10 steg. för ny industrialisering av Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 steg. för ny industrialisering av Sverige"

Transkript

1 10 steg för ny industrialisering av Sverige

2 steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj

3 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins och statens gemensamma insatser på innovationsförmåga, konkurrenskraft och nya industrijobb. När de svenska företagen möter den tuffaste konkurrensen på världsmarknaden handlar det om att kunna leverera de bästa, hållbaraste och mest användbara produkterna. Man måste kunna leverera i tid och till ett pris som motsvarar kundens förväntningar. Det kan låta självklart, men det kräver enormt skickliga företagsledare, exportsäljare, produktutvecklare, produktionstekniker, yrkesarbetare och alla andra som ingår i produktionskedjan från ax till limpa. Industrijobben Industrin Och svenska industriföretag är bra på det här! Vårt lilla 2013 land har lyckats utveckla världsledande företag inom en rad olika branscher. Från stora AB Volvo som är världens största tillverkare av tunga lastbilar, till det lilla nischföretaget Munkfors AB som tillverkar sågblad för bland annat styckning av kött, och många andra. Svensk industri har en stolt historia och rankas i dag bland de främsta när det gäller effektivitet, innovationsförmåga, kundanpassning och hållbarhet. För några år sedan upplevde industrin sin värsta kris sedan 1930-talet. Välskötta framgångsrika företag drabbades av en finanskris med vars konsekvenser vi fortfarande brottas. I dag har vi passerat det akuta skedet men ännu har företag svårare att få lån till investeringar de behöver göra och efterfrågan på företagens produkter är fortfarande inte helt tillbaka på nivån före krisen. Det vi framför allt ser är en arbetslöshet som envist biter sig fast runt åtta procent av arbetskraften. En strategi för att vidareutveckla svensk industri är en väsentlig del i hela Sveriges framtidsplan. Utan industriell styrka och förnyelse tappar Sverige förmåga att utveckla vårt land. Sverige måste öka sina investeringar i utrustning och anläggningar, i mänsklig kunskap och kompetens, i forskning och utveckling och i infrastruktur. IF Metall vill ha en aktiv industripolitik för jobben, för industrin och för Sveriges framtid. 1

4 Innehållsförteckning Behövs en aktiv industripolitik? Forskning och innovation Produktion som en kärnkompetens Utveckla starka industriella miljöer Kunskap och kompetensförsörjning En effektivare arbetsmarknad Skapa enighet kring industrin energibehov Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Kapitalförsörjning Långsiktigt ägande Främja fri och rättvis handel Industrins utveckling Produktion Produktivitet Investeringar FoU Lönsamhet Sysselsättning Kommentar till industrins utveckling

5 Behövs en aktiv industripolitik? Alliansregeringen har under lång tid inte velat samtala med industrin om dess behov för att stå starka i konkurrensen med företag från andra länder. Under krisen 2008/2009 var Sverige bland de sämsta att stötta sin industri, de åtgärder som gjordes var ineffektiva och följden blev att svenska företag också hade svårare att ta vara på uppgången när den till slut kom. Regeringens analys var att företagen skulle klara krisen på egen hand, trots att det inte var hos industrin som orsakerna till finanskrisen fanns. Under 2000-talet har Sveriges tappat kraftigt inom framtidsbranscher som till exempel telekommunikation och läkemedel. Kontrollen över flera av våra stora företag har flyttat utanför Sverige och återväxten av ny industri har varit svag. Sverige behöver se om sitt hus och säkerställa att vi även i fortsättningen har en stark industri som kan bära upp vår fortsatta utveckling. Allt fler betonar nu vikten av en regering som skapar bra förutsättningar för sin industri. Industrins exportinkomster betalar en stor del av vår välfärd och när industrin sviktar får resten av ekonomin stora problem. Industrin behöver ett brett investeringsprogram i nya innovationer och anläggningar, i kunskaper och i utbyggnad av infrastruktur. Det fodrar samverkan mellan staten och företagen. Regeringens och statens roll är att skapa bra förutsättningar för företagens investeringar och att ta ett huvudansvar för att vi har ett utbildningssystem i toppklass. Här finns mycket kvar att göra. Det handlar om satsningar på forskning och innovationer som på kort och lång sikt kan omvandlas till nya material och produkter som företagen kan tillverka. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland arbetar man med nationella strategier för att få industrin att växa. Det handlar också om goda möjligheter att handla med andra länder, en utbyggd infrastruktur och, till exempel, i våra storstadsområden om att bygga bostäder så att människor kan flytta dit jobben finns. En nyckelfråga är statens ansvar för en väl fungerande energiförsörjning. Stora delar av svensk industri är på ett avgörande sätt beroende av stabil tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den nuvarande hållningen, att staten inte tar några initiativ för att säkra framtida energiförsörjning, måste brytas. En aktiv industripolitik betyder också att regeringen är beredd att stötta företag att agera långsiktigt även när de råkar i svårigheter. Ett exempel är den svenska personbildindustrin som hade det särskilt svårt under krisen för några år sedan. När de amerikanska ägarna GM och Ford deklarerade att Volvo och Saab skulle säljas var regeringen mycket snabb att meddela att den inte, i något läge, ville riskera några skattemedel för att få till stånd en bra industriell lösning. IF Metall tog samtidigt initiativ till de så kallade krisavtalen som kom att rädda uppemot jobb inom den svenska industrin. I det akuta läget avstod regeringen även här att agera för att stötta sin industri. IF Metall vill se en politisk insikt och en vilja hos Sveriges regering att engagera sig för långsiktig och hållbar utveckling av den svenska industrin. Därför föreslår vi 10 steg för en ny industrialisering i Sverige. 3

