10 steg. för ny industrialisering av Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 steg. för ny industrialisering av Sverige"

Transkript

1 10 steg för ny industrialisering av Sverige

2 steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj

3 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins och statens gemensamma insatser på innovationsförmåga, konkurrenskraft och nya industrijobb. När de svenska företagen möter den tuffaste konkurrensen på världsmarknaden handlar det om att kunna leverera de bästa, hållbaraste och mest användbara produkterna. Man måste kunna leverera i tid och till ett pris som motsvarar kundens förväntningar. Det kan låta självklart, men det kräver enormt skickliga företagsledare, exportsäljare, produktutvecklare, produktionstekniker, yrkesarbetare och alla andra som ingår i produktionskedjan från ax till limpa. Industrijobben Industrin Och svenska industriföretag är bra på det här! Vårt lilla 2013 land har lyckats utveckla världsledande företag inom en rad olika branscher. Från stora AB Volvo som är världens största tillverkare av tunga lastbilar, till det lilla nischföretaget Munkfors AB som tillverkar sågblad för bland annat styckning av kött, och många andra. Svensk industri har en stolt historia och rankas i dag bland de främsta när det gäller effektivitet, innovationsförmåga, kundanpassning och hållbarhet. För några år sedan upplevde industrin sin värsta kris sedan 1930-talet. Välskötta framgångsrika företag drabbades av en finanskris med vars konsekvenser vi fortfarande brottas. I dag har vi passerat det akuta skedet men ännu har företag svårare att få lån till investeringar de behöver göra och efterfrågan på företagens produkter är fortfarande inte helt tillbaka på nivån före krisen. Det vi framför allt ser är en arbetslöshet som envist biter sig fast runt åtta procent av arbetskraften. En strategi för att vidareutveckla svensk industri är en väsentlig del i hela Sveriges framtidsplan. Utan industriell styrka och förnyelse tappar Sverige förmåga att utveckla vårt land. Sverige måste öka sina investeringar i utrustning och anläggningar, i mänsklig kunskap och kompetens, i forskning och utveckling och i infrastruktur. IF Metall vill ha en aktiv industripolitik för jobben, för industrin och för Sveriges framtid. 1

4 Innehållsförteckning Behövs en aktiv industripolitik? Forskning och innovation Produktion som en kärnkompetens Utveckla starka industriella miljöer Kunskap och kompetensförsörjning En effektivare arbetsmarknad Skapa enighet kring industrin energibehov Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Kapitalförsörjning Långsiktigt ägande Främja fri och rättvis handel Industrins utveckling Produktion Produktivitet Investeringar FoU Lönsamhet Sysselsättning Kommentar till industrins utveckling

5 Behövs en aktiv industripolitik? Alliansregeringen har under lång tid inte velat samtala med industrin om dess behov för att stå starka i konkurrensen med företag från andra länder. Under krisen 2008/2009 var Sverige bland de sämsta att stötta sin industri, de åtgärder som gjordes var ineffektiva och följden blev att svenska företag också hade svårare att ta vara på uppgången när den till slut kom. Regeringens analys var att företagen skulle klara krisen på egen hand, trots att det inte var hos industrin som orsakerna till finanskrisen fanns. Under 2000-talet har Sveriges tappat kraftigt inom framtidsbranscher som till exempel telekommunikation och läkemedel. Kontrollen över flera av våra stora företag har flyttat utanför Sverige och återväxten av ny industri har varit svag. Sverige behöver se om sitt hus och säkerställa att vi även i fortsättningen har en stark industri som kan bära upp vår fortsatta utveckling. Allt fler betonar nu vikten av en regering som skapar bra förutsättningar för sin industri. Industrins exportinkomster betalar en stor del av vår välfärd och när industrin sviktar får resten av ekonomin stora problem. Industrin behöver ett brett investeringsprogram i nya innovationer och anläggningar, i kunskaper och i utbyggnad av infrastruktur. Det fodrar samverkan mellan staten och företagen. Regeringens och statens roll är att skapa bra förutsättningar för företagens investeringar och att ta ett huvudansvar för att vi har ett utbildningssystem i toppklass. Här finns mycket kvar att göra. Det handlar om satsningar på forskning och innovationer som på kort och lång sikt kan omvandlas till nya material och produkter som företagen kan tillverka. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland arbetar man med nationella strategier för att få industrin att växa. Det handlar också om goda möjligheter att handla med andra länder, en utbyggd infrastruktur och, till exempel, i våra storstadsområden om att bygga bostäder så att människor kan flytta dit jobben finns. En nyckelfråga är statens ansvar för en väl fungerande energiförsörjning. Stora delar av svensk industri är på ett avgörande sätt beroende av stabil tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den nuvarande hållningen, att staten inte tar några initiativ för att säkra framtida energiförsörjning, måste brytas. En aktiv industripolitik betyder också att regeringen är beredd att stötta företag att agera långsiktigt även när de råkar i svårigheter. Ett exempel är den svenska personbildindustrin som hade det särskilt svårt under krisen för några år sedan. När de amerikanska ägarna GM och Ford deklarerade att Volvo och Saab skulle säljas var regeringen mycket snabb att meddela att den inte, i något läge, ville riskera några skattemedel för att få till stånd en bra industriell lösning. IF Metall tog samtidigt initiativ till de så kallade krisavtalen som kom att rädda uppemot jobb inom den svenska industrin. I det akuta läget avstod regeringen även här att agera för att stötta sin industri. IF Metall vill se en politisk insikt och en vilja hos Sveriges regering att engagera sig för långsiktig och hållbar utveckling av den svenska industrin. Därför föreslår vi 10 steg för en ny industrialisering i Sverige. 3

