Banksäkerheten från 0 till flera miljoner kronor

Transkript

1 nbå nummer TRE 2009 årgång SEXton nordic car recycling Stor skillnad mellan länen: Banksäkerheten från 0 till flera miljoner kronor Marianne gör konst av bilrutor "Tyska skrotpremien gör folk som galna" Cash for Clunkers säljer bilar i USA Grannarna försökte stoppa skroten NORGE Vrakpantkampanjer - liten miljøgevinst for pengene DANMARK Nogen ser lyset for enden af tunnellen... Autogenbrug vinder retssag om reklamationsret Peter bloggar om återvinning - sid 15

2 Bildemo-Bilen-Kretsloppet Det finns något som är bättre för miljön än återvinning. Det är återanvändning! När du handlar hos oss handlar du miljövänligt. Vi på Bildemo jobbar med bilen som en del av kretsloppet. För miljön innebär det att över 85% återvinns och återanvänds när en bil skrotas. För dig innebär det prisvärda reservdelar till en låg kostnad. För att bli ännu bättre i vår miljösträvan har vi byggt en ny bilåtervinningshall enligt ISO och info@bildemo.com MÖLLERSVÄRDSGATAN 8, TEL: FAX:

3 nbå nummer tre 2009 Ledare & fria ord NBÅ är organ för sbr, Sveriges Bilskrotares Riksförbund Box 17 se Henån telefon Reg nr: Ansvarig utgivare Michael Abraham, SBR telefon: Redaktör Agneta Trägårdh telefon: mobil: Annonser Charlotte Blomfeldt telefon Prenumeration Enklast prenumererar du på NBÅ genom att faxa eller mejla in en beställning med dina uppgifter. Det går även bra att ringa. Priset är endast 240 SEK per år exklusive moms och porto. Produktion Stromia-Futurum Grafiska Victor Hasselblads gata 9 se Västra Frölunda telefon fax layout Monica Georgsson monica@stromia.se Copyright SBR 2008 Tryck Stromia-Futurum Grafiska AB i Göteborg "Vanlig skrotpremie är inget gnäll" Det är inget gnäll från branschen, när vi från SBR säger, att en vanlig skrotpremie måste komma tillbaka. Det är inte för att bildemonterarna ska tjäna mer pengar på ELV-bilen som vi för tusende gången säger att en skrotpremie måste återinföras. Ser inte myndighetspersoner att skrotbilarna ökar ute vid vägar och i naturen? Det har senaste året skrotats cirka bilar mindre än normalt, samtidigt som antalet avställda bilar ökat med samma siffra. Måste man, när man ser detta, inte förstå sambandet mellan en utebliven skrotpremie och ökningen av bilar i naturen? En skrotpremie eller en transportersättning, som utbetalas till siste registrerade bilägaren, skulle återföra ELV-bilen till kretsloppet istället för till naturen. En premie som, liksom tidigare, betalas av förste bilägaren eller, som SBR också förslagit, betalas genom en årlig avgift av alla bilägare belastar inte statskassan. Om siste bilägaren får en transportersättning på två tusen kronor så skulle vi förmodligen omgående återfå en normal utskrotning av ELV- fordon. Det är hög tid att Sverige återintar en ledande ställning beträffande omhändertagande av uttjänta bilar i dessa miljötänkande tider. Det diskuteras ersättningar till inköp av nya miljövänliga bilar men för oss är det lika viktigt att ELV-bilen tas om hand på ett miljöriktigt sätt och återförs till kretsloppet. Vi hoppas från SBR:s sida att miljöminister Andreas Carlgren och regeringen tar sitt miljöansvar och återinför en skrotpremie eller transportstöd så vi slipper skrotbilar i naturen. Torvald Forsman Ordförande Sveriges Bilskrotares Riksförbund Banksäkerheten beräknas på fel grunder I förra numret skrev NBÅ om Sven-Erik Ekholm i Kumla, som vann sitt överklagande i Miljödomstolen (MD) avseende ett alltför högt krav på säkerhet (två miljoner kronor), som ställdes av Länsstyrelsen i Örebro Län. Historien slutade inte där, tyvärr. Länsstyrelsen har överklagat domen till Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt (MÖD) och begärt s.k. prövningstillstånd. Det kan enligt uppgift från MÖD ta ända upp till fyra månader innan ett beslut om prövningstillstånd meddelas. Om ett sådant ges tas sakfrågan upp i MÖD och domen blir ett prejudikat i frågan, vilket är av stort intresse för hela branschen. Om sakfrågan prövas kan den innebära en ändring av den överklagade domen åt bägge hållen. Om prövningstillstånd inte meddelas tas sakfrågan inte upp och MD:s dom i denna fråga blir prejudicerande. Historien är dessvärre inte slut med detta heller. Samtidigt som dom meddelades för Sven-Erik meddelades också en identiskt dom av MD för Högåsens Bildemontering i Karlskoga. Domen överklagades olyckligtvis inte av Länsstyrelsen i Örebro utan vann laga kraft, som det heter (dvs. kan inte längre överklagas eller ändras), och skall i avvaktan på MÖD:s vidare handläggning av Sven-Eriks ärende betraktas som vägledande. Tyvärr tar inte alla länsstyrelser hänsyn till att MD:s dom är vägledande utan kräver fortfarande höga säkerheter i sina auktorisationsbeslut, vilket resulterat i en rad kanske onödiga överklaganden till Miljödomstolarna. Man kan bara konstatera att kravet på säkerhet på i princip likvärdiga bilåtervinningsverksamheter varierar från kr och upp till 2,5 miljoner kr. Två länsstyrelser kräver överhuvudtaget inte någon säkerhet, vilket inte heller är bra. Miljödomstolarna har dessutom andra viktigare mål att handlägga. I samband med olika yttranden och kompletteringar i olika överklagade ärenden har det till MD framförts att det borde vara länsstyrelsernas skyldighet att tillsammans med respektive tillsynsmyndighet ta fram en bra modell för att på ett rättssäkert, dvs. från konkurrens-, miljö- och rättvisesynpunkt oantastligt sätt, beräkna säkerhetens storlek. Det finns många faktorer som spelar in, inte bara antalet behandlade bilar som står uppställda på verksamheten, som hittills varit grunden för beräkningen av säkerhetens storlek. Denna grund är enligt min mening helt felaktig. Den speglar inte verksamhetens miljörisk, kapacitet och finns inte definierad i gällande bilskrotningsförordning. Verkliga faktorer som ska tas med i beräkningen är exempelvis antalet obehandlade skrotbilar, totalantalet utfärdade skrotningsintyg per år (produktionsvolymen) och hur stora kvantiteter av farligt avfall samt däck som förvaras inom anläggningen. Mitt råd till branschen är att ta fram ett välgrundat beräkningsunderlag och presentera för myndigheterna. HANS ZETTERLING, tidigare branschexpert på Naturvårdsverket I N S Ä N D A R E Tidningen NBÅ Nordisk bilåtervinning utkommer med fyra nummer per år. Upplagan är ca ex per utgåva. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. Sveriges Bilskrotares Riksförbund är medlem i: Automotive Recyclers Association EGARA European Group of Automotive Recycling Associations Omslagsbild Foto: Kim Nilsson, Studio-e. Nästa nummer Nästa nummer, 4/09, av NBÅ kommer den 18 september. Sista materialdag för annonser är den 26 augusti innehåll indhold innhold content innehåll nbå nummer TRE 2009 årgång SEXton s 4-5 Banksäkerhetens storlek s 6 "Stålar för skrothögar" ökar bilförsäljning s 6 Kritik mot Cash for Clunkers s 7 Tyska premien gör bilåtervinnarna till förlorare s 7 Fusk med tyska skrotningspremien s 7 Låter kunderna slå sönder bilen s 8-9 Marianne gör glaskonst av gamla bilrutor s 10 Varning för falska fakturor s Annonsbilaga Olanders s 15 Peter först i Sverige med att blogga om återvinning s 16 Springmeeting EGARA in Amsterdam s 16 EGARA takes position in scrapping scemes s 17 Nytt från Danmark s 17 Nytt från Norge s Grannarna trodde vi skulle tömma batterierna i toastolen s 20 Det svenska trepunktsbältet fyller 50 år s 20 Bältets 50 år firas med glasskulptur s 21 Köp en pickup och få en AK-47:a på köpet s 21 Billigaste bilen ute på vägarna s 21 Skrotningspremie för gamla cyklar s 21 Ökad försäljning även i Storbritannien s 22 Skrotbilskungen som gjorde precis som han ville s 23 "Paddan" är världens vackraste bil tömma batterierna i toastolen nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 3

4 BANKSÄKERHETEN specificerat tjolahoppsan rabadajsan Länsstyrelsen överklagar dom Sven-Erik Ekholm i Kumla fick rätt i miljödomstolen. Länsstyrelsen får inte höja storleken på hans banksäkerhet. Nu har länsstyrelsen i Örebro överklagat beslutet. Som NBÅ berättade i förra numret fick bilåtervinnaren Sven-Erik Ekholm en smärre chock när han skulle förnya sin auktorisation. Hans tidigare banksäkerhet på kronor hade höjts till två miljoner. Han överklagade beslutet till miljödomstolen och fick rätt. Domstolen fastställde att hans banksäkerhet ska vara kronor. Men nu har alltså Johan Strandberg, länsjurist på länsstyrelsen i Örebro län, valt att överklaga det beslutet. - Jag vill få ärendet ordentligt prövat, säger han. Har det inte blivit det i miljödomstolen? Olika domstolar dömer olika, därför vill jag att Miljööverdomstolen också prövar ärendet. Högåsens Bildemontering fick också sin säkerhet höjd och överklagade länsstyrelsens beslut. Även Högåsen fick rätt i miljödomstolen. Varför har inte den domen överklagats? Vi jobbar för skattemedel, det finns ingen anledning att överklaga båda besluten. Det räcker med ett beslut för att få ett prejudikat. Det är inget personligt, enda anledningen till att vi valde att överklaga beslutet för Ekholms Bildemontering är att de var först. Hur beräknade du säkerheten när du höjde den till två miljoner? När alla auktorisationer går ut det här året, finns det anledning att se över säkerhetens storlek. Jag ringde runt till olika län och frågade hur de gjorde. Utifrån det gjorde jag en egen bedömning och la in egna parametrar som att det ska vara lättbegripligt, lika för alla och uppföljbart. Utifrån det funderade jag på olika sätt att räkna och kom fram till att det mest rättvisa är att räkna utifrån antalet bilar i lager. Om man har en liten verksamhet ska man ställa en mindre banksäkerhet än om man har en stor verksamhet. Det är ganska naturligt. Varför vill du höja beloppet? - Det kostar mer att återställa marken än vad man tror och det gör det motiverat att höja beloppet. För att få auktorisation måste bilåtervinnarna uppfylla tuffa miljökrav. Krav som gör att marken inte blir förorenad. Utgår du ifrån att de inte följer reglerna, eftersom du vill höja säkerheten? Principen har inte ändrats, det är bara beloppet som har höjts. Enligt miljöbalken är det inte tillåtet att låta folk skrota bilar. Regeln med banksäkerhet är till för att vi överhuvudtaget ska kunna ge tillstånd för bilskrot. Banksäkerheten garanterar att bilåtervinnarna kan städa efter sig om de gjort fel på något sätt. Är det bra att storleken på banksäkerheten skiljer så mycket mellan olika län, från 0 kronor till flera miljoner? Jag tror faktiskt inte att det skiljer så mycket. Men naturligtvis vore det önskvärt att vi hade enhetliga regler. Det är därför jag har tagit det här initiativet och ringt runt till olika länsstyrelser. Och det är också därför jag vill få en dom och ett prejudikat i Miljööverdomstolen. Då vet vi vad vi ska rätta oss efter. Vad händer om inte Miljööverdomstolen tar upp ärendet? - Då är det miljödomstolens beslut som gäller och det vi får rätta oss efter. Om Miljööverdomstolen tar upp ärendet och dömer så att säkerheten ska höjas, vad händer då med Högåsen och eventuella andra bilåtervinnare, som redan har en dom i miljödomstolen? Då kan vi inte riva upp de domar som finns. De som redan fått en dom i miljödomstolen kan inte få höjd banksäkerhet. Med andra ord gäller det för alla bilåtervinnare att se till att så snabbt som möjligt få en dom i miljödomstolen, i fall Miljööverdomstolen skulle höja ersättningsnivån? I princip ja. Men om Miljööverdomstolen tar upp ärendet, tror jag att miljödomstolarna kommer att avvakta med alla mål och vänta ut en dom. AGNETA TRÄGÅRDH 4 nbå nordisk bilåtervinning 1/09

5 specificerat tjolahoppsan BANKSÄKERHETEN rabadajsan Stor skillnad på banksäkerheten mellan länen Som bilåtervinnare gäller det att välja rätt län för sin verksamhet. Storleken på banksäkerheten varierar nämligen stort mellan de olika länen. Från 0 till flera miljoner kronor. I år är det dags för många bilåtervinnare att söka ny auktorisation. I samband med det har frågan om den banksäkerhet länsstyrelsen har rätt att kräva, blivit aktuell. Banksäkerheten är en miljöpant som bland annat ska användas till att sanera marken om bilåtervinnaren går i konkurs eller slutar med sin verksamhet. SBR har arbetat hårt för att kraven på en auktorisation ska skärpas och aktivt medverkat till att miljökraven blivit tuffare i den nya bilskrotningsförordningen som trädde i kraft Så tuffa att den som får en auktorisation i princip inte kan förorena marken. Trots det kvarstår banksäkerheten. Stor skillnad Storleken på säkerheten varierar stort mellan olika län. Värmland och Södermanland har 0 kronor i banksäkerhet. Det behövs ingen säkerhet, säger länsassessor Carl Flygare på länsstyrelsen i Värmland. Miljöförvaltningen sköter tillsynen av bilskrotarna och ser till att de följer alla regler och förordningar. Då finns det ingen anledning att dubbla säkerheten och lägga på någon ytterligare pant. På Gotland har länsstyrelsen bestämt sig för en säkerhet på kronor, oavsett hur många bilar som finns på området. Jag är medveten om att det är lågt om man ska följa miljöbalken, säger Morten Spencer, chef för juridiska enheten. Men vi har tre bilskrotar här på lilla Gotland. Jag vet att de sköter sig och det finns ingen anledning att höja beloppet bara för sakens egen skull. Om vi skulle höja säkerheten betyder det att bilskrotarna får högre avgifter och räntor att betala. Det här handlar om deras levebröd. Jag tror faktiskt att de har det tillräckligt tufft som det är. Från fall till fall Några länsstyrelser har valt att inte sätta något fast belopp, utan istället göra bedömningar från fall till fall. Enligt miljöbalken ska varje sådant här ärende prövas från fall till fall, säger Peter Ardö, chefsjurist på länsstyrelsen i Halland. Det står tydligt. Samma regler gäller för bilskrotar som för till exempel grus- och bergtäkter. Visst kan man tänka sig att det införs en schablonsumma, men det går inte alltid att gå efter samma summa. Det måste finnas utrymme för enskild prövning. AGNETA TRÄGÅRDH Banksäkerheten måste bli rättvis och skälig Från SBR:s sida vill man att banksäkerhet ska vara ett krav för den som söker auktorisation. Det får inte vara hur lätt som helst att få auktorisation, säger Michael Abraham, VD för SBR, Sveriges Bilskrotares Riksförbund. Storleken på banksäkerheten vill man däremot diskutera. I dag är säkerheten godtycklig, säger Michael Abraham. SBR vill ha en rättvis och skälig grundnivå och därifrån ska man med hjälp av olika nyckeltal kunna räkna ut hur stor säkerheten ska vara. Vi hoppas att tillsammans med länsstyrelsen kunna diskutera oss fram till en beräkningsoch uppföljningsbar modell som alla tycker är vettig. Fel grund Hans Zetterling, tidigare sakkunnig Blekinge: kr/bil. Dalarna: 500 kr/bil för de första 200 bilarna, därefter 150 kr/bil. Gävleborg: Högst kr/bil (varierar från fall till fall, beroende på miljökontorets rapport). Gotland: kronor, oavsett antal bilar. Halland: Bedömning görs från fall till fall. Jämtland: 1000 kr/bil, maxbelopp kr. Jönköping: 1000 kr/bil. Kalmar: kr/bil. Kronoberg:1 000 kr/bil. Norrbotten: kr/bil, maxbelopp kr. på Naturvårdsverket, numera konsult, är den som hjälpt Sven-Erik Ekholm på Ekholms bildemontering att skriva överklagandet till miljödomstolen. När Sven-Erik Ekholm fick sin banksäkerhet höjd hade länsstyrelsen beräknat den på det antal bilar han har uppställt på sitt område. Det är helt fel att grunda banksäkerheten på antalet bilar i lager, säger Hans Zetterling. Man måste skilja på helt eller delvis obehandlade och behandlade bilar. Bilar som tömts och demonterats på det som är miljöfarligt enligt Bilskrotningsförordningen paragraf 26, kan inte räknas på samma sätt som obehandlade bilar. Det är nödvändigt att ta fram en ny beräkningsgrund. Sven-Erik har en liten verksamhet. Han tar emot 300 bilar per år, vilket är ungefär en tiondel av vad de stora bilåtervinnarna tar emot. De bilar han har på sitt område är tömda och behandlade. Han använder dem att Så här beräknas banksäkerheten i de olika länen: Skåne: kr/bil. Södermanland: 0 kr Stockholm: kr/bil. Uppsala: 500 kr/bil. Värmland: 0 kr Västerbotten: kr/bil. Västernorrland: kr/bil, maxbelopp kr Västmanland: 500 kr/bil, maxbelopp kr. Västra Götaland: kr/bil. Örebro: kr/bil. Östergötland: kr/bil som inte är sanerad plocka delar av. Tabeller Hans Zetterling håller med Peter Ardö på länsstyrelsen i Halland om att varje ärende måste prövas enskilt. Man måste ha tabeller där man väger in storlek och andra förhållanden, sedan får man justera upp eller ner. AGNETA TRÄGÅRDH Läs också Hans Zetterlings insändare på sidan 3. Vi har demonterat krockskadade bilar sedan 60-talet. I dagsläget demonterar vi bilar per år, varav ca: 1700 försäkringsbilar. Vi har ca dataförda delar. Även Lastbilar, MC och Snöskotrar. Karossvägen 1, Kramfors Tel Fax nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 5

6 SKROTPREMIE Stålar för skrothögar säljer fler bilar i USA USA:s skrotningspremie Cash for Clunkers som infördes den 1 juli i år blev en succé. Den amerikanska senaten fick snabbt godkänna ytterligare två miljarder dollar till skrotningsprogrammet. Men nu är även de pengarna slut. Cash for Clunkers, alltså ungefär stålar för skrothögar, har satt fart på bilförsäljningen i USA. Under juli månad såldes omkring bilar inom programmet, där regeringen gav mellan och dollar ( kronor) till kunder som valde att skrota sin bil och ersätta den med en ny, mer bensinsnål variant. Pengarna tog slut Programmet heter egentligen CARS 6 nbå nordisk bilåtervinning 3/09 (Car Allowance Rebate System) och var tänkt att erbjudas den 1 juli till den 1 november. Men redan efter den första månaden var pengarna, 1 miljard dollar, slut. Ingen hade väntat att programmet skulle bli en sådan succé fordon på fyra veckor, säger Bailey Wood, talesman för branschorganisationen National Automobile Dealers Association till The New York Times. Ett ord slipper ur min mun: Wow! Cash for Clunkers har fått biltillverkarna och bilförsäljarna att göra glädjeskutt, men gynnar den amerikanska skrotpremien verkligen miljön? Nej, säger Sam Eaton på the Marketplace Sustainability Desk, en amerikansk telegrambyrå på nätet. Sam Eaton är kritisk mot Cash for Clunkers. Att tänka grönt handlar i slutändan om detta: minska, återanvända, återvinna. I den ordningen. Men Cash for Clunkers går rakt på det sista steget. Hela bilen går till skrot och metallåtervinning, även om till exempel motorn är så bra att den skulle kunna återanvändas. När bilen går till skrot måste motorn förstöras som en säkerhetsåtgärd för att inte bilen eller delar av motorn ska kunna säljas vidare. Bilåtervinnaren Rick Morrow är också kritisk till programmet. Han menar att Senaten sköt till ytterligare två miljarder dollar till skrotningspremien i början av augusti. Man räknar med att den summan har resulterat i nybilsköp i USA. Men efter bara ett par veckor tog alltså även de pengarna slut. Japanerna vinnare Cash for Clunkers har medverkat till en snabb vändning i efterfrågan på nya personbilar i USA. Det är en vändning som överraskat biltillverkarna, som dragit ner nyproduktionen till historiskt låga nivåer. Men den amerikanska skrotpremien återanvändning av bildelar är betydligt bättre för miljön än återvinning av skrotet. Det är den modellen han byggt sin verksamhet på. Vi var miljöarbetare långt innan någon visste vad ordet betydde, säger han. Folk rynkade kanske på näsan när de hörde ordet skrotgård. Men de kom hit och köpte bildelar och använde dem till vad de var tillverkade för från början. Det är återvinning. Sam Eaton menar att Rick Morrow har helt rätt. Cash for Clunkers har satt fart på nybilsförsäljningen i USA. har inte i första hand gynnat de inhemska biltillverkarna. Nej, de stora vinnarna är de japanska biltillverkarna och då framförallt Toyota. Sedan systemet infördes är Toyota Corolla och Honda Civic de mest sålda bilmodellerna i USA. Först på tredje plats ligger Ford Focus. De bilar som byts in för skrotningspremien är de tidigare så populära SUV-modellerna och minibussarna. Och de tio mest inbytta skrotbilarna är samtliga stora modeller från General Motors, Ford eller Chrysler. Kritiken växer mot Cash for Clunkers Det går åt mycket energi för att smälta metall från gamla bilar och göra nya. Självklart är det bättre att återanvända bildelarna. Enligt Rick Morrow har folk kommit in med bilar som är väldigt långt från en skrothög. Jag har fått in bilar som kanske gått mil, säger han. Fina bilar med avgasrening. Nej, Cash for Clunkers handlar inte om miljön. Det handlar bara om att gynna bilindustrin.

7 specificerat tjolahoppsan SKROTPREMIE rabadajsan Tysk premie förlust för bilåtervinnare När skrotpremien snart dras in i Tyskland kan man se att bilförsäljarna har varit de stora vinnarna. Bilåtervinnarna och de små verkstäderna är förlorarna. Vad ska jag göra med 300 vindrutetorkare till en Ford Fiesta? frågar bilåtervinnaren Helmut Juschat. Den tyska skrotpremien, som ger bilägare som skrotar sin gamla bil och köper en ny bil euro, har fortsatt att lyfta bilmarknaden, även om experter menar att premien fungerat som konstgjord andning och att problemen bara skjutits på framtiden. Nybilsregistreringen ökade med 30 procent till fordon i Tyskland under juli i år. Sedan årsskiftet har tyska bilhandlare sålt 2,4 miljoner fordon, vilket är 27 procent mer än under fjolårets första sju månader. En tsunami Hos bilåtervinnaren Helmut Juschat i Berlin har de båda bilpressarna gått varma från morgon till kväll. Ändå hinner han inte med. Skrotbilarna står upptravade i tio meter höga staplar. Arbetet har vuxit honom över huvudet. - Vi hade förväntat oss en storm, men fick en tsunami, säger han till tidningen Der Spiegel. Nu vägrar de flesta bilåtervinnare att ta emot flera skrotbilar. Vi har fått mycket mer arbete, säger Helmut Juschat. Men ingen ökad förtjänst. Vi måste sanera alla bilar, tömma dem på miljöfarlig vätska, som kylar- och spolarvätska, motor- och bromsolja. Sedan måste vi plocka bort vindrutorna och en del annat. Det är så mycket jobb att jag tvingats anställa ytterligare tre mannar, en dålig affär för mig nu när skrotpriserna i princip är nere i noll. Varje sanering är en ren förlust. Som galna Bilåtervinnarnas gårdar svämmas över av bilar. Vi får in 70 bilar om dagen, säger Andreas Schmidtke, chef för der Autopresse Tempelhof i Berlin. Normalt tar vi emot 140 bilar i månaden. Bilåtervinnaren Frank Guth menar att premien gjort tyskarna som galna. Nära 99 procent av alla bilar jag får in till skrot är miljömärkta, säger han. Större delen skulle kunna köra ytterligare tio år utan några som helst problem. Många är värda mer än euro och en hel del har bara rullat mil. Det här är vansinne. Riskerar böter Ytterligare ett problem för bilåtervinnarna är att de nu tvingas utöka sina tillstånd för lagring av skrotbilar, eftersom de inte hinner skrota undan i den takt bilarna kommer in. Bilarna klassas som farligt avfall innan de blivit sanerade. De lokala tillståndsmyndigheternas handläggning tar tid, vilket innebär att flera bilåtervinnare nu överskrider sina tillstånd och riskerar dryga böter. Samtidigt som bilåtervinnarna översvämmas av bilar, har de små bilverkstäderna fått allt mindre att göra. De äldre bilarna med reparationsbehov försvinner och de som kör nyare bilar åker till märkesverkstäderna. AGNETA TRÄGÅRDH Låter kunderna slå sönder bilen När den tyska skrotpremien gör livet surt för bilåtervinnarna, gäller det att vara kreativ. Som Helmut Juschat. Han har startat en antifrustrationsaktion mot kris- och premietider, som han kallar Hugg sönder bilen. För fem euro låter han sina kunder gå lös på bilvraken med en slägga. Ett bra sätt att bli av med all sin frustration, menar den tyske bilåtervinnaren och berättar att väntelistan är lång. Fusket med tyska skrotningspremien Över tyska bilar som skulle skrotas har istället exporterats utomlands. Nu kräver EU-kommissionen krafttag mot den olagliga exporten. Det var det tyska polisfacket BDK som avslöjade att kriminella ligor säljer bilar till utlandet. Bilarna skulle egentligen ha skrotats efter att ägarna fått den tyska skrotningspremien på kronor. Men istället har bilarna sålts till Östeuropa och Afrika. - Vi räknar med ett missbruk i storleksordningen 5 10 procent, säger fackets vice ordförande Wilfried Albishausen när han redovisade resultatet av 200 stickprov. IRRITATIONEN Bristerna i kontrollen av skrotbilarna har väckt stor irritation bland Tysklands miljöorganisationer. Redan tidigare i år lyckades miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe köpa och exportera en bil som skulle skrotas. Bilen kunde senare till och med registreras i Tyskland igen. Giftigt avfall EU-kommissionären Stavros Dimas, ansvarig för miljöfrågor, menar att exporten av bilar som ska skrotas är att betrakta som utförsel av toxiskt avfall, något som är olagligt när det gäller export till länder utanför OECD. - Här behövs hårdare straff, säger Dimas taleskvinna Barbara Helferich till tyska tidningen Bild. Att köpa och exportera skrotbilar är något som håller på att sprida sig över hela Europa. Och exporten går till länder där säkerhetskraven och miljökraven är lägre än i Sverige och övriga Europa. Problemet har länge varit känt i Sverige. Här finns det flera företag som köper upp skrotbilar och säljer dem i Afrika. Flera länder rapporterar att det går biltransporter med uttjänta bilar på färjorna från Sverige varje dag. Sommaren 2007 stoppades hundratalet svenska, på papperet skrotade bilar, i Hamburgs hamn. Dessa skulle säljas vidare till bland annat Benin i Afrika. nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 7

8 PORTRÄTT specificerat tjolahoppsan rabadajsan Marianne gör glaskonst av gamla Marianne är inte bara bilåtervinnare i ordets rätta bemärkelse. Hon är glaskonstnär också. På dagarna arbetar hon i familjeföretaget Skrotbolaget och på lediga stunder (läs nätterna) är hon konstnär. Men själv föredrar hon att kalla sig kreativ praktiker. Det tycker jag är en bra beskrivning, säger hon. Jag ser inte Det ligger mycket arbete bakom varje glasfat. Gamla bilrutor är ett stort problem för de flesta bilåtervinnare. Men inte för Marianne Åkesson Skörd i Uppsala. Hon gör vackra fat av de kasserade rutorna. Ytterligare ett av Mariannes vackra glasfat, men det här är inte gjort av bilglas. problemen, utan möjligheterna i hantverksutövandet. Glaskonsten utvecklar hon och säljer i det egna företaget MÅS art Design. Vill testa direkt Marianne är autodidakt, alltså självlärd. Hon tänker hela tiden gå på nya kurser, men är så ivrig att prova nya tekniker att hon måste testa direkt istället för att vänta på att kursen ska börja. Jag har alltid arbetat med händerna, säger hon. Det började med silversmide och för några år sedan arbetade jag med silverlera. Då gick jag faktiskt en kurs, där jag fick lära mig att innefatta glas i silver. Arbetet med glas gav mersmak och Marianne gick en prova-på-kurs i glasfusing. - Och på den vägen är det, säger hon glatt. Fusing innebär att man smälter samman glaset i en ugn efter att först ha skurit ut det mönster man vill ha. Därefter värms glaset ytterligare en gång för att få den form man vill ha. Hela processen tar två dygn. Unika produkter Även om Marianne använder samma form, blir två konstverk aldrig exakt likadana. - Glas är ett fantastiskt, men oberäkneligt, material att arbeta i. Man vet aldrig riktigt vilka former det tar, därför blir varje produkt unik. De flesta formar gör Marianne själv. Hon hade arbetat som glaskonstnär ett tag när några av de anställda på Skrotbolaget en dag satt och beklagade sig över bilrutorna som det bara kostar pengar att bli av med. - Jag började fundera på om det inte fanns något sätt att återanvända dem, berättar Marianne. Och eftersom tanke och handling är ett hos Marianne, började hon direkt testa att göra en värmeljuslykta av krossat bilglas. Därefter blev det glasfat. Vackert mönster Marianne har en blå back fylld med krossat bilglas. Hon lägger ut det krossade glaset i den storlek hon vill ha, sedan smälter hon glaset till en platt kaka. Därefter värmer hon det igen i den form hon vill ha på fatet. När fatet är klart ser man tydligt att det är gjort av just krossat glas. Det blir ett otroligt vackert mönster i glaset och nästan som håligheter. Det är svårt med utvidgningskoefficienten och ibland räknar jag fel på avsvalningstiden, så jag får hela tiden prova mig fram om jag vill göra nya storlekar, berättar hon. Utvidgningskoefficienten, alltså hur mycket glaset utvidgar sig när det blir varmt, är också olika för olika bilrutor så man kan aldrig veta säkert hur det går. Hon visar två jättestora fat av krossat bilglas. De är beställda av en medlem i SBR. Faten är populära, eftersom de både är vackra och ovanliga. Marianne utvecklar hela tiden sitt arbete. Nyss kom hon på att hon kan smälta in en märkeslogga i glaset. Hon visar ett litet glasfat, där det står BMW Hjärtat är gjort av krossat bilglas. Pärlorna är egentillverkade. En alldeles fantastisk skål av krossat bilglas från en mörktonad bilruta. 8 nbå nordisk bilåtervinning 3/09

9 specificerat tjolahoppsan rabadajsan PORTRÄTT bilrutor i ena hörnet. Bilentusiasterna blir jätteglada när de får ett fat med den egna bilens logga på, berättar hon och skrattar. Butik och nätförsäljning I ett litet hus intill bostadshuset har Marianne en kombinerad verkstad och butik, där hon tillverkar och säljer sin glaskonst. Man kan också handla av Marianne på nätet, hennes webbadress är: Den här dagen när NBÅ är på besök, kommer det in en kvinna i butiken som vill köpa en 50-årspresent. - Oj, här finns alldeles för mycket att välja på, säger hon. Till slut bestämmer hon sig för ett fat som present, men hon passar också på att köpa ett glassmycke till sig själv. Just nu håller Marianne på att träna på lampworking. Det innebär att man tillverkar egna glaspärlor med hjälp av glas och gaslåga. - Snart kommer det att finnas smycken med egentillverkade pärlor, säger Marianne. Hennes ostbrickor i glas är populära. Marianne vid sin ugn. Det är lika spännande varje gång jag öppnar luckan och ser om det har lyckats, säger hon. AGNETA TRÄGÅRDH En kyckling som står på huvudet är en annan av Mariannes glasfigurer. Varje glasfat av krossade bilrutor blir unikt. nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 9

10 NYHETER Varning för falska fakturor En bilåtervinnare i Norrland fick ett samtal från en trevlig säljare som ville sälja annonser. Trots ett nej kom en faktura på x 5 gånger, alltså totalt kronor. Säljaren ringde från en näringslivstidning som ges ut på nätet. Han pratade om allt möjligt, berättar bildemonteraren, som vill inte vill framträda med namn och bild, eftersom han blivit hotad av chefen på företaget som sålde annonserna. - Till slut kom han till skott och ville sälja annonser. Bildemonteraren säger att han förklarade att han inte var intresserad av att köpa någon annons och avslutade samtalet. Efter en tid kom fem fakturor, en för varje annons, totalt kronor. Jag ringde upp och sa att det blivit något fel, säger bildemonteraren. Men personen jag pratade med sa att de hade samtalet på band. Jag bad att få höra inspelningen och då mejlade de den till mig. Men när jag fick den gick det inte att höra vad någon säger. Så jag ringde igen. Då skickade de en ny version till mig, där de helt uppenbart klippt ihop samtalet för att få det att låta som att jag sagt ja till annonseringen. Bildemonteraren förklarade att han vägrade betala för något han inte köpt. Jag fick veta att de tänkte gå vidare till inkasso för att få pengarna. Till slut bad jag min revisor ringa företaget och då lyckades han få dem att riva fyra fakturor mot att jag betalade den första på kronor. Varningslistan Dick Malmlund, säkerhetschef hos Svensk Handel blir upprörd när han får höra vad som hänt. Han ringer upp företaget som lurat bildemonteraren och försöker få dem att betala tillbaka de kronorna. Annars kommer företaget att hamna på Svensk Handels varningslista. Det är en lista som uppdateras varje dag. Där finns de mindre seriösa företag man ska akta sig för att göra affärer med listade. Telefon Betala aldrig för något du inte beställt, säger Dick Malmlund. Enligt Svensk Handel finns det runt 500 företag vars affärsidé är att bluffa människor att betala pengar för något de inte beställt. Tillsammans omsätter de runt 1 miljard kronor per år. Det finns ingen hejd på skojarföretagens uppfinningsrikedom när det gäller att lura folk på pengar. Vanligaste sättet är att försöka sälja annonser i företagskataloger. Porrföretag En annan av de mer populära metoderna just nu är att ringa upp företag och varna för att ett porrföretag håller på att köpa ett likadant domännamn på nätet. Försäljaren ringer till exempel upp ett företag som har hemsidan och säger att det här porrföretaget kommer att ha domännamnet com, berättar Dick Malmlund. Och porrföretaget tänker använda sig av sökordsoptimering så när någon går in på nätet och söker på bilföretaget kommer porrföretaget att komma upp först. Självklart kan försäljaren förhindra den här olyckliga sammankopplingen. För endast kronor kan bilföretaget köpa domännamnet som porrföretaget tänker registrera. Tyvärr glömmer försäljaren att tala om att det är kronor per domännamn, alltså com, net, nu och så vidare. Sedan kommer en räkning på flera tusen. Och självklart är alltihop bara en stor bluff. Det finns inget porrföretag som tänker registrera samma domännamn. Ibland undrar man hur folk tänker. Jag har suttit med företagare och sagt men hallå, tänk efter, hur troligt är det att ett porrföretag kallar sig för Zetterströms symaskiner?. Men eftersom den som ringer Helproffs på begagnade bildelar! V. Oknebäcksvägen 7 SE MÖNSTERÅS kör med skrämseltaktik och överrumplingsmetoden finns ingen tid att tänka efter. Skickliga Ofta har de här företagen spelat in samtalet på band. Dick Malmlund menar att säljarna är otroligt skickliga på att få den de pratar med att säga ja. Nästan alla som känner sig lurade och ringer hit säger att samtalet måste ha blivit ihopklippt, eftersom de inte sagt ja till något köp. Men vi har skickat band till SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) och där har man inte kunnat se att banden blivit manipulerade. Säljarna har ett säljmanus som de följer ordagrant. De börjar prata om väder och vind och fortsätter att prata och prata. Till slut säger den de pratar med ja, utan att veta vad de säger ja till. Dick Malmlund har pratat med avhoppade säljare på de här företagen, som har berättat att de redan från start får veta att deras arbete går ut på att lura människor. Betala aldrig Om man råkar ut för den här typen av bedrägeri ska man aldrig betala några fakturor. - De här företagen driver aldrig några ärenden vidare, även om de hotar med det. Det är också viktigt att vända sig till Svensk Handel. Vi kan bevisa att de blivit lurade. Om vi har 150 anmälningar mot ett företag är det ju en trovärdighetsfråga. Hur troligt är det att 150 personer ljuger om samma sak? En del företag skickar ut en ångerblankett om man ringer och säger att man inte gjort någon beställning. Men tänk på att om du skriver under ångerblanketten medger du att du har gjort en beställning. Om bilåtervinnaren i Norrland får tillbaka sina pengar är ännu oklart. AGNETA TRÄGÅRDH Så här gör du om du blivit lurad: Om du får en faktura, korrektur, beställningsunderlag eller annan handling från ett företag som du tidigare inte varit i kontakt med: Stryk ett streck över papperet och skriv ej beställd. Gör en polisanmälan. Faxa tillbaka handlingen till företaget. Faxa en kopia på handlingen till Svensk Handels säkerhetsavdelning. För inga diskussioner med företaget per telefon. Betala aldrig för något ni aldrig beställt. Har du skrivit på ett underlag eller gått med på något i telefonen, men anser dig ha blivit lurad: Stryk ett streck över papperet och skriv motsätter mig betalningsansvar beroende på vilseledande uppgifter. Skriv Svensk Handel kontaktad. Skriv polisanmälan kommer att göras. Gör en polisanmälan. Faxa tillbaka underlaget till företaget. Faxa en kopia till Svensk Handels säkerhetsavdelning. Spara all skriftväxling med företaget. Den kan behövas som bevis. 10 nbå nordisk bilåtervinning 3/09

11 Försäljning och service Tel.: +46 (0) PORTRÄTT SEDA som är Så dyrt är Faktiskt inte så dyrt! Module ONE Den senast instegsmodellen för att säkert, snabbt och professionellt dränera ELV på alla vätskor. Module ONE är enkel att installera, utbyggbar, tar liten plats och är SEDA kvalitet till ett mycket överkomligt pris. Se special erbjudandet på annonsens sista sidan! nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 11

12 specificerat tjolahoppsan rabadajsan Försäljning och service Tel.: +46 (0) Module ONE är modulär i sin design och kan kompletteras med växellådsborr-, stötdämparborrmaskin och med ett kvalitetskontrollkärl. Den är av enpelardesign och kräver ytterst lite utrymme. Kan användas med vilken lyftanordning som helst och kan även placeras mellan två lyftar. Fler fördelar med SEDA Module ONE: Sparar tid och utrymme Lättanvänd Passande för användning av olika typer av lyftanordningar Högkvalitativa pumpar och komponenter EX och ATEX certifierad 12 nbå nordisk bilåtervinning 3/09

13 Försäljning och service Tel.: specificerat +46 (0)35 10 tjolahoppsan rabadajsan Det finns två grundversioner av Module ONE SE Module ONE Pelare med plattform för tre (3) pumpar. Tre (3) VR-dubbelmembranpumpar för tömning av bensin/diesel, olja och kylarvätska. SEDA-tankborrmaskin (HD) på 4-hjulsenhet. Pneumatisk svängarm med stor oljetratt för tömning av motoroch växellådsolja. Bensin-, diesel- och oljefilter. FRL-enhet, för ökad tillförlitlighet. Bromsoljekuli och tillbehör för tömning av bromsolja. SE Module ONE Plus + VR-dubbelmembranpump för tömning av spolarvätska + Automatisk slangvinda Tekniska detaljer: Kapacitet: Dränerings tid ca 15 min/fordon (utan demontering av däck och delar) Tryckluft: Tryck: 8,5 bar Sugkapacitet/ Bensin/diesel 15 l/min pump Spillolja, kylarvätska 5 l/min Spolarvätska 8 l/min Längd: 6,0 meter (svängarm fullt utdragen) Höjd: 3,8 meter OBS! Kontakta oss för visning av SEDA Module One!! Ingemar Olander Tel.: +46 (0) nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 13

14 specificerat tjolahoppsan rabadajsan Försäljning och service Tel.: +46 (0) Thomassons, Helsingborg Jonny Thomasson, delägare säger: Vi har blivit av med en flaskhals, och har numer tid över till annat! Bildemontering i Helsingborg AB Göran Persson, ägare säger: Vi ser framåt det är så här vi vill att en modern bilskrot skall fungera! Stokstad As, Norge Rune Lund, VD säger: Vi skulle haft stora problem vid bilmottaget i mars* om vi inte hade haft vår SEDA Dubbel Station! *Då bilar i Norge ska beskattas eller skrotas. Norscrap West AS, Norge Jon Fougner, driftsledare vid en av Norges största bildemonteringar där tideräkningen är ändrad till livet före och efter införskaffandet av en SEDA Singel Station: Från skrothandlare till miljöarbetare! SPECIAL ERBJUDANDE! Module ONE Plus SE : :- (exkl. moms) Vid order före inkluderas ett 2-3 dagars studiebesök hos SEDA i Tyrolen, Österrike! Observera! Specialerbjudandet gäller endast tom nbå nordisk bilåtervinning 3/09

15 NYHETER Peter bloggar om återvinning Så här ser bloggen ut. Adressen är Han är inte lika stor som Blondinbella än. Men Peter Domini är först i Sverige med att blogga om återvinning. The Recycler. Så heter Peter Dominis blogg. Han skriver i stort sett varje dag. Det gäller bara att få in tekniken, säger han själv. Man får tänka lite annorlunda. Nu för tiden har jag till exempel alltid kameran med mig för att kunna ta bilder till bloggen. Bland modebloggarna, där Blondinbella är en av de mer kända, är debatten livlig med många inlägg från läsare. The Recycler har inte lika många inlägg och kommentarer, säger Peter Domini. Responsen kommer istället på mailen. Jag tror att det är en generationsfråga. De som läser min blogg har en större respekt för det skrivna ordet än ungdomarna som är djärvare. Den givne bloggaren Peter Domini har jobbat på Stena Metall sedan Mest har jag jobbat med affärsutveckling, berättar han. När tankarna på en återvinningsblogg började ta form på Stena var Peter den givne bloggaren. - Jag har en bred bakgrund i huset och jag har jobbat mycket med både lobbying och återvinning. Med tanke på att The Recycler är en företagsblogg, måste Peter tänka på vad han skriver. Jag kan inte vara lika kontroversiell som jag skulle kunna vara om det var min privata blogg. Nu måste jag ta hänsyn till Stena. Bloggen handlar om återvinning i alla dess former, från bilskrot till klister på kuvert. Återvann datorer Peter Domini var tidigt ute när det gäller återvinning. Redan i början av 1990-talet startade han företaget Technoworld, som sysslade med dator- och el-återvinning. På den tiden köpte Stena datorer för några kronor för att komma åt guldet, berättar Peter. Resten gick till deponi. Men på Technoworld kunde man även ta hand om datorernas miljöfarliga delar. På Stena blev man så imponerad av Technoworlds miljölösningar att man köpte företaget. Källsortering är omodernt Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor, säger Peter. Han menar att vissa system i Sverige är föråldrade och stelbenta. Ta förpackningar till exempel. Vi har källsorterat och burit iväg vårt avfall till fula containrar och plastbubblor i över 20 år. Ändå finns det folk som tror att äggkartonger ska slängas bland tidningar. I slutändan är det någon som måste plocka bort äggkartongerna. Enligt Peter Domini vore det bättre om alla slängde sina sopor i soptunnan, utan att först sortera. Källsortering är helt enkelt omodernt. I England och Tyskland har man redan smarta anläggningar som sköter sorteringen mycket bättre än vi själva. Det kallas MRF, Material Recycling Facilities. - Visst är den tekniken dyr att investera i, men i slutändan skulle det löna sig eftersom vi alla skulle kunna koncentrera på oss på att göra mer för miljön om vi slapp lägga tid på att källsortera. AGNETA TRÄGÅRDH BEGAGNADE OCH NYA BILDELAR Peter är först i Sverige med att blogga om återvinning. GÖSSLUNDA LED LIDKÖPING TEL FAX INFO@BILDELSLAGRET-LIDKOPING.SE nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 15

16 Inside specificerat Egara tjolahoppsan rabadajsan Springmeeting 2009 in Amsterdam inside egara On a very short notice EGARA decided to organize the 2009 Springmeeting, planned on June, 5th and 6th herself. Due to the economic crisis and a situation with dismantling premiums the intended host had to cancel the organisation of the meeting. Luckily a sponsor (ARN) was found quickly and various speakers were more than willingly to contribute to the conference that had a very divers content. The morning conference had speakers about: the ARN organisation and latest changes, The Dutch Scrapping Scemes (dismantling premiums) Crime stoppers and the Insurance Bureau of Vehicle Crime. In the afternoon the closed meeting went quick and efficient. The EGARA actionplan and Statutes will be revised and the main topics for the IARC speech were discussed. Besides the bad implementation of the Directive and lack of level playingfield, EGARA feels we should start to seek new contacts with the manufacturers to see where we can coöperate with them or offer them service where they need help to realise their wish to handle cars from cradle to cradle. The ladies and partners went into town for an organized citywalk. In the evening the whole group enjoyed the dinner that was offered by ARN. Also a social program was organized, so on Saturday morning a dismantling site that does 6000 ELV s and salvage cars a year, was visited. This company combines selling parts from young cars to professional customers (insurance companies, workshops, bodyshops) exporting parts from old cars all around the world and using their own spareparts for car repairs, maintenance and the annual safetytests like MOT of TÜV. In the afternoon some time was spent in very Dutch sightseeing on the Zaanse Schans with windmills and making wooden shoes. EGARA was glad to facilitate her members Springmeeting HENK JAN NIx EGARA and the scrapping scemes The scrapping scemes are getting more and more popular in Europe. Besides a positive effect for dealers and traders, as well as dismantlers, EGARA feels there are too many negative long term effects to support a scrapping sceme. EGARA put her statement online on her website: For our business the short term effect of an increase in a bit younger cars than usual, can help us to recover from a period of lean years. But the long term effect may be lean years again as the gain from this moment is in fact an advantage on the future. EGARA has no intention of assuming a negative attitude against producers and importers, but has a different opinion about the effects of the scrapping scemes, especially for our business. The effects on economics, environment as well as social aspects will be more negative in the end than appears at first. EGARA feels we as dismantlers do have a function within the vehicle chain and we can offer our services and expertise to the car producing and selling industry, but in a way more participating setting. In the past and recent past, the scrapping scemes have caused trouble and disturbed the natural market more than expected. Also environmental targets were missed. Stock lost it s value, ELV s stayed out of the companies or big capacity problems arose. Governments should realize the scope of the effects, when they decide in favour of a scrapping sceme. It s up to the national associations to take care of their members interests and at least participate in the programs to have some influence. No influence at all will cause the worst situations for our business. EGARA hopes the negative results of the various scrapping scemes will be minimal and aims for better plans and programs in the future HENK JAN NIX 16 nbå nordisk bilåtervinning 3/09

17 specificerat nytt tjolahoppsan från danmark rabadajsan & NORGE Nogen ser lyset for enden af tunnellen... Alt imens europæerne fokuserer på globale krisetider, bankpakker, hjælpepakker osv.. så er der nogen på den anden side af jorden, som tager skeen i den anden hånd og forbereder sig på de kommende opgangstider. Når vi holder øje med de internationale im- og exportører af shredded jern, så bemærker vi at bl.a. kineserne, koreanerne og ikke mindst inderne tager for sig at retterne de importerer jern til deres produktioner som aldrig før og det gør de ikke for sjov de har tænkt sig at producere og sælge sig ud af økonomiske problemer. Her kunne mange i vesten måske lære lidt...dårligere end det er netop nu for de vestlige produktionsapparater, kan det vel ikke blive..så fremtiden må altså nødvendigvis se lysere ud. Man påstår at Østen har mere succes end Vesten pt, at det er fordi man i Østen har billig arbejdskraft, men den holder altså ikke alene. I vesten har vi topmoderne produktionsapparater, fantastisk veluddannede personale og ledelser, men vi fokuserer alt for meget på hvad nu hvis og lader økonomer foretage den slags analyser ud fra historiske data. Vi må jo nok tilstå, at vestlige økonomerne ikke har haft succes gennem de sidste par år store tidligere velrenomerede finanshuse har spillet fallit på deres forventede prognoser, så måske er tiden kommet til at lade andre faggrupper eller kombinationer af faggrupper komme til i ledelserne. Vi må se i øjnene, at vi ikke kan spare os ud af krisen vi kan spare os ihjel, men det dur jo ikke. Der skal nye boller på suppen, der skal nytænkning til, der skal satses på nye tiltag, anderledes tænketanke, som fokuserer på verdens befolkning, dens behov og ønsker for at overleve og have et godt og sundt liv. Lær af krisen og brug erfaringerne til hele tiden at være på forkant med fremtiden. Det kræver mod at ændre ting og tanker, men uden mod og satsning, så overlever vi ikke med succes. Dansk AutoGenbrug Søren Sonniksen Direktør Autogenbrug vinder vigtigt retssag om reklamationsret vedrørende chiptuning Sagens indhold. Et medlem af DAG sælger en brugt motor til et værksted. Værkstedet monterer motoren, og alt er som det skal være. Efter ca 2 måneders kørsel bryder motoren sammen. Værkstedet klager til DAG -medlemmet, som henter bilen for at anvende en af sine værksteds samarbejdspartnere til at foretage evt. reparation/udskiftning. Det viser sig hurtigt, at der skal en anden motor til for at få bilen ud at køre igen. Ved gennemgang af bilen konstaterer værkstedet (samarbejdspartneren) at bilen er chiptunet. Herefter afvises reklamationen, og der kræves betaling for motor nummer to plus arbejdsløn. Parterne kan ikke enes om reklamationsretten gælder eller ej, så sagen indbringes for domstolene. Dommen blev afsagt for nyligt og gav DAG medlemmet ret. Af certifikatformular fra Dansk Autogenbrug(DAG) vedrørende salget af den havarerede motor fremgår følgende under generelle salgs, leverings og reklamationsbestemmelser, blandt andet: Reklamationsretten bortfalder: -når monteringsvejledningen ikke er fulgt -hvis der er foretaget andre ændringer end hvad fabrikken foreskriver for pågældende motortype -hvis varmecensorens indikator er smeltet. Rettens begrundelse og resultat. Retten lægger ved afgørelsen til grund som ubestridt, at bilen var chiptunet, og finder det godtgjort, at en sådan konstruktiv ændring sædvanligvis medfører, at en ellers virksom garanti bortfalder. Retten finder efter formuleringen af bortfaldsklausulen i sagsøgers certifikat vedrørende motoren, sammenholdt med sagens øvrige oplysninger om karakteren af en chiptuning, at en sådan konstruktiv ændring er omfattet af borfaldsklausulen. Det bemærkes herved, at det findes uden betydning, hvorvidt sagsøgte (værkstedet for bilens ejer) vidste eller burde vide, at bilen var chiptunet, da sagsøgte og dermed sagsøgtes kunde er nærmest til at bære risikoen for, at dette er tilfældet. Da sagsøgte derfor ikke har reklamationsret vedrørende den havarerede motor, tages sagsøgers (DAG-medlemmets) påstand til følge med renter som påstået. Sagsøgte skal desuden betale sagsomkostninger til sagsøger. Dansk Autogenbrug Søren Sonniksen Direktør Vrakpantkampanjer - liten miljøgevinst Vrakpantkampanjer har blitt introdusert i flere land de siste månedene, og også i Norge diskuteres slike tiltak. Etter vrakpantkampanjen i Norge i 1996 konkluderte en analyse utført av Transportøkonomisk Institutt at tiltaket ikke var samfunnsøkonomisk lønnsomt. Gjennomsnittsalderen på bilparken i Norge ble redusert med 0,4 år. Men innen 2-3 år var snittalderen tilbake på samme nivå som før kampanjen. Kostnaden for kampanjen den gang var på 1 milliard kroner. Vrakpantforslagene som diskuteres i Norge har miljøbesparelser som hensikt. I forslagene vises det til de høye utslippene eldre biler påfører miljøet. Det som ikke nevnes er utslipp i et livsløpsperspektiv og at 20 % av et kjøretøys totale utslipp forgår i produksjonsprosessen. Vrakpantordningen i Norge er en svært velfungerende ordning som har ført til at vi har en av Europas høyeste innsamlingsgrader i Norge. Dagens vrakpant er i dag og har vært det siden En justering av den permanente vrakpanten kan være på tide, men ikke som noen kampanje. Kampanjepregede ordninger kan skape store driftsforstyrrelser for biloppsamlerne som vi erfarte i Og ser vi nok en gang tilbake på 1996, hadde kampanjen tilnærmet ingen langsiktig miljøeffekt. Universitet i California har gjort studier på kostnad på effekten av vrakpantkampanjen som har gått i USA i sommer. De konkluderer med at økt vrakpant og støtte til kjøp av miljøbiler er en svært kostnad metode å få ned CO2 utslippene. Til sammenligning vil det være mulig for å få nesten ti ganger så store utslippskutt andre tiltak som bl.a. ny klimakvotelov som behandles i USA. SIRI SVEINSVOLL nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 17

18 specificerat tjolahoppsan rabadajsan Grannarna trodde vi skulle tömma batterierna i toastolen Janne och Mikael sadlade om till bilåtervinnare under förra lågkonjunkturen. Vi började mitt i värsta krisen när många blev arbetslösa förra gången, säger de. Då kan det bara bli bättre. Förra ägaren sparade på allt. När det var dags för Janne Jönsson och Mikael Olsson att flytta Bildelslagret hittade de växelspakar som stack upp lite varstans i marken. När de drog i spakarna kom hela växellådor upp. Janne Jönsson och Mikael Olsson jobbade på järnvägen i Kalmar. - Sedan kom SJ på att vi inte gjorde någon nytta, skojar Mikael var det dags att se sig om efter ett nytt arbete. Gunnar Johanssons Bildelslager hade varit till salu länge och till slut slog Mikael och Janne till. När de köpte företaget hade det en omsättning på kronor. Det ökade efter hand bara vi visade lite god vilja, säger Janne. I dag ligger omsättningen på 2,8 miljoner. Grannarna protesterade Ganska snabbt växte de ur lokalerna gick flyttlasset till ett kvadratmeter stort område, ett gammal nedlagt sågverk. Här finns flera stora byggnader och hallar. Men trots tidigare arbete på järnvägen, gick inte flytten som på räls. Grannarna till sågverket protesterade kraftigt mot att en bilskrot skulle etablera sig på platsen. Närmaste grannen var rädd för att deras cyklar skulle bli stulna, berättar Janne. Andra var rädda för att vi skulle tömma batterierna i toastolen. Efter två år hade motståndet lagt sig så mycket att de kunde köra igång verksamheten. Och efter ett tag började grannarna komma in, en efter en, och be om ursäkt. Massinvasion från Tyskland Men det var inte bara grannarna som ställde till problem med flytten. Förra ägaren hade aldrig slängt en endaste liten del. Allt som inte blivit sålt fanns kvar sedan Bildelslagret startade 1939, vilket gjorde stället till en guldgruva för veteranbilsälskare. När det var dags att städa och flytta gjorde TV ett reportage om allt som fanns att hitta på Bildelslagret, vilket resulterade i en massinvasion. Folk kom ända från Tyskland för att hitta delar till sin gamla T-Ford. Vi sålde massvis, berättar Janne. Och vi hade egentligen inte en aning om vad som fanns. Det fanns inget register, men allt var fint uppmärkt med silverfärg på röd bakgrund. Fortfarande får de in bilar där de hittar delar med den fina uppmärkningen i silver. I olika hörn på gården hittade de växelspakar som stack upp. När vi drog i spakarna fick vi upp hela växellådor, säger Janne. Men de I receptionen kan kunderna slå sig ner i en soffa i bakluckan på en Anglia. Soffan är baksätet från en Fiat Uno. 18 nbå nordisk bilåtervinning 3/09

19 specificerat tjolahoppsan rabadajsan REPORTAGE När den gamla bilhallen rasade ihop av för mycket snö på taket, byggdes en ny hall på kvadratmeter. Här stoppar Mikael och Janne in alla försäkringsbilar. Inte alla bilåtervinnare har egna bankfack. Det är perfekt för förvaring av alla småsaker som relän, säger Janne. var såklart förstörda. När marken äntligen var städad kom miljökontoret och tog prover. De hittade ingenting, säger Janne. Det var helt rent. Datorn ersatte silverfärgen Mikael och Janne tog Bildelslagret in i 2000-talet. I dag märks inte delarna med silverfärg, de läggs istället in i datorn och den mesta försäljningen sker över internet. Jag har precis lagt in en del, berättar Mikael. Och nu var det någon som köpte den. De trivs bra med att sälja över nätet och är med i både Lagabasen och Bildelsbasen. Det är skönt att slippa ha kunderna springande här, säger de och skrattar. Jag kan inte se några nackdelar med nätförsäljningen, säger Mikael. Nu kan vi packa när det passar oss. Försäljningen över disk minskar hela tiden. Ynglingarna som skruvade på sina gamla Volvobilar finns inte längre, säger Janne. I dag kör de BMW. Folk skruvar inte längre. Det är för svår elektronik. När inte ens verkstäderna klarar det längre, hur ska då vi andra begripa hur elhissarna fungerar. Återvinner 85 procent ELV-bilarna försvann med premien. Nu är det bara försäkringsbilar som kommer in. Vi tar emot mellan 500 och 600 bilar per år, berättar Janne. Som mest har vi tagit emot bilar under ett år. Precis som de flesta moderna bilåtervinnare, jobbar Mikael och Janne mycket med miljön. De som skrotar bilar i dag är väl egentligen de största miljöarbetarna som finns, säger Mikael. Vi återvinner 85 procent av bilen. AGNETA TRÄGÅRDH Den här bilen har stått på en åker på Norra Öland. Motorn såldes direkt, men sedan har inte Mikael och Janne haft hjärta att slå sönder den. Inne i bilen hittade de gamla halvliters brännvinsflaskor. VI SÄLJER BEG. BILDELAR UPP TILL ÅRETS MODELLER! Fax , Brädgårdsg. 11, Sävsjö Begagnade bildelar i Gävleborg delar på lager & 2000 bilar till förfogande. Vi har även nya alternativdelar och däck. ILSBO - BOLLNÄS VXL Begagnad bilpress / Skrotpress önskas köpa! Trøndelag bildeler verdal as Verdal@trondelagbildeler.no tel nordisk bilåtervinning 3/09 nbå 19

20 specificerat NYHETER tjolahoppsan rabadajsan Det svenska trepunktsbältet fyller 50 år I år är det 50 år sedan flygingenjören Nils Bohlin uppfann det svenska trepunktsbältet. En uppfinning som anses så viktig att den nu också belönas med The International Road Safety Award. Mata ut, sträck, klick, dra åt. En enkel handrörelse och bältet är på plats. Trepunktsbältet är den uppfinning som anses ha räddat flest liv i trafiken, uppskattningsvis drygt en miljon liv. Lagen som säger att man måste ha säkerhetsbälte på sig i bilen kom sent, men redan på 1930-talet började amerikanska läkare ställa krav på att bilar måste utrustas med säkerhetsbälte för att skydda förare och passagerare. Först kom tvåpunktsbältet som sitter i höfthöjd. Därefter utvecklades också flera olika modeller av trepunktsbältet. Ingen av modellerna var tillräckligt effektiv vid höga hastigheter. Flygingenjör Då kom Nils Bohlin in i bilden. När den legendariske Volvochefen Gunnar Engellau ville marknadsföra Volvo i USA, genom att göra säkerheten till en huvudfråga, rekryterade han Nils Bohlin. Han började jobba på Volvo och utveckla det moderna trepunktsbältet. Tidigare hade han arbetat som flygingenjör på Saab, där han konstruerade katapultstolar. Genom det arbetet insåg han vilka krafter som uppstår vid en krock. Bältet måste ta upp kraften på rätt ställe, över bäckenet och bröstkorgen där kroppen är som starkast. Samtidigt Volvo Personvagnar gav uppdraget att göra en unik glasskulptur till den kände formgivaren Gudmar Olovson. Volvo ville göra något speciellt för att uppmärksamma trepunktsbältets 50-årsdag, säger han. Vi diskuterade möjligheten att göra en skulptur i brons, men till slut enades vi om glas istället. Inom just glas finns ju en gedigen svensk hantverkstradition som förtjänar all uppmärksamhet. Gudmar Olovsson är en av Sveriges mest kända och framgångsrika skulptörer. Han tillhör Bror Hjorths elever och verkar i Paris sedan över 50 år tillbaka. Jag har aldrig arbetat med glas tidigare, så det var en stor utmaning i sig. Min ambition var att få fram en figur måste det vara lätt att använda och justera. Efter bara några månaders tester och utvecklingsarbete kom trepunktsbältet. De viktigaste egenskaperna med Nils Bohlins konstruktion var att bältet utgjordes av ett höftbälte och ett diagonalbälte, att bältena var förankrade i en låg fästpunkt vid sidan av stolen, att bältesgeometrin formade ett V med spetsen riktad mot golvet samt att bältet behöll sin position och inte flyttade sig vid belastning. Samma princip gäller än i dag. PV först ut Volvo PV544 och Amazon var först ut med världsnyheten på de nordiska marknaderna. Den 13 augusti 1959 levererades den allra första bilen med standardmonterade trepunktsbälten, en Volvo PV544, till den lokala Volvohandlaren i Kristianstad. Nils Bohlin fick patent på sin uppfinning, ett så kallat öppet patent som innebar att konstruktionen var fri att använda för alla som ville. Men det skulle dröja ytterligare några år innan de andra bilföretagen följde efter lanserade Volvo trepunktsbältet i USA och på övriga marknader. Inför lanseringen påbörjade företaget omfattande krockprover och slädförsök med bilar utrustade med alla typer av bälteslösningar. Resultatet var entydigt: som uttrycker både rörelse och skräck. Jag studerade hur krockdockorna rör sig vid en krock och försökte att omsätta rörelsen i en gipsmodell som var förlaga till den riktiga skulpturen. Volvos trepunktsbälte gav det överlägset bästa skyddet för de åkande. Några år senare, 1967, presenterade företaget den banbrytande olyckor-rapporten vid en trafiksäkerhetskonferens i USA. Rapporten byggde på alla kollisioner i Sverige med en Volvo inblandad under ett år. Även här var resultatet klart och världen började lyssna. Undersökningen slog på ett övertygande sätt fast att bältet har en livräddande funktion och att det reducerar skador på förare och passagerare med procent. Nils Bohlins uppfinning utvecklades efter hand och rullbältet såg dagens ljus I dag finns trepunktsbältet monterat i bilar i hela världen. Volvo införde det som standard i både framoch baksätet redan Räddar liv Användningen av bältet är fortfarande den viktigaste faktorn för att höja trafiksäkerheten. Trepunktsbältet har räddat liv i 50 år och kommer att fortsätta rädda liv inom överskådlig framtid I USA uppskattas varje procents ökning i bältesanvändning spara 270 liv om året. Unikt samspel Gudmar Olovson följde själv arbetet med att ta fram glasskulpturen på plats. När det gäller glas kan jag bara medverka till en viss gräns, säger han. Jag gjorde en gipsfigur som sedan mästaren ska tolka och till slut realisera i form av en färdig skulptur. Jag kan bara stå bredvid och ha synpunkter på utformningen, men jag kan inte gripa in i själva skapandet. Glaskonst handlar mycket om samspelet mellan formgivare och hantverkare. Den skickligaste hantverkaren på ett glasbruk kallas mästare. Det är mästaren som får de svåraste uppdragen, bland annat att göra skulpturer och konstglas. Hos Kosta Boda var det mäster Toumo Nieminen som fick uppdraget att utforma den unika skulpturen. Han har arbetat i glashyttan i Kosta under mer än 23 år och har bred erfarenhet från många svåra uppdrag. Detta var ett unikt uppdrag, säger han. Jag har aldrig tidigare gjort en liknande glasskulptur och inte heller ägnat så mycket tid åt ett och samma objekt. Det var också nytt och spännande att få arbeta tillsammans med en skulptör. Nils Bohlin, uppfinnare av säkerhetsbältet. Nils Bohlin belönades 1995 med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för hans utveckling av trepunktsbältet för bilar. Han dog I samband med 50-årsjubileet i år belönades Volvo med det prestigefyllda The International Road Safety Award. Priset delas ut som ett erkännande av utomordentliga framsteg eller innovationer inom trafiksäkerheten. Prisutdelare var Prince Michael of Kent. - Jag gratulerar Volvo för deras enastående framsteg, sa han. Deras ledarskap och engagemang kommer att vara ett påtagligt bidrag till vårt mål att rädda ytterligare fem miljoner liv världen över under kommande tioårsperioden Bältets 50 år firas med ny glasskulptur Trepunktsbältets 50-årsjubileum firas med en glasskulptur, där formgivaren Gudmar Olovson har inspirerats av krockdockor. Glasskulpturen har inspirerats av krockdockor. Den kände skulptören Gudmar Olovson fick i uppdrag att ta fram en glasskulptur för att fira trepunktsbältets 50-årsjubileum. 20 nbå nordisk bilåtervinning 3/09