6 1. Forskning och innovation Satsningar på forskning och innovation hör till överlevnadsvillkoren för industrin. Företag som misslyckas med produktutveckling och att ta tillvara fördelar av ny teknik slås obönhörligen ut. Sverige har länge haft en tätplats bland världens länder när det gäller både företagens satsningar och den forskning som staten bedriver vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Under de senaste åren har Sverige dock fallit tillbaka. Flera av de största företagen har gjort neddragningar eller koncentrerat sin forskning och utveckling (FoU) till andra länder. Staten har inte i tillräcklig omfattning värnat om att företagen behåller forskning i Sverige och företagens ledningar har inte haft Sverige som en självklar prioritering i dessa strukturbeslut. Vi behöver se till att Sverige inte fortsätter att tappa avancerad forskning och i stället öka de gemensamma satsningarna mellan företagen och staten. Inte minst behövs bättre verktyg för att få små och medelstora företag att satsa mer på forskning och produktutveckling. Industriforskningsinstituten spelar en mycket viktig roll både som utvecklingspartner till de större företagen inom viktiga teknikområden och för de mindre företagen som hubbar att hämta ny teknik till produkter och produktionsteknik. IF Metall vill utveckla samarbetet mellan universitet, industriforskningsinstitut och industriföretag för att öka Sveriges innovationskraft. Ett nationellt innovationsråd som initierar och leder diskussionen om nationella prioriteringar inom innovations- och forskningsområdet. Samverkan med näringslivet ska vara en viktig faktor vid statlig resurstilldelning till tillämpad forskning vid högskolor. Tydligare förutsättningar för industriforskningsinstituten att utveckla demonstrationsmiljöer och stödfunktion för företagens deltagande i EUforskningssamarbete. Stärk de strategiska innovationsområdena (SIO) som modell för samverkansprogram med industrins behov i fokus. Utforma en handlingsplan för offentlig upphandling av innovationer. Regeringen bör ställa tydliga krav på användning av innovationsupphandling. Forskning inom försvarsteknik bör öka för nationell säkerhet och industriell nytta. 4

7 2. Produktion som en kärnkompetens Många företag har under senare decennier valt att outsourca delar av sin verksamhet till andra företag i stället för att utföra den i egen regi. Ibland kan fördelar uppnås genom att mer specialiserade företag är effektivare inom vissa delar av produktionskedjan. Andra gånger baseras outsourcingbeslutet tyvärr på dåliga underlag där företaget inte riktigt vet vilka verksamheter som är mest avgörande för den egna lönsamheten och därmed strategiskt viktiga att själv kontrollera. Erfarenheterna av outsourcing har varit blandad och i dag ser vi exempel på hur företag väljer att flytta hem verksamhet igen. En ny trend av återindustrialisering kan ses i flera länder och man börjar återupptäcka att förmåga att själva kunna tillverka kan vara central för företagets utveckling. Fler har fått upp ögonen för nackdelarna av att en så stor del av produktionen tidigare flyttats till låglöneländer. När produktionen försvunnit har också grunden för forskning och utveckling och även företagens huvudkontor försvagats. Den utvecklingen har inte gynnat Sverige som industriland. Trenden behöver vändas, men det är inte de gamla jobben som kommer tillbaka. De företag som satsar på låga löner och relativt enkla jobb kommer att slås ut i konkurrensen. Framtidens industriarbeten måste vara mer kvalificerade än de som försvann. Produktionsjobben kräver redan i dag mer utbildning av de som utför dem när organisation och teknik har förändrats. Arbetsorganisationen betonar alltmer allas medverkan i förbättrings- och utvecklingsarbete. IF Metall arbetar tillsammans med arbetsgivare och industriföretag för att med flaggskeppsfabriker som föredömen få andra företag att utveckla konkurrensfördelar inom organisation och kompetens. IF Metall vill se satsningar på avancerad industriproduktion och hållbara arbeten där anställda kan utvecklas. Utmana de globala företagen att investera i avancerad produktion i Sverige med utgångspunkt i kvalificerade yrkeskunskaper, världsledande automationsteknik och avancerat systemkunnande. Samla högskolans och forskningsinstitutens resurser inom produktionssystem och produktionsteknik till ett nationellt virtuellt kompetenscentrum för produktionskunnande i världsklass. Utveckling av arbetsorganisationen med bredare ansvar och utvecklingsuppgifter skapar hållbara industriarbeten och mer konkurrenskraftiga företag. Ett forsknings- och innovationsprogram där företag och akademiinstitut tillsammans finansierar utveckling av avancerade produktionssystem. Satsa på utveckling av produktivitet och kvalitet i mindre företag som driver egna produkter eller är underleverantörer. Utbildningssatsning inom produktionssystem på olika nivåer, bland annat yrkesarbetare, produktionstekniker och ingenjörer. 5