6 1. Forskning och innovation Satsningar på forskning och innovation hör till överlevnadsvillkoren för industrin. Företag som misslyckas med produktutveckling och att ta tillvara fördelar av ny teknik slås obönhörligen ut. Sverige har länge haft en tätplats bland världens länder när det gäller både företagens satsningar och den forskning som staten bedriver vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Under de senaste åren har Sverige dock fallit tillbaka. Flera av de största företagen har gjort neddragningar eller koncentrerat sin forskning och utveckling (FoU) till andra länder. Staten har inte i tillräcklig omfattning värnat om att företagen behåller forskning i Sverige och företagens ledningar har inte haft Sverige som en självklar prioritering i dessa strukturbeslut. Vi behöver se till att Sverige inte fortsätter att tappa avancerad forskning och i stället öka de gemensamma satsningarna mellan företagen och staten. Inte minst behövs bättre verktyg för att få små och medelstora företag att satsa mer på forskning och produktutveckling. Industriforskningsinstituten spelar en mycket viktig roll både som utvecklingspartner till de större företagen inom viktiga teknikområden och för de mindre företagen som hubbar att hämta ny teknik till produkter och produktionsteknik. IF Metall vill utveckla samarbetet mellan universitet, industriforskningsinstitut och industriföretag för att öka Sveriges innovationskraft. Ett nationellt innovationsråd som initierar och leder diskussionen om nationella prioriteringar inom innovations- och forskningsområdet. Samverkan med näringslivet ska vara en viktig faktor vid statlig resurstilldelning till tillämpad forskning vid högskolor. Tydligare förutsättningar för industriforskningsinstituten att utveckla demonstrationsmiljöer och stödfunktion för företagens deltagande i EUforskningssamarbete. Stärk de strategiska innovationsområdena (SIO) som modell för samverkansprogram med industrins behov i fokus. Utforma en handlingsplan för offentlig upphandling av innovationer. Regeringen bör ställa tydliga krav på användning av innovationsupphandling. Forskning inom försvarsteknik bör öka för nationell säkerhet och industriell nytta. 4

7 2. Produktion som en kärnkompetens Många företag har under senare decennier valt att outsourca delar av sin verksamhet till andra företag i stället för att utföra den i egen regi. Ibland kan fördelar uppnås genom att mer specialiserade företag är effektivare inom vissa delar av produktionskedjan. Andra gånger baseras outsourcingbeslutet tyvärr på dåliga underlag där företaget inte riktigt vet vilka verksamheter som är mest avgörande för den egna lönsamheten och därmed strategiskt viktiga att själv kontrollera. Erfarenheterna av outsourcing har varit blandad och i dag ser vi exempel på hur företag väljer att flytta hem verksamhet igen. En ny trend av återindustrialisering kan ses i flera länder och man börjar återupptäcka att förmåga att själva kunna tillverka kan vara central för företagets utveckling. Fler har fått upp ögonen för nackdelarna av att en så stor del av produktionen tidigare flyttats till låglöneländer. När produktionen försvunnit har också grunden för forskning och utveckling och även företagens huvudkontor försvagats. Den utvecklingen har inte gynnat Sverige som industriland. Trenden behöver vändas, men det är inte de gamla jobben som kommer tillbaka. De företag som satsar på låga löner och relativt enkla jobb kommer att slås ut i konkurrensen. Framtidens industriarbeten måste vara mer kvalificerade än de som försvann. Produktionsjobben kräver redan i dag mer utbildning av de som utför dem när organisation och teknik har förändrats. Arbetsorganisationen betonar alltmer allas medverkan i förbättrings- och utvecklingsarbete. IF Metall arbetar tillsammans med arbetsgivare och industriföretag för att med flaggskeppsfabriker som föredömen få andra företag att utveckla konkurrensfördelar inom organisation och kompetens. IF Metall vill se satsningar på avancerad industriproduktion och hållbara arbeten där anställda kan utvecklas. Utmana de globala företagen att investera i avancerad produktion i Sverige med utgångspunkt i kvalificerade yrkeskunskaper, världsledande automationsteknik och avancerat systemkunnande. Samla högskolans och forskningsinstitutens resurser inom produktionssystem och produktionsteknik till ett nationellt virtuellt kompetenscentrum för produktionskunnande i världsklass. Utveckling av arbetsorganisationen med bredare ansvar och utvecklingsuppgifter skapar hållbara industriarbeten och mer konkurrenskraftiga företag. Ett forsknings- och innovationsprogram där företag och akademiinstitut tillsammans finansierar utveckling av avancerade produktionssystem. Satsa på utveckling av produktivitet och kvalitet i mindre företag som driver egna produkter eller är underleverantörer. Utbildningssatsning inom produktionssystem på olika nivåer, bland annat yrkesarbetare, produktionstekniker och ingenjörer. 5

