapport då inga näringsanalyser på råvaror har genomförts i kontrollen! Tabell 2.3.d Näringsanalyser i foderblandningar Tabell 2.3.e Näringsanalyser i bioproteiner: Tabellen ej medtagen i denna rapport då inga näringsanalyser på bioproteiner har genomförts i kontrollen! Tabell 2.3.f Näringsanalyser i fodertillsatser Tabell 2.4 Analysmetoder Tabell 2.5 Allvarliga överträdelser & Tabell 2.6 Övriga överträdelser: När avvikelser påträffas, vare sig det gäller avvikelse från deklarerat värde eller överträtt gränsvärde, skickas yttrande till foderleverantören. En utredning görs och uppföljande prover tas om det behövs. Några ytterligare åtgärder har inte krävts under

22 Tabell 2.7 Märkningskontroll: Tabellen ej medtagen i denna rapport eftersom någon sådan statistik inte varit möjlig att sammanställa. Under 2002 gjordes ett märkningsprojekt som omfattande kontroll på 120 foderprodukter. Ett antal uppgifter kontrollerades och det var foder både till sällskapsdjur och till livsmedelsproducerande djur. Därutöver kontrolleras märkningen i samband med att nya produkter anmäls och till viss del när prover tas ut för analys. 22

23 3 Koordinerat kontrollprogram på EU nivå Kommissionens rekommendation (2002/214/EG) omfattar kontroll av främmande ämnen: - Dioxiner, - Tungmetaller och - Mykotoxiner Rekommendationen omfattar även ett givet tabellformat för rapporteringen, tabell 3.1 och 3.2 (Bilaga II & III enligt Kommissionens rekommendation 2002/214/EG). 3.1 Dioxiner Genomförd kontroll av dioxiner hösten 2001 och våren 2002 redovisades i Jordbruksverkets rapport 2003:3 (tabell 24). 3.2 Tungmetaller Arsenik (As) analyserades i mineralfoder där gränsvärdet är 12 mg/kg. Fyra prover analyserades och samtliga innehöll halter under gränsvärdet. Kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg) analyserades i betprodukter samt foder till svin, fjäderfä och sällskapsdjur. Gränsvärdet i råvara (i det här fallet betprodukter) är 1 mg/kg för Cd och 0,1 mg/k för Hg. Gränsvärdet för foderblandningar är 0,5 mg/kg för Cd och för Hg 0,4 mg/kg i sällskapsdjursfoder och 0,1 mg/kg för livsmedelsproducerande djur. De sju prover som analyserades på vardera Cd och Hg var samtliga under gränsvärdena. Bly (Pb) kontrollerades inte år De senaste åren har följande tungmetaller kontrollerats: 2001: As och Hg (Rapport 2003:3, tabell 25-26) 2000: Pb, Cd, AS och Hg (Rapport 2001:18) 1999: Pb, Cd (Rapport 2001:6, tabell 14-15) 1997/98: Pb, Cd, Al, Hg och As (Rapport 2001:6, tabell & 16-18) 3.3 Mykotoxiner Resultatet från 2002 års kontroll av aflatoxin redovisas i tabell 3.3, medelvärdet är framräknat för de prover som innehåller detekterbara halter av aflatoxin B1. Inget av analyserade partier överskred uppsatta gränsvärden. 3.4 Bearbetat animaliskt protein På foderfabriker som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur togs 286 prover för mikroskopisk undersökning. Både förekomsten av fiskmjöl och av kött- och benmjöl undersöktes. Av proverna kom 154 från idisslarfoder, 72 från fjäderfäfoder, 58 från svinfoder och 2 från hästfoder. Ingen otillåten användning av bearbetat animaliskt protein kunde påvisas. För den här kontrollen besöktes 17 gårdar och totalt 23 prover togs ut. Elva prover togs på nötfoder, nio på svin foder och tre på råvara. Samtliga prover var negativa, d.v.s. ingen otillåten användning av bearbetat animaliskt protein kunde påvisas. Under 2002 analyserades 27 råvaruprover för att kontrollera att de inte fanns inblandning av fiskmjöl eller kött- och benmjöl. Samtliga prover var negativa. 23

24

25 4 Nationell foderkontroll 4.1 Grundkontroll Näringskontroll Under 2002 togs prover ut för analys av näringsämnen (råprotein, råfett, aska, växttråd m.fl.). Medelbetyget totalt för alla proverna blev 3,9 (preliminärt värde) i kontrollen Cirka10 % (preliminärt värde) av proverna fick betyget 1 vilket ledde till krav på skriftligt yttrande och uppföljning, tabell 4.1 och 4.2. Inte i något fall var dock avvikelserna sådana att det föranledde att Jordbruksverket beslutade om åtgärder i form av t.ex. saluförbud Mineraler Fosfor analyserades i 95 prover. Två av dem visade sig innehålla en halt med för hög avvikelse från deklarerat värde. Ett hundfoder innehöll för låg halt och ett fårfoder innehöll för hög halt. Även kalcium analyserades i 95 prover och där påträffades tre avvikelser, två nötfoder innehöll för låg halt och ett fårfoder för hög halt. Selen kontrollerades i åtta mineralfoder. Samtliga analyserade prover låg inom toleransgränserna för avvikelse. I foder till slaktsvin, får och kyckling kontrollerades halten av koppar i de fall det var tillsatt. 41 prover analyserades och fem av dem visade för hög avvikelse, samtliga var fjäderfäfoder. Under året kontrollerades manganhalten i 17 hundfoder där det var tillsatt. Nio prover visade på avvikelser. Ett prov innehöll lägre halt än deklarerat och åtta prover innehöll högre halter Aminosyror Innehåll av lysin kontrollerades i svinfoder. Alla 22 analyserade prover innehöll halter av lysin som överensstämde med deklarerad halt. Metionin analyserades i 16 fjäderfäfoder och i tre fall var innehållet lägre än deklarerat värde. Enligt kontrollplanen skulle tryptofan kontrolleras i hästfoder om det var tillsatt. Inget av de kontrollerade fodren innehöll tillsatt tryptofan varför inga analysresultat finns för dessa Vitaminer Alla vitaminanalyser görs vid bäst-före-datum eftersom vitaminhalten sjunker successivt i fodret. Sjutton E-vitaminanalyser hade gjorts på foder som provtagits under 2002 när den här rapporten sammanställdes. Fyra nötfoder, fyra svinfoder och nio hundfoder har hittills kontrollerats och E-vitaminhalten i ett hundfoder var förhöjd Tillsynsbesök Sexton tillsynsbesök har genomförts under året på lika många anläggningar. Vid 15 av dessa uppdagades brister av varierande grad som kräve åtgärder enligt fastlagda åtgärdsplaner. 25