8 3. Utveckla starka industriella miljöer I högre grad än i de flesta länder finns industrin i Sverige utspridd över stora delar av landet. Det går tillbaka på vår industriella historia med stark koppling till utvinning och förädling av råvaror, men det har också starkt bidragit till att Sverige har förhållandevis låga inkomstskillnader mellan olika regioner. Industrin är i regel navet för den regionala ekonomin och när en region drabbas av en större industrinedläggning sätter det stora spår i utvecklingen för övriga sektorer. Det finns ett starkt intresse att utveckla och underhålla den industriella miljön som gör att det är attraktivt för industriföretag att fortsätta att utveckla sin verksamhet på de orter där de finns i dag. Ofta har större företag på en ort genom strukturomvandlingen, till exempel outsourcing, delats upp. Typiskt finns därför en växande andel mindre och några medelstora företag på varje ort som tidigare dominerades av en eller ett fåtal arbetsgivare. Bland dessa företag finns ofta några som är riktigt framgångsrika och som utövar en positiv påverkan på regionen runt omkring. Dessa företag är en viktig kraft och brygga för andra industriföretags utveckling. Som dragloksföretag kan de bidra till att fler företag i regionen tar steget till världsklass, exempelvis genom att ställa krav på utveckling av sina underleverantörer. Det kan handla om ökat ansvar för produktutveckling, effektivare produktion och ökad kompetens hos de anställda. När många företag tillsammans har ambitionen att lyfta sig inom dessa områden skapas en positiv effekt som alla har nytta av. Detta genom högre målsättning för den egna verksamheten och genom att gemensamt skapa en mer avancerad och varierad arbetsmarknad för välutbildad personal. Med kommunens och de regionala myndigheternas och företagsorganisationernas samverkan bygger man på så sätt en industriell miljö med världsklass som mål. I ett längre perspektiv blir regionen intressant, både för nyetableringar och utveckling av befintliga industriföretag med starka spridningseffekter till andra sektorer och företag. IF Metall vill verka för att utveckla starka industriella miljöer med många olika typer av industri- och tjänsteföretag. Förtydliga dragloksföretagens roll och egenintresse av att bidra till utveckling av fler kvalificerade industriföretag i regionen. Samla de företagsstödjande organisationerna så att det skapas resurser för samordning av initiativ som stärker de industriella miljöerna. Viktiga åtgärder handlar om bättre utbildningsmöjligheter, tätare kontakter med forskning, bättre infrastruktur och ett närmare samarbete mellan företagen, både i leverantörsförhållanden och kring andra typer av gemensamma behov. En naturlig utgångspunkt för kommuner, myndigheter och organisationer ska vara de behov som definieras av företagen själva. 6