8 3. Utveckla starka industriella miljöer I högre grad än i de flesta länder finns industrin i Sverige utspridd över stora delar av landet. Det går tillbaka på vår industriella historia med stark koppling till utvinning och förädling av råvaror, men det har också starkt bidragit till att Sverige har förhållandevis låga inkomstskillnader mellan olika regioner. Industrin är i regel navet för den regionala ekonomin och när en region drabbas av en större industrinedläggning sätter det stora spår i utvecklingen för övriga sektorer. Det finns ett starkt intresse att utveckla och underhålla den industriella miljön som gör att det är attraktivt för industriföretag att fortsätta att utveckla sin verksamhet på de orter där de finns i dag. Ofta har större företag på en ort genom strukturomvandlingen, till exempel outsourcing, delats upp. Typiskt finns därför en växande andel mindre och några medelstora företag på varje ort som tidigare dominerades av en eller ett fåtal arbetsgivare. Bland dessa företag finns ofta några som är riktigt framgångsrika och som utövar en positiv påverkan på regionen runt omkring. Dessa företag är en viktig kraft och brygga för andra industriföretags utveckling. Som dragloksföretag kan de bidra till att fler företag i regionen tar steget till världsklass, exempelvis genom att ställa krav på utveckling av sina underleverantörer. Det kan handla om ökat ansvar för produktutveckling, effektivare produktion och ökad kompetens hos de anställda. När många företag tillsammans har ambitionen att lyfta sig inom dessa områden skapas en positiv effekt som alla har nytta av. Detta genom högre målsättning för den egna verksamheten och genom att gemensamt skapa en mer avancerad och varierad arbetsmarknad för välutbildad personal. Med kommunens och de regionala myndigheternas och företagsorganisationernas samverkan bygger man på så sätt en industriell miljö med världsklass som mål. I ett längre perspektiv blir regionen intressant, både för nyetableringar och utveckling av befintliga industriföretag med starka spridningseffekter till andra sektorer och företag. IF Metall vill verka för att utveckla starka industriella miljöer med många olika typer av industri- och tjänsteföretag. Förtydliga dragloksföretagens roll och egenintresse av att bidra till utveckling av fler kvalificerade industriföretag i regionen. Samla de företagsstödjande organisationerna så att det skapas resurser för samordning av initiativ som stärker de industriella miljöerna. Viktiga åtgärder handlar om bättre utbildningsmöjligheter, tätare kontakter med forskning, bättre infrastruktur och ett närmare samarbete mellan företagen, både i leverantörsförhållanden och kring andra typer av gemensamma behov. En naturlig utgångspunkt för kommuner, myndigheter och organisationer ska vara de behov som definieras av företagen själva. 6

