Verksamhetsberättelse för perioden

Transkript

1 1 CURIERUL ROMÂNESC Ideell förening - A non-profit organization organisationsnr Verksamhetsberättelse för perioden Inledning: Tidskriften CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) kom ut för första gången 1980 och den har givits ut oavbrutet sedan dess. Tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) koncept är från starten: * att hålla kontakt med EXILRUMÄNER, både från Sverige och runt om i världen; * att sprida information om exilens villkor; * att ge information om Sverige, om hur det är att bo i exil i ett sådant främmande land som Sverige är för en rumän, att ge information om det svenska samhället och även att ta fram och vissa för andra rumäner som bor i Rumänien och i andra länder svenska företeelser som kan vara föredöme även för andra länder där rumäner bor, som till ex. informationer om Justitieombudsmannen, etc.; * att informera om viktiga händelser i världen inom politik, konst, musik, rymdforskning, etc. * att efter Ceausescus fall presentera även det politiska, kulturella och sociala livet i Rumänien. Man kan säga att tidskriften CURIERUL ROMÂNESC var och är en allmän tidskrift som ges ut på rumänska med tonvikt på den rumänska exilen. I tidskriftens sidor försöker vi återspegla världen kring oss - självklart, filtrerad genom redaktörernas ögon! Tidskriften CURIERUL ROMÂNESC varken var eller är en "nyhetstidning"! I tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC redaktion ingår 6 personer: Silvia Constantinescu, Octavian Ciupitu, Mariejeanne Ciupitu, Anne-Marie Ciupitu, Marc Ciupitu och Theo Ciupitu. Det är vi som gör reportage och intervjuer, samlar in material om viktiga händelser, skriver ut, klistrar frimärkena, distribuerar tidningen, etc. utan att vara avlönade på något sätt. Under 26 år har vi, alla, arbetat ideellt, oavlönat och även bidragit med våra egna pengar till utgivningen. Under alla dessa år har vi varit trogna vårt koncept och vem som hälst som kan läsa rumänska, som kan förstå innehållet i artiklarna som har publicerats i tidskriften under 26 år, men framför allt någon som gör en vetenskaplig analys av tidskriftens innehåll och dessutom är av god tro (och inte agerar, så som vi tror på grund av goda skäl, som om man skulle fått uppgift från den rumänska ambassaden även efter 1990, och inte minst från den nuvarande rumänska ambassadören, att förtala oss inför svenska Statens Kulturråd och även inför andra svenska institutioner, så som Dan Shafran och Radu Ni]u /Victor Ravini gjorde 2005 och respektive 2006), inser detta. Även i de 4 nummer som kom ut under 2006 följde vi vårt koncept och var trogna vårt program. CURIERUL ROMÂNESC kom ut 4 gånger under 2006: 1/2006, januari-mars; 2/2006, april-juni; 3/2006, juli-september; 4/2006, oktober-december. År 2006 hade vi några problem, som gjorde att varje nummer blev försenat. Problemen som försenade utgivningen var: * hälsoproblem - en av redaktörerna blev opererad; * förtalsproblem - Dan Shafrans och Radu Ni]u / Victor Ravinis utlåtanden hos svenska Statens Kulturråd och även hos andra svenska institutioner omskakade oss. Vi blev så ledsna att vi behövde återhämtningstid att kunna återgå till vårt arbete med denna tidskrift. Kampanjen mot vår tidskrift och mot våra redaktörer, uttryckt genom hotelsebrev och vår misskreditering inför svenska myndigheter, riktades från den rumänska ambassaden i Stockholm och rumänska regeringens "femte kolonn" i Sverige allt sedan Den forsatte sedan under hela 90-talet, under ledning av ambassadörerna Nicolae Ionescu och Adrian Constantinescu, särskild efter vissa avslöjanden om dem publicerade i CURIERUL ROMÂNESC. Den senaste förtalskampanjen riktad mot vår tidskrift och till förmån för Rumäniens nuvarande ambassadör Victoria Popescu, före detta lärare vid det forna rumänska kommunistiska partiets partiskola {tefan Gheoghiu, är driven genom bl.a. Dan Shafran och Radu Ni]u / Victor Ravini.

2 2 Sådana förtalskampanjer drivs av forna rumänska kommunister även idag inte bara mot vår tidskrift, utan även mot andra journalister i dagens Rumänien, som till exempel förtalskampanjen som äger rum nu i Rumänien mot Vladimir Tism`neanu, ordförande i den rumänska parlamentariska kommissionen som 2006 avslöjade kommunismens brott under 50 år i Rumänien. Men att svenska Statens Kulturråd, en svensk kulturinstitution, använder sig även i dag av sådana personer för sina bedömningar, är något chockerande för oss, som vi inte kan acceptera och som vi har svårt att förstå. I. Utgivning av tidskriften CURIERUL ROMÂNESC i tryckt upplaga. II. Utgivning av tidskriften CURIERUL ROMÂNESC i elektronisk upplaga. III. Övriga uppgifter. I. UTGIVNING AV TIDSKRIFTEN CURIERUL ROMÂINESC I TRYCKT UPPLAGA. CURIERUL ROMÂNESC, 1/2006, januari-mars 2006: 1. Rumäner runt om i världen: * På första sidan publicerades 2 intervjuer: första intervjun (sid. 1, 8-9) var med Adina och Cristi Dumitrache, en ung rumänsk familj som emigrerade till Nya Zeeland efter Ceau[escus fall, eftersom livet i Rumänien gav inga utvecklingsmöjligheter till de unga människorna; de berättar om livet i det nya landet, om de rumäner som bor där, om kontakten med Rumänien, etc. (Adina [i Cristi Dumitrache - Pagini române[ti din Noua Zeeland`). Den andra intervjun (sid. 1, 10-11) är med Liana Stanca, en före detta sekreterare på den rumänska ambassaden i Sverige; hon berättar om de problem som hade uppstått på den rumänska ambassaden i Stockholm när hon anmälde till ambassadören Adrian Constantinescu att 4 anställda på ambassaden bedrog svenska staten genom att göra falska deklarationer angående bensinkonsumtionen (personalen, inklusive ambassadören, plockade upp kvitton från olika bensinstationers papperskorgar och använde dem som sina egna i sina momsdeklarationer, enligt Liana Stanca) och på sådant sätt ambassadören Adrian Constantinescu och de 4 anställda fick tillbaka större momsbelopp än ambassaden skulle haft rätt att få från de svenska myndigheterna (de utländska ambassaderna har rätt att få tillbaka momsen på bl.a. bensin, sprit och tobak enlig internationella konventioner - Akt: 1994/200, 1664, 1563, 1776, 224). Liana Stanca viste inte då att bland de som sysslade med detta bedrägeri var även själva ambassadören Adrian Constantinescu. På ambassaden tycktes att detta bedrägeri inte var något "stort och viktigt som man ska bry sig om", eftersom "det var inte den rumänska staten som lurades, utan den svenska"! Liana Stanca, som viste om det här bedrägeriet, blev en fara för ambassadören och de andra inblandade ambassadanställda och därför blev hon inte bara straffad för att hon "blandar sig i något som inte är hennes sak", utan hon blev även komprometterad, för att ingen skulle tro hennes påstående om de falska bensindeklarationerna: hon skickades omedelbart tillbaka till Rumänien och blev även anklagat för förskingring av en summa pengar på rumänska ambassaden i Stockholm, något som inte kunde bevisas. (Liana Stanca: Nimeni din MAE nu m-a ascultat...! Del 1.) * Oförglömliga intervjuer (sida 2): Jag började presentera avsnitt ur intervjuer med exilrumäner som jag hade gjort och publicerat i CURIERUL ROMÂNESC före Ceau[escus fall. Orsaken till att jag började publicera på nytt avsnitt ur dessa intervjuer är att de tillhör rumänernas nutida historia, de handlar om rumänernas exil förorsakat av kommunismen och Ceau[escus regering, om hur exil-rumänerna agerade i exil, om deras organisationer, om hur de levde och vad dessa exilrumäner gjorde för att hjälpa rumänerna som var fängslade i Ceau[escus diktatur, om deras aktioner för att informera västvärlden om situationen i Rumänien, etc. Men dessa intervjuer var inte tillgängliga för alla rumäner då de trycktes första gången, för tidskriften CURIERUL ROMÂNESC var förbjuden i Rumänien. De regeringar som kom efter Ceau[escus fall och de flesta rumänska parlamentariker var och är inte intresserade att berätta om exilrumänernas historia, för de själva är en del av det forna kommunistiska systemet och förre detta Ceau[escus anhängare. I detta nummer presenterar jag en fragment av intervjun med Ion Ra]iu, exilrumän i England, om exilrumänernas organisationer, om Kung Mikaels roll i exil, etc. Intervjun publicerades första gången (Ion Ra]iu: Lupt`m pentru o Românie democratic`, liber` [i independent`, în grani]ele ei fire[ti!)

3 3 * Ion Andrei]` (sida 12), pressansvarig vid den rumänska institutionen "Avocatul poporului" (Justitieombudsmannen) berättar om vilka uppgifter denna institution har i Rumänien. (Ion Andrei]`: Avocatul Poporului, institu]ie de tip Ombudsman, la bara ap`r`rii drepturilor cet`]eanului.) * Memoria.ro (sida 13) är ett "digitalt bibliotek", en sajt på Internet, skapad av den ideella föreningen "Aspera" med syftet att ge information om Rumäniens nutida historia, så som den var i verkligheten, i motsats till den kommunistiska, förvridna historien som det rumänska folket fick höra under kommunismen. Man använder sig av intervjuer med levande personer, studier, böcker, etc. Om allt detta, 2 intervjuer med Lidia Gheoghiu Bradley och Mircea Iv`noiu, initiativtagarna till sajten "Memoria.ro". (Memoria.ro: De vorb` cu Lidia Gheorghiu-Bradley [i Mircea Iv`noiu. Del 2.) * Om den frivilliga hjälpen (sida 30) som exilrumänerna gav och ger till olika rumänska organisationer för att komma i kontakt med svenska myndigheter, men också om nödvändigheten av en bedömning om till vem hjälpen ges och vad man har för möjligheter att kontrollera om hjälpen används för att stödja utvecklingen av demokratin i Rumänien och inte förvandlas till förmåner för några chefer, etc. - tankar kring ett besök i Sverige hos Justitiekanslern gjort av några representanter från Juristernas Förbund från Rumänien. Detta besök och kontakten med JK förmedlades inte bara frivilligt av CURIERUL ROMÂNESC:s redaktörer, utan vi betalade från egen ficka till att finansiera olika arrangemang för att besöket skulle bli lyckat. ("Ambasadori ai bun`voin]ei", pentru cine? Del 3) * Om den nationalistiska andan (sida 30), arv från Ceau[escus tid, som manifesterar sig starkt i dagens Rumänien och även i andra länder, bl.a. i Sverige, om begreppen rumänskt, svenskt, invandrarkultur, etc. ( 100% române[te!" Ce înseamn` asta? Del 1.) * Trots hotelsebrev och vår misskreditering inför svenska myndigheter riktade från rumänska ambassaden i Stockholm och rumänska regeringens "femte kolonn" i Sverige redan från 1980, vågade vi kritisera Ceau[escu, dem kring honom som hade makten och det inhumana systemet som rådde i Rumänien då. Som följd av detta blev vår tidskrift förbjuden i Rumänien fram till Detta gjorde att rumänerna i Rumänien inte kunde läsa CURIERUL ROMÂNESC, och de inte fick veta vad som hade stått i tidskriftens sidor. Vi tycker att det är nödvändigt att ge möjlighet till de som är intresserade av den nutida Rumäniens historia att få information om tidningens tidigare innehåll. Därför började vi publicera sammanfattningar av tidskriftens innehåll och i vissa fall även publicera "in extenso" artiklar som var av yttersta vikt för den rumänska exilens historia, artiklar utvalda ur gamla nummer av vår tidskrift från och med 1980 och fram till och med 1997, året då vi började ha den elektroniska upplagan som ger möjlighet till många fler att läsa CURERUL ROMÂNESC. Så skapades sidan: Från tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC historia. I detta nummer om: Den stora konflikten i Sverige (Din istoria publica]iei CURIERUL ROMÂNESC din Suedia. Del 3.) 2. Olika aspekter av det svenska samhället. * 2006 var valår i Sverige (sid. 3-4). Vi presenterade den viktigaste informationen om valtekniken i Sverige. Dessa informationer var viktiga inte bara för rumänerna som bor i Sverige, utan även för rumänska politiker, som skulle kunna ta svenska valsystemet som förebild. Jag och Octavian Ciupitu var observatörer vid vallokalen på den rumänska ambassaden i Stockholm i samband med rumänska valet 2004 och konstaterade att det rumänska valsystemet hade väldigt krångliga regler. Rumänska politiker, parlamentariker och regeringen kunde läsa om och få intryck av det svenska valsystemet, eftersom vi skickar gratis CURIERUL ROMÂNESC till dem. Dessutom får nästan alla länsbibliotek i Rumänien var sitt gratis exemplar av tidskriften CURIERUL ROMÂNESC. Dessa informationer är tillgängliga i dag även för alla som läser rumänska genom vår tidskrifts elektroniska upplaga. (Alegeri 2006 în Suedia.) * I Sverige har det börjat bildas invandrarpartier (sid. 5-6). Tin Medjugorac, immigrant från Bosnien, ordförande för Invandrarpartiet, som är ett lokalt parti från Jönköping registrerat den 7 mars 2006, svarar på några frågor och motiverar orsaken till bildandet av ett sådant parti: "Invandrarna tycker att de traditionella partierna inte tar upp problemen som är viktiga för invandrarna i Sverige, för dessa är rädda att förlora de svenska väljarna", säger Tin Medjugorac. Vi presenterade även Invandrarpartiets stagar, program och kontaktpersoner. (Partidele tradi]ionale nu rezolv`...!) * Information från Försäkringskassan (sida 7): Sandra Lindfeldt informerar om försäkringen i EU, EES och Schweiz. (Îngrijirea medical` în UE, EES [i în Elve]ia. Del 3.) 3. Octavian Ciupitu presenterar kulturevenemang i Stockholm och i världen: * Nationalmuseum (sid ): "Konstnärspar", utställning som ägde rum mellan 2 mars och 14 maj 2006 och som presenterade 6 konstnärspar från olika länder. (Evenimente culturale la Stockholm). * Besök på Konstmuseet i Houston, Texas (sid ): ett väldigt rikt museum, med en stor samling

4 4 med de viktigaste konstnärerna från hela världen representerade, bland dem Constantin Brâncu[i. (În vizit` la Muzeul de Art` din Houston. Del 1.) 4. Andra ämnen behandlade i detta nummer: * Stockholm-Bukarest med Fiat Punto (sida 29): en bilresa från Stockholm till Bukarest, med en Fiat Punto, resa som ger mig mojlighet att berätta om händelser och människor som jag har känt, om livet under Ceau[escu, om hur och varför vi lämnade Rumänien, etc. I detta nummer: om hur det gick till när man sökte audiens för att söka blanketter för att få söka andra blanketter för att söka att emigrera från Rumänien! (Stockholm - Bucure[ti cu automobilul Fiat Punto: tur & retur. Del 9.) * Om Medusa (sid ): Under perioden 2 oktober februari 2005 var Medelhavsmuseet värd för utställningen "7000 år - skatter från Rumänien". Utställningens katalog hade på omslaget en bild som påstods vara Medusas huvud. Vi, på redaktionen, hade en annan åsikt än en historieprofessor från Rumänien angående det här påståendet. Vi tänkte undersöka inte bara om denhär bilden var Medusa eller snarast en sen feltolkning, men även det faktum att från de största allmänna lexikonen, religionslexikonen och böcker om religions- och konsthistoria, etc., man får väldigt ofta felaktig och konfys information, som förvirrar läsaren (min 15-åriga erfarenhet som informationsbibliotekarie har gett mig denna övertygelse). Och just ämnet Medusa skulle vara ett utmärkt exempel att bevisa denna teori på och att den där bilden, som fanns på den rumänska utställningens katalogomslag, inte var Medusa. Vi bestämde oss att Octavian Ciupitu, som är utbildad och praktiserande arkitekt, skulle demonstrera detta genom exempel från konsten, och jag skulle exemplifiera med texter från olika religionslexikon, mytologiböcker, från grekiska klassiker, etc. Ett sådant arbete blev i själva verket ett stort forskningsarbete, som kräver tid, kunskaper i religion, konst och litteraturhistoria, men också i andra språk, som grekiska, italienska, franska, svenska, engelska och rumänska. Octavian Ciupitu: Om Medusa (sid ). (Imaginea Meduzei în arta plastic` [i în arta decorativ`. Del 5.) Silvia Constantinescu: Om Medusa. (sida 24): Despre Meduza. Del 6.) * Octavian Ciupitu om Japans gamla arkitektur (sid ). (Octavian Ciupitu: Arhitectur` veche japonez`. Del 20.) * Om resan i Kina (sida 28) och intrycket av att se platser om vilka jag har studerat och läst. (Silvia Constantinescu: Am fost în }ara Dragonului! Del 2.) * Klockan som investering (sid ): Omega, biligare att köpa på auktion på Kaplans, Bolins, Bukowskis och Auktionsverkets klockauktioner. (Silvia Constantinescu: Ceasul ca bijuterie [i obiect de investesti]ie: Omega. Del 11.) CURIERUL ROMÂNESC, 2/2006, april-juni 2006: 1. Rumäner runt om i världen: * Victor Popescu, Constan]a-länets polischef, berättar (sid. 1, 9-10) om de problem som Constan]a-länet har särskild under sommaren när turister från hela världen kommer på semester, om polisarbetets förändring 17 år efter Ceau[escus fall och om förberedelserna inför Rumäniens inträde i EU. (Turi[tii trebuie s` aibe convingerea c` aici, pe litoral, sunt în siguran]`...) * Oförglömliga intervjuer (sida 2): Jag började för en tid sedan att publicera fragment ur intervjuer som jag hade gjort och redan publicerat i CURIERUL ROMÂNESC med exilrumäner före Ceau[escus fall. Orsaken till att jag började publicera om fragment ur dessa intervjuer är att de tillhör rumänernas nutida historia. De handlar om rumänernas exil förorsakad av kommunismen och Ceau[escus regering, om hur exilrumänerna agerade i exil, om deras organisationer, etc. Men dessa intervjuer var inte tillgängliga för rumänerna då, för tidskriften CURIERUL ROMÂNESC var förbjuden i Rumänien. De regeringar som kom efter Ceau[escus fall och de flesta parlamentariker var och är inte intresserade att berätta om exilrumänernas historia, för de själva är en del av det forna kommunistiska systemet, före detta kommunister och Ceau[escus forna anhängare. I detta nummer publicerades en del av intervjun med Alexandru {uga, exilrumän i Tyskland. Här tar jag upp delen om den rumänska ortodoxa kyrkans roll i exil. (Alexandru {uga: Românii sunt un popor religios!) * Liana Stanca (sid ), före detta sekreterare på den rumänska ambassaden i Sverige, fortsäter att berätta om de problem som hade uppstått på den rumänska ambassaden i Stockholm när hon anmälde till ambassadören Adrian Constantinescu att 4 anställda på ambassaden bedrar svenska staten... (Liana Stanca: Nimeni din MAE nu m-a ascultat...! Del 2.) * Om relationerna med vänner i Rumänien (sid ), om servicen på restauranger, i affärer, på olika hotell, om dagens mentalitet i Rumänien - reflektioner efter en resa i Rumänien i maj (Silvia

5 5 Constantinescu: Vacan]` în România. Del 1.) * Mariejenne Ciupitu (sid ), en av tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC grundare, i samtal med Doina Enos, båda av rumänsk ursprung, om exil, om konstnärslivet i Sverige, etc. (Doina Enos - artist` plastic` de origine român`.) * Om den frivilliga hjälpen (sida 30) som exilrumänerna gav och ger till olika rumänska organisationer för att komma i kontakt med svenska myndigheter, men också om nödvändigheten av en bedömning angående till vem hjälpen ges och vad man har för möjligheter att kontrollera om hjälpen används för att stödja utvecklingen av demokratin i Rumänien och att den inte förvandlas till förmåner för några chefer, etc. - tankar kring ett besök i Sverige hos Justitiekanslern gjort av några representanter från Juristernas Förbund från Rumänien. Detta besök och kontakten med JK förmedlades inte bara frivilligt av CURIERUL ROMÂNESC:s redaktörer, utan vi även betalade från egen ficka för att finansiera en del arrangemang för att besöket skulle bli lyckat. ("Ambasadori ai bun`voin]ei", pentru cine? Del 3.) * Om den nationalistiska andan (sida 30), arv från Ceau[escus tid, som manifesterar sig starkt i dagens Rumänien och även i andra länder, bl.a. i Sverige, om begreppen rumänskt, svenskt, invandrarkultur, etc. ( 100% române[te!" Ce înseamn` asta? Del 1.) * Trots hotelsebrev (sida 25) och vår misskreditering inför svenska myndigheter från rumänska ambassaden och rumänska regeringens "femte kolonn" i Sverige redan från 1980, vågade vi kritisera Ceu[escu och dem kring honom som hade makten och det inhumana systemet som rådde i Rumänien. Som följd blev vår tidskrift dels förbjuden i Rumänien och dels en fara för dem som skulle ha läst sådana SUBVERSIVA tidskrifter, för de utlandsrumäner som skulle ertappas att vara vår tidnings läsare inte skulle få inresetillstånd till Rumänien. Detta gjorde att rumänerna i Rumänien inte kunde, och en del av rumänerna i Sverige inte ville, läsa CURIERUL ROMÂNESC och inte fick veta vad som hade stått i tidskriftens sidor då. Vi tycker att det är vår plikt och att det är nödvändigt att ge möjlighet till dem som är intresserade av den nutida Rumäniens historia att få information om tidningens tidigare innehåll. Därför började vi redogöra för innehållet i de gamla numren av vår tidskrift från och med 1980 och fram till och med 1997 (året då vi började även ha den elektroniska upplagan som gav möjligheten till många fler att läsa CURIERUL ROMÂNESC), och i vissa fall även publicera "in extenso" artiklar som var av yttersta vikt för den rumänska exilens historia. Så skapades sidan: Från tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC historia. I detta nummer bl.a. om de rumänska fria fackföreningarna, om Gbg:s Amnestygrupp, om Rumänien, etc. (Din istoria publica]iei CURIERUL ROMÂNESC. Del 4.) 2. Olika aspekter av det svenska samhället. * 2006 var valår i Sverige (sid. 3-5). Inför valet ställdes 7 och samma frågor till alla riksdagspartier om invandrarnas situation i Sverige i framtiden. Svaren publicerades i den ordning vi fick in dem. * Svante Kilander (sid. 1, 8-9), Sveriges ambassadör i Rumänien, svarar på frågor om sina uppgifter som ambassadör i Rumänien, om bilaterala svensk-rumänska relationer och även om dagens situation och utvecklig i Rumänien. (În ultimii ani dezvoltarea României, ca [i în anii urm`tori, se remarc` printr-o accelerare a procesului de integrare în UE.) * Information från Försäkringskassan (sida 5): Sandra Lindfeldt informerar om hälsoförsäkringen i EU, EES och Schweiz. (Îngrijirea medical` în UE, EES [i Elve]ia. Del 4.) 3. Octavian Ciupitu presenterar kulturevenemang i Stockholm och i världen: * Nordiska Museet (sid ) presenterade 90 fotografier om Greta Garbo; utställningen ägde rum mellan 2 juni och 3 september. (Garbo s Garbos). * På Dansmuseet (sid ), utställningen om den stora svenska operastjärnan Birgit Nilsson. (Birgit Nilsson.) * Om vårauktionerna på Bukowskis och Auktionsverket (sid ). (La marile licita]ii de prim`var` de la Stockholm: Bukowskis; Stockholms Auktionsverk). * Besök på Konstmuseet i Houston, Texas (sida 19): ett väldigt rikt museum, med en stor samling med de viktigaste konstnärerna från hela världen representerade. (În vizit` la Muzeul de Art` din Houston. Del 2.) 4. Andra ämnen behandlade i detta nummer: * Xu Jian, Kinas ambassadör i Rumänien (sid. 1, 6-8), svarar på några frågor angående kinesiskrumänska relationer under de sista 50 åren, men framförallt om hur den kinesiska regeringen behandlar exilkineser och om samarbetet med dessa exilkineser. (Noi salut`m întoarcerea chinezilor iubitori de ]ar` din str`in`tate, ca s` ajute la dezvoltarea ]`rii prin cuno[tin]ele acumulate, prin finan]are.) * Stockholm-Bukarest med Fiat Punto (sida 29): en bilresa från Stockholm till Bukarest, med en Fiat

6 6 Punto, resa som ger mig mojlighet att berätta om händelser och människor som jag har känt, livet under Ceau[escu, hur och varför vi lämnade Rumänien, etc. I detta nummer, om hur det gick till på audiens till olika myndigheter för att få tillstånd att emigrera. (Stockholm-Bucure[ti cu automobilul Fiat Punto: tur&retur. Del 10.) * Octavian Ciupitu: Medusas bild i konst och dekorativkonst (sid ). (Imaginea Meduzei în arta plastic` [i în arta decorativ`. Del 6.) Silvia Constantinescu: Om Medusa (sida 24). (Despre Meduza. Del 7.) * Octavian Ciupitu, sista delen av "Japans gamla arkitektur" (sida 26-27). (Arhitectur` veche japonez`. Del 21.) * Om resan i Kina (sida 28) och intrycket av att se platser om vilka jag hade studerat och läst. (Am fost în }ara Dragonului! Del 3.) * Klockan som investering (sida 31): Denna gång Octavian Ciupitu presenterar märket BENRUS. (Ceasul ca bijuterie [i obiect de investi]ie: Compania Benrus. Del 12.) * G. Lenotre: Revolutionsdomstolen ( ) (sida 32). Översättning från franska av Octavian Ciupitu. Om franska revolutionen och dess konsekvenser. (Tribunalul revolu]ionar Del 1.) CURIERUL ROMÂNESC, 3/2006, juli-september 2006: 1. Rumäner runt om i värden: * Samtal med Daniel Ioni]` (sid. 9-12), före detta ambassadsekreterare vid den rumänska ambassaden i Sverige, om arbete på ambassaden, om samarbete med de svenska myndigheterna, om relationer med exilrumänerna i Sverige, etc. (Daniel Ioni]`: Am fost impresionat de corectitudinea suedezilor, precum [i de încrederea lor în cuvântul dat.) * Liana Stanca (sida 13), före detta sekreterare vid den rumänska ambassaden i Sverige, fortsätter berätta om de problem som hade uppstått på den rumänska ambassaden i Stockholm när hon anmälde till ambassadören Adrian Constantinescu att 4 anställda på rumänska ambassaden bedrar svenska staten... (L.Stanca: Nimeni din MAE nu m-a ascultat...! Del 3.) * Oförglömliga intervjuer (sida 2). I detta nummer: Horia Gerorgescu, rumänsk diplomat som gick i exil i England, talar om exilens politiska betydelse och exilrumänernas organisationer. (Horia Georgescu: Numai o colaborare 'ad hoc' poate servi cauza comun`!) * Om relationerna med vänner i Rumänien (sid ), om servicen där på restauranger, i affärer, på olika hotell och framför alt om dagens mentalitet i Rumänien, 17 år efter Ceau[escus fall. (Vacan]` în România. Del 2.) * Om den frivilliga hjälpen (sida 30) som exilrumänerna gav och ger till olika rumänska organisationer för att komma i kontakt med svenska myndigheter. ("Ambasadori ai bun`vointei", pentru cine? Del 4.) * Om den nationalistiska andan (sida 30), arv från Ceau[escus tid, som manifesterar sig starkt i dagens Rumänien och även i andra länder, bl.a. i Sverige, om begreppen rumänskt, svenskt, invandrarkultur, etc. ( 100% române[te!" Ce însemna asta? Del 2.) * Från tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC historia (sida 25). I detta nummer om Nicolae Ceau[escus och Elena Ceau[escus besök i Sverige 1980 återspeglat i den svenska pressen. (Solie din RSR în focul presei suedeze. Del 5.) 2. Olika aspekter av det svenska samhället. * Vi testade (sida 6) om rätten att ångra sig efter poströstningen och rösta på nytt i Sverige fungerar verkligen i praktiken. Och vi konstaterade att det funkar! Ett reportage gjort i vår vallokal. * Vi följde Invandrarpartiets valresultat (sida 6) och frågade Tin Medjugorac om valet och framtidsplaner. (Chiar dac` n-am avut multe voturi, a meritat s` încerc`m!) * Kortfattat om det svenska valresultatet (sida 6). * Information från Försäkringskassan (sida 6): Sandra Lindfeldt informerar om försäkringen i EU, EES och Schweiz. (Îngrijirea medical` în UE, EES [i Elve]ia. Del 5.) 3. Octavian Ciupitu presenterar kulturevenemang i Stockholm och i världen: * Nationalmuseum (sid.16-18): utställningen Naturens spegel. (Oglinda naturii.) * Besök på Konstmuseet i Houston, Texas (sid ): ett väldigt rikt museum, med en stor samling med de viktigaste konstnärer från hela världen. (În vizit` la Muzeul de Art` din Houston. Del 3.) 4. Andra ämnen behandlade i detta nummer: * Christer Fuglesang (sid. 1, 3) - den förste svenske astronauten på väg till ISS. Intervju per telefon mellan Christer Fuglesang i Houston och mig i Stockholm. Christer berättade om sitt arbete, om

7 7 nödvändigheten av samarbete mellan ESA och NASA och om resorna till Månen. (Eu nu eram în mod concret hot`rât s` devin astronaut, dar am avut întotdeauna [i gânduri despre faptul c` a[ vrea s` c`l`toresc în Spa]iu!) * Marc Ciupitu (sid. 4-5), medlem i CURIERUL ROMÂNESC:s redaktion och själv anställd vid NASA, presenterade den tekniska delen i samband med Christer Fuglesangs resa till ISS. (Christer Fuglesang - primul astronaut suedez în drum spre Sta]ia Spa]ial` International`, ISS.) * Det började på ebay... (sid. 7-8) Samtal med Mikael Rufli om handeln med ädelstenar och juveler på ebay och på auktion. (A început la ebay... Dac` pl`te[ti cu bani fal[i, te aresteaz` poli]ia, dac` îns` la licita]ii în Stockhom ]i se vând diamante false, este OK? Del 1.) * Stockholm-Bukarest med Fiat Punto (sida 29): I detta nummer fortsätter jag berätta om hur det gick till på audiens hos olika rumänska myndigheter för att få tillstånd att emigrera. (Stockholm-Bucure[ti cu automobilul Fiat Punto: tur&retur. Del 12.) * Octavian Ciupitu: (sid ) Medusas bild i konst och dekorativkonst.(imaginea Meduzei în arta plastic` [i în arta decorativ`. Del 6.) * Silvia Constantinescu (sida 24): Om Medusa. (Despre Meduza. Del 7.) * Octavian Ciupitu (sid ): Gammal arkitektur i Beijing (Arhitectur` veche din Beijing. Del 1.) * Om resan i Kina (sida 28) och allt som jag såg under den korta, men lärorika resan. (Am fost în }ara Dragonului! Del 3.) * Klockan som investering (sida 31): Paul Buhré (1). (Ceasul ca bijuterie...: Paul Buhré. Del 13.) * G. Lenotre: Revolutionsdomstolen ( ) (sida 32). Översättning från franska av Octavian Ciupitu. Om franska revolutionen och dess konsekvenser. (Tribunalul revolu]ionar Del 2.) CURIERUL ROMÂNESC, 4/2006, oktomber-december 2006: 1. Rumäner runt om i världen: * Intervju med Iolanda Nanu (sid. 1, 6-7), manger för Hotel REX i Mamaia, om hennes arbete i kundens tjänst. (Iolanda Nanu: Hotelul Rex, considerat din totdeauna regele litoralului românesc...) * Adrian Iorgulescu, kulturminister i Rumänien (sid. 1, 8-9), svarar på frågor om vad som menas med "rumänsk kultur", "nationell kultur" och "kultur" i allmänhet. (Sus]in cu t`rie c` rapsozii vechiului regim sunt cel pu]in la fel de culpabili ca...) * Sarmizia Fetcu, pressansvarig vid länspolisen i Constan]a (sid. 1, 9, 13), berättar om hennes arbete som kvinna i ett sådant mansdominerat yrke. (Sarmizia Fetcu: În România, poli]ia continu` s` fie privit` ca o institu]ie rece...) * Liana Stanca (sida 13), före detta sekreterare vid den rumänska ambassaden i Sverige, berättar om de problem som hade uppstått på den rumänska ambassaden i Stockholm när hon vågade anmäla till ambassadören Adrian Constantinescu att 4 anställda på ambassaden bedrog svenska staten. (Liana Stanca: Nimeni din MAE nu m-a ascultat...! Del 4.) * Oförglömliga intervjuer och artiklar (sida 2): I detta nummer presenterar jag en artikel som rabbinen dr. David {afran hade skickat till vår redaktion och blev publicerad 1981: "Sveriges chefrabbin", en artikel om hur Rumäniens chefrabbin, Moses Rosen, bjöd dr. Kurt Wilhelm, Sveriges chefrabbin, till Rumänien och hur denna korrumperades av Moses Rosen med dyrbara presenter. Artikeln är av väldigt stor betydelse därför att denna artikeln publicerades enbart i tidskriften CURIERUL ROMÂNESC, för ingen annan tidskrift var viljig att publicera den, just på grund av att dr. rabbin David {afran var antikommunist och hade suttit i kommunistiska fängelser i Rumänien. ({ef Rabinul Suediei.) * Om relationerna med vänner i Rumänien (sid ), om servicen där på restauranger, i affärer, på olika hotell och framför allt om dagens mentalitet i Rumänien... (Vacan]` în România. Del 3.) * Octavian Ciupitu (sida 3) recenserar artikeln skriven av Andrei B`din och Adriana Tomosevici, som arbetar på den rumänska tidningen "Evenimentul Zilei", om Rumäniens nuvarande ambassadör i Sverige, Victoria Popescu, som avslöjas av dessa två att ha varit utbildare fram till den 22 december 1989 vid rumänska kommunistiska partiets partiskola kallad {tefan Gheorghiu. ( Evenimentul Zilei. Ambasadorii lui {tefan Gheorghiu.). Detta avslöjande är berättigat på grund av det faktum att ambassadören Victoria Popescu inte har deklarerat i sitt offentliga CV att hon hade arbetat som utbildare vid denna kommunistiska partiskola, utan där står att hon hade arbetat vid något som hon kallar för Academy of Social and Political Affairs och som inte har existerat. Detta kan innebära att ambassadör Victoria Popescu hade deklarerat falskt i sitt CV. Ambassadörens Victoria Popescu CV kan läsas på Internet på rumänska departementets server med URL:

8 8 I CURIERUL ROMÂNESC nr. 1/ 2005 publicerades en intervju som jag hade gjort med Rumäniens nya ambassadör i Sverige, Victoria Popescu. Hon sade då bl.a. att "att vara medlem i kommunistiska parti det var bara en TREND". Med utgångspunkt från min intervju, berättade de två journalisterna för de rumänska läsarna i Rumänien om hennes påstående och samtidigt avslöjade de Victoria Popescu, som dolde att hon hade varit lärare vid det rumänska kommunistiska partiets propagandaskola "{tefan Gheorghiu". Partiskolan "{tefan Gheorghiu blev fördömd i den så kallade "Tism`neanu-rapporten" (Rapoortul Tism`neanu), antagen av den rumänska riksdagen i december 2006, som den rumänska kommunismens viktigaste propagandaredskap. I "Tism`neanu-rapporten" fördöm-des den kommunistiska regimen i Rumänien som en "kriminell regering, från början till slut", som hade skickat över 2 millioner rumäner till döden. Partiskolan "{tefan Gheorghiu", som utbildade partiaktivister för det rumänska kommunistiska partiet, utpekas där att ha varit ett viktigt redskap för utövandet av den kommunistiska diktaruren i Rumänien. Det här avslöjandet blev också grunden till Dan Shafrans år 2005 och Victor Ni]us år 2006 illvilliga utlåtanden om tidskriften CURIERUL ROMÂNESC till svenska Statens Kulturråd. Dessa utlåtanden är fulla med förtal och lögner om redaktörerna vid tidskriften CURIERUL ROMÂNESC, gjorda, som vi bedömer på goda skäl, på uppdrag av den rumänska ambassadören Victoria Popescu, som skulle således straffa oss vid CURIERUL ROMÂNESC:s redaktion för avslöjandet av hennes kommunistiska förflutna. Förresten, efter sitt illvilliga utlåtande mot oss till förmån för ambassadören Victoria Popescu år 2005, blev Dan Shafran anställd året 2006 som direktör för Rumänska Kulturinstitutet i Stockholm, tjänst för vilken det krävdes ambassadörens godkännande och som är direkt underställd samma ambassadör, som är hans direkta chef i Stockholm. Vi anser att detta är lönen för mödan Dan Shafran har fått från ambassadör Victoria Popescu för hans förtal mot oss till hennes förmån i utlåtandet från 2005 till svenska Statens Kulturråd. 2. Olika aspekter av det svenska samhället. * Som svar på vår ansökan om produktionsstöd för år 2007 (sid. 4-5), ställde sig Statens Kulturråd bakom referensgruppens för stöd till kulturtidskrifter förslag att ge avslag för CURIERUL ROMÂNESC, med motiveringen att "utgivningen är av mycket ojämn kvalitet". Eftersom motiveringen var ganska oklar, sökte vi närmare förklaring om vad som egentligen menades med "ojämn kvalitet". På så sätt fick vi veta att två personer som pratar rumänska, Dan Shafran och Radu Ni]u / Victor Ravini, hade fått i uppdrag av referensgruppen att granska tidskriftens innehåll 2005 och respektive Dan Shafrans och Radu Ni]u / Victor Rvinis utlåtanden var grunden till svenska Statens Kulturråds avslag. Att svenska Statens Kulturråds referensgrupps beslut grundades på dessa två personers utlåtanden, som inte var objektiva och vetenskapliga analyser, utan rena rama förtal (något som man kan inse blott man läser dem på svenska och utan att kunna rumänska för att jämföra med vad som det egentligen står i vår tidskrift), chockerande oss mera än själva utlåtandena skrivna av Dan Shafran och Ni]u / Ravini. Vi viste att Dan Shafran förtalar även andra exilrumäner och detta att de förtalade oss, tidskriftens redaktörer, var inte något nytt, men att svenska Statens Kulturråd, en svensk kulturinstitution, använder stig av sådana personer för sina bedömningar, det var chockerande för oss och något som vi inte kunde acceptera. Vi tyckte att det var nödvändigt att med dokument avslöja orsaken till Dan Shafrans och Ni]u / Ravinis illvilliga utlåtanden, vem som ligger bakom förtalet, i vilket syfte och vilket intresse Dan Shafran hade i att förtala oss. Detta resulterade i första artikeln i detta avslöjande serie, skriven av Octavian Ciupitu. (Dan Shafran [i Victor Ravini / Radu Ni]u calominaz` publica]ia CURIERUL ROMÂNESC [i pe redactorii ei. Pentru cine [i pentru ce? Del 1.) 3. Octavian Ciupitu presenterar kulturevenemang i Stockholm och i världen: * Nationalmuseum (sid ): Naturens spegel. (Oglinda naturii.) * Besök på Konstmuseet i Houston, Texas (sida 16): ett väldigt rikt museum, med en stor samling i vilken är representerade de viktigaste konstnärerna från hela världen. (În vizit` la Muzeul de Art` din Houston. Del 3.) 4. Andra ämnen behandlade i detta nummer: * Det började på ebay... (sida 26) Samtal med Björn Carlsson, gemmolog, om handeln med ädelstenar och juveler på ebay och på auktioner i Sverige, om ärligheten i den här branschen, etc. (A început la ebay... Dac` pl`te[ti cu bani fal[i, te aresteaz` poli]ia, dac` îns` la licita]ii în Stockholm ]i se vând diamante false, este OK? Del 2.)

9 9 * Stockholm-Bukarest med Fiat Punto (sida 25): I detta nummer fortsätter jag berätta om hur det gick till på audiens hos olika rumänska myndigheter för att få tillstånd att emigrera. (Stockholm-Bucure[ti cu automobilul Fiat Punto: tur&retur. Del 12.) * Om Medusa (sid ): Octavian Ciupitu ( Imaginea Meduzei în arta plastic` [i în arta decorativ`. Del 7.) * Silvia Constantinescu (sida 22) (Despre Meduza. Del 8.). * Octavian Ciupitu (sida 23): Äldre kinesisk arkitektur i Beijing. (Arhitectur` veche din Beijing. Del 2.) * Om resan i Kina (sida 24) och allt som jag såg under den korta, men lärorika resan. (Am fost în }ara Dragonului! Del 4.) * Silvia Constantinescu: Klockan som investering (sida 28): Paul Buhré, 2. (Silvia Constantinescu: Ceasul ca bijuterie [i obiect de investi]ie: Paul Buhré. Del 14.) * G. Lenotre: Revolutionsdomstolen ( ) (sid ). Översättning från franska av Octavian Ciupitu. Om franska revolutionen och dess konsekvenser. (Tribunalul revolu]ionar Del 3.) II. Den elektroniska utgivningen av tidskriften CURIERUL ROMÂNESC Från och med den 1:a januari 1997 kommer vi ut med en elektronisk upplaga av CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) som vi publicerar på Internets WWW. I Sverige har många personer och de flesta bibliotek möjligheten i dag att utnyttja Internets WWW. Detta gör att flera människor har möjligheten att läsa delar av de viktigaste artiklarna som publiceras i CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN). Under 2006 var det också möjligt för alla att läsa selektivt tidskriften på Internet. Tanken är att sprida ut en bredare information om Sverige både bland rumänsktalande som bor i Sverige, men också bland de som bor runt om i världen och som har tillgång till Internets WWW. Även om Dan Shafran och Radu Ni]u lögnaktigt anmäler i sina utlåtanden till svenska Statens Kulturråd att tidskriften CURIERUL ROMÂNESC är av "tveksamt värde för exilrumäner" och att det inte finns något intresse för rumänerna att läsa tidskriften CURIERUL ROMÂNESC, visar besökssta-tistiken att vi hade minst internetläsare per dag under hela Som bevis bifogar jag en inter-netstatistik. Detta är det bästa beviset att tidskriften är av stort intresse för de som läser rumänska runt om i världen! III. Övriga uppgifter. * Bibliotek med böcker från exil. Det bibliotek med rumänska böcker och tidskrifter utgivna i exil som vi grundade redan 1998 blev större för vi utökade intressearian och kompletterade den även med andra böcker från Rumänien som handlade om Rumänien, om Rumäniens grundlag, etc. * Personinriktad hjälp till äldre, efter behov. Redan från starten har CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) fungerat som en länk mellan rumänerna som bor i Sverige och de rumäner som bor runt om i världen och vi har kommit till hjälp för de som blev lidande. Vi tänker fortsätta med detta även nästa år och med större krafter. I slutet av 2005 drabbades vi av ett ovanligt allvarligt och otrevligt datahaveri. Även i 2006 hade vi problem av detta slag, som vi är övertygade att de inte kom från tomma intet! För att kunna fortsätta arbetet blev vi tvungna att köpa nya datorer och andra tekniska verktyg, som kostade mycket pengar, som vi inte hade. Vi blev tvungna att låna pengar från olika banker, för att kunna köpa nya arbetsverktyg och fortsätta arbetet. Eftersom tidskriften CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) är en ideell förening, lånar ingen ut pengar till tidskriften. Därför fick vi bara låna pengar i mitt eget namn. Det är väldigt mycket arbete med tidskriften, inte minst för alla artiklar som vi själva skriver och som kräver mycket undersökning, men även med andras artiklar som vi publicerar. Tidskriften består av 32 sidor tryckta med typsnitt storlek 8, men i själva verket, om vi skulle skriva med typsnitt storlek 12, som man brukar använda i vanliga tidskrifter, skulle CURIERUL ROMÂNESC (RUMÄNSKA KURIREN) ha textsidor. Jag understryker detta för att visa att det krävs väldigt mycket arbete och forskning för att ge ut en tidskrift som den här. Vi skriver med typsnitt storlek 8 för att få ner antalet sidor och på så sätt minska porto- och tryckerikostnaderna, för vi tycker att man ska ha många och varierade artiklar som

10 10 ska vända sig till olika intressegrupper. IV. OM REDAKTIONENS KOMPETENS: * Dan Shafran, som har som utbildning en fil.lic. och doktorandutbildning båda i engelska spraket från Rumänien, men absolut ingen offentligt dokumenterad universitetsutbildning i rumänska språket och ingen som helst dokumenterad utbildning från Sverige [med dåliga språkkunskaper i svenskan som följd, som uppenbaras i offentliga sammanhang - här är ett exempel ur Dan Shafrans utlåtande till svenska Statens Kulturråd 2005, (citat): "Tvärtom, Curierul Românesc utnyttjar ibland den lila (sic!) makt den har för rena personangrepp och desinformation"], har anmält tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC redaktörer i sitt utlåtande till svenska Statens Kulturråd 2005 för att stilen är så klumpig, ordförrådet så fattigt och språket så ovårdat och bristfälligt, något som är att betrakta som rent förtal. Dan Shafran saknar formell universitetskompetens i rumänska språket och därför är hans utlåtande utan vetenskaplig grund.dan Shafrans CV finns att läsa på Internet på rumänska utrikesdepartementets server, med URL: * Radu Ni]u / Victor Ravini, som enligt boken Dic]ionar de literatur` român` contemporan` (Samtida rumänsk skönlitteratur en uppslagsbok) av Marian Popa, Bukarest 1977, sid. 389, uppslagsord NI}U, har en fil.lic. i tyska språket från Rumänien, dock ingen offentligt dokumenterad universitetsutbildning i rumänska språket från Rumänien och ingen som helst offentligt dokumenterad utbildning från Sverige, har anklagat tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC redaktörer i sitt utlåtande till svenska Statens Kulturråd 2006 för (citat) "felaktiga kunskaper,... och felaktigt (sic!) användning av (rumänska) språket", något som är att betrakta som rent förtal. För det första, saknar Radu Ni]u / Victor Ravini formell universitetskompetens i rumänska språket för att vara kvalificerad att yttra sig om hur vi använder detta språk i vår tidskrift. För det andra, ger Radu Ni]u / Victor Ravini här exempel på egna felaktiga kunskaper i och felaktig användning av svenska språket, när han skriver felaktigt användning i stället för felaktig användning. * Alla tidskriftens CURIERUL ROMÂNESC redaktörer har universitets- och/eller högskole-utbildning, dels från Rumänien och dels från länder som Sverige, Schweiz och USA - och detta återspeglas i tidskriftens språkligt och innehållsmässigt högkvalitativa innehållsmaterial. Jag hänvisar till de av redaktörernas meritförteckningar som för närvarande kan ses på Internet på följande adresser: 1. Silvia Constantinescu: 2. Octavian Ciupitu: 3. Anne-Marie Ciupitu: 4. Marc Ciupitu: 5. Theo Ciupitu: Silvia Constantinescu, ansvarig utgivare.