9 4. Kunskap och kompetensförsörjning Industrin har problem att rekrytera tillräckligt många unga för att klara de kommande årens behov av nya medarbetare. Svårigheterna finns i ungdomars insikter om vad industrijobben innebär för möjligheter och att gymnasieskolans yrkesutbildningar tappat i attraktionskraft efter gymnasiereformen Industrin bär en del av ansvaret för ungdomarnas ointresse och måste förbättra industriarbetets attraktivitet. Företagen måste investera mer i sina anställda. Staten och kommunerna måste samtidigt se till att utbildningssystemet kan samverka nära med företagen och att resurser finns för gemensamt utvecklingsarbete. Industrins partsgemensamma arbete med Teknikcollege är ett föredöme och en utgångspunkt för ytterligare åtgärder som kan stärka industrins kompetensförsörjning. Brett erkända system för kompetenskartläggning och validering är en viktig förutsättning för industrins kompetensförsörjning och för en god matchning och rörlighet på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalen erbjuder en kompletterande rekryteringsväg för industrin genom att rekrytera unga vuxna som saknar teknisk yrkesutbildning. IF Metall har träffat dessa avtal med sina motparter inom flertalet av våra branscher. IF Metall anser att utbildningssystemet behöver ta en tydlig utgångspunkt i behoven i företagen och samarbeta med industrins parter. Det behövs en tydligare kommunikation med ungdomar och vuxna om hur utbildningsvägarna till yrken inom industrin ser ut, likaså hur den fortsatta yrkesutvecklingen och olika karriärsvägarna ser ut. Snabba åtgärder för att rätta till flaskhalsar i utbildningssystemet: permanenta Yrkesvux och utöka Yrkeshögskolan. Bjud in branscherna/parterna att tillsammans bidra med ett större gemensamt ansvarstagande för yrkesutbildningens kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. Mer kompetensutveckling och betydligt större systematik i företagens arbete med utbildning av den egna personelen kommer att krävas när konkurrensen med andra sektorer om arbetskraften intensifieras. Branscher bör utveckla Validering av yrkeskunskaper som stöd för kompetensutveckling och en effektivare arbetsmarknad. Staten bör främja ett utvecklingsarbete inom validering. 7

10 5. En effektivare arbetsmarknad Arbetslösheten har stigit kraftigt i Sverige och i dag är allt fler långtidsarbetslösa med små möjligheter att få ett arbete. Samtidigt har många företag svårt att tillsätta de platser som faktiskt är lediga. Inom viktiga yrkesområden för industrin saknas arbetssökande med eftersökt erfarenhet eller kunskap. Många arbetslösa saknar i dag gymnasieutbildning vilket alltmer blivit en grundförutsättning för att kunna ta de flesta jobb som blir lediga. Arbetsmarknadspolitiken behöver liksom utbildningspolitiken mer utgå från arbetsplatsernas kompetensbehov. Betoningen att Arbetsförmedlingen ska prioritera de som står längst ifrån arbetsmarknaden gör att arbetsgivares intresse av att anställa den som kommer från Arbetsförmedlingen minskat. Så ska det inte vara! När Arbetsförmedlingen anvisar en arbetslös ska det bygga på att den personen har kompetens som passar det tilltänkta jobbet. Då kan också arbetsgivarnas förtroende återskapas. Många av de som står långt från arbetsmarknaden behöver få tillgång till grundläggande utbildning som byggs på med fördjupade insatser. Det behövs en annan arbetsmarknadspolitik som prioriterar kompetenshöjande åtgärder som hjälper arbetslösa att kunna ta ett ledigt jobb. Arbetsmarknadspolitiken ska samverka med utbildningspolitiken, inte ersätta denna. IF Metall anser att Arbetsförmedlingens fokus ska vara på att matcha arbetslösa mot de lediga jobben. Arbetsförmedlingen måste förbättra samarbetet med företag och fack och ges större frihet att utforma individanpassade åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken ska skapa bra förutsättningar för omställning på arbetsmarknaden. A-kassan är en omställningsförsäkring som ska kunna kombineras med utbildning för en bättre matchning av arbetslösa med lediga jobb. Arbetsförmedlingen måste kunna stödja arbetsplatsernas kompetensbehov genom att även rikta åtgärder till arbetssökande som står relativt nära arbetsmarknaden. Ge arbetsförmedlarna större frihet att använda utbildning och andra insatser som hjälper företagen att snabbt tillsätta lediga platser. Återinrätta arbetssökandes möjlighet till omskolning genom så kallade bristyrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen ska ges i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter och de insatser för omställning, till exempel Trygghetsfonden (TSL) och Trygghetsrådet (TRR), som parterna arbetar med. 8

11 6. Skapa enighet kring industrin energibehov Sverige behöver som ett modernt samhälle stabil tillgång till energi. Brist på elenergi drabbar tillverkningsindustrin, men också många andra samhällssektorer. Därför är tillgången till elenergi avgörande för landets utveckling. Samtidigt vet vi att energiproduktion och användning har en mer eller mindre allvarlig miljöinverkan. Målkonflikter uppstår som skapar svårlösta dilemman för politiken. Dilemman som vi måste hitta lösningar på. Insatserna för att möta det globala klimathotet måste stärkas. Användningen av fossila bränslen måste minska radikalt. Eftersom detta är den största delen av jordens energiförbrukning blir utmaningen enorm. Länder som har kommit långt i sin ekonomiska och tekniska utveckling har ett större ansvar än andra. Klimat- och miljöhoten är globala. Alla länder, men också alla företag, måste ta ett ansvar för att ändra riktning på utvecklingen. En miljömässigt hållbar utveckling kan bli bestående om den också är ekonomiskt och socialt hållbar. Att förändra klimatpolitiken handlar om teknik och ekonomi men också om sociala hänsyn. Förändringar av den globala energianvändningen bäddar för sociala och politiska konflikter. Sverige som land och svenska företag kan spela en viktig roll på alla dessa områden. Samsyn om behov och möjligheter är nödvändigt. Ett nationellt kunskapsunderlag för energiförsörjningen behöver därför tas fram. Underlaget skapar grund för en gemensam strategi för vårt lands energiförsörjning och bidrar till klimatfrågans globala lösning. Sverige har förutsättningar att ibland gå före andra länder. Det ska ske med beaktande av värdet av att nå miljömålen och där nationella åtgärder gör verklig nytta, inte endast medverka till att miljöproblem flyttas från Sverige till andra länder. IF Metall vill se en bred nationell samling kring Sveriges och svensk industris energibehov, samt en gemensam satsning på utveckling av hållbar teknologi mellan industrin och staten. Samtal mellan industrin och staten om förutsättningarna för en långsiktig, stabil och konkurrenskraftig energiförsörjning måste inledas snarast. Staten behöver ta en aktiv roll i finansieringen av framtidens energiförsörjning. Sverige behöver en strategi för att slå vakt om sin världsledande roll inom kraftgenerering och överföring av kraft över stora avstånd. Staten bör använda sig av innovationsupphandling för att utveckla miljövänlig teknik, exempelvis batteriteknik för fordonsindustrin. Identifiera sådana spetsteknikområden inom energiförsörjning och energianvändning där Sverige kan utveckla världsledande teknik. 9

12 7. Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Den moderna industrin är extremt beroende av att kunna transportera varor och material över stora avstånd och inte sällan under krävande förhållanden. Att utveckla teknik som minskar onödiga transportkostnader och som minimerar belastningen på miljön är nödvändigt. Regeringen berömmer sig för att göra stora satsningar på infrastruktur. En dominerande del av dessa ligger långt in i framtiden och finansieringen är i många fall osäker. Olika planerade projekt har i många fall fastnat i den konflikt som uppstått mellan miljöintressen och behovet av snabba och flexibla transporter av gods och människor. Ett problem är att miljökonsekvenser beskrivs ensidigt utifrån vad en utbyggnad i Sverige innebär medan miljökonsekvenser av en icke-utbyggnad naturligtvis är svårare att beräkna men inte desto mindre är relevanta. En sådan effekt är att företag väljer att investera i andra länder där infrastrukturen är bättre men, inte sällan, miljökonsekvenserna betydligt större. Satsningar på infrastruktur blir alltid en fråga om prioritering. Sverige behöver en utbyggnad av snabba förbindelser mellan de stora befolkningscentra, som har internationell konkurrenskraft, när det gäller globala industriinvesteringar. Snabbtågsförbindelser byggs nu i allt snabbare takt mellan stora städer i vår omvärld, men Skandinavien och inte minst Sverige ligger efter många jämförbara länder. Det andra behovet handlar om att åtgärda flaskhalsar i dagens väg- och järnvägsnät. Medelhastigheten för transporter av industrins varor och produkter är inte väsentligt högre än cykelfart. Jämfört med andra länder innebär det av Sveriges geografiska läge och avstånd blir en större nackdel än nödvändigt. Medel måste också finnas för ett bättre underhåll av befintlig infrastruktur så att balansen mot årligt slitage upprätthålls. Finansieringen av större projekt bör i ökad utsträckning ske genom olika gemensamma lösningar mellan privat och offentlig sektor. Arlandabanan, liksom Öresundsbron, är framgångsrika exempel med tydligt tillväxteffekt. En viktig del i infrastrukturen är att skapa effektiva omlastningsmöjligheter mellan olika transportslag så att respektive transportsätt används på ett optimalt sätt. IF Metall vill prioritera infrastrukturutbyggnad som stödjer tillväxt och hållbara transporter. Projektering av höghastighetsförbindelser mellan Sveriges största städer bör påskyndas. Staten bör genomföra ett investeringsprogram för att åtgärda de 100 största flaskhalsarna i den svenska infrastrukturen och som finansieras genom statlig upplåning. Forskning och utveckling av demonstratorer för transportteknik bör vara ett prioriterat satsningsområde för gemensamma statliga och privata insatser. 10