9 4. Kunskap och kompetensförsörjning Industrin har problem att rekrytera tillräckligt många unga för att klara de kommande årens behov av nya medarbetare. Svårigheterna finns i ungdomars insikter om vad industrijobben innebär för möjligheter och att gymnasieskolans yrkesutbildningar tappat i attraktionskraft efter gymnasiereformen Industrin bär en del av ansvaret för ungdomarnas ointresse och måste förbättra industriarbetets attraktivitet. Företagen måste investera mer i sina anställda. Staten och kommunerna måste samtidigt se till att utbildningssystemet kan samverka nära med företagen och att resurser finns för gemensamt utvecklingsarbete. Industrins partsgemensamma arbete med Teknikcollege är ett föredöme och en utgångspunkt för ytterligare åtgärder som kan stärka industrins kompetensförsörjning. Brett erkända system för kompetenskartläggning och validering är en viktig förutsättning för industrins kompetensförsörjning och för en god matchning och rörlighet på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalen erbjuder en kompletterande rekryteringsväg för industrin genom att rekrytera unga vuxna som saknar teknisk yrkesutbildning. IF Metall har träffat dessa avtal med sina motparter inom flertalet av våra branscher. IF Metall anser att utbildningssystemet behöver ta en tydlig utgångspunkt i behoven i företagen och samarbeta med industrins parter. Det behövs en tydligare kommunikation med ungdomar och vuxna om hur utbildningsvägarna till yrken inom industrin ser ut, likaså hur den fortsatta yrkesutvecklingen och olika karriärsvägarna ser ut. Snabba åtgärder för att rätta till flaskhalsar i utbildningssystemet: permanenta Yrkesvux och utöka Yrkeshögskolan. Bjud in branscherna/parterna att tillsammans bidra med ett större gemensamt ansvarstagande för yrkesutbildningens kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. Mer kompetensutveckling och betydligt större systematik i företagens arbete med utbildning av den egna personelen kommer att krävas när konkurrensen med andra sektorer om arbetskraften intensifieras. Branscher bör utveckla Validering av yrkeskunskaper som stöd för kompetensutveckling och en effektivare arbetsmarknad. Staten bör främja ett utvecklingsarbete inom validering. 7

10 5. En effektivare arbetsmarknad Arbetslösheten har stigit kraftigt i Sverige och i dag är allt fler långtidsarbetslösa med små möjligheter att få ett arbete. Samtidigt har många företag svårt att tillsätta de platser som faktiskt är lediga. Inom viktiga yrkesområden för industrin saknas arbetssökande med eftersökt erfarenhet eller kunskap. Många arbetslösa saknar i dag gymnasieutbildning vilket alltmer blivit en grundförutsättning för att kunna ta de flesta jobb som blir lediga. Arbetsmarknadspolitiken behöver liksom utbildningspolitiken mer utgå från arbetsplatsernas kompetensbehov. Betoningen att Arbetsförmedlingen ska prioritera de som står längst ifrån arbetsmarknaden gör att arbetsgivares intresse av att anställa den som kommer från Arbetsförmedlingen minskat. Så ska det inte vara! När Arbetsförmedlingen anvisar en arbetslös ska det bygga på att den personen har kompetens som passar det tilltänkta jobbet. Då kan också arbetsgivarnas förtroende återskapas. Många av de som står långt från arbetsmarknaden behöver få tillgång till grundläggande utbildning som byggs på med fördjupade insatser. Det behövs en annan arbetsmarknadspolitik som prioriterar kompetenshöjande åtgärder som hjälper arbetslösa att kunna ta ett ledigt jobb. Arbetsmarknadspolitiken ska samverka med utbildningspolitiken, inte ersätta denna. IF Metall anser att Arbetsförmedlingens fokus ska vara på att matcha arbetslösa mot de lediga jobben. Arbetsförmedlingen måste förbättra samarbetet med företag och fack och ges större frihet att utforma individanpassade åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken ska skapa bra förutsättningar för omställning på arbetsmarknaden. A-kassan är en omställningsförsäkring som ska kunna kombineras med utbildning för en bättre matchning av arbetslösa med lediga jobb. Arbetsförmedlingen måste kunna stödja arbetsplatsernas kompetensbehov genom att även rikta åtgärder till arbetssökande som står relativt nära arbetsmarknaden. Ge arbetsförmedlarna större frihet att använda utbildning och andra insatser som hjälper företagen att snabbt tillsätta lediga platser. Återinrätta arbetssökandes möjlighet till omskolning genom så kallade bristyrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen ska ges i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter och de insatser för omställning, till exempel Trygghetsfonden (TSL) och Trygghetsrådet (TRR), som parterna arbetar med. 8

11 6. Skapa enighet kring industrin energibehov Sverige behöver som ett modernt samhälle stabil tillgång till energi. Brist på elenergi drabbar tillverkningsindustrin, men också många andra samhällssektorer. Därför är tillgången till elenergi avgörande för landets utveckling. Samtidigt vet vi att energiproduktion och användning har en mer eller mindre allvarlig miljöinverkan. Målkonflikter uppstår som skapar svårlösta dilemman för politiken. Dilemman som vi måste hitta lösningar på. Insatserna för att möta det globala klimathotet måste stärkas. Användningen av fossila bränslen måste minska radikalt. Eftersom detta är den största delen av jordens energiförbrukning blir utmaningen enorm. Länder som har kommit långt i sin ekonomiska och tekniska utveckling har ett större ansvar än andra. Klimat- och miljöhoten är globala. Alla länder, men också alla företag, måste ta ett ansvar för att ändra riktning på utvecklingen. En miljömässigt hållbar utveckling kan bli bestående om den också är ekonomiskt och socialt hållbar. Att förändra klimatpolitiken handlar om teknik och ekonomi men också om sociala hänsyn. Förändringar av den globala energianvändningen bäddar för sociala och politiska konflikter. Sverige som land och svenska företag kan spela en viktig roll på alla dessa områden. Samsyn om behov och möjligheter är nödvändigt. Ett nationellt kunskapsunderlag för energiförsörjningen behöver därför tas fram. Underlaget skapar grund för en gemensam strategi för vårt lands energiförsörjning och bidrar till klimatfrågans globala lösning. Sverige har förutsättningar att ibland gå före andra länder. Det ska ske med beaktande av värdet av att nå miljömålen och där nationella åtgärder gör verklig nytta, inte endast medverka till att miljöproblem flyttas från Sverige till andra länder. IF Metall vill se en bred nationell samling kring Sveriges och svensk industris energibehov, samt en gemensam satsning på utveckling av hållbar teknologi mellan industrin och staten. Samtal mellan industrin och staten om förutsättningarna för en långsiktig, stabil och konkurrenskraftig energiförsörjning måste inledas snarast. Staten behöver ta en aktiv roll i finansieringen av framtidens energiförsörjning. Sverige behöver en strategi för att slå vakt om sin världsledande roll inom kraftgenerering och överföring av kraft över stora avstånd. Staten bör använda sig av innovationsupphandling för att utveckla miljövänlig teknik, exempelvis batteriteknik för fordonsindustrin. Identifiera sådana spetsteknikområden inom energiförsörjning och energianvändning där Sverige kan utveckla världsledande teknik. 9

12 7. Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Den moderna industrin är extremt beroende av att kunna transportera varor och material över stora avstånd och inte sällan under krävande förhållanden. Att utveckla teknik som minskar onödiga transportkostnader och som minimerar belastningen på miljön är nödvändigt. Regeringen berömmer sig för att göra stora satsningar på infrastruktur. En dominerande del av dessa ligger långt in i framtiden och finansieringen är i många fall osäker. Olika planerade projekt har i många fall fastnat i den konflikt som uppstått mellan miljöintressen och behovet av snabba och flexibla transporter av gods och människor. Ett problem är att miljökonsekvenser beskrivs ensidigt utifrån vad en utbyggnad i Sverige innebär medan miljökonsekvenser av en icke-utbyggnad naturligtvis är svårare att beräkna men inte desto mindre är relevanta. En sådan effekt är att företag väljer att investera i andra länder där infrastrukturen är bättre men, inte sällan, miljökonsekvenserna betydligt större. Satsningar på infrastruktur blir alltid en fråga om prioritering. Sverige behöver en utbyggnad av snabba förbindelser mellan de stora befolkningscentra, som har internationell konkurrenskraft, när det gäller globala industriinvesteringar. Snabbtågsförbindelser byggs nu i allt snabbare takt mellan stora städer i vår omvärld, men Skandinavien och inte minst Sverige ligger efter många jämförbara länder. Det andra behovet handlar om att åtgärda flaskhalsar i dagens väg- och järnvägsnät. Medelhastigheten för transporter av industrins varor och produkter är inte väsentligt högre än cykelfart. Jämfört med andra länder innebär det av Sveriges geografiska läge och avstånd blir en större nackdel än nödvändigt. Medel måste också finnas för ett bättre underhåll av befintlig infrastruktur så att balansen mot årligt slitage upprätthålls. Finansieringen av större projekt bör i ökad utsträckning ske genom olika gemensamma lösningar mellan privat och offentlig sektor. Arlandabanan, liksom Öresundsbron, är framgångsrika exempel med tydligt tillväxteffekt. En viktig del i infrastrukturen är att skapa effektiva omlastningsmöjligheter mellan olika transportslag så att respektive transportsätt används på ett optimalt sätt. IF Metall vill prioritera infrastrukturutbyggnad som stödjer tillväxt och hållbara transporter. Projektering av höghastighetsförbindelser mellan Sveriges största städer bör påskyndas. Staten bör genomföra ett investeringsprogram för att åtgärda de 100 största flaskhalsarna i den svenska infrastrukturen och som finansieras genom statlig upplåning. Forskning och utveckling av demonstratorer för transportteknik bör vara ett prioriterat satsningsområde för gemensamma statliga och privata insatser. 10

13 8. Kapitalförsörjning Alla företag har inte möjlighet till, eller vill inte finansiera sin utveckling över börsen. Det kan finnas flera skäl till det senare, men en viktig orsak har att göra med den kortsiktighet som ofta kännetecknar aktiemarknaden och som inte alltid går att förena med långsiktig industriell utveckling. En väl fungerande riskkapitalförsörjning är därför avgörande för att utveckla och ta industriella innovationer hela vägen fram till marknaden. Det handlar bland annat om små och kanske nystartade företag med svagt kassaflöde och liten möjlighet till självfinansiering, men även större företag kan ibland ha svårt att finansiera sin utveckling utanför börsen. I dag har staten flera olika organisationer för detta ändamål men fortfarande råder brist på riskvilligt kapital i tidiga skeden. Privata aktörer är obenägna att finansiera när framtidsutsikterna är osäkra. Många möjliga utvecklingsprojekt kommer därför inte till stånd. Statens insatser är samtidigt för splittrade och har ibland dålig träffsäkerhet. Företag behöver också ibland möjligheter att låna till expansion och för att investera i en ny marknad. Små företag har även här svårigheter att alltid låna i bank och ofta med höga räntor som belastar en i sig lönsam utveckling. Staten kan bära av en del av bankernas risker med lånegarantier mot framtida del i intäkterna. Staten ska ha en marknadskompletterande roll med fokus på finansiering i tidiga skeden. Ibland kan detta även innebära statligt ägarkapital under viktiga utvecklingsskeden i företag. Effektivisering och fokusering av det befintliga statliga riskkapitalet. Mjuka lån i det tidigaste skedet av innovations- eller företagsutveckling. Mobilisera privat kapital som tillsammans med staten kan investera i långsiktiga behov som större investeringar och expansion i SMF. AP-fonderna bör avsätta en del av sitt förvaltade kapital för investeringar i mindre onoterade företag och bygga upp egen kompetens för denna förvaltning. 11

14 9. Långsiktigt ägande Lönsam industrin förutsätter ofta kunskap och kapital som byggs upp och utvecklas över lång tid. Industriföretag är avancerade kunskapssystem som utvecklas successivt genom att pröva sig fram och komplettera med ny kunskap från forskning och marknader. Företagets kapital utvecklas på motsvarande sätt genom att nya investeringar läggs till de gamla. Industrins stora kapitalbas kräver lönsamhet under lång tid för att återbetala gjorda investeringar. I gengäld kan de ofta resultera i stora vinster. I dag har tidshorisonten för industriföretagen generellt blivit kortare. Aktieägare kräver snabbare och högre avkastning och är man missnöjd säljer man sina aktier snarare än engagerar sig i att förbättra företaget. När allt högre krav ställs blir konsekvensen därför att viktiga men osäkra investeringar inte blir av. Svensk industri behöver ägare med kunskap och uthållighet att utveckla långsiktiga konkurrensfördelar. Ägare och ledning behöver vara bra på att se möjligheter långt i förväg och de måste ha uthållighet att vänta in framtida intäkter. Det förutsätter kunskaper om och erfarenhet av hur industriföretagen och deras marknader fungerar. I många industriföretag har den kunskapen på senare år fått stå tillbaka för kunskaper om finansiella marknader. Den behövs också, men IF Metalls erfarenhet är att det industriella kunnandet ofta är för svagt bland ägare och i företagens styrelser. När en allt större del av aktiekapitalet ägs av pensionsfonder och andra institutionella ägare är det viktigt att även dessa utvecklar ett industriellt kunnande och kan bidra som aktiva ägare till företagets utveckling. IF Metall vill att våra gemensamma AP-fonder ska få större möjligheter att investera i svensk industri och säkerställa en bättre långsiktighet i hur företagen sköts. AP-fonderna bör etablera ett långsiktigt ägande i ett antal företag och bygga upp särskild kompetens för att ta en sådan roll. Möjligheterna att via skattesystemet eller på annat sätt gynna ett mer långsiktigt företagsägande bör undersökas. Den svenska företagskoden bör ses över i syfte att stärka långsiktighet hos styrelser och ägare i företagen. Styrelser bör ha ett bredare uppdrag som även beaktar andra intressenter än aktieägarna. Den ordningen finns redan i dag i exempelvis Storbritannien. 12

15 10. Främja fri och rättvis handel Sverige och den svenska industrin lever på att kunna exportera en hög andel av vår industriproduktion till andra länder. Sedan 1960-talet har exporten, mätt som andel av BNP, nära fördubblats. Inkomsterna från exporten lägger grunden för vårt välstånd och industriföretagens internationella verksamhet bidrar till en stor del av vår gemensamma kunskap om, och förståelse för, förhållanden och problem i vår omvärld. Det stora antalet utlandsanställda i de exporterande företagen spelar en viktig roll för bilden av Sverige i omvärlden. Sverige behöver som andra exportberoende länder verka för goda möjligheter till handel. IF Metall är för en internationell handel som grundas på rättvisa villkor för länder och människor som påverkas av handeln. Vi kräver att ILO:s och OECD:s regler och konventioner för transparens, mot korruption och barnarbete, liksom naturligtvis anställda fackliga och mänskliga rättigheter, respekteras. Bakom de stora exportföretagen finns oftast kedjor av underleverantörer inom varu- och tjänstesektor som har stor betydelse för våra exportfarmgångar, men som själva skulle kunna bli mer aktiva med egen export. Staten kan bistå fler av dessa företag genom en mer anpassad service hos Sveriges utlandsbeskickningar och genom att stärka kompetensutvecklingen av företagens personal här hemma. Många mindre företag behöver också hjälp att tränga igenom snåriga regelverk som hindrar dem att komma in på vissa marknader. Inte minst finns en oro hos mindre företag för att exponera sitt kunnande och sina eventuella patent och varumärken (så kallade intellektuella tillgångar, IPR). Ett litet företag har svårt att hävda dessa om det blir en tvist med större konkurrenter eller med regler som missgynnar utländska företag. IF Metall stödjer en fri och rättvis handel mellan länder Trimma statens insatser för att stötta företagens exportförmåga. Utbilda SMF i exportteknik. Förtydliga uppdraget för Sveriges ambassader att stötta företagen på respektive marknad och bemanna utlandsbeskickningarna med rätt kompetens för denna uppgift. Avsätt medel för rådgivning och mjuka lån för företag att exempelvis skydda IPR-rättigheter i konflikter med aggressiva konkurrenter. Se över behovet av exportkrediter som är anpassade till de mindre företagens behov. Sverige och Europa behöver ett frihandelsavtal med USA och Kanada som kan bidra till tillväxt och exportmöjligheter för svensk industri, och som bygger på respekt för ländernas lagstiftning och anställdas rättigheter. Business Sweden är en viktig samverkansform mellan exportföretagen och samhället/staten som kan utvecklas ytterligare för att främja företagens internationella kontakter och utländska företags etablering i Sverige. 13

16 Industrins utveckling Följande avsnitt utgör delar av en längre rapport om den svenska industrins utveckling efter 2006, som IF Metall presenterar i juni Valet av tidsperiod beror dels på den dramatiska utveckling svensk industri genomgått under denna tid och dels på att IF Metall, 2006, bildades genom samgående mellan Industrifacket och Metall. Den beskriver därmed utvecklingen för den svenska industrin under förbundets åtta första år. Perioden inleds med en högkonjunktur, på gränsen till överhettning, som hösten 2008 mycket hastigt övergår i den djupa kris som orsakas av den finansiella sektorns kollaps. Som framgår av följande diagram var fallet för industrins del synnerligen dramatiskt och kan i modern tid bara jämföras med 1990-talskrisen. Hastigheten i fallet var omkring dubbelt så snabbt som på 1990-talet och effekterna på industrins sysselsättning blev snabbt mycket allvarliga med varseltal inom förbundet på nära medlemmar per månad under vintern Produktion Produktion i tillverkningsindustrin, Sverige och EU 28, ,00 105,00 100,00 Index Basår 2006=100 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 EU 28 SE Källa: Eurostat Produktionsutvecklingen inom svensk industri låg i genomsnitt på 6,7 procent per år från mitten av 1990-talet och fram till När finanskrisen kom drabbades dock industrin hårt. Under 2008 och 2009 minskade produktionen med 25 procent, eller mer än 110 miljarder kronor. Det är unikt under hela efterkrigstiden. Finanskrisens slag mot industriproduktionen verkar ha förstärkt en pågående trend mot lägre produktionsökningstakt inom svensk industri. Trots en stark produktionsutveckling under 2000-talet och fram till finanskrisen kunde den inte mäta sig med 1990-talets produktionsexpansion. Sedan 2007 har produktionsutvecklingen inom svensk industri över lag varit svagare än i jämförbara länder. Det kan delvis hänföras till svensk industristruktur, med en stor andel branscher som producerar insats- och investeringsvaror, produkttyper som är mycket konjunkturkänsliga. 14

17 Produktivitet Produktiviteten mäter effektiviteten i produktionen. Produktivitetstillväxt frigör resurser som kan bidra till ökad vinst, högre löner eller prissänkningar och är således avgörande för industrins konkurrenskraft. Vanligast är att utgå ifrån arbetsproduktiviteten, dvs. värdet på produktionen i förhållande till antalet arbetade timmar. Årlig genomsnittlig arbetsproduktivitetsutveckling Procent 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Sverige Danmark Tyskland Europa* Frankrike Storbitannien Norge Finland Källa: The Conference Board, *FI-sammanvägt snitt med KIX-vikter, inkluderar BE, FI, FR, IE, IT, NL, PT, ES, DE, AT, DK, UK, NO Svensk produktivitetsutveckling sett över hela 2000-talet har varit stark i jämförelse med utvecklingen i andra länder. Det kan bland annat tillskrivas jämförelsevis stora satsningar på FoU sett till andel av BNP och en generellt sett hög utbildningsnivå bland svenska industrianställda. Det är dock tydligt att produktivitetsutvecklingen har varit lägre under och efter finanskrisen i såväl Sverige som omvärlden. Hur framtida produktivitetsförändringar kommer se ut är starkt avhängigt investeringsutvecklingen. Fasta investeringar påverkar produktiviteten i form av en ökad kapitalintensitet och investeringar i FoU möjliggör för innovationer och uppfinningar som kan stärka produktiviteten. 15

18 Investeringar Investeringskvoten visar hur investeringarna utvecklats i förhållande till förädlingsvärdet som är det sätt man mäter produktionens värde. Investeringskvoten, Gruv och tillverkning Tillverkning Procent Källa: SCB, Företagens ekonomi Sedan början av 2000-talet har förädlingsvärdet inte återinvesterats på samma sätt som tidigare och investeringskvoten har därmed sjunkit. Med hur mycket beror på hur begreppen definieras. Enligt data från SCB:s företagsundersökning Företagens ekonomi handlar det om en minskning på mer än 24 procent mellan 2000 och Om man i stället utgår ifrån SCB:s nationalräkenskaper (NR) handlar det om 12 procent ( ). Skillnaden kommer utav att NR använder sig av ett bredare investeringsbegrepp. Tendenserna man ser i olika data är dock lika, investeringskvoten sjunker och främst inom tillverkningsindustrin. 16

19 FoU Utgifter för FoU i löpande priser och som andel av BNP Miljarder kronor ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Utgifter för FoU Andel av BNP (hö) Källa: SCB Utgifterna för FoU har ökat i absoluta tal sedan början av 2000-talet men minskat med nästan en femtedel sett till andel av BNP. Samtidigt ser andelen ut att öka i OECD och EU i stort. Sveriges FoU-investeringar som andel av BNP är fortfarande jämförelsevis höga men utvecklingen går i motsatt riktning som våra viktigaste konkurrentländer. Sveriges investeringar i FoU är beroende av storföretagens beslut. Företagssektorn står nämligen för drygt två tredjedelar av investeringarna i FoU, med ett litet antal storföretag som dominerar vad gäller FoU-satsningar. Samtidigt är konkurrensen om dessa investeringar stor. Storföretagen har ofta FoU-centra även utanför Sverige och många länder har dessutom program för att locka till sig investeringar i FoU. När något av storföretagen väljer att omfördela sina FoU-investeringar till något annat land får det stora konsekvenser för de totala nivåerna av FoU-investeringar i svensk industri. 17

20 Lönsamhet För att avgöra om ett specifikt företag är lönsamt bör man gärna ställa flera olika nyckeltal emot varandra. Här är syftet att visa tendenser på makronivå och därför används enbart rörelsemarginalen som indikator på lönsamhetsutvecklingen. Rörelsemarginalen tas fram genom att sätta rörelseresultat, intäkter minus kostnader, i relation till omsättning. Lönsamhet och vinst 10 8 Procent Rörelsemarginal Källa: SCB, Företagens ekonomi Under finanskrisen 2008/2009 minskade produktionen inom svensk industri kraftigt. Ändå låg genomsnittsnivån för rörelsemarginalen något högre under perioden 2008 till 2012 än under perioden 2000 till Trots att 2009 års finanskris var betydligt djupare än konjunkturnedgången i början av 2000-talet blev alltså ändå påverkan på lönsamheten något mildare. 18

10 steg. för ny industrialisering av Sverige

10 steg. för ny industrialisering av Sverige 10 steg för ny industrialisering av Sverige 10 steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Industrifacket Metall sid. 1 Löneuppgifter Teknikavtalet IF Metall Lägsta lön 18 år 17.517 kr/mån Lön under 21 år ca 20.300 kr/mån Lön under 25 år ca

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb Framtidskontrakt för Värmdös jobb 2014-2018 Jobben först Det går bra för många i Värmdö. Många får en allt bättre ekonomi beroende på en god reallöneutveckling och växande kapitaltillgångar. Samtidigt

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer