Ordinarie ledamöter och första ersättare i Barn- och Utbildningsberedningen. Parkeringsplatser finns på Storgatan, Tullgatan och vid Länsstyrelsen.

Transkript

1 Kallelse till sammanträde Ordinarie ledamöter och första ersättare i Barn- och Utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter och första ersättare i Socialberedningen/Ledningsgruppen för Kunskap till praktik Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds meddela kansliet på nedanstående adress så kallar vi ersättare Tid: Torsdagen den 28 januari med start klockan Plats: Norrbottens Byggmästareförening Storgatan 9, Luleå Byggmästareföreningen Stadshuset Barn- och utbildningsberedningen genomför sitt separata sammanträde (efter lunch) i Kommunförbundet Norrbottens lokaler på Västra Varvsgatan 11. Socialberedningen är i Byggmästareföreningens lokaler också under det separata sammanträdet. Parkeringsplatser finns på Storgatan, Tullgatan och vid Länsstyrelsen. För sakfrågor inom barn och utbildning, var vänlig kontakta: Marita Björkman Telefon: Mobiltelefon: E-post: marita.bjorkman@bd.komforb.se För sakfrågor inom socialtjänst, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: Mobiltelefon: E-post: ingrid.carlenius@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén Telefon: Mobiltelefon: E-post: kahn@bd.komforb.se

2 Program Kaffe, the och smörgås står framdukat Välkommen! Inledning av Bill Nilsson, ordförande för den gemensamma delen av dagens möte Val av justerare för den gemensamma delen av dagens möte Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll Vård och behandling av unga i Norrbotten Muntlig information av Lars Bergqvist, utredare Bilaga: Utredningen Vård och behandling av unga i Norrbotten CAN Skolelevers drogvanor i Norrbotten Muntlig information av Helena Asklund, kansliet Bilaga: Rapport Skolelevers drogvanor i Norrbotten 2009 Hälsosamtal i skolan Muntlig information av Annika Nordstrand, Norrbottens läns landsting Enkät om önskemål för politikerutbildning efter riksdags-, landstings- och kommunalvalet 2010 Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Lunch Separata sammanträden för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen /Ledningsgruppen för Kunskap till praktik

3 Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde Val av justerare Föregående protokoll Bilagor: a) PM, b) Föregående protokoll Luleå kommuns skolverksamhet Muntlig information av Sture Bryggman, skolchef, Luleå Modersmålsprojektet Muntlig information av Marina Eklund, kansliet Naturbruksavtalet Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Aktuellt inom Barn- och utbildningsområdet Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Övriga frågor

4 Dagordning för Den politiska ledningsgruppen för Kunskap till praktik/ Socialberedningens sammanträde Val av justerare Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll Uppföljning av Vård och behandling av barn och unga Muntlig information av Ingrid Löfstrand, kansliet Kunskap till Praktik Muntlig information av projektledare Marja-Leena Komulainen FoU Norrbotten - lägesrapport Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Tidsplan för dialogmöten om närsjukvård Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Förslag till tidsplan från Norrbottens läns landsting Ordförandeskapet i Socialberedningen Muntlig information av vice ordförande Bill Nilsson Aktuellt inom Socialtjänstområdet Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Övriga frågor

5 Bilagor till den gemensamma delen av sammanträdet

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt Plats Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Övriga deltagare Sammanträdesrummet, fyra och en halv trappor upp, Västra Varvsgatan 11, Luleå Robert Forsberg, (s), Kalix Eva Nilsson, (s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Mari-Teres Ögren, (s), Arjeplog Rigmor Åström, (m), Boden Ruth Rahkola (s), Piteå (Tjänstgörande ersättare) Bill Nilsson, (s), Älvsbyn Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s), Kiruna Marlene Haara, (s), Haparanda Iris Dimitri, (v), Gällivare Birgitta Persson, (s), Överkalix, (ersättare i Barn- och utbildningsberedningen) Anders Sundström, (ns), Boden (ersättare i Socialberedningen) Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Marina Eklund, kansliet Gunnlög Petterson, kansliet Marja- Leena Komulainen, kansliet, 10 Helena Asklund, kansliet, 10 Lars Bergqvist, Kansliet Britt Westerlund, (s), landstingsråd, 9 och 10 Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-13 Robert Forsberg Ordförande Ingrid Norberg Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 1 Val av justerare Beredningarna beslutar Att Ingrid Norberg, (s), Luleå, väljs till justerare

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 2 Närvaro Ordföranden föreslår att alla deltagande presenterar sig och att presentationen ska vara grund för närvaroförteckning. Beredningarna beslutar Att presentation genomförs och att den ska vara grund för närvaroförteckning

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 4 Dagordning Ordföranden presenterar utsänt program och dagordning. Beredningarna beslutar Att program och dagordning fastställs

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 5 Föregående protokoll Ordföranden redogör för föregående protokoll Beredningarna beslutar Att redogörelsen, med godkännande, läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 6 Information och dialog med arbetsförmedlingen Göran Nilsson, arbetsmarknadsområdeschef i Luleå, informerar om arbetsmarknadsläget med betoning på det som rör kommunerna. Därefter diskuterar beredningarna bland annat framtida möjligheter och problem som en följd av troliga förestående förändringar på arbetsmarknaden. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 7 Modersmålsprojektet Marina Eklund, kansliet, informerar om modersmålsprojektet. Av informationen framgår bland annat alla kommuner i Sverige har svårigheter att uppfylla kraven på modersmålsundervisning för elever som har annat modersmål än svenska. Norrbottens modersmålsprojekt har rönt stort intresse över hela riket men på hemmaplan är inte alla kommuner aktivt medverkande i projektet. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 8 Gymnasiesamarbetet Projektledaren Marita Björkman informerar om gymnasiesamarbetet och den nya lagrådsremissen om nya gymnasiereformen som utbildningsministern presenterade den 28 april. Av informationen framgår bland annat att om förslaget antas så kommer den nya gymnasieskolan att vara igång hösten Hösten 2010 ska i så fall kommunerna ha klart med den nya organisationen för att kunna informera om den nya skolan till de elever som då går i årskurs åtta och som alltså blir de första eleverna i den nya gymnasieskolan. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 9 Barn och Unga Utredaren Lars Bergqvist informerar i ärendet. Utredarens uppdrag är att se över stödet till barn och unga i Norrbotten. Av informationen framgår bland annat att kostnader för placeringar utanför länet blivit allt dyrare trots att antalet placerade barn och unga minskat. Behandlingstiden har ökat och det är en möjlig förklaring till kostnadsökningen. Av informationen framgår också att det finns skillnader mellan kommunerna både i frågan om hur utredningarna görs och vad utredningarna leder till. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 10 Kunskap till praktik Marja- Leena Komulainen, projektledare för projektet Implementering av riktlinjer för missbruks- och beroendevården, informerar i ärendet. Av informationen framgår bland annat att det projektet hon leder inleddes 1 april 2008 med stöd av länsstyrelsen. SKL har sedan bidragit med stimulansbidrag för den del av projektet som kopplar till den nationella satsningen Kunskap till praktik. Norrbotten är ett av sju pilotlän i detta och samordningen handhas av processledare Helena Asklund. Arbetet leds av en politisk ledningsgrupp bestående av Kommunförbundet Norrbottens Socialberedning och landstingsråden Britt Westerlund(s) samt Agneta Granlund (mp). I organisationen finns också en styrgrupp bestående av tjänstemannarepresentanter för kommuner och landsting. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 11 Folkhälsoarbetet i Norrbotten Ledamoten Kåre Strömbäck, som också är ledamot i styrgruppen för Folkhälsopolitiska Strategi, rapporterar om arbetet. Av information framgår bland annat att en Folkhälsostrateg anställs med Kommunförbundet Norrbotten som huvudman. Av informationen framgår också att det i 13 av länets 14 kommuner nu genomförs hälsosamtal i skolan enligt en modell från Västernorrland. Den går ut på att skolsköterskor intervjuar elever för få en bild av hur ungdomarna mår. En annan satsning är kontrakt där unga skriver under på att de inte börjar använda tobak. Beredningarna beslutar Att rapporten läggs till handlingarna

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 12 Mansmottagning i Norrbotten Landstingsrådet Britt Westerlund informerar om att bland andra hon och Agnetha Eriksson, ledamot i Socialberedningen, tagit initiativ till en mottagning för män som slår kvinnor. En sådan satsning i Uppsala har blivit mycket framgångsrik. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /13 Socialberedningen gemensamt 13 Ärendehantering Ordföranden väcker en fråga om den formella dialogen mellan beredningarna och medlemskommunerna. Med nuvarande rutiner händer det att handlingar från beredningarna inte uppmärksammas i medlemskommunerna eller så uppmärksammas de sent. Beredningarna beslutar Att frågan tas upp vid nästa gemensamma beredningssammanträde Att ledamöterna till dess tänker över hur ärendehanteringen inom, till och från den egna kommunen skulle kunna förbättras

19 Socialarbetares syn på vård och behandling för unga i Norrbotten Lars Bergqvist

20 Sammanfattning Socialsekreterare som handlägger barn- och ungdomsärenden har fått en allt större flora av behandlingshem att ta hänsyn till vid placering av barn och ungdomar. Att kunna matcha behoven hos den unge till ett lämpligt behandlingshem är ingen enkel uppgift. I Norrbotten har det inneburit att en stor del av placeringarna sker utomläns till väldigt höga kostnader. Kommunförbundet Norrbotten har 2006 genomfört en faktainsamling av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa och senare också en uppföljning gjord I dessa rapporter konstateras en mycket hög och oroväckande kostnadsökning för placeringar. (Kommunförbundet Norrbotten, Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa). Rapporterna visar att en tredjedel av placeringarna (både familjehem och institution) sker utanför länet. Om man endast ser till HVB-hem/SiS (Statens institutionsstyrelse) hem sker 64 % utanför länet. Utanför länet kostade placeringarna totalt 44,5 miljoner Med tanke på forskningens negativa effektstudier och de stigande kostnaderna har Kommunförbundet Norrbotten beslutat om en fortsatt fördjupad studie med inriktning att få kunskap om barn och ungdomars placeringar i institution/förstärkta familjehem utanför länet och att utreda möjliga/bättre stöd-, vård- och behandlingsinsatser för barn och unga inom Norrbottens län. Studien har genomförts under hösten 2008 och under år Grundmaterialet är hämtat från fokusgruppsintervjuer i de kommuner som placerar flest ungdomar samt omfattande litteraturstudier. Intervjuerna har skett med socialsekreterare som handlägger barn- och ungdomsärenden och deras verksamhetschefer. 2

21 Det resultat som gemensamt framkommer i de olika intervjugrupperna kan sammanfattas i följande punkter: Det förebyggande arbetet med samarbete skola, socialtjänst, polis, barn- och ungdomspsykiatri är en oerhört viktig plattform för att på sikt förbättra barn- och ungdomsvården Samarbete över kommungränser är nödvändigt för att exempelvis bygga upp familjehemspooler och utveckla familjehemsarbetet med rekrytering, utbildning och handledning. Fler familjehem är ett önskemål Det är positivt att riktlinjer för samarbetet med skolan och landstinget har antagits i länet, Norrbus, men än återstår ett implementeringsarbete på alla nivåer i flertalet kommuner Stark tilltro till öppenvårdsinsatser och familjestöd för att undvika familjehems- och institutionsplaceringar Det FoU-projekt som funnits i Norrbotten sedan 2003 med förstärkt familjehemsmodell har nu permanentats och utvidgats med fler kommuner och omfattar i dagsläget följande kommuner: Luleå, Piteå, Kalix, Boden, Haparanda och Älvsbyn. Denna förstärkta familjehemsmodell går att utveckla till att omfatta hela länet och kan många gånger vara ett alternativ till institutionsplaceringar 3

22 Förord Denna rapport är ett led i ett långsiktigt utvecklingsarbete vad gäller barn och i ungdomar i samhällelig heldygnsvård som genomförs på uppdrag av Kommunförbundet Norrbotten. En bakgrund är att de kartläggningsstudier som gjorts visar på en oroväckande kostnadsökning där HVB-hemmens avgifter står för den största delen och där dessa placeringar till övervägande del sker utomläns. Ensamkommande flyktingbarn ingår i HVB-statistiken vilket nationellt innebär en ökning av HVB-placeringar. Föreliggande studie har fokus på att beskriva vad som krävs för att kunna erbjuda motsvarande/bättre insatser i vårt län - möjligheten till stöd, vård och behandling. Studien är tänkt som en översikt över möjliga utvecklingsområden i länet, ett diskussionsunderlag och samtidigt ett underlag för det fortsatta regionala arbetet med att förbättra barn- och ungdomsvården. Ett särskilt tack vill jag rikta till de socialsekreterare och deras arbetsledare som ställt upp för intervjuer runt om i vårt län. Utan er medverkan hade inte studien varit möjlig att genomföra. Jag vill också framföra ett varmt tack till alla lärare och deltagare vid kursen Introduktion för forskarstudier, 15 p, för värdefulla synpunkter och uppmuntrande kommentarer under arbetets gång. 4

23 Termer och begrepp Det följande är förklaringar till några förekommande termer, begrepp och förkortningar. Barn Avser enligt Barnkonventionen åldersgruppen 0 18 år. I socialtjänstlagen finns definitionen: Med barn avses varje människa under 18 år. BBIC Barns behov i centrum, ett system för systematisk dokumentation och uppföljning av barnavårdsärenden. Familjehem Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Kallades förr fosterhem.. Heldygnsinsats Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU samt vård med placering enligt LVU. Hem för vård eller boende (HVB) Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt, av offentlig eller privat huvudman. Institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse(sis) räknas inte in. IFO Individ- och familjeomsorg. Insats Kommunerna kan erbjuda olika former av insatser för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att göra det. De kan vara generellt eller individuellt inriktade. Ofta brukar insatserna delas in i två kategorier: öppenvård eller heldygnsvård. I socialtjänstlagen delas insatser in i tre kategorier: strukturella, generella och individuella. Individuella insatser är alltid behovsprövade. Jourhem Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Det ska vara lika bra utrett som ett familjehem men har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar, främst i akuta situationer. LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Släktingplacering Familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan med stöd av 6 i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) omedelbart omhänderta barn och unga. Beslutet skall underställas länsrätten inom en vecka. 5

24 SoL Socialtjänstlagen Särskilda ungdomshem, 12 hem Institutioner för vård av unga som bedrivs av Statens institutionsstyrelse(sis) för ungdomar med allvarliga beteendeproblem och som därför behöver särskilt noggrann tillsyn. Kallades förr ungdomsvårdsskolor. Vårdperiod Sammanhängande period under vilken ett barn haft en eller flera vårdinsatser. Öppenvårdsinsats Består av många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt SoL. Det kan vara allt ifrån utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/ den unge är inskriven en bestämd tid 6

25 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Termer och begrepp... 5 Innehållsförteckning... 7 Bakgrund... 9 Uppdrag Syfte Metod Deltagare Datainsamling Etiska överväganden Tidigare forskning Resultat Fokusgrupp Kiruna, Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning Förstärkta familjehem Samarbete med landstinget Behov Fokusgrupp i Gällivare Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning Samarbete med landstinget Behov Fokusgrupp i Luleå, Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning HVB-hem i Norrbotten Samarbete med landstinget Förstärkta familjehem Behov Fokusgrupp Piteå, Aktuell situation och arbetsinriktning Samarbetet med landstinget Könsfördelning Förstärkta familjehem Behov Fokusgrupp i Boden, Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning Samarbete med Landstinget Förstärkta familjehem Behov Fokusgrupp Älvsbyns kommun Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning Samarbete med landstinget

26 Förstärkta familjehem Institutioner och resultat Behov Fokusgrupp i Kalix Aktuell situation och arbetsinriktning Könsfördelning Samarbete med landstinget Förstärkta familjehem Institutioner och resultat Behov Diskussion och slutsatser Aktuell barn- och ungdomsvård Forskningsanknytning Samverkan Lagreglering Norrbus Framgångsfaktorer Konkreta utvecklingsområden i Norrbotten Referensförteckning Intervjuguide HVB-hem i Norrbotten för barn och ungdomar år

27 Bakgrund Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Kommunen har enligt socialtjänstlagen 2 kap 2 det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har ett långtgående ansvar att erbjuda olika typer av insatser och ingripa då barn far illa eller riskerar att fara illa. Samarbete mellan kommun och landsting är nödvändigt då det gäller ungdomar med en sammansatt problematik. Riktlinjer för samarbetet har antagits 2008 i Norrbottens län under namnet Norrbus. Norrbottens läns kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för barns och ungdomars psykosociala hälsa. Kostnaderna för kommunernas institutionsplaceringar har ökat väsentligt på senare år. Mest ökar kostnaderna för HVB-placeringar (behandlingshem, hem för vård och boende)(sosfs 2003:20). Ensamkommande flyktingbarn finns med i HVB-statistiken och medför att antalet placeringar har ökat väsentligt under senare år. Kommunförbundet Norrbotten har 2006 genomfört en faktainsamling av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa och senare också en uppföljning gjord I dessa rapporter konstateras en mycket hög och oroväckande kostnadsökning för palceringar. (Kommunförbundet Norrbotten, Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa). Materialet visar att en tredjedel av placeringarna (både familjehem och institution) sker utanför länet. Om man endast ser till HVB-hem/SiS hem sker 64 % utanför länet, denna siffra har ökat mellan faktainsamlingarna. HVB-hem/SiS-institutioner är den största kostnadsandelen, drygt 54 miljoner kronor av totalt 92 miljoner för alla placeringar av Norrbottens kommuner år Utanför länet kostade placeringarna totalt 44,5 miljoner Trots de dryga kostnaderna så finns det inte någon systematisk utvärdering av effekten av institutionsplaceringarna i de olika kommunerna i Norrbotten. Det finns fog för att säga att åtgärderna idag till stor del präglas av ett perspektivlöst experimenterande och misslyckande, vilket är både vetenskapligt och etiskt ohållbart (Andreassen, 2003). Den bristande kunskapen överhuvudtaget om institutionsplaceringars inverkan gör att det är oklart om behandlingen har positiva, skadliga eller inga effekter alls. 9

28 Användningen av institutioner som instrument i det sociala arbetet tycks styras av andra faktorer än systematisk, forskningsbaserad kunskap om rehabiliterande effekter. Det finns under senare tid en stark ambition i kommunerna att i mesta möjliga mån hitta alternativ till placeringar i dygnsvård (familjehem och institutioner) och till placeringar utanför den egna kommunen, både för att finna bättre stöd- och behandlingsformer och av ekonomiska skäl. Institutions- och familjehemsvård är sammanlänkade (Sallnäs, 2000), och studien kommer att omfatta både delar. Vårdformerna är inte ömsesidigt uteslutande alternativ utan påverkar varandra och används ibland tillsammans i en vårdkedja. Familjehemmets idé har påverkat institutionerna på olika sätt (ibid). Förstärkt familjehem kan sägas vara en mellanform mellan ett traditionellt familjehem och institution. Den här fördjupade studien ska ge svar på frågor kring placeringar utomläns. Finns inte möjligheter i länet till placeringar? Vilket behov av investeringar finns och hur kan befintlig verksamhet utvecklas för att bättre anpassas till behoven? En genomgående strävan är att kopplingen sociala arbetets praktik med forskningsresultat blir avgörande för framtida möjligheter inom barn- och ungdomsvård i vårt län. Uppdrag Kommunförbundet Norrbotten har efter de två kartläggningarna beslutat om en fördjupad studie med inriktning att få kunskap om barn och ungdomars placeringar i institution/förstärkta familjehem utanför länet och att utreda möjliga/bättre stöd-, vård - och behandlingsinsatser för barn och unga inom Norrbottens län. Syfte Att klarlägga uppfattningar och idéer kring bättre stöd-, vård- och behandlingsinsatser för barn och unga som kan erbjudas inom Norrbottens län med fokus på institutioner/förstärkta familjehem. Syftet med den fördjupade studien är att få kunskap om barn och ungdomars placeringar i institution/förstärkta familjehem utanför länet och att utvärdera effekterna Insatsens innehåll och kvalité: stämmer det mot behoven och vad blev effekten för den enskilde Vad krävs för att motsvarande/bättre insatser kan erbjudas i länet: möjligheten till stöd, vård och behandling Samverkan mellan kommunerna och mellan kommunerna och landstinget 10

29 Insatsernas innehåll och kvalité diskuteras mer på ett övergripande plan i min rapport då möjlighet till enskilda effektstudier kräver betydligt mer tid och resurser, studier av personakter och intervjuer av enskilda vårdtagare. Metod Den empiriska tyngdpunkten i studien är gruppintervjuer med socialsekreterare och verksamhetschefer i de kommuner som har flest placeringar i Norrbotten. Förutom intervjumaterial så kommer omfattande litteraturstudier att utgöra del i svaret på de frågor som studiens syfte ställer. Att söka få så bred kunskapsbas som möjligt har varit avsikten med studien. Här är, enligt min bedömning, den bästa källan till kunskap de socialsekreterare som möter ungdomarna, utreder deras förhållanden, eventuellt placerar dem och sköter uppföljningen. Socialsekreterarna är den länk som har det övergripande ansvaret före, under och efter behandlingstiden. Deras arbete är en grundläggande förutsättning för att insatser på institutioner och i familjehem ska leda till goda resultat. Det är ett rimligt antagande att de förändringar som skett över tid vad gäller placeringar kan förstås ur flera synvinklar. En kvalitativ fokusgruppsmetod blir därför relevant för att kunna ge en allsidig belysning av frågeställningarna. Intresset vid användandet av fokusgrupper ligger mer på hur deltagare i en viss grupp tänker kring ett fenomen än vad enskilda individer tycker (Wibeck, 2000). Vid en fokusgruppsstudie riktas intresset på gemensamma, kulturellt förankrade föreställningar och attityder till ett specifikt ämnesområde. Deltagare Deltagande kommuner i länet är Luleå, Piteå, Gällivare, Kiruna, Kalix, Boden och Älvsbyn. Skälet till det strategiska urvalet är att dessa kommuner år 2009 har flest placeringar. Datainsamling Gruppdiskussioner (fokusgrupper) är en användbar metod för min studie. Att arbeta med fokusgrupper innebär att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. Metoden ger bredd och är ekonomisk i ett arbetsperspektiv. Man får många människors synpunkter vid ett tillfälle. En grupp är alltid något mer än de enskilda individernas kvaliteter vilket innebär att gruppen i sig kommer att utöva inflytande på varje deltagare (Wibeck, 2000). Frågeområden har därför ofta fått gå laget runt för att få en så heltäckande beskrivning som möjligt. Intervjun är halvstrukturerad till sin natur genom intervjuguiden, och denna kvalitativa metod ger möjlighet till rika och förutsättningslösa beskrivningar som blir föremål för senare tolkning. 11

30 Eftersom jag själv är praktiker inom området som undersöks så finns här vissa risker att min egen verkningshistoria och förförståelse kan inverka i intervjusituationen, tolkningen och skrivandet av rapporten. Det gäller att försöka komma ihåg syftet och belysa frågan utifrån olika perspektiv så att även en oinvigd förstår och kan dra nytta av studien. En strukturerad intervjuguide som består av relativt breda områden används i alla grupper(se bilaga). Syftet är att ge möjlighet till nya frågeställningar och belysa områden som anses relevanta för gruppdeltagarna. Intervjuerna har genomförts vid de olika socialförvaltningarna under år Deltagarantalet i grupperna har i genomsnitt varit 5 6 personer. Intervjuerna har varierat mellan 1,5 2 timmar i längd. Samtalen har dokumenterats via bandupptagning. Banden har därefter intensivt avlyssnats och innehållet strukturerats upp i områden enligt intervjuguiden. Etiska överväganden Intervjuerna har ägt rum under våren och sommaren 2009 och förberetts genom tidbokningar med berörd personal. Det finns, enligt min bedömning, inte några direkta etiska frågetecken i vald metod. Inga personuppgifter har redovisats vare sig i intervjusituationen eller i den slutliga rapporten. Konfidentialitet är en självklarhet och rättigheten för varje deltagare att när som helst lämna projektet ges information om. Studien kräver inte prövning i regional etikprövningsnämnd. Tidigare forskning Det finns få svenska studier om effekten/utfall av institutionsvård. Några studier har utförts av Marie Sallnäs och Bo Vinnerljung. Svensk forskning har genomgående funnit hög förekomst av olika negativa utfall hos f.d. barnavårdsklienter i vuxen ålder. Resultaten visar att barn som varit placerade under uppväxten i dygnsvård har framtida höga överrisker för tidig död, psykisk ohälsa och självmordsförsök, låg utbildning och tonårsföräldraskap. Barn som placerats under tonårstiden har genomgående de sämsta utfallen (Vinnerljung, 2006). Tidigare forskning är koncentrerad till Storbritannien och USA. Bullock, Little, Millham (1993) har i en mycket omfattande översikt över forskningen om barn och ungdomsinstitutioner bland annat presenterat vikten av enighet inom personalgruppen, metodöverenskommelse och liktydig respons gentemot ungdomarna för ett positivt resultat. Andra forskningsresultat pekar i samma riktning. Berridge och Brodie (1998) menar att själva förekomsten av ett gemensamt synsätt, en gemensam teoretisk referensram som ger arbetet sammanhang och struktur och som erbjuder förklaringar till barnens och ungdomarnas beteende har stor betydelse för varaktiga förändringar. Andreassen (2000) har i sin översikt också påpekat vikten av tydliga gemensamma mål samt en klar behandlingsfilosofi med ordentlig planering av behandlingens uppläggning. 12

31 Vid en jämförelse mellan familjehem och institutioner framkommer att familjehemmen är mer barnorienterade (Colton, 1994) men beroende på selektionen till de olika vårdformerna går det inte att säga att den ena vårdformen är överlägsen den andra (Berridge, Brodie, 1998). Privata och offentliga HVB-hem, SiS-hem, förstärkta familjehem och vanliga familjehem tar emot olika grupper av ungdomar vilket för det mesta är relaterat till grad av problem. Det här innebär svårigheter att dra slutsatser om betydelsen av vårdform när dessa jämförs med varandra. Olikheter i utfall kan kanske förklaras med att ungdomarna hade olika belastning vid placeringen. I Andreassens (2000) forskningsöversikt sammanfattas forskningens resultat vad gäller institutioners behandlingseffekt som generellt dålig rehabilitering, speciellt för ungdomar med beteendeproblem. Olika studier visar på betydelsen av att fullfölja planerad behandling (Klingsporn et al., 1990). Socialtjänstens utredning måste omfatta både individ och närmiljö. Generellt visar forskning bättre effekter av närmiljöbaserade insatser än av institutionsplacering (Andreassen, 2000). Olika forskningsresultat visar att optimal behandlingstid är ca ett halvår. Längre vistelser ger ökad risk för negativ beteendeutveckling till följd av smittoeffekter från andra ungdomar (ibid). En kort tid på institution gör uppföljningen och den fortsatta behandlingen i öppen vård väldigt viktig. Effektiv eftervård som riktar sig mot samma förändringsmål som institutionsbehandlingen blir central för positiva resultat (ibid). Behovet att hitta placeringsmöjligheter som kan vara alternativ till de kostnadskrävande HVB-hemmen utanför vårt län är stort. Närhetsprincipen och den sammanhängande större möjligheten att arbeta med nätverket gör att placeringar inom vårt eget län är att föredra med tanke på behandlingsresultat. Forskning visar på betydelsen av nätverket för ett positivt utfall (Armelius, 1996). Familjearbete på hemmaplan är oerhört viktigt. 13

32 Resultat I mina intervjuer har det framkommit önskemål som är gemensamma för en rad inblandade kommuner. Redovisningen innehåller både för många kommuner gemensamma tankar om framtida möjligheter men även för en viss kommun specifika, tänkbara utvecklingsområden. Fokusgrupp Kiruna, Antal invånare: Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Kiruna kommun Vård utanför egna hemmet enligt SoL 22 8 Insatser enligt LVU Aktuell situation och arbetsinriktning Kostnaderna har vuxit på HVB-sidan. Kiruna har vid intervjutillfället 7 HVB-placeringar utomläns. Man har inte så många familjehemsplaceringar. Uppfattningen är att det dels är svårt att rekrytera och att det dels inte passar ungdomar på samma sätt då de ju inte ska knyta an som mindre barn. Kiruna har förhållandevis många LVU-placeringar. De utgör ungefär hälften av alla placeringar. Det har funnits och finns fortfarande en strävan att hitta lösningar på hemmaplan. Man har haft ett behandlingspedagogprojekt som inneburit att nya arbetsmetoder kommit till användning. En satsning på öppenvårdsresurser har skett under Här finns 5,0 tjänster för arbete både med vuxna och med barn. Antalet familjehemsplaceringar har ökat. Verksamheten i gruppen har kännetecknats av stor kreativitet vad gäller att se möjligheter tillsammans med skola, BUP och ett privat vårdföretag Livtaget. Nu har öppenvårdens resurser också kommit till användning vilket möjliggjort en minskning av antalet placeringar. Könsfördelning Det är flest pojkar just nu som är placerade. Antalet flickor är i växande. Ofta har flickorna en snabbare negativ utveckling. 14

33 Förstärkta familjehem Om det fanns förstärkta familjehem närmare så skulle utredningsplaceringarna utomläns kunna minska vilket vore fördelaktigt både ur klientsynpunkt och av ekonomiska skäl. Ett önskemål vore om både mor och barn skulle kunna tas emot. Samarbete med landstinget Erfarenheten är den att kommunen har fått hela kostnadsansvaret vid en sammansatt problematik. Norrbus kan innebära förändringar på lite längre sikt. Behov Att kunna placera närmare innebär att arbetet med föräldrarna underlättas. Med befintliga öppenvårdsresurser hitta arbetsformer för ett effektivt familjearbete är ett utvecklingsområde. Önskemål om fler förstärkta familjehem i Norrbotten. Gruppen påtalar också behovet av utredningshem på närmare håll. Utredningar ska göras enligt BBIC-systemet. Fokusgrupp i Gällivare invånare Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Gällivare kommun Vård utanför egna hemmet enl SoL Insatser enl LVU 28 8 Aktuell situation och arbetsinriktning Gällivare har en stadig familjehemskår. Vid intervjutillfället fanns 20 pågående familjehemsplaceringar. Många långvariga placeringar. Totalt har man 13 HVB-placeringar.Det är en medveten strävan att i första hand använda familjehem. Fyra av HVB-placeringar är gjorda i länet. Inga SiS-placeringar. 15

34 Rekryteringen av familjehem är svår för ungdomsgruppen. Handläggarna anser att det finns ett ekonomiskt intresse hos HVBhemmen som till en del förlänger vårdtider. Det gäller inte familjehemmen i lika hög grad. Gruppen anser att HVB-placeringarna fungerat bra men att många sker långt bort i syfte att både utredning och behandling ska kunna komma till stånd. Något utredningshem finns inte på nära håll. Det är viktigt att ha ungdomarna nära. En önskan är alltid att hitta en plats i Norrbotten som kan passa den enskilde ungdomen. Socialtjänsten har en öppenvård sedan två år tillbaka om 5,0 tjänst som i sitt tjänsteuppdrag både har vuxna och barn. Vid placeringar kan de arbeta med föräldrarna och ansvara för eftervårdsinsatser. Intervjugruppen har upplevt vissa svårigheter att få öppenvården att åta sig uppgifter. Här kan, enligt gruppen, en utveckling mot mer omvårdnadsarbete ske, och en större förståelse för att barnet kan behöva insatser även om det finns andra åtgärder för de vuxna Könsfördelning Det är flest pojkar bland de placerade för närvarande. Samarbete med landstinget Samarbetet med landstinget fungerar. Det finns en känsla av att landstingets personal ibland försöker bestämma vad socialtjänsten ska göra. En gemensam uppfattning är att arbete tillsammans är nödvändigt i många ärenden. När det gäller Norrbus anser man att landstinget ännu inte tar sin del i betalningsansvaret vid en psykiatrisk problematik. Behov Sammantaget läggs stor vikt vid den relativt nystartade öppenvården för att kunna arbeta med familjen under placeringstiden, tillgodose behoven hos de placerade ungdomarna vid utslussning i samarbete med HVBhemmen och för att säkerställa en fungerande eftervård. Socialnämnden har fattat beslut om ett jourhem för akuta behov. En positiv åtgärd och en viktig del för att kunna arbeta effektivt, enligt gruppen. Man önskar fler familjehem, ett utredningshem i Norrbotten och en fungerande öppenvård på basplanet som även omfattar omvårdnadsarbete. 16

35 Fokusgrupp i Luleå, invånare ( ). Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Luleå kommun Vård utanför egna hemmet enl SoL Insatser enl LVU Aktuell situation och arbetsinriktning Mer i detalj ser siffrorna för barn och ungdomar år ut på följande vis för år 2008: Placerade i familjehem inom länet: 68 Placerade i familjehem utanför länet: 2 Placerade i förstärkt kommungemensam familjehemsverksamhet: 3 Konsulentstödd familjehemsverksamhet utom länet: 8 Placerade i HVB-hem inom länet: 3 Placerade i HVB-hem utom länet: 11 Statens institutionsstyrelse (SiS): 6 Det har skett en minskning av antalet placeringar under Antalet familjehem ligger på ungefär samma nivå, förstärkta familjehem har fått en något större andel samt har HVB-placeringar minskat. Socialtjänsten använder nya verktyg, familjebehandling och ett brett drogförebyggande arbete. Det är en bredare ansats i hemmet. Hela familjen är i fokus på ett annat sätt än tidigare. Tanken är at kunna korta placeringstiden och erbjuda effektiv öppenvård på hemmaplan vid utslussning och under eftervårdsperioden. På SIS-institutioner har långa vårdtider tillämpats. Utslussningen har många gånger inte fungerat. Det har varit ett för stort glapp mellan institution och hemmiljö. Det är svårt att arbeta lugnt och metodiskt. Gruppen uttrycker ett klart behov av ett akutboende för att kunna erbjuda skyddad miljö både för mindre barn med förälder och för ungdomsgruppen. 17

36 Könsfördelning Könsfördelningen då det gäller placeringar är hitintills jämn. Antalet flickor har ökat över tid. HVB-hem i Norrbotten Våruddens HVB-hem i Haparanda är uppskattat då både familjearbetet och utslussningen fungerar väldigt väl. Här finns en gemensam bas med skydd, utredningsmöjligheter och tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri. En reflektion vid genomgång av Norrbottens HVB-hem är att inte alla är kända för socialsekreterarna. Samarbete med landstinget Vad gäller samarbetet med BUP finns ett väl fungerande samarbete i dag. Förstärkta familjehem Den organisation som byggts upp med förstärkta familjehem ter sig angelägen och fungerande för gruppen. Konsulenterna kan ge ett omfattande och gott stöd till anslutna familjehem. Placeringarna hade inte varit möjliga utan konsulenterna. Förstärkta familjehem kan vara ett alternativ till institutioner. En utbyggnad vore bra om intresserade familjehem kan rekryteras. Institutionsplatser kommer att behövas för att ge skydd i akuta situationer. Behov Sammantaget betonas vikten av en fungerande öppenvård, behov av fler förstärkta familjehem, vanliga familjehem, akutboende samt stödboende för ungdomar med en personalgrupp under stor del av dygnet. Fokusgrupp Piteå, Antal invånare: ( ) Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Piteå kommun Vård utanför egna hemmet enligt SoL Insatser enligt LVU 18

37 Aktuell situation och arbetsinriktning Antalet placeringar i familjehem har ökat i jämförelse med Antalet var då 45 och är nu 53. Kostnaderna har vuxit på HVB-sidan. Det var en rejäl boom på placeringssidan 2007 då antalet placeringar på institutioner och förstärkta familjehem var stort. För närvarande finns 6 barn placerade i förstärkta familjehem (AComsorg, Nåjden och det kommungemensamma alternativet) Antalet placeringar är på ungefär samma nivå som 2007 med den skillnaden att fler har placerats i familjehem och färre i HVB-hem. Det beror delvis på en medveten strategi för att minska kostnaderna för placeringarna och hitta alternativa lösningar på hemmaplan. Vårdtiden har kunnat förkortas genom olika kombinationer av insatser på hemmaplan, t ex. Våga vilja eller öppenvården i kombination med familjehem. Antalet familjehemsplaceringar har ökat på grund av det arbetet. Socialnämnden har i samverkan med skolan startat VågaVilja. Det är ett projekt som permanentats. Målgruppen är ungdomar i åldern år som är aktuella på utredningsenheten och har behov av massiva insatser från samhällets sida. Det är ett kontinuerligt intag och skolan har en central plats i behandlingen. Här arbetar 4 ungdomsstödjare med högskoleutbildning. I Våga Vilja finns följande ledstjärnor i arbetet enligt Socialnämndens årsredovisning: Utgångspunkten för synen på ungdomar är att de har inneboende positiva krafter och resurser som för de allra flesta innebär att de utvecklas till väl fungerande vuxna. Föräldrarna är centrala för barnens utveckling och också den största resursen. Utgångspunkten måste vara att alla föräldrar vill sina barns bästa även fast de i vissa fall har svårt att räcka till. Vi ser också stor vikt av att bygga/förstärka ungdomens befintliga nätverk och tydliggöra det skyddsnät som finns. Utbildningens stora betydelse för unga människor ska också poängteras. Att finnas i skolan ger en nödvändig struktur åt vardagen. Skolans roll i den unges liv är av stor betydelse. Det är av stor vikt att bibehålla samspelet mellan den unge och uppväxtmiljön och de naturliga resurser som kommer att utgöra en viktig del i ungdomens framtida liv. Vi tror därför att en förändring som genomförs i befintlig miljö har större förutsättningar att på ett grundläggande sätt stärka ungdomen. Under 2008 har ett ökat behov funnits för jour/akuta familjehemsplaceringar. Piteå kommun har då använt sig av sina två kontrakterade familjehemmen som finns i Boden och Skellefteå. Där finns en vuxen hemma på heltid och hemmen kan ta emot med kort varsel. 19

38 Behov av akutboende kan finnas även om de kontrakterade familjehemmen ofta har möjlighet att ta emot. Ett akutboende är en tilltalande tanke. Samarbetet med landstinget. En förbättring av samarbetet har skett under de sista åren. Vi har hamnat i diskussion vad gäller kostnader där kommunen ofta drar det kortaste strået. Införandet av Norrbus ses positivt men kommer att ta sin tid. Piteå har haft långa placeringar vid den barnpsykiatriska avdelningen vid Sunderby sjukhus. Behov av mer strukturerad mellanvård. De sex platser som finns för inläggning löser bara en akut situation. Det är en brist i hälso- och sjukvården vid olika typer av placeringar. Könsfördelning Fördelningen är hitintills relativt jämn. Förstärkta familjehem De förstärkta familjehemmen är en resurs att räkna med. I Piteå används för närvarande AC-omsorg (2 placeringar), Nåjden (1 placering) och det permanentade kommungemensamma (3 placeringar). Här kan man skönja möjligheter till utveckling i den kommungemensamma verksamheten. Svårigheten är att kunna rekrytera familjehem. Generellt är det svårt att hitta familjehem som är beredda att ta emot ungdomar. Konsulenterna har här en viktig roll och kan stödja och ge råd till familjehemmen. Att veta att man kan kontakta någon 24 timmar om dygnet inger trygghet och blir en tillgång i rekryteringsprocessen. För att underlätta rekrytering är möjlighet till stöd, ändrade ersättningsnivåer samt anpassning av socialförsäkringar viktiga faktorer. Behov I Piteå kommun har inte någon övergripande uppföljning av placering gjorts. Behoven som nämns under intervjun är ett akutboende och en utbyggd förstärkt familjehemsorganisation i Norrbotten. Fokusgrupp i Boden, invånare ( ). Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Bodens kommun Vård utanför egna hemmet enl SoL Insatser enl LVU

39 Aktuell situation och arbetsinriktning Det har skett en minskning av antalet placeringar under Placeringarna sker närmare och det är färre SiS-placeringar. För närvarande har Boden 35 barn i familjehem, 5 i förstärkta familjehem samt 11 HVB-placeringar. Socialtjänsten använder nya verktyg, en öppenvård har startats upp under september månad Den är riktad till ungdom mellan år och har 5,0 tjänster. Tanken är bl a att kunna korta placeringstiden och erbjuda effektiv öppenvård på hemmaplan vid utslussning och under eftervårdsperioden. Man efterlyser ett stödboende för ungdomar i form av lägenheter någon typ av halvvägshus för att kunna minimera glappet mellan institutionsvård och hemmaplan. En möjlig användning är också ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser som tidigt kan uppmärksammas och få det stöd och den hjälp han/hon kan behöva innan en missbruks- eller kriminell karriär tar sin början. Det krävs professionella familjehem och väldigt kompetenta kontaktpersoner för att kunna ta hand om eftervård från de olika institutionerna. Arbetet måste ske på flera plan: biologisk familj, skola och fritid, eventuellt praktikplatser eller annan sysselsättning. Könsfördelning Könsfördelningen då det gäller placeringar har en dominans av pojkar. Antalet flickor har dock ökat, och då det gäller familjehem så är fördelningen idag väldigt jämn. Samarbete med Landstinget Samarbetet fungerar inte riktigt väl enligt gruppen. Norrbus är ett steg i rätt riktning men är ännu inte befäst på alla nivåer. Från kommunens sida så försöker man att följa anvisningar i Norrbus. Men vi är bara i vaggan i vårt samarbete. Vi har suttit tillsammans vilket ju är en början på gemensam genomförandeplan. Förstärkta familjehem Den organisation som byggts upp med förstärkta familjehem ter sig angelägen. Boden har deltagit från början i projektet. De har inte haft så stor del i placeringarna. Då man försökt få familjehem har det inte varit möjligt just då och andra lösningar har därför tvingats fram. Grundidén med samarbetet är suverän enligt gruppen. Den ger dels större möjlighet att hitta ett kvalificerat familjehem samt, inte minst viktigt, resurser till att kunna utbilda familjehemmen. En utbyggnad i hela länet vore bra om intresserade familjehem kan rekryteras. Den förstärkta familjehemsverksamheten kan vara ett alternativ till institutioner i många fall. Det finns situationer då institutionsplatser kommer att behövas för att ge skydd i akuta lägen. Ett akutboende med utredningsresurser i länet vore därför en oerhörd tillgång. Det finns 21

40 mycket kompetens inom länet Boden är ju en vårdstad sedan tidigare. Det är viktigt och nödvändigt att göra något gemensamt i dessa frågor för att åstadkomma en god lösning. Behov Sammantaget läggs stor vikt vid den nystartade öppenvården för att bättre kunna tillgodose behoven hos de placerade ungdomarna vid utslussning i samarbete med HVB-hemmen och en fungerande eftervård. Bodengruppen uttrycker behov av fler förstärkta familjehem, institution för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, fler vanliga familjehem, akutboende samt stödboende med lägenheter för ungdomar med en personalgrupp under stor del av dygnet. Fokusgrupp Älvsbyns kommun Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Älvsbyns kommun Vård utanför egna hemmet enligt SoL 21 9 Insatser enligt LVU Folkmängd: 8545 ( ) Aktuell situation och arbetsinriktning Med hänsyn tagen till kommunens storlek har Älvsbyn ett stort antal placeringar. Ingen grundlig analys av orsakssammanhangen har gjorts. En tanke som finns är att migrationsverkets förläggning i kommunen har medfört många placeringar samt att då placeringar har skett så har ett flertal syskon i en och samma familj varit inblandade. Sedan 2007 har antalet familjehemsplaceringar ökat och placeringar på HVB-hem minskat. I Älvsbyn pågår en organisationsförändring där barn- och ungdomsarbetet nu flyttas över till barn- och utbildningsnämnden. Handläggarna som arbetar med barn- och ungdomsärenden bildar en enhet tillsammans med elevhälsans personal i skolan. Tanken är att komma in tidigt, arbeta mer förebyggande och konsultativt. Forskning visar på både resultat- och kostnadseffektivitet med ett sådant arbetssätt (Andreassen, 2000). Det finns en öppenvårdsverksamhet som är riktad till både barn och vuxna. Verksamheten har två heltidstjänster som arbetar bl a med relationer. En arbetsinriktning gruppen är ense om vid institutionsplaceringar är korta placeringstider med en god utslussning och effektiv eftervård. 22

41 Könsfördelning Könsfördelningen vad gäller placeringar är jämn. Samarbete med landstinget Det finns ett gott samarbete med landstinget. Landstinget har enligt en allmän uppfattning i gruppen för lite att erbjuda. De räcker inte riktigt till i olika ärenden. Norrbus är ännu inte riktigt sjösatt. Det finns en tendens hos landstinget att dra sig tillbaka och överlämna ansvaret. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar inte heller med omotiverade ungdomar. Förstärkta familjehem Älvsbyn deltar nu i den kommungemensamma permanentade förstärkta familjehemsverksamheten. Det man påtalar här är en tröghet i systemet. Att kunna ta emot akut är viktigt. Man önskar en snabbare handläggning med en större smidighet för att kunna tillgodose behoven. För närvarande har Älvsbyn två placeringar i denna verksamhet. Institutioner och resultat Ingen övergripande uppföljning har gjorts men uppfattningen är att väldigt få av tidigare institutionsplacerade har kontakt med socialtjänsten i Älvsbyn. Här kan dock bortfallet vara stort. Gruppen anser att det finns stora fördelar med nära institutioner då arbetet underlättas på många sätt. Familjen kan bli delaktig på ett helt annat sätt, kontakten både med institutionspersonal och framför allt den placerade blir så mycket enklare. Behov Önskemål som uttrycks för ett fungerande, socialt barnavårdsarbete är en mer välutbyggd barnpsykiatri, öppenvård och samarbete kring rekrytering, handledning och utbildning av familjehem över kommungränserna. För familjehemmens del krävs ändrade ersättningsnivåer samt förändringar i lagstiftningen vad gäller socialförsäkringar. Man önskar gemensamma satsningar via exempelvis Kommunförbundet Norrbotten, exempelvis regional familjehemsbank. Att kunna skapa gemensamma resurser för kommunerna att använda vore önskvärt. En utbyggd förstärkt familjehemsvård kan vara alternativ till institutionsplaceringar om den fungerar smidigt och enkelt. Ett akutboende med utredningsresurs finns med på önskelistan. 23

42 Fokusgrupp i Kalix Antal invånare: ( ) Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2008 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU Kalix kommun Vård utanför egna hemmet enl SoL Insatser enl LVU Aktuell situation och arbetsinriktning Antalet placeringar är ungefär detsamma som år En skillnad är att antalet utomlänsplaceringar har minskat. För närvarande finns bara två utomlänsplaceringar. Det som gruppen upplever som ett problem är att hitta möjligheter för yngre ungdomar. De flesta HVB-hem har ett tillstånd som omfattar åldersgruppen år. Enligt gruppen har placeringarna gått lägre ner i åldrarna, och det är svårt att hitta platser för de yngre. I Kalix har man för närvarande 7 SiS-placeringar. Arbetsinriktningen är att placera enligt närhetsprincipen. Kommunen har ett eget HVB-hem, Fyren, för ungdomar i Kalix med sex platser. Här kan man utredningsplacera och även genomföra behandlingar. Själva arbetsgången fram till nämndens beslut om placering upplevs inte helt positiv. Då utredningen slutförts så har förslaget om insats delegerats till föreståndaren för kommunens behandlingshem. I Kalix finns en familjecentral där socialtjänsten samarbetar med mödravårdscentral och barnavårdscentral. För föräldrastödet finns familjepedagog samt på ungdomssidan två ungdomsbehandlare. Det finns nu en strävan att bygga upp en verksamhet som Piteås resurscentrum tillsammans med skolan. Öppenvårdssatsningarna sker inom befintliga ekonomiska ramar vilket resulterar i minskade resurser för ordinarie verksamhet vilket är olyckligt. Konsekvensen blir överbelastning på handläggarnivå. Gruppen upplever inte att kommunen satsar tillräckligt på öppenvårdssidan och det förebyggande arbetet. Könsfördelning För närvarande dominerar pojkarna bland placeringarna. Det är fler flickor på SiS-institutioner. Antalet flickor är i växande. Samarbete med landstinget Landstinget har tidigare inte deltagit i någon kostnadsfördelning. Norrbus ger förutsättningar för överenskommelser. Samarbetet med BUP fungerar för det mesta ganska bra. Gruppen känner behov av kontakt med BUP och tycker att det är enkelt att få den. 24

43 Förstärkta familjehem Kalix har varit med i projektet sedan det startade. De har haft få placeringar inom den kommungemensamma förstärkta familjehemsverksamheten. Endast två placeringar har gjorts sedan Erfarenheten är den att väntetiden är lång, vi har en som står i kö sedan i sommar, vilket ofta leder till att andra lösningar måste hittas. Situationen kan vara sådan att det finns lediga platser men att hemmet inte passar just den ungdom som är aktuell för placering. Inga hem har exempelvis varit allergisanerade. Familjehem har ofta husdjur. Man har erfarenhet av att fler barn placerats i det förstärkta familjehemmet vilket lett fram till avbrott för en pågående placering från Kalix. Gruppen ser utvecklingsmöjligheter för den förstärkta familjehemsverksamheten. Rekryteringen av hem måste förstärkas så att en bank kan finnas. Det får inte ta flera månader innan placeringen kommer till stånd. Att utveckla verksamheten till att omfatta fler kommuner i länet ses också som en möjlighet under förutsättning att organisationen blir större fler familjehemskonsulenter. Institutioner och resultat Den enskilda placeringen följs upp under en tid men sedan släpps ärendet. Någon systematisk uppföljning av placeringar har inte gjorts. Det är en begränsad personalstyrka med stor omsättning de sista åren, och ett sådant arbete hinner vi inte med. Behov Gruppens önskemål kan sammanfattas i följande punkter: Satsning på förebyggande arbete och öppenvård Rekrytering av fler familjehem så att en bank kan finnas Utveckla den förstärkta familjehemsverksamheten till att omfatta hela länet Stabilitet och kontinuitet är viktiga faktorer i barn- och ungdomsarbetet Utbildning/Kompetenshöjning Ett akutboende med möjlighet att placera unga mödrar med barn för utredning vore bra. Ungdomsmottagningen viktig ur ett förebyggande perspektiv Barnahus, centrum mot våld, viktigt att det kan byggas upp i länet. 25

44 Diskussion och slutsatser Aktuell barn- och ungdomsvård Barn- och ungdomsvården har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Antalet ärenden och insatser har ökat, och kostnaderna har stigit kraftigt. Kostnader för insatser till barn och unga utgjorde 39 procent av kostnaderna för individ- och familjeomsorgen 2007 fördelat enligt nedanstående diagram. Betoningen av barnperspektivet, BBIC-systemet i utredningar, kravet på ett mer varierat utbud av insatser och en tydligare struktur har påverkat handläggningen. Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag 2007, SCB En tydlig utvecklingstrend är att arbetet utanför myndighetsutövningen ökar. Trenden innebär att barn, ungdomar och deras familjer numera även kan få kvalificerade stöd- och behandlingsinsatser utan krav på föregående utredning och biståndsbeslut. En verksamhet som bygger på servicetanke och ett tidigare bemötande växer fram. Det finns en medveten strävan mot ett nytt förhållningssätt. Drivkraften i utvecklingen är att nå familjer i ett tidigare skede. Utvecklingen motiveras också av en attitydförändring, där sociala tjänster erbjuds och inte biståndsprövas. Kommunerna har byggt upp stöd och behandlingsinsatser i öppna former för barn, ungdomar och familjer under den senaste tioårsperioden. Ofta har drivkraften i förändringsprocessen varit att minska de ökande kostnaderna för institutionsvård. En mycket aktuell fråga i intervjuerna med fokusgrupperna är hur man ska kunna länka över till öppenvården i utslussningsfasen. I pågående öppenvårdsärenden med belastade ungdomar finns ofta ett behov av en kortare placering för att få struktur på en kaotisk situation. 26

45 Detta nya behov har institutionerna och den förstärkta familjehemsverksamheten hittills generellt haft svårt att tillmötesgå. Vi är i behov av ett akutboende är ett citat som kännetecknar många kommuner i Norrbotten. Socialsekreterare som handlägger barn- och ungdomsärenden har fått en allt större flora av behandlingshem att ta hänsyn till vid en placering av barn och ungdomar. Att kunna matcha behoven hos den unge till ett lämpligt behandlingshem är ingen enkel uppgift. Det finns uppenbara svårigheter att bedöma och välja i utbudet av vård- och behandlingsinsatser. I många kommuner har det varit svårt att skapa och upprätthålla stabilitet och kontinuitet inom barn- och ungdomsvården. En stor personalomsättning har kännetecknat utvecklingen. I dag präglas institutionsvården för barn och unga till övervägande del av privata vårdgivare, och övergången till privata aktörer har skett samtidigt som antalet barn som socialtjänsten placerar utanför hemmet har ökat. Min bedömning är att en stor del av utvecklingsansvaret har staten delegerat till kommunerna. Kraven på kommunerna kommer inte att minska framöver. Nu ligger ett förslag om en ny lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU (SOU 2009:68). Lagen ska enligt den särskilda utredaren ge: ett tydligare barnperspektiv, förstärka barns och ungas ställning ge barns bästa och deras egna uppfattningar ökad betydelse, förbättra kvalitet och rättssäkerhet i socialtjänstens arbete, med särskild uppmärksamhet på omhändertagna barn, höja kompetenskraven För familjehemsverksamheten innebär lagförslaget: Utökad kontroll av ett tilltänkt familjehem/jourhem Utbildning och förbättrat stöd till hemmen Krav på avtal om ömsesidiga åtaganden Förändrat ansvar vid privatplaceringar Tillståndsplikt för vissa privata tjänster 27

46 Forskningsanknytning Det sociala arbetet har sedan ett par decennier i allt högre grad orienterat sig mot forskningen och sökt metoder för uppföljning och utvärdering på ett mer systematiskt sätt. Intresset är stort för ett mera kunskapsbaserat arbete. I Sverige finns det mycket lite forskningsbaserade argument att stödja sig på i valet mellan familjehem och institutionsvård. Man vet egentligen inte om metoden med familjehemsvård eller institutionsvård ger övervägande positiva behandlingsresultat och för vilka barn och ungdomar vården är lämpad (Vinnerljung el al, 2009) Inom ungdomsforskningen är man kritisk till placeringar och menar att det saknas evidensbaserade argument att stödja sig på. Resurserna kanske istället ska användas till andra insatser som har större utsikter att lyckas (Social Rapport, 2006). Det bedrivs inom vårt län många lyckade försök med alternativa lösningar och utvecklingen fortgår. Satsningar på öppenvård är märkbar i många kommuner, Piteås resurscentrummodell, Älvsbyns förändring av organisationen för barn- och ungdomsarbetet, modellområde Östra Norrbotten bara för att nämna några framåtsyftande utvecklingsområden. I Norrbotten har man sedan 2003 haft ett projekt som rör förstärkt familjehemsvård som en kommungemensam angelägenhet för kommunerna Luleå, Boden, Kalix och Piteå. År 2008 har även Haparanda och Älvsbyn kommit med i samarbetet. Projektet har under 2009 blivit en permanent verksamhet som omnämns i alla intervjuer. I andra delar av landet har en metod som går under namnet Multidimensional treatment fostercare, MTFC, börjat användas och gjorda studier visar på goda resultat (SiS). Det unika med behandlingsmodellen är att ungdomar med omfattande problem bor i familjehem i stället för på institution. Behandlingen inleds på institution i två månader och fortsätter sedan i familjehem under nio till tolv månader. Ett team bestående av psykologer, socionomer och socialpedagoger stöder familjehemmen och har jour dygnet runt. Det läggs ett stort arbete på umgänge med positiva kamrater och med familjen efter avslutad behandling. Metoden kan betecknas som en utvecklad förstärkt familjehemsmodell. I nästan alla kommuner pågår också ett omfattande arbete med en förebyggande inriktning, utveckling av hemmaplanslösningar och samarbete över kommungränser för att hitta nya modeller för vård och behandling. Den satsning som görs i de kommunerna som undersökts på 28

47 öppenvårdssidan är en strategi som helt står i samklang med familjestöd och tidig insatser. Det finns verksamma strategier som har koppling till positiva forskningsresultat för ett socialt arbete med barn- och ungdomsgruppen. Några av dem kan kort sammanfattas i följande punkter: Ta vara på resurser på hemmaplan öppna insatser, samverkan Planera verksamheten så att insatser kan komma in tidigt i barns och ungdomars liv. Placera i första hand i familjehem, släkt och nätverk Kort placeringstid vid institutionsplaceringar. Samtidigt familjearbete centralt. Samverkan För att nå effektivitet och goda resultat är samarbete ett nyckelord. Samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och olika delar av landstingets verksamhet är viktigt både i det förebyggande arbetet och i valet av olika insatser. Att genom breda åtgärder kunna ge tidig hjälp och insatser i den befintliga miljön genom ett väl utvecklat samarbete borgar för bättre resultat. Det har exempelvis uppmärksammats brister i åtgärder för en bättre utbildningssituation och satsningar på hälsoundersökningar för de placerade barnen. Genom relativt enkla insatser skulle man kunna förbättra villkoren och därmed framtiden för dessa barn. Det faktum att ansvaret för barn- och ungdomsvården är fördelat på många aktörer ställer krav på kontinuerlig och långsiktig samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer. Att skapa klarhet i ansvars- och kostnadsfördelning, att gemensamt planera vård- och behandlingsinsatser gör samverkan nödvändig. Att insatserna håller god kvalitet och anpassas efter barnets behov så att inte illa genomtänkta, felaktiga insatser leder till en kostnadskrävande rundgång förutsätter också samverkan, samarbete och synkronisering. Lagreglering Kommunen har det yttersta ansvaret för personer som vistas i kommunen, och att de får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap 2 Socialtjänstlagen). Att kommunen har det yttersta ansvaret innebär ingen inskränkning i det ansvar som ligger på annan huvudman. Landstingen är skyldiga att erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem som är bosatta inom landstinget (3 Hälso- och sjukvårdslagen). 29

48 När det gäller initiativ till samverkan vilar enligt socialtjänstlagen ett tyngre ansvar på socialtjänsten. Socialnämnden skall gällande barn och ungdomar som riskerar att fara illa, aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Hälso och sjukvården har en motsvarande skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten. Ett förslag ligger om att det i hälso- och sjukvårdslagen samt i socialtjänstlagen ska införas bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta individuella planer för dem som har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Norrbus Barn och ungdomar med komplexa behov på grund av psykosociala problem och psykiska sjukdomar behöver ofta gemensamma insatser från BUP och socialtjänsten. En förutsättning för ett bra omhändertagande av dessa barn och ungdomar är att verksamheterna samverkar med varandra. Det finns behov av att samverka både på individnivå och på övergripande nivå. Det avtal som nu tecknats mellan länets 14 kommuner och landstinget, Norrbus, ger förutsättningar för en struktur för samverkan, gemensamma och kontinuerliga träffar, gemensam planering och tydlighet kring vars och ens uppdrag. Verksamheterna behöver skapa ramar och rutiner, tydliggöra ansvar och roller samt kontinuerligt avsätta tid för möten och dialog. Viktigt är också att samverkan är förankrad på alla nivåer i organisationen och att förutsättningar för samarbete skapas på ledningsnivå. Intervjusvaren tyder på att avtalstecknandet är en grund att stå på men att implementeringen av riktlinjerna måste arbetas vidare med på alla nivåer. Framgångsfaktorer Inom forskningen har undersökningar gjorts av vilka processer och skeenden som styr och förbättrar placering av barn och ungdomar samt vilka metoder som fungerar bäst respektive sämst vid placering. Kombinationen av skyddande och kompenserande faktorer kan avgöra om barn mår väl trots sämre förutsättningar än andra. Bristen på grundtrygghet och positiva förebilder eller utvecklingsmöjligheter kan vara ogynnsamma faktorer inför barns framtid. Utbildning och god hälsa är skyddsfaktorer för ett bra liv i framtiden. Av forskningen går det också att utläsa att en genomtänkt plan i samråd med föräldrar och ungdomen ökar möjligheten att lyckas. Individperspektiv och familjeperspektiv är lika viktiga. Att arbeta med familjen under placeringstiden för att möjliggöra återgång och/eller ett gott stöd under eftervårdsperioden är viktigt för framgång med placeringen. Ett faktum som understrukits i alla intervjuer. 30

49 Samarbete mellan socialtjänsten, skolan, polisen, primärvården samt barn- och ungdomspsykiatrin är centralt för att på ett effektivt sätt kunna ge stöd och hjälp till ungdomar i svårigheter. Placering av barn och ungdomar innebär stora ingripanden i människors liv. Om man ser till den forskning som finns kring placeringar så finns det inget som styrker att behandlingen är till faktisk nytta för barn och ungdomar (Andreassen, 2000). Det man kan läsa sig till i litteraturen är att det inte finns några belägg för att institutionsvård skulle vara till uppenbar gagn för våra barn och ungdomar. Vi vet att institutionsvård av barn och ungdomar ökat i Sverige de senaste 25 åren och mängden institutioner har ökat kraftigt sedan 1980-talet (Sallnäs, 2000). Har antalet institutioner ökat utifrån kommunernas behov av placeringar eller är det stora utbudet av institutioner som påverkar oss att placera? De senaste åren har inneburit fler och dyrare institutionsplaceringar av unga och vi är inte säkra på att barn och ungdomar får valuta för de pengar kommunen investerar. Utländska studier visar att övergången till vuxenlivet blir svårare om man varit placerad på institution än i familjehem. Är det så att vi placerar på institution för att vi inte har eller har haft något att erbjuda dessa unga på hemmaplan och försöker vi lösa arbetet med dessa problembarn på ett för oss enkelt sätt? Sammanbrottsprocenten är hög, och forskning visar på vikten av en fullföljd behandling för ett gott resultat (Vinnerljung et al., 2001). Enligt en undersökning som refereras av Socialstyrelsen så avbryts varannan placering i förtid. Samma antal, som återvänder hem efter avslutad placering, återkommer i vård inom två år. Socialtjänsten har i Uppsala län praktiserat hemtagning i förtid för att pröva öppenvårdslösningar som alternativ till pågående placering. Det visade sig att stabiliteten i vården är viktig och att en återhållsam strategi med att avsluta placeringar i förtid bör tillämpas (Wiklund, 2008). Effekten av placeringar är ifrågasatt och kostnaderna är höga. Kan det vara så att tillvägagångssättet vid placering påverkar resultatet? Är vi tillräckligt rustade ute i kommunerna för att göra en genomtänkt plan i samråd med föräldrar och ungdomar även i de fall när det handlar om tvångsåtgärder jämlikt LVU? Har vi en genomtänkt plan vid placeringen, den efterföljande utslussningen samt för eftervårdsperioden? Kan resultatet påverkas i positiv riktning av en effektiv öppenvård som i samarbete med institutionen i ett tidigt skede kan följa ungdomen under behandlingen och den viktiga utslussningen med omfattande, individuella insatser under eftervården? 31

50 Jag tror att det är viktigt att vi i kommunerna ställer oss dessa frågor och arbetar fram kriterier som är viktiga för att en placering ska ge den effekt som vi vill ha och är till nytta för den unge. Vi behöver också utveckla och systematiskt utvärdera de stödinsatser som vi ger i samband med placeringar. En uppföljning av gjorda och avslutade placeringar i några kommuner i Norrbotten vore ett intressant och lärorikt område att gå vidare med. Konkreta utvecklingsområden i Norrbotten För att kunna utveckla barn- och ungdomsvården krävs ett arbete som sker parallellt med olika frågor. Det ställs krav på en systematisk, planerad, långsiktig utveckling och en samverkanskultur mellan vårdgrannar byggd på en stabil organisation med gemensamma utvecklingsperspektiv. I nedanstående punkter redovisas några förslag till utvecklingsområden som till stor del hänger samman och har förankring i forskning och gjorda intervjuer i studien: Utveckla öppenvårdsinsatser och stärk det förebyggande familjestödet på hemmaplan. Tidig upptäckt. Utveckling/förstärkning av effektiva kunskapsbaserade metoder Stabilitet och kontinuitet i barn- och ungdomsvården. Ta tillvara och utveckla den lokala kompetens och organisation som finns. Utred vad barn, ungdomar och deras familjer tycker om den vård och behandling de tagit del av. Att studera individuella utfall av placeringar i olika vårdformer i några av Norrbottens kommuner vore ett intressant uppdrag och säkerligen givande både ur ett utförar- och ett uppdragsperspektiv. Kommungemensam familjehemspool som hanterar rekrytering, handledning och utbildning av familjehem Utveckla den kommungemensamma förstärkta verksamheten till att omfatta fler kommuner i länet och förbättra rekryteringen av familjehem Tydliga riktlinjer/rutiner för alla aktörer. Implementering av Norrbus. Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten är intressant för övriga länet 32

51 Om placeringar på institution inte kan undvikas försök använda HVB-hem i länet. Närhet gagnar ett positivt utfall. Att utreda vidare kommungemensam möjlighet att igångsätta ett akutboende. En gemensam regional upphandling av platser för placering för att uppnå större kostnadseffektivitet. En kunskapsbaserad socialtjänst med ett tillvaratagande av resurser på hemmaplan har större förutsättningar att lyckas. Vi ska samverka runt barnen och erbjuda de insatser som stärker familjens möjligheter att hantera sin vardag på ett tillfredsställande sätt. Arbetet måste så långt som möjligt ske i samverkan med de ungas nätverk i deras naturliga miljö. Ett utvecklat familjestöd är nödvändigt. Det krävs en långsiktig strategi och en tydlighet från organisation och ledning vid ett förändringsarbete i positiv riktning. Se möjligheter i stället för hinder och sätt fokus på det som fungerar! Ett flertal positiva verksamheter i Norrbotten har berörts i rapporten: exempelvis öppenvårdssatsningarna i många kommuner, resurscentrum i Piteå, familjecentralen i Kalix, den permanentade, förstärkta familjehemsvården och organisationsförändringar som leder till tidig upptäckt. Förändringsarbetet fortgår och utvecklas speciellt under förutsättning att samarbete över kommungränser kommer till stånd vilket möjliggör att krafttag inleds mot ett barn- och ungdomsarbete med en stark koppling mellan forskning och praktik. För en framgångsrik utveckling krävs välunderbyggda underlag grundade på forskning, beprövad erfarenhet och barns, ungdomars och familjers uppfattningar om vård- och behandlingsinnehåll. Mer resurser behöver regionalt avsättas för utvecklingsändamål som leder fram till behandlingsmässigt effektivare insatser för barn- och ungdom men som samtidigt faktiskt minskar de totala kostnaderna för denna del av socialtjänsten inom en snar framtid. 33

52 Referensförteckning Andreassen, T. (2003). Institutionsbehandling av ungdomar, Vad säger forskningen? Stockholm:Gothia. Armelius, B.Å., Bengtzon, S.,Rydelius, P., Sarenecki, J. & Söderholm- Crpelan, K. (1996). Vård av ungdomar med sociala problem en forskningsöversikt. Statens Institutionsstyrelse (SiS). Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund:Studentlitteratur. Bullock, R., Little, M.& Millham, S. (1993) Residential Care for Children, A Review of the Research. Dartington Social Research Unit, Department of Health, London. Göteborgs stad, Bergsjön.(2009) IFO-huset i Bergsjön en kunskapsbaserad socialtjänst Kommunförbundet Norrbotten 2006: Vård och behandlingsinsatser för barn och unga med psykosocial ohälsa. Kommunförbundet Norrbotten 2008: Vård och behandlingsinsatser för barn och unga med psykosocial ohälsa. /Barn+och+Unga+dec pdf Löfstrand, I. (2009). Professionellt föräldraskap Samhälleliga förutsättningar för familjehem för tonåringar (Licentiatuppsats). Luleå: Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Arbetsvetenskap. Moore, C. Familjepoolens mål är att skapa trygga familjehem åt barnen. Socionomen, nr 8, 2008, Norrbus, Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten: Samverkan kring barn och unga i Norrbotten (2008). Sallnäs, M. Institutionsvård för barn och ungdomar Att vara som en familj. Socialvetenskaplig tidskrift 1999;2(6), S

53 Sallnäs, M. Barnavårdens institutioner framväxt, ideologi och struktur. Rapport i socialt arbete nr , Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Sallnäs, M.& Vinnerljung, B. Samhällsvårdade tonåringar som vuxnaen uppföljande registerstudie. Socionomen, nr 3, 2009, Socialstyrelsen, Lägesrapport Social rapport (2006). Stockholm. Socialstyrelsen Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2003:20 (S): Hem för vård eller boende. Socialstyrelsens författningssamling. Sveriges officiella statistik 2008:9 A461-18A30B7E37DB/11054/ pdf Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Malmö:Studentlitteratur. Wiklund, S. (2008). Hemtagning av placerade ungdomar när socialtjänsten avslutar dygnsvård i förtid. Regionförbundet Uppsala län, enheten för FoU-stöd. 35

54 Intervjuguide Hur ser den aktuella situationen ut? Könsfördelning? Samarbete med landstinget Förstärkta familjehem Familjehem och institutioner. Hur många placeringar utomläns? Uppföljning över tid? Effekter av placeringar? Vilken utveckling vill ni se? Möjligheter och viktiga utvecklingsområden? 36

55 HVB-hem i Norrbotten för barn och ungdomar år 2009 HVB-hem/SiS-hem Ort Målgrupp platsantal Asp-Ungdomscenter, Boden Hemmabergets HVB-hem Ungdomar i åldern år med diagnosen 8 platser Aspberger syndrom, autism, ADHD/Damp, Relations- och social problematik Lappträsk Ungdomar i åldern år med sociala 6 platser (Haparanda) problem. Ej ungdomar med allvarliga drogeller psykiska problem Sellbergs Kalix Pojkar år med relationsstörningar 6 platser behandlingshem och psykosocial problematik. Ej ungdomar med missbruk och kriminalitet Vårudden AB Karungi Ungdomar i åldern år med sociala 7 platser (Haparanda) problem, missbruk och kriminalitet Fyren Kalix Ungdomar i åldern år med beteende 6 platser problematik Johannisbergs Kalix Pojkar mellan år med svår beteende-15 platser Ungdomshem (SiS) problematik, kriminalitet och missbruk. (varav 6 LSU) Sävastgården(SiS) Boden Akut/utredningsavd. är pojkar och flickor, 12 platser år, med psykosocial problematik samt inslag av kriminalitet och missbruk Behandlingsavdelningens målgrupp är flickor med psykosocial problematik, med inslag av kriminalitet och missbruk, även flickor med psykiska svårigheter Totalt: 60 platser 37

56 Placeringar av barn/unga mellan år i länet och utanför Familjehem Förstärkta familjehem HVB-hem SiS Totalt Inom Utom Inom Utom Inom Utom Kiruna Gällivare Luleå Piteå Boden Älvsbyn Kalix Totalt

57 Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

58 Innehåll: Bakgrund. 2 Sammanfattning 3 Metod 4 Resultat Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro... 5 Alkoholkonsumtion. 6 Icke-konsumenter Total årskonsumtion - konsumtionsindex.. 7 Vad dricker ungdomarna?... 7 Hur ofta dricker ungdomarna?... 8 Intensivkonsumtion... 9 Berusningsdrickande Hembränt och smuggelsprit Erfarenhet och tillgänglighet 12 Problem i samband med alkoholkonsumtion...12 Andra variabler grupperade efter årskonsumtion alkohol 13 Tobaksvanor 15 Narkotika. 17 Förklaringar 18 Rapport och tabellbilaga finns på hemsidan: Kerstin Sandberg Sekretariatet Norrbottens läns landsting 1

59 Bakgrund För ett lyckosamt förebyggande folkhälsoarbete är samverkan mellan myndigheter, olika verksamhetsområden, intresseorganisationer med flera en nödvändighet. Genom att den folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten antogs av länets alla kommuner och Norrbottens läns landsting, år 2007, skapades grund för en långsiktig länssamverkan inom folkhälsa. Strategin både stödjer och förutsätter samverkan på den regionala nivån men också på lokal nivå av det folkhälsoarbete som sker närmast invånarna. Barns och ungdomars hälsa och välbefinnande intar en viktig del av strategin. Kommuner och landsting ska i samverkan med andra aktörer stödja barns och ungdomars positiva utveckling stärka självkänslan, självtillit och känsla av sammanhang samt ge grunder för hälsosamma levnadsvanor. För att stimulera till gemensamma handlingsstrategier att arbeta mer resultatinriktat är en viktig del att skaffa sig kunskap om barns och ungdomars situation och vanor. Den senaste totalundersökningen av drog- och alkoholvanor bland ungdomar i hela Norrbotten gjordes för nio år sedan, år Detta var anledningen till att Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade att år 2009 delta i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga undersökningar av drogoch alkoholvanor bland elever i grundskolans avgångsklasser, årskurs 9. De som varit inblandade i enkätundersökningen är Harald Segerstedt, länsombud för CAN, Mats Burman, länssamordnare Länsstyrelsen i Norrbottens län, Helena Asklund, Kommunförbundet Norrbotten, Annika Nordstrand och Kerstin Sandberg, Norrbottens läns landsting. Gruppen har haft en samrådsdag med representanter från länets folkhälsoråd, drog- och alkoholsamordnare, polisen, elevhälsan med fler. 2

60 Sammanfattning De uppgifter som eleverna i grundskolans avgångsklasser runt om i Norrbotten lämnat via enkätfrågor våren 2009, år 2009 visar: Idag är det fler som inte dricker alkohol än för nio år sedan och därmed är färre alkoholkonsumenter. Detta är samma utveckling som skett i riket. Fyra av tio 16-åringar i länet dricker inte alkohol idag. Idag är det något färre som dricker relativt mycket minst en gång i månaden. Detta är samma utveckling som skett i riket. Länets ungdomar har gått från 23 procent bland pojkarna och flickorna år 2000 till 16 respektive 18 procent år Ojämlika förhållanden - fler negativa förhållanden/besvär/levnadsvanor ansamlas till en mindre grupp som dricker mer alkohol än andra. Inte en utan fler och sannolikt samverkande faktorer har betydelse för ungdomarnas levnadsvanor. Det är inte ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att ungdomarna dricker alkohol. Bruket av narkotika bland eleverna i årskurs nio ligger på ungefär samma nivå år 2009 som för nio år sedan bland flickorna men en aning högre när det gäller pojkarna. 3

61 Metod Undersökningen har riktat sig till elever i alla skolor i Norrbotten som hade årskurs 9, vårterminen Eleverna fick anonymt besvara ett frågeformulär under skoltid. Undersökningen har på uppdrag av Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län samordnats av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Förbundet gör årligen riksomfattande undersökningar av drog- och alkoholvanor bland skolelever och samma frågor som i den nationella undersökningen har nyttjats i Norrbotten. Samarbetet med CAN gör att resultaten för Norrbotten också kan jämföras med riket. Det slutliga underlagsmaterialet för Norrbotten som presenteras i denna rapport omfattar elever i Norrbotten med ungefär lika fördelning mellan pojkar och flickor. Det innebär ett bortfall på 14 procent för länet. För att bibehålla anonymiteten när antalet elever är mindre i de små kommunerna har redovisningen indelats enligt nedan. De kommuner som är ihopslagna är liknande områden som redovisas för skolsköterskornas hälsosamtal. För kommunerna Luleå, Piteå, Boden, Haparanda och Kiruna redovisas pojkar och flickor för sig. För kommunerna Gällivare och Kalix samt områdena Haparanda/Överkalix- /Övertorneå, Pajala/Jokkmokk och Arjeplog/Arvidsjaur/Arjeplog redovisas pojkar och flickor tillsammans. 4

62 Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro De flesta eleverna i grundskolans sista klass i Norrbotten är nöjd med sin situation. Åtta av tio trivs i sin skola, är nöjd med sitt förhållande till familjen och trivs i sitt bostadsområde (figur 1). Lika många har inte känt sig mobbad under det senaste året. Figur 1. Trivsel i skolan, mobbing, nöjd med förhållandet till familjen bland elever i årskurs 9, år 2009, Norrbotten. Trivs ganska eller mycket bra i skolan Nöjd med sitt förhållande till familjen Har inte varit mobbad senaste året Trivs i sitt bostadsområde Procent Pojkar Flickor Att eleverna trivs i skolan och tycker sig ha ett bra förhållande till familjen ser lika ut bland elever i grundskolans avgångsklasser runt om i länet (figur 2). Det är generellt åtta av tio elever som är nöjda i det hänseendet. Bland kommunerna varierar det mellan två och tio procent av eleverna som uppger sig trivas dåligt/mycket dåligt i skolan. Figur 2. Andel som trivs bra i skolan och är nöjd med sitt förhållande till familjen, elever (pojkar och flickor) årskurs nio, 2009, kommunerna i Norrbotten. Procent Luleå Trivs bra i skolan Nöjd med förhållande till familjen Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare Kalix Pajala/Jokkmokk Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn 5

63 Alkoholkonsumtion Icke-konsumenter Andelen elever i grundskolans avgångsklasser som inte dricker alkohol (icke-konsumenter 1 ) är större år 2009 än för nio år sedan i Norrbotten. Detta gäller både för pojkarna och flickorna. De nationella undersökningarna som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör varje år visar samma utveckling mot en ökad andel ickekonsumenter under talet. Idag uppger fyra av tio 16-åringar i länet att de inte dricker alkohol (figur 3). Det finns fler bland pojkarna som inte dricker än bland flickorna. Den största andelen elever som inte dricker alkohol finns bland pojkarna i Luleå kommun (54 %) tätt följd av ungdomarna i Arjeplog/ Arvidsjaur/Älvsbyn där hälften av eleverna (pojkar och flickor) inte dricker alkohol. Övriga kommuner ligger kring länssnittet dvs att fyra av tio elever inte dricker (figur 4). Figur 3. Andel som inte dricker alkohol (ickekonsumenter) bland eleverna årskurs 9, Norrbotten och riket. Åren 1997, 2000 och Procent Pojkar Flickor Norrbotten Riket Figur 4. Andel elever i årskurs 9 som inte dricker alkohol, kommuner i Norrbotten, år Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn Pajala/Jokkmokk Kalix Gällivare Norrbotten Haparanda/Överkalix/Övertorneå Kiruna Boden Pojkar och flickor Flickor Pojkar Piteå Luleå Procent För att bli klassificerad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. De övriga är icke-konsumenter. 6

64 Total årskonsumtion av alkohol konsumtionsindex För att få en sammanfattande beskrivning av årskonsumtionen alkohol beräknas varje elevs ungefärliga kvantitet per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck. Detta sätts i relation till dryckesfrekvensen varefter alkoholvolymen i sin tur omräknas till ren (100 %) alkohol per år. Den totala årskonsumtionen alkohol delas in i sju kategorier från 0 till 6, sk konsumtionsindex. De som hamnar med konsumtionsindex 0 dricker inte medan de som hamnar i konsumtionsindex 5-6 har den största årskonsumtionen av ren (100 %) alkohol 2. Norrbotten har generellt fler som inte dricker alkohol och färre som finns bland dem med jämförelsevis hög årskonsumtion av alkohol än riket i genomsnitt. Andelen elever som hamnar inom konsumtionsindex 5-6 i Norrbotten är 12 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna. Motsvarande värden för riket är 15 procent bland pojkarna och 11 procent bland flickorna (figur 5). Figur 5. Andel elever inom olika konsumtionsindex bland elever årskurs 9, år 2009, Norrbotten och riket. Procent. Procent Norrbotten Riket Pojkar Konsumtionsindex Flickor Vad dricker ungdomarna? Pojkarna i länet dricker mestadels sprit, blanddrycker och starköl till i stort lika stora delar (figur 6). Bland flickorna är blanddrycker mest vanlig och sprit kommer på andra plats. Vin dricks i liten utsträckning bland pojkarna men något mer bland flickorna. 2 Konsumtionsindex 1-2: skattad årskonsumtion cl ren alkohol 100% ; konsumtionsindex 3-4 : skattad årskonsumtion cl ren alkohol 100%; konsumtionsindex 5-6 : skattad årskonsumtion 500 cl ren alkohol 100%. 150 cl ren (100%9 alkohol motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 7

65 Figur 6. Andelen konsumenter av olika alkoholsorter bland eleverna årskurs 9, år 2009 Norrbotten. Samma pojke/flicka kan finnas med flera gånger. Procent Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Pojkar Flickor Hur ofta dricker ungdomarna? Ungefär hälften av länets pojkar och flickor i grundskolans avgångsklasser hade druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Alla dricker inte alkohol varje månad (tabell 1). I snitt hade tre av tio pojkar och fyra av tio flickor i Norrbotten druckit någon form av alkohol den senaste månaden med utgångspunkt från den dag formuläret ifylldes, vårterminen Tabell 1. Andel som uppger att de druckit alkohol under de senaste 30 dagarna respektive senaste tolv månaderna blad alla elever i årskurs 9, år 2009, Norrbotten med kommuner. Procent Pojkar Flickor Både pojkar och flickor 30 dagar 12 månader 30 dagar 12 månader 30 dagar 12 månader Luleå Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare Kalix Pajala/Jokkmokk Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn Norrbotten Riket

66 Intensivkonsumtion För att få en uppfattning om hur pass vanligt det är att eleverna dricker relativt stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle finns en specifik fråga om hur ofta eleverna dricker en viss mängd alkohol 3, som klassifieras motsvara intensivkonsumtion. Eleverna i Norrbotten har vid tidigare mättillfällen haft en mindre andel elever som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare än riksgenomsnittet. Detta gäller också för år 2009 (figur 7). 16 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i länet dricker minst någon gång i månaden en relativt stor mängd alkohol. Figur 7. Andel elever i årskurs 9, som intensivkonsumerar alkohol (not. 3 sid 8) minst någon gång per månad, Norrbotten och riket, åren Procent Pojkar, Norrbotten Pojkar, riket Flickor, Norrbotten Flickor, riket Det finns stora variationer mellan kommunerna i länet när det gäller intensivkonsumtion minst någon gång per månad (från 14 procent till 27 procent sammantaget pojkar och flickor). Det skiljer i vissa fall stort också mellan pojkarna och flickorna inom samma kommun (tabell 2). Motsvarande skillnader mellan pojkar och flickor finns inte på länsoch riksnivå. 3 Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle? 9

67 Tabell 2. Andel som intensivkonsumerar 4 alkohol minst någon gång per månad, länets kommuner, Norrbotten och riket, år Procent. Pojkar Flickor Pojkar och flickor Luleå Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare 27 Kalix 21 Pajala/Jokkmokk 17 Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn 14 Norrbotten Riket Berusningsdrickande Nästan hälften av eleverna i årskurs nio säger sig ha varit berusad någon gång (pojkarna 42 % och flickorna 48 %). Det är något fler av ungdomarna i Norrbotten än i landet som helhet som var berusad första gången före 14 års ålder (Norrbotten 16 % och riket 14 % både bland pojkar och flickor). Att sex av tio av dem som varit berusad någon gång uppger sig bli berusad nästan eller varje gång de dricker tyder på att man dricker alkhol för att få en berusningseffekt (figur 8). Figur 8. Hur ofta dricker eleverna sig berusad, andel av eleverna årskurs 9 som någon gång varit berusad, år 2009, Norrbotten Procent Pojke Flicka 0 Nästan eller varje gång jag dricker Någon gång ibland Sällan/aldrig 4 Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle? 10

68 Hembränt eller smuggelsprit CAN:s årliga nationella undersökningar pekar mot att både pojkarna och flickorna i årskurs nio dricker allt mindre hembränd sprit sedan slutet av 1990-talet. Dessa undersökningar har också visat på att norra delen av Sverige haft en större andel brukare av hembränd sprit. Idag har Norrbotten en mindre andel bland eleverna i grundskolans nionde årskurs som använder hembränd sprit i jämförelse med tidigare mättillfällen (åren 1997 och 2000) men en högre andel än genomsnittet för riket. För Norrbotten är andelen som druckit hembränd sprit bland pojkarna 15 % och bland flickorna 18 %, år 2009 (figur 9). Samma år är genomsnittet för riket 11 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna. Figur 9. Andel elever som druckit hembränd sprit eller smuggelsprit under de senaste tolv månaderna bland elever i årskurs 9, åren 1997, 2000 och 2009, Norrbotten. Procent Pojkar Hembränd sprit Flickor Smuggelsprit När det gäller smuggelsprit är utvecklingen det motsatta. Både nationellt och i Norrbotten ökar andelen som druckit smuggelsprit bland 16-åringarna, särskilt bland flickorna I Norrbotten dricks mindre smuggelsprit än snittet för riket, både bland pojkarna och flickorna (tabell 3). En av fyra flickor i länet har druckit smuggelsprit det senaste året (25 procent ). Fler bland flickorna än bland pojkarna i länet har druckit hembränd sprit och smuggelsprit. Det kan dock påpekas att det ibland kan vara oklart för ungdomarna att veta om spriten de dricker är hembränd sprit eller smugglad. Tabell 3. Andelen som druckit hembränd sprit eller smuggelsprit, år 2009 bland elever i årskurs 9, Norrbotten och riket. Procent. Hembränd sprit Smuggelsprit Norrbotten Riket Norrbotten Riket Pojkar Flickor

69 Erfarenhet och tillgänglighet Föräldrarna i Norrbotten har generellt en högre ambition att själva inte bjuda ungdomarna på alkohol än genomsnittet för riket (figur 10). Sju av tio 16-åringar har inte fått smaka på alkohol av sina föräldrar. Alkohol får ungdomarna till stor del tillgängligt via kompisar, syskon eller kompisars syskon (tabell 4 ). Figur 10. Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Norrbotten och riket, år Procent Nej blir adrig bjuden hemma Ja ur mina föräldrars glas eller enstaka glas Nej blir adrig bjuden hemma Norrbotten Riket Ja ur mina föräldrars glas eller enstaka glas Pojkar Flickor. Tabell 4. Hur får du vanligen tag i starköl/cider/alkoläsk eller sprit. Elever i årskurs 9, år 2009, Norrbotten. Andel av samtliga elever. Procent Starköl/stark Sprit cider/alkoläsk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Dricker inte den typen av alkohol Kompisar, syskon eller kompisars syskon Annan vuxen Föräldrar med eller utan lov På annat sätt Problem i samband med alkoholkonsumtion Eleverna har besvarat olika aternativ på frågan Har du någonsin fått något av följande problem på grund av att du druckit alkohol?. Alternativen har varit allt från ha grälat med kompisar, förstört kläder, problem med föräldrar till oönskat sex 5. De olika svarsalternativen har sedan samlats till olika samlingsproblem som individuella problem, relationsproblem osv (mer om grupperingarna kan läsas sidan 18). De problem som uppstår i samband med alkohol visar sig i större omfattning bland grupper av elever som har en större årskonsumtion alkohol än bland dem som inte dricker eller grupper som dricker mindre (tabell 5). 5 Alternativen: Grälat; råkat i slagsmål ; råkat ut för någon olycka eller skadats; tappat pengar/värdesaker; förstört saker eller kläder ; problem med föräldrar/vänner/lärare; prestationer i skolan ; oönskat/oskyddat sex; bråk med polis; blivit tvungen uppsöka sjukvård. 12

70 Bland pojkarna har 72 procent inom konsumtionskategori 5-6 (minst 500 cl ren (100%) alkohol per år) har haft individuella problem i samband med alkoholkonsumtion jämfört med 18 procent i gruppen som har den lägsta årskonsumtionen alkohol undantaget icke-konsumenterna. Det är uppenbart att ju större årskonsumtion alkohol eleverna dricker desto fler problem får de i relationer med andra eller kommer i bråk/gräl med andra. Hälften av personerna med den största årskonsumtionen alkohol får också sexuella problem, som t ex att de har oönskat eller oskyddat sex i samband med att de dricker alkohol. Tabell 5. Problem/besvär som uppstått i samband med att man dricker alkohol bland elever i årskurs 9, Norrbotten, år Anges som andel (procent) inom olika grupper efter årskonsumtionen av alkohol (se sid 17). Pojkar Flickor Konsumtionskategori: Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem Andra variabler grupperade efter årskonsumtion av alkohol Andra variabler inom de olika konsumtionskategorierna visar att elever som konsumerar mer alkohol oftare röker eller snusar. De största alkoholkonsumenterna har också jämförelsevis tidigare berusningsdebut än dem som dricker mindre alkohol (tabell 6). Positiva faktorer som tex att trivas i skolan har ett motsatt mönster nämligen färre bland elever i konsumtionskategori 5-6 trivs i skolan än bland dem som inte dricker alkohol eller dricker alkohol i mindre mängder. Föräldrarnas kontroll av utetider skiljer inte lika mycket mellan grupperna som exempelvis vad gäller skoltrivseln. Det bör påpekas att samvariation mellan årskonsumtionen av alkohol med andra förhållande säger inget om direkta samband och/eller sambandets riktning, vad som orsak vad. Sannolikt finns det en verkan i båda riktningarna och att inte bara en utan fler faktorer samverkar. 13

71 Tabell 6. Andel (procent) inom de olika grupperna efter årskonsumtionen av alkohol (konsumtionskategorier) som röker, snusar, var berusad före 14 års ålder, trivs i skolan och har låg grad av kontroll av utetider. Pojkar Flickor Konsumtionskategori Konsumtionskategori Berusningsdebut 13 år eller yngre Röker Snusar Använt narkotika de senaste månaderna Trivs bra/mycket bra i skolan Låg grad av föräldrakontroll av utetider Ett tecken på olovlig frånvaro från skolan (skolk) kan vara ett tidigt tecken på att eleven inte mår bra. Att vara frånvarande från skolan genom skolk är mindre vanligt i grupper som dricker lite alkohol eller gruppen som inte alls dricker alkhol (figur 11). Figur 11. Förekomsten av skolk inom grupper med olika årskonsumtion alkohol (se not sid 9), elever årskurs 9, år 2009, Norrbotten. Procent. Procent Pojkar Flickor eller högre Konsumtionskategori (årsonsumtion alkohol) 14

72 Tobaksvanor Förekomsten av rökning bland flickorna (dagligrökare och då och då rökare ) har minskat generellt i landet och bland flickorna i länet under 2000-talet (figur 12). Denna utvekling tycks däremot inte ha skett när det gäller länets pojkar, som röker i stort lika mycket som vid de två tidigare mät-tillfällena åren 1997 och Även nationellt har en minskning av rökning bland pojkarna funnits i början av talet men som på senare år ersatts av en ökning. Figur 12. Andelen rökare totalt bland elever årskurs 9, Norrbotten och riket över tid. Procent. Procent Pojkar Norrbotten Pojkar riket Flickor Norrbotten Flickor riket Andelen som feströker eller röker ibland är större än dagligrökarna (figur 12). Dagligrökare i Norrbotten (pojkar 8 %; flickor 9 %) är i samma omfattning som genomsnittet för riket (pojkar 7 % och flickor 8 %). I länets östra del av länet och Gällivare kommun finns flest både dagligrökare och då- och då- rökare (figur 13). Figur 13. Andelen dagligrökare och andel som röker ibland (feströker) bland eleverna årskurs nio, år 2009, kommunerna i Norrbotten. Gäller pojkar och flickor. Procent. Procent Röker ibland Dagligen Luleå Piteå Boden Kiruna Haparanda/Överkalix/Övertorneå Gällivare Kalix Pajala/Jokkmokk Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyn Norrbotten 15

73 Cigaretter får man mestadels tag i via kompisar (värde för Norrbotten pojkar 57 % respektive 79 % för flickor). Cirka två av tio rökande elever köper cigaretterna själv (länsvärde 27 % av pojkarna; 18 % av flickorna). Den åldersgräns som infördes i slutet av talet och med striktare tillämpning över åren syns ha haft verkan. Att ungdomarna själva köper cigaretter har minskat väsentligt. År 2000 uppgav 55 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna att de själva köpte cigaretterna. Vid CAN:s undersökningar sedan slutet av 1970-talet har snusning varit vanligare i norra Sverige än på andra orter i Sverige. Idag snusar 21 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i grundskolans avgångsklasser i Norrrbotten. Detta är fler än genomsnittet för riket (pojkar 15 procent och flickor 4 %). Andelen tobaksanvändare (röker och/eller snusar) skiljer inte Norrbotten från riket i genomsnitt. 31 procent av pojkarna och 32 procent av flickor i länet röker och/eller snusar, år Motsvarande värden för riket är 28 respektive 31 procent (tabell 7 ). Blandbruket (röker och snusar) är däremot större i Norrbotten, särkilt bland flickorna. Tabell 7. Tobaksvanor bland elever årskurs 9, år 2009, Norrbotten och riket. Procent. Pojkar Flickor Norrbotten Riket Norrbotten Riket Varken röker eller snusar Röker endast Röker och snusar Snusar endast Rökning av vattenpipa är en företeelse som dykt upp under senare år bland ungdomar och en fråga om vattenpipa ställdes första gången år Denna typ av rökning verkar lika utbredd i Norrbotten som i andra delar av landet (tabell 8). En av tre ungdomar i länet och i riket hade provat röka vattenpipa. Det är inte alltid ungdomarna vet vad pipan är stoppad med. Tabell 8. Andelen som rökt vattenpipa bland årskurs 9, år 2009, Norrbotten och riket. Procent. Pojkar Flickor Norrbotten Riket Norrbotten Riket Ja, med nikotin Ja, utan nikotin Vet ej om det var med nikotin eller ej Ja, totalt

74 Narkotika Bland niondeklassarna i Norrbotten år 2009 uppger 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna att de provat narkotika. För flickorna är det samma nivå som vid undersökningarna år 1997 och 2000 medan det är en liten ökning bland pojkarna i jämförelse från tidigare mättillfällen. De flesta som provat narkotika i länet hade använt cannabis första gången ( 80 % av pojkarna; 72 % av flickorna). Rikets genomsnitt bland niondeklassarna för dem som provat narkotika är 9 procent för pojkarna och 7 procent för flickorna. Detta är något högre än bland jämnåriga i Norrbotten. Möjligheten att prova narkotika bland länets ungdomar tycks inte ha ökat under 2000-talet snarare minskat en aning. Idag säger sig strax under en av fem ungdomar i länet som inte provat narkotika haft möjlighet att prova (figur 14). När förhållandevis fler pojkar och flickor i riket än i Norrbotten har haft möjlighet att prova narkotika reser sig frågan om tillgängligheten till narkotika för 16-åringarna i länet är lägre än på många andra platser i landet. Figur 14. Andel som haft möjlighet att prova av dem som inte använt narkotika, Norrbotten och riket åren 1997, 2000 och Procent. Procent Riket Norrbotten Riket Norrbotten Pojkar Flickor Hälften av ungdomarna som provat narkotika får tillgång till det via kompisar. Sedan i turordning med ungefär lika stora andelar vardera bekanta (mer bland flickor) eller okända (mer bland pojkar). En av fem hade fått narkotikan via internet. Detta medium är därmed inte en lika vanlig plats för åtkomst till narkotika som exempelvis hos kompisar, på fester eller gator/parker. Det är få elever i årskurs 9 som har erfarenhet av dopningsmedel. I Norrbotten uppger 3 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna av eleverna i årskurs 9 att de använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkares ordination. För pojkarnas del är det dock fler än riksgenomsnittet på 1 procent. 17

75 Förklaringar Problemkategorier: Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för en olycka eller skadats, och/eller behövt uppsöka sjukhus eller akutmottagning. Relationsproblem avser om personen grälat och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen, och/eller bråkat eller slagits, och/eller blivit bestulen eller rånad. Total årskonsumtion alkohol: De olika alkoholtyperna omräknas till ren alkohol (100 %) som i sin tur summeras till årlig totalkonsumtion av ren alkohol per individ. Den årliga årskonumtionen grupperas i sju kategorier ( se tabell nedan). Konsumtionsindex (konsumtionsnivå) Skattad årskonsumtion i cl alkohol 100 % 0 (icke-konsument) cl ren alkohol per år motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 500 cl ren alkohol motsvara en konsumtion av c:a 16 burkar starköl eller c:a 1 liter sprit per månad. Intensivkonsumtion: Dricker motsvarande minst en halv halvfalska sprit (en halv kvarting) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl vid ett och samma tillfälle. Referenslitteratur: CAN, Skolelevers drogvanor år Segerstedt Harald, Några resultat från CAN:s drogvaneundersökningar i Norrbottens kommuner 1997 och 2000 CAN, Drogvanor i årskurs 9, Norrbotten, år

76 Bilagor till Barn- och utbildningsberedningens sammanträde

77 Föregående protokoll Ledamoten Rigmor Åström har meddelat att hon inte delar uppfattningen att beslutet , 28, Naturbruksavtalet och den mellankommunala omfördelningen formulerades enligt protokollet och hon begär därför en notering om avvikande uppfattning. Ledamoten Ingrid Norberg har meddelat att hon inte var närvarande vid sammanträdet varför uppgiften om beslutande ledamöter är felaktig. Kansliet föreslår att Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att Att Att till protokollet noteras att ledamoten Rigmor Åström inte delar uppfattningen att beslutet , 28, Naturbruksavtalet och den mellankommunala omfördelningen formulerades enligt protokollet protokollets första sida korrigeras avseende närvarande ledamöter föregående protokoll i övrigt godkänns

78 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 Plats Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Robert Forsberg, (s), Kalix. Eva Nilsson, (s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Mari-Teres Öberg, (s), Arjeplog Rigmor Åström, (m), Boden Ruth Rahkola, Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Marita Björkman, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Jan-Olof Thall, Piteå kommun, 28 Anna Lindahl, Regionalt Utvecklingscentrum, 29 Underskrifter Robert Forsberg Ordförande.. Ruth Rahkola Justerare.. Kjell-Åke Halldén Sekreterare

79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. Verksamhetsplan 2010 Föredragning av Marita Björkman, kansliet. Bilaga: Förslag till verksamhetsplan 2010 för Kommunförbundet Norrbotten, kapitlet Barn- och utbildning 4. Naturbruksavtalet och den mellankommunala omfördelningen Föredragning av Marita Björkman, kansliet och Jan-Olof Thall, förvaltningsekonom, Piteå kommun Bilaga: utskick till kommunerna 5. Regionalt utvecklingscentrum - RUC Föredragning av Anna Lindahl, RUC Bilagor: a) PM, b) Protokollsutdrag från styrelsens sammanträde , c) Beskrivning RUC, d) Sammanställning RUC Norrbotten 6. Aktuella skolfrågor Muntlig information av Marita Björkman, kansliet 7. Sammanträdesplan 2010 Bilaga: Styrelsens sammanträdesplan Övriga frågor

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 24 Justerare Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att utse Ruth Rahkola, (s), Piteå, till justerare

81 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 25 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att punkten Skolskjutsar över kommungränserna. Marita Björkman, kansliet, föreslår att punkten Erfarenhetsinhämtning från andra kommuner läggs till dagordningens punkt Övriga frågor. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att dagordningen, med tillägg enligt förslag, fastställs

82 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 26 Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 27 Verksamhetsplan 2010 Marita Björkman, kansliet, informerar om kansliets förslag till Verksamhetsplan och budget inom området Barn- och utbildning enligt bilaga. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att Barn och ungdomar, nyckelaktiviteter, kompletteras med punkten Arbeta för att utveckla Samlad skoldag så att personaltillgången anpassas till elevernas behov Att förslaget till Verksamhetsplan 2010 i övrigt bifalles

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 28 Naturbruksavtalet och den mellankommunala omfördelningen Marita Björkman, kansliet, och Jan-Olof Thall, Piteå kommun, informerar om ärendet. Av informationen framgår bland annat att frågan behandlats vid länsträffen för kommunchefer samt vid länsträffen för ekonomichefer. Naturbruksavtalet är dels ett ramavtal och dels ett samverkansavtal mellan kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting. Kommunerna har sinsemellan gjort en överenskommelse om mellankommunal kostnadsfördelning. Ärendet handlar således om två olika frågor. Den mellankommunala omfördelningen administreras av Kommunförbundet Norrbotten. Enligt den principen har ärendet handlagts1998 t.o.m Bodens kommun har valt att inte underteckna samverkansavtalet fr.o.m och anser därför inte heller att man ska var delaktig i den mellankommunala omfördelningen. Kansliets uppfattning är att ärendet inte kan expedieras i detta läge. Barn- och utbildningsberedningen diskuterar frågan Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att Att Att ge kansliet uppdraget att etablera en arbetsgrupp som ska utreda möjliga lösningar för den mellankommunala fördelningen detta år och utarbeta förslag avseende den mellankommunala omfördelningen för kommande år arbetsgruppens mål ska vara att naturbruksutbildningar eller motsvarande ska finnas i länet också i framtiden, att fördelningssystemet ska vara solidariskt och att utbildningarna ska drivas med maximal kostnadseffektivitet arbetsgruppen ska bestå av den nuvarande Samverkansgruppen Naturbruk samt kommuncheferna i Piteå, Kalix och Boden. Att kansliet återrapporterar till ordföranden hur arbetet förlöper i arbetsgruppen.

85 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 29 Regionalt utvecklingscentrum - RUC Anna Lindahl informerar i ärendet. Av informationen framgår bland annat att Regionalt utvecklingscentrum är en mötesplats för skolan i Norrbotten och lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. De regionala behoven av utveckling inom skolan är grunden för arbetet. De regionala utvecklingscentra som finns i landet har också till uppgift att implementera regeringsbeslut som rör utbildningsfrågor. Inom kort förväntas regeringen besluta att landets regionala utvecklingscentra ska ha likartad utformning och det regionala utvecklingscentrum som varit förebild för detta är RUC Norrbotten. Kommunernas medfinansiering är en liten del av den totala finansieringen men ändå en förutsättning för den fortsatta verksamheten. Nuvarande avtal upphör Kansliets förslag Att beredningen föreslår styrelsen att rekommendera länets kommuner besluta om att finansiera verksamheten inom Regionalt utvecklingscentrum med 80 öre per invånare till och med 2012 Barn och utbildningsberedningen beslutar föreslå styrelsen Att rekommendera länets kommuner besluta om att finansiera verksamheten inom Regionalt utvecklingscentrum med 80 öre per invånare till och med 2012

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 30 Aktuella skolfrågor Marita Björkman, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att regeringsdirektiv har påverkat och kommer att påverka kommunernas barn- och utbildningsverksamheter i mycket hög grad. Konferensen Aktuell skolpolitik kommer att hållas i Piteå den augusti 2010 Inom ramen för projektet Gymansiesarbete i Norrbotten har en kartläggning gjorts av vad som händer i länet och i de enskilda kommunerna inom programstrukturen. I inventeringen har gruppen försökt ta hänsyn till alla faktorer som påverkar verksamheten såsom förändringar i elevunderlag och nya regeringsdirektiv. SKL gör en liknande studie för hela landet och Norrbotten har utsetts som ett av referenslänen i detta arbete. Gymnasiegruppen har nu en god bild av situationen för 2009 och 2010 men 2011 är ännu på planeringsstadiet i kommunerna och länet. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 31 Sammanträdesplan 2010 Under det gemensamma sammanträdet för styrelsen och beredningarna beslutades om sammanträdesplan för Planen innefattar sammanträden för Barn- och utbildningsberedningen 28 januari, 21 april och 2 november. Barn - och utbildningsberedningen har att fatta beslut om ytterligare en sammanträdesdag under året. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att sammanträde ska hållas även den 14 september 2010

88 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 32 Övriga frågor: Skolskjutsar över kommungränserna Ordföranden efterlyser en gemensam hållning mellan länets kommuner då det gäller skolskjutsar över kommungränsen. För Kalix del är frågan aktuell genom att elever bosatta i Töre går skola i Råneå, vilket alltså ligger i Luleå kommun. Luleå kommun står för deras skolskjutsar men reglerar denna kostnad via interkommunal ersättning. Av diskussionen i beredningen framgår att ingen av de kommuner som representeras i beredningen bekostar skolskjuts till andra kommuner. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att ärendet läggs till handlingarna

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 33 Erfarenheter från andra kommuner Marita Björkman, kansliet, väcker frågan om det nu är aktuellt att bjuda in föredragande för att informera beredningen om erfarenheter från andra kommuner. Beredningen har vid ett tidigare sammanträde uttalat en sådan ambition. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att kansliet får uppdraget att till nästa sammanträde bjuda in en föredragande som kan informera om hur man arbetat med förändringar i arbetstider för skolpersonal

90 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsberedningen /33 34 Avslutning Ordföranden tackar ledamöterna för sammanträdet och förklarar det avslutat

91 Bilagor till Socialberedningens sammanträde

92 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 Plats Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s) Älvsbyn Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s), Kiruna Marlene Haara, (s), Haparanda Iris Dimitri, (v), Gällivare Anders Sundström, (ns), Boden Tjänstgörande ersättare Övriga Ingrid Carlenius, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Gunlög Pettersson, kansliet, 59 Lars Bergqvist, utredare, 60 Marja-Leena Komulainen, kansliet 68 Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Eva Bergström Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

93 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92

94 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. Prolongering av avtal om enklare sjukvård Bilaga: Förslag till avtal enligt rubrik 4. Verksamhetsplan 2010 Bilaga: Förslag till verksamhetsplan 2010 för Kommunförbundet Norrbotten, kapitlet Socialtjänst 5. FoU verksamhet Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 6. Gapanalys, nationella riktlinjer demensområdet Bilaga: Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom 7. Vård och behandling för unga i Norrbotten Muntlig information av Lars Bergqvist, utredare 8. Våld i nära relation, kvinnofrid, mansmottagning, barn i utsatta situationer Bilaga: Inbjudan till Mansmottagning; dialog om etablering 9. Kl Kunskap till praktik Norrbotten, lägesrapport Bilaga: Frågeställningar enligt Länsövergripande styrdokument för missbruksoch beroendevården i Norrbottens län 10. Övriga frågor

95 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 56 Val av justerare Socialberedningen beslutar att Eva Bergström, (s), Luleå, väljs till justerare

96 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 57 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning för dagens sammanträde och föreslår att punkterna Information om projektet Hospitering med utbildningsinslag, Information Närsjukvårdsutredningen och Sammanträdesplan 2010 läggs till dagordningen. Det är också lämpligt att det utsända ärendet Våld i nära relation, kvinnofrid, mansmottagning, barn i utsatta situationer istället rubriceras Centrum mot våld. Socialberedningen beslutar Att utsänd dagordning, med tillägg enligt ordförandens förslag, fastställes

97 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 58 Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

98 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 59 Information om projektet Hospitering med utbildningsinslag Projektledaren Gunlög Pettersson informerar om projektet Hospitering med utbildningsinslag samt kartläggning av utbildningsbehov för långsiktig utbildningsplan. Av informationen framgår bland annat att projektet bygger på samverkan mellan Norrbottens kommuner och landsting (vuxenpsykiatrin och primärvården) samt NSPH. NSPH betyder Nationell samverkan för psykisk hälsa och är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer för personer med psykisk funktionsnedsättning. I projektet står hospitering för att personal som dagligen arbetar mot/med personer som har en psykisk funktionsnedsättning praktiserar i varandras verksamheter. Syftet är att utveckla en gemensam kunskapsbas mellan kommuner och landsting. I det ingår att personalen får kunskap om och respekt för varandras kompetensområden och metoder för att kunna ge bästa möjliga vård, behandling och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Prioriterade utbildningsområden är: Lagstiftning, ansvar och organisation Diagnoser, sjukdomslära Evidensbaserade metoder, riktlinjer Brukar- anhörigdeltagande, att tillgodogöra sig brukares kunskap. Socialberedningen beslutar Att Att informationen, med godkännande, läggs till handlingarna Socialberedningen fortlöpande ska informeras om projektet

99 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 60 Vård och behandling av unga i Norrbotten Utredaren Lars Bergqvist presenterar bilagd rapport Socialarbetares syn på vård och behandling för unga i Norrbotten. Socialberedningen beslutar rekommendera Norrbottens kommuner Att Att Att Att Att fortsätta utvecklingen av öppenvårdsinsatser och stärka det förebyggande familjestödet på hemmaplan fortsätta utveckling och förstärkning av effektiva kunskapsbaserade metoder fortsätta utveckla den lokala kompetensen och den organisation som finns i länet engagera sig i utvecklingen av kommungemensamma familjehem fortsätta arbetet med implementering av Norrbus och att i detta arbete beakta de lagförändringar som regeringen föreslår i Proposition 2008/09:193 Socialberedningen beslutar Att Att Att stödja Luleå kommun med samverkanskommunerna Piteå, Kalix, Haparanda, Älvsbyn och Boden i deras arbete med att utveckla den kommungemensamma familjehemsverksamheten som hanterar rekrytering, handledning och utbildning av familjehem stödja det fortsatta arbetet med en regional gemensam upphandling av HVB-platser för placering av barn och unga stödja Luleå kommun i den fortsatta utredningen om möjligheterna till ett akutboende

100 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 Att kansliet får uppdraget att till nästa sammanträde ta fram ett underlag på hur en uppföljning av den vård och behandling som ges barn och unga som placerats utanför hemmet kan se ut. Uppföljning bör ske systematiskt i varje kommun och omfatta samtliga där placeringen är avslutad. Goda exempel från övriga landet presenteras

101 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 61 Prolongering av avtal om enklare sjukvård Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om avtal enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att avtalet är prolongerat till 30 april Orsaken är att parterna avvaktar underlag från främst SKL. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

102 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 62 Verksamhetsplan 2010 Ingrid Carlenius, kansliet, informerar om kansliets förslag till verksamhetsplan för 2010 inom socialtjänstområdet enligt bilaga. Av informationen framgår också att en del redaktionella förändringar skett efter att handlingarna utsänts till ledamöterna, bland annat under rubirken Samverkan inom service, omsorg och vård där den andra punkten under Indikatorer formuleras: Stärka samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder och de mest sjuka äldre. Socialberedningen beslutar Att Att förslaget till Verksamhetsplan 2010 justeras med föreslagna redaktionella förändringar förslaget till Verksamhetsplan 2010 i övrigt bifalles

103 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 63 Fou verksamhet Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet, informerar i rubricerat ärende. Av informationen framgår bland annat att projektet Forskning och utveckling Norrbotten nu pågått i sju år. Under detta år har särskilda resurser satsats på att utveckla webbplatsen och nu finns mycket information på - FoU Norrbotten. Bland annat publiceras där fortlöpande de rapporter som produceras inom FoU Norrbotten. Just nu ligger fyra helt nya rapporter på webbplatsen. Fou verksamheten uttryckte önskemål om att socialberedningen blir den politiska ledningsgruppen för FoU miljön och att beslut i frågan tas vid nästa sammanträde. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

104 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 64 Gapanalys, nationella riktlinjer demensområdet Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Företrädare för kommuner och landsting har tillsammans analyserat de föreslagna gemensamma riktlinjerna inom området och gjort vissa jämförelser med verksamheterna. Detta utgör ett underlag till Socialstyrelsen. Enligt underlaget borde vissa områden förbättras ex demensutredningar, konsultstöd, handledning till personal, specifikt anpassade bostäder. Seminarium är genomfört i oktober med ett stort antal deltagare. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

105 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 65 Centrum mot våld Agneta Bygdell, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att många olika arbeten pågår inom områden som rör våld. En ledningsgrupp är tillsatt i länet för att följa arbetet med att utreda behov av och förutsättningar för ett centrum mot våld. I styrgruppen ingår bl.a. tre ledamöter från socialberedningen och en tjänsteman från Kommunförbundet Norrbotten. Ordförandeskapet har hittills legat på Länsstyrelsen. Arbetet går nu in i en mera operativ fas och Kommunförbundet Norrbotten erbjuds att åta sig ordförandeskapet. Socialberedningen beslutar Att erbjuda sig att bland sina ledamöter utse ordförande i ledningsgruppen för centrum mot våld.

106 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 66 Information Närsjukvårdsutredningen Ingrid Carlenius, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att Norrbottens läns landsting under våren 2010 arrangerar dialogmöten med kommunerna i frågan. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna Att rekommendera kommunerna att socialnämndsordföranden får möjlighet att medverka i dialogmötena om Närsjukvårdsutredningen

107 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 67 Sammanträdesplan 2010 Vid det gemensamma sammanträdet för styrelsen och beredningarna beslutades om sammanträdesdagar för 2010 enligt föreliggande sammanträdesplan Socialberedningen/Ledningsgruppen för Kunskap till praktik har att besluta om ytterligare en sammanträdesdag under Socialberedningen/ledningsgruppen för Kunskap till praktik beslutar Att sammanträde ska hållas den 14 september, vilket innebär att sammanträdesdagar 2010 är 28 januari, 21 april, 14 september och 2 november

108 Socialberedningen Styrgruppen för Kunskap till praktik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum /92 68 Kunskap till praktik Norrbotten, lägesrapport Marja-Leena Komulainen, kansliet, rapporterar enligt rubrik. Efter rapporteringen anhåller hon om att få ledningsgruppens synpunkter på följande frågor: 1. Vilka brister ser ni i missbruks- och beroendevården i länet? 2. Vilka förbättringar bör vi prioritera? 3. Vilken version ska vi ha för missbruks- och beroendevården i länet? Styrgruppen diskuterar frågeställningarna Styrgruppen för Kunskap till praktik i Norrbotten beslutar Att Att rapporten, med godkännande, läggs till handlingarna den skriftliga dokumentationen i ärendet skickas ut till alla ledamöter Att framkomna synpunkter ska vara vägledande för det fortsatta arbetet inom Kunskap till praktik.