13 8. Kapitalförsörjning Alla företag har inte möjlighet till, eller vill inte finansiera sin utveckling över börsen. Det kan finnas flera skäl till det senare, men en viktig orsak har att göra med den kortsiktighet som ofta kännetecknar aktiemarknaden och som inte alltid går att förena med långsiktig industriell utveckling. En väl fungerande riskkapitalförsörjning är därför avgörande för att utveckla och ta industriella innovationer hela vägen fram till marknaden. Det handlar bland annat om små och kanske nystartade företag med svagt kassaflöde och liten möjlighet till självfinansiering, men även större företag kan ibland ha svårt att finansiera sin utveckling utanför börsen. I dag har staten flera olika organisationer för detta ändamål men fortfarande råder brist på riskvilligt kapital i tidiga skeden. Privata aktörer är obenägna att finansiera när framtidsutsikterna är osäkra. Många möjliga utvecklingsprojekt kommer därför inte till stånd. Statens insatser är samtidigt för splittrade och har ibland dålig träffsäkerhet. Företag behöver också ibland möjligheter att låna till expansion och för att investera i en ny marknad. Små företag har även här svårigheter att alltid låna i bank och ofta med höga räntor som belastar en i sig lönsam utveckling. Staten kan bära av en del av bankernas risker med lånegarantier mot framtida del i intäkterna. Staten ska ha en marknadskompletterande roll med fokus på finansiering i tidiga skeden. Ibland kan detta även innebära statligt ägarkapital under viktiga utvecklingsskeden i företag. Effektivisering och fokusering av det befintliga statliga riskkapitalet. Mjuka lån i det tidigaste skedet av innovations- eller företagsutveckling. Mobilisera privat kapital som tillsammans med staten kan investera i långsiktiga behov som större investeringar och expansion i SMF. AP-fonderna bör avsätta en del av sitt förvaltade kapital för investeringar i mindre onoterade företag och bygga upp egen kompetens för denna förvaltning. 11

14 9. Långsiktigt ägande Lönsam industrin förutsätter ofta kunskap och kapital som byggs upp och utvecklas över lång tid. Industriföretag är avancerade kunskapssystem som utvecklas successivt genom att pröva sig fram och komplettera med ny kunskap från forskning och marknader. Företagets kapital utvecklas på motsvarande sätt genom att nya investeringar läggs till de gamla. Industrins stora kapitalbas kräver lönsamhet under lång tid för att återbetala gjorda investeringar. I gengäld kan de ofta resultera i stora vinster. I dag har tidshorisonten för industriföretagen generellt blivit kortare. Aktieägare kräver snabbare och högre avkastning och är man missnöjd säljer man sina aktier snarare än engagerar sig i att förbättra företaget. När allt högre krav ställs blir konsekvensen därför att viktiga men osäkra investeringar inte blir av. Svensk industri behöver ägare med kunskap och uthållighet att utveckla långsiktiga konkurrensfördelar. Ägare och ledning behöver vara bra på att se möjligheter långt i förväg och de måste ha uthållighet att vänta in framtida intäkter. Det förutsätter kunskaper om och erfarenhet av hur industriföretagen och deras marknader fungerar. I många industriföretag har den kunskapen på senare år fått stå tillbaka för kunskaper om finansiella marknader. Den behövs också, men IF Metalls erfarenhet är att det industriella kunnandet ofta är för svagt bland ägare och i företagens styrelser. När en allt större del av aktiekapitalet ägs av pensionsfonder och andra institutionella ägare är det viktigt att även dessa utvecklar ett industriellt kunnande och kan bidra som aktiva ägare till företagets utveckling. IF Metall vill att våra gemensamma AP-fonder ska få större möjligheter att investera i svensk industri och säkerställa en bättre långsiktighet i hur företagen sköts. AP-fonderna bör etablera ett långsiktigt ägande i ett antal företag och bygga upp särskild kompetens för att ta en sådan roll. Möjligheterna att via skattesystemet eller på annat sätt gynna ett mer långsiktigt företagsägande bör undersökas. Den svenska företagskoden bör ses över i syfte att stärka långsiktighet hos styrelser och ägare i företagen. Styrelser bör ha ett bredare uppdrag som även beaktar andra intressenter än aktieägarna. Den ordningen finns redan i dag i exempelvis Storbritannien. 12

15 10. Främja fri och rättvis handel Sverige och den svenska industrin lever på att kunna exportera en hög andel av vår industriproduktion till andra länder. Sedan 1960-talet har exporten, mätt som andel av BNP, nära fördubblats. Inkomsterna från exporten lägger grunden för vårt välstånd och industriföretagens internationella verksamhet bidrar till en stor del av vår gemensamma kunskap om, och förståelse för, förhållanden och problem i vår omvärld. Det stora antalet utlandsanställda i de exporterande företagen spelar en viktig roll för bilden av Sverige i omvärlden. Sverige behöver som andra exportberoende länder verka för goda möjligheter till handel. IF Metall är för en internationell handel som grundas på rättvisa villkor för länder och människor som påverkas av handeln. Vi kräver att ILO:s och OECD:s regler och konventioner för transparens, mot korruption och barnarbete, liksom naturligtvis anställda fackliga och mänskliga rättigheter, respekteras. Bakom de stora exportföretagen finns oftast kedjor av underleverantörer inom varu- och tjänstesektor som har stor betydelse för våra exportfarmgångar, men som själva skulle kunna bli mer aktiva med egen export. Staten kan bistå fler av dessa företag genom en mer anpassad service hos Sveriges utlandsbeskickningar och genom att stärka kompetensutvecklingen av företagens personal här hemma. Många mindre företag behöver också hjälp att tränga igenom snåriga regelverk som hindrar dem att komma in på vissa marknader. Inte minst finns en oro hos mindre företag för att exponera sitt kunnande och sina eventuella patent och varumärken (så kallade intellektuella tillgångar, IPR). Ett litet företag har svårt att hävda dessa om det blir en tvist med större konkurrenter eller med regler som missgynnar utländska företag. IF Metall stödjer en fri och rättvis handel mellan länder Trimma statens insatser för att stötta företagens exportförmåga. Utbilda SMF i exportteknik. Förtydliga uppdraget för Sveriges ambassader att stötta företagen på respektive marknad och bemanna utlandsbeskickningarna med rätt kompetens för denna uppgift. Avsätt medel för rådgivning och mjuka lån för företag att exempelvis skydda IPR-rättigheter i konflikter med aggressiva konkurrenter. Se över behovet av exportkrediter som är anpassade till de mindre företagens behov. Sverige och Europa behöver ett frihandelsavtal med USA och Kanada som kan bidra till tillväxt och exportmöjligheter för svensk industri, och som bygger på respekt för ländernas lagstiftning och anställdas rättigheter. Business Sweden är en viktig samverkansform mellan exportföretagen och samhället/staten som kan utvecklas ytterligare för att främja företagens internationella kontakter och utländska företags etablering i Sverige. 13

16 Industrins utveckling Följande avsnitt utgör delar av en längre rapport om den svenska industrins utveckling efter 2006, som IF Metall presenterar i juni Valet av tidsperiod beror dels på den dramatiska utveckling svensk industri genomgått under denna tid och dels på att IF Metall, 2006, bildades genom samgående mellan Industrifacket och Metall. Den beskriver därmed utvecklingen för den svenska industrin under förbundets åtta första år. Perioden inleds med en högkonjunktur, på gränsen till överhettning, som hösten 2008 mycket hastigt övergår i den djupa kris som orsakas av den finansiella sektorns kollaps. Som framgår av följande diagram var fallet för industrins del synnerligen dramatiskt och kan i modern tid bara jämföras med 1990-talskrisen. Hastigheten i fallet var omkring dubbelt så snabbt som på 1990-talet och effekterna på industrins sysselsättning blev snabbt mycket allvarliga med varseltal inom förbundet på nära medlemmar per månad under vintern Produktion Produktion i tillverkningsindustrin, Sverige och EU 28, ,00 105,00 100,00 Index Basår 2006=100 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 EU 28 SE Källa: Eurostat Produktionsutvecklingen inom svensk industri låg i genomsnitt på 6,7 procent per år från mitten av 1990-talet och fram till När finanskrisen kom drabbades dock industrin hårt. Under 2008 och 2009 minskade produktionen med 25 procent, eller mer än 110 miljarder kronor. Det är unikt under hela efterkrigstiden. Finanskrisens slag mot industriproduktionen verkar ha förstärkt en pågående trend mot lägre produktionsökningstakt inom svensk industri. Trots en stark produktionsutveckling under 2000-talet och fram till finanskrisen kunde den inte mäta sig med 1990-talets produktionsexpansion. Sedan 2007 har produktionsutvecklingen inom svensk industri över lag varit svagare än i jämförbara länder. Det kan delvis hänföras till svensk industristruktur, med en stor andel branscher som producerar insats- och investeringsvaror, produkttyper som är mycket konjunkturkänsliga. 14

17 Produktivitet Produktiviteten mäter effektiviteten i produktionen. Produktivitetstillväxt frigör resurser som kan bidra till ökad vinst, högre löner eller prissänkningar och är således avgörande för industrins konkurrenskraft. Vanligast är att utgå ifrån arbetsproduktiviteten, dvs. värdet på produktionen i förhållande till antalet arbetade timmar. Årlig genomsnittlig arbetsproduktivitetsutveckling Procent 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Sverige Danmark Tyskland Europa* Frankrike Storbitannien Norge Finland Källa: The Conference Board, *FI-sammanvägt snitt med KIX-vikter, inkluderar BE, FI, FR, IE, IT, NL, PT, ES, DE, AT, DK, UK, NO Svensk produktivitetsutveckling sett över hela 2000-talet har varit stark i jämförelse med utvecklingen i andra länder. Det kan bland annat tillskrivas jämförelsevis stora satsningar på FoU sett till andel av BNP och en generellt sett hög utbildningsnivå bland svenska industrianställda. Det är dock tydligt att produktivitetsutvecklingen har varit lägre under och efter finanskrisen i såväl Sverige som omvärlden. Hur framtida produktivitetsförändringar kommer se ut är starkt avhängigt investeringsutvecklingen. Fasta investeringar påverkar produktiviteten i form av en ökad kapitalintensitet och investeringar i FoU möjliggör för innovationer och uppfinningar som kan stärka produktiviteten. 15

18 Investeringar Investeringskvoten visar hur investeringarna utvecklats i förhållande till förädlingsvärdet som är det sätt man mäter produktionens värde. Investeringskvoten, Gruv och tillverkning Tillverkning Procent Källa: SCB, Företagens ekonomi Sedan början av 2000-talet har förädlingsvärdet inte återinvesterats på samma sätt som tidigare och investeringskvoten har därmed sjunkit. Med hur mycket beror på hur begreppen definieras. Enligt data från SCB:s företagsundersökning Företagens ekonomi handlar det om en minskning på mer än 24 procent mellan 2000 och Om man i stället utgår ifrån SCB:s nationalräkenskaper (NR) handlar det om 12 procent ( ). Skillnaden kommer utav att NR använder sig av ett bredare investeringsbegrepp. Tendenserna man ser i olika data är dock lika, investeringskvoten sjunker och främst inom tillverkningsindustrin. 16

19 FoU Utgifter för FoU i löpande priser och som andel av BNP Miljarder kronor ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Utgifter för FoU Andel av BNP (hö) Källa: SCB Utgifterna för FoU har ökat i absoluta tal sedan början av 2000-talet men minskat med nästan en femtedel sett till andel av BNP. Samtidigt ser andelen ut att öka i OECD och EU i stort. Sveriges FoU-investeringar som andel av BNP är fortfarande jämförelsevis höga men utvecklingen går i motsatt riktning som våra viktigaste konkurrentländer. Sveriges investeringar i FoU är beroende av storföretagens beslut. Företagssektorn står nämligen för drygt två tredjedelar av investeringarna i FoU, med ett litet antal storföretag som dominerar vad gäller FoU-satsningar. Samtidigt är konkurrensen om dessa investeringar stor. Storföretagen har ofta FoU-centra även utanför Sverige och många länder har dessutom program för att locka till sig investeringar i FoU. När något av storföretagen väljer att omfördela sina FoU-investeringar till något annat land får det stora konsekvenser för de totala nivåerna av FoU-investeringar i svensk industri. 17

20 Lönsamhet För att avgöra om ett specifikt företag är lönsamt bör man gärna ställa flera olika nyckeltal emot varandra. Här är syftet att visa tendenser på makronivå och därför används enbart rörelsemarginalen som indikator på lönsamhetsutvecklingen. Rörelsemarginalen tas fram genom att sätta rörelseresultat, intäkter minus kostnader, i relation till omsättning. Lönsamhet och vinst 10 8 Procent Rörelsemarginal Källa: SCB, Företagens ekonomi Under finanskrisen 2008/2009 minskade produktionen inom svensk industri kraftigt. Ändå låg genomsnittsnivån för rörelsemarginalen något högre under perioden 2008 till 2012 än under perioden 2000 till Trots att 2009 års finanskris var betydligt djupare än konjunkturnedgången i början av 2000-talet blev alltså ändå påverkan på lönsamheten något mildare. 18

10 steg. för ny industrialisering av Sverige

10 steg. för ny industrialisering av Sverige 10 steg för ny industrialisering av Sverige 10 steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Industrifacket Metall sid. 1 Löneuppgifter Teknikavtalet IF Metall Lägsta lön 18 år 17.517 kr/mån Lön under 21 år ca 20.300 kr/mån Lön under 25 år ca

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Utbildningsföretagens årsrapport 214/215 Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Sammanfattning/Inledning Ökad globalisering och digitalisering slår ut och förändra mängder av jobb. Den här rapporten

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro 54 Företagen uppger att både produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka det senaste kvartalet jämfört med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer