RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (16) 2010-7 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet sammanträde måndagen den 23 augusti 2010 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders Bodin ordf. 1-8, 10-17), Bo Grandien (ordf. 9), Görel Cavalli- Björkman (t.o.m. 15), Fredrik von Feilitzen,), Rolf Lindell, Ingvar von Malmborg (t.o.m. 14), Hugo Nordenfelt (t.o.m. 14), Kjell Strandqvist, Ulf Sporrong (t.o.m. 15); Anna Karin Edblom, rådets sekreterare, Monica Hector handläggare samt Cecilia Skog, handläggare samt protokollförare. Förhinder att närvara hade anmälts av Anders Jönsson, David Neuman, Bo Swenson och Mia Torpe Vid sammanträdet deltog även: Niklas Zetterberg, Victor Hoas Ströman, Peter Lundevall, Carolin Dahlgren samt Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret. 1. Val av protokollsjusterare Valdes ledamot Fredrik von Feilitzen att jämte ordförande justera protokollet. 2. Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 6 september 2010, kl 13.30. 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att rådets delegerade sammanträder den 30 augusti 2010, 14.00. 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde 2010.05.10 justerats i vederbörlig ordning.
SID 2 (16) 5. Rådet: sammanträdesdagar 2011 Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder under följande dagar år 2011. I ordinarie sammanträden: 10/1, 7/2, 14/3, 4/4, 2/5, 14/6, 22/8, 5/9, 3/10, 14/11, 12/12. I delegationssammanträden: 17/1, 21/2, 21/3, 11/4, 23/5, 30/8, 19/9, 17/10, 21/11 Anmäldes ärenden enligt bilaga 1. 6. Anmälningsärenden I samband med paragrafen togs frågan om förändringar utan bygglovplikt inom Gröna Lunds område upp till behandlig. Beslöt rådet tillskriva Gröna Lund. 7. Vinsta 4:1 m.fl, förslag till detaljplan för delar av fastigheten, Blåeldsvägen (SR Dnr 2010-0244) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt skönhetsrådets yttrande över Vinsta 4:1 m.fl, förslag till detaljplan för delar av fastigheten, Blåeldsvägen. Niklas Zetterberg, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Ärendet hänsköts till nästkommande delegationssammanträde. Uppdrogs åt kansliet att sända ut trädinventering innan mötet. 8. Linaberg, Mariehäll, förslag till detaljplan för del av kvarteret (SR Dnr 2010-0229) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt skönhetsrådets yttrande över Linaberg, Mariehäll, förslag till detaljplan. Victor Hoas Ströman, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Skönhetsrådet ställde sig positivt till att stadsdelen vidareutvecklas och att nya bostäder tillkommer i området som tidigare mest präglats av kontors- och industrifastigheter. Rådet kommenterade dock att det istället inneburit att nästan alla befintliga verksamheter tvingats flytta och att bebyggelsen rivs. Utan arbetsplatser är risken stor att man skapar en stadsdel som i princip blir utan folkliv under dagtid, i synnerhet då Annedal saknar byggnader för offentliga verksamheter som kan attrahera besökare och fungera som mötesplatser. Stadsmiljön riskerar att bli enahanda med några äldre byggnader sparade skulle man kunna få en betydligt mer varierad bebyggelsestruktur och dessutom vara förenligt med stadens målsättning gällande en hållbar stadsutveckling.
SID 3 (16) (forts 8) Rådet beklagade att flera byggnader med intressant historik redan försvunnit och att det inom det nu aktuella planområdet inte finns verksamheter som skulle fungera väl tillsammans med bostäderna. Rådet skulle dock gärna se att kontorshuset på fastigheten Linaberg 15 sparas för att ingå i planområdet, i stället för att som nu försöka tillföra en ny märkesbyggnad genom ett högre bostadshus i planområdets nordöstra del. Rådet ville också betona att redan befintliga träd också kan ge ett nytt bostadsområde karaktär och kvalitet. Längs Tappvägen växer ett tiotal exceptionellt ståtliga pilar som kommer att behöva fällas om bostadshusen byggs enligt planförslaget. Eftersom träden verkar vara i mycket gott skick ansåg rådet att bebyggelsen inom planområdet bör omdisponeras så att träden kan sparas. Enligt rådets mening skulle de tillföra området betydligt större värden än den planerade pocket parken. Exploateringsgraden är något högre i det aktuella kvarteret än vad den är i Annedal generellt sett. Tydligast är detta i planområdets sydöstra del där de två punkthusen står med bara några få meters mellanrum. Rådet ansåg att den högre exploateringsgraden kräver mer av den arkitektoniska gestaltningen än det som presenteras i beslutsunderlaget. Den arkitektoniska kvaliteten måste höjas i kvarterets samtliga delar men särskild omsorg bör ägnas fasaderna mot Tappvägen och Emils gata. Vidare har kvarterets förskola placerats så att den saknar egentligt gårdsutrymme och barnen ska hålla tillgodo med ett smalt utrymme mellan hus och parkväg. Enligt skönhetsrådets uppfattning bör förskolebarnen få en betydligt större lekyta i direkt anslutning till lokalerna och den lite större lekparken i närheten i stället fungera som en extra resurs för barnen och förskoleverksamheten. Beslöt rådet tillstyrka förslag till detaljplan med ovanstående erinran. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 9. Djurgården 1:1, nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0248) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Djurgården 1:1, nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken, förslag till detaljplan. Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Erinrade ordförande jäv. Övertog vice ordförande Bo Grandien ordförandeskapet under paragrafen.
SID 4 (16) (forts 9) Detaljplaneförslaget innebär att Cirkus förses med ett nytt scenhus för ca 700 åskådare utöver den befintliga scenen för ca 1500 personer. Tillbyggnaden motiveras av behovet att bredda verksamheten med medelstora evenemang och gästspel för att på så sätt använda byggnaden för framträdanden året runt. Skönhetsrådet betonade att Cirkus är ett byggnadsminne enligt lagen om kulturminne m.m. Skyddsföreskrifterna från 1983 anger att byggnaden inte får rivas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. Skyddet för byggnaden måste därmed tolkas så att en tillbyggnad enligt förslaget i detaljplanen inte är möjlig. Skönhetsrådet såg visserligen positivt på kompletteringen med ännu en scen och en förbättrad foajé men ansåg att det först och främst måste lösas inom den befintliga byggnaden genom välstuderad logistik och kreativa angöringslösningar. Vad gäller tillbyggnadens karaktär i övrigt anser rådet att förslaget besitter en del positiva gestaltningsdrag. Den avvikande arkitekturen och den undfallande formen som gör att scenhuset underordnar sig gaturummet är möjliga tillvägagångssätt för att visa den befintliga byggnadens höga arkitektoniska värde respekt. Remissmaterialet saknar dock vyer från Skansen tagna från viktiga fotopunkter och det är viktigt att ta ställning till tillbyggnadens påverkan på miljön även härifrån. Cirkus är en viktig del i Evenemangsparken och verksamheten är värdefull för området. Med hänvisning till det anser även rådet att en växande verksamhet är i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken. Rådet ställde sig således inte negativt till en komplettering av verksamheten med ny scen och foajé men anser att förutsättningarna för att lösa tillväxtbehovet inom byggnaden (hissar, underjordiskt scenhus etc) måste utredas tydligare, likaså måste dess påverkan på kulturmiljön utvärderas från fler fotopunkter samt byggnadsminnets skydd respekteras. Skönhetsrådet önskade bygglovshandlingarna remitterade för att kunna ta ställning till detaljer i ett senare skede. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med allvarliga erinringar. Ledamot F von Feilitzen reserverade sig mot beslutet enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.
SID 5 (16) 10. Enskede Gård, vid Dalen 9, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0273) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Enskede Gård, vid Dalen 9, förslag till detaljplan. Carolin Dahlgren, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planområdet ingick i Framtida Kärrtorp ett program som syftade till att komplettera stadsdelen med bostäder. I programskedet föreslogs tre huskroppar i en bruten meanderform som tog en stor del av naturmarken i anspråk. Rådet ansåg att byggnadskropparna i nord-sydlig riktning kunde accepteras men vände sig starkt mot det intrång i kullen som de öst-västliga husvolymerna skulle innebära. Det aktuella förslaget innebär att ett flerbostadshus, med ca 50 lägenheter, kan byggas vid Åstorpsringen. Enligt Skönhetsrådets uppfattning tar det omarbetade planförslaget mycket bättre hänsyn till platsen även om det innebär att just denna gatusträcka får en betydligt mer sluten och stadsmässig karaktär än Kärrtorp har i övrigt. Rådet önskade dock se en mer livfull fasad mot gatan det utskjutande mittpartiet kommer inte att ge den variation som den långa byggnadskroppen behöver för att inte upplevas som monoton. För att ytterligare variera gatufasadens uttryck bör man överge en monokrom färgsättning till förmån för två, eventuellt fler, gröna nyanser. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka förslag till detaljplan med erinran om gatufasadens gestaltning och färgsättning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 11. Lustgården 17, Lindhagensgatan 108, nybyggnad av flerbostadshus med garage (SR Dnr 2010-0242) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Lustgården 17, Lindhagensgatan 108, nybyggnad av flerbostadshus med garage. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. När stadsbyggnadskontoret började planera för ny kontors- och bostadsbebyggelse på nordvästra Kungsholmen framställdes Lindhagens gata som ett viktigt huvudstråk, en trädplanterad boulevard där extra vikt skulle läggas på tillkommande byggnaders gestaltning. Efter att ha tagit del av bygglovsansökan konstaterade Skönhetsrådet att Stadsbyggnadskontorets ambition tyvärr inte avspeglas i föreliggande förslag. Enligt rådets uppfattning håller inte gestaltningen den höga kvalitet som läget
SID 6 (16) (forts 11) kräver och färgmässigt skulle rådet hellre se en livligare fasadkulör än den mörkt gråblå som sökanden önskar. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka bifall till ansökan om bygglov med erinringar om gestaltning och färgsättning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 12. Överkikaren 31 (Hilton Slussen), Guldgränd 8, fasadrenovering med ny färgsättning samt ny ljussättning (SR Dnr 2010-0271) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Överkikaren 31 (Hilton Slussen), Guldgränd 8, fasadrenovering med ny färgsättning samt ny ljussättning. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Ansökan om bygglov visar en fasadrenovering med en ny enhetligt färgad fasad och en ljussättning bakom gulfärgade element vid fönstren. Idag är fasaden uppbruten i en färgskala som spänner mellan gräddvitt och tegelröd färgsatt efter Mariabergets varierade uttryck och med en ljus bottenvåning i en egen gestalt. Enligt ansökan om bygglov strävar den nya färg- och ljussättningen efter att ge Hotell Hilton ett samlat, mer elegant fasaduttryck med en ljusare färgton och ett sockelmotiv som delar byggnaden horisontalt. Rådet betonade att det finns stora fördelar med den befintliga färgsättningen som det nya förslaget allt för lättvindigt förringar. Uppdelningen mellan de övre och de nedre våningarna finns redan genom den karaktärsskillnad som finns i arkitekturen. Att visuellt förstärka de undre våningarnas placering i nivå under det upphöjda Södermalmstorg/Västra Slussgatan genom en mörk färgsättning gagnar inte upplevelsen av hotellets elegans utan förstärker snarare kontakten med Söderleden och Söder Mälarstrands otillgängliga miljö. Den färgmässiga uppdelning som däremot redan finns mellan byggnadernas delar i horisontell sträckning är istället en stadsbildsmässig fördel. Den uppbrutna fasaden motverkar en monotoni och är betydligt mer respektfull mot Mariabergets korta och hopbyggda fasader. Den nya färg- och ljussättningen ska ge byggnaden ett sammanhängande uttryck. Sett till påverkan i stadsbilden är det enligt rådet ingen förbättring för den offentliga miljön. Förändringen har snarare som främsta syfte att göra det möjligt för hotellet att markera sin storlek i det väl synliga gaturummet en förändring som inte har allmängiltigt intresse. Lika menlig för vyn från Gamla stan blir den brokiga ljussättningen som föreslås med lampetter av guldfärgad metall och en
SID 7 (16) (forts 12) LED-armatur som tillåter flera olika kulörer samt de två tillkommande ljusskyltarna som placeras ovan nock. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka bifall till ansökan om bygglov. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 13. Skeppsholmsviken 6, Falkenbergsgatan 6, tidsbegränsat lov (SR Dnr 2010-0272) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Skeppsholmsviken 6, Falkenbergsgatan 6, tidsbegränsat lov. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Ansökan om bygglov avser ett temporärt museum under 1-5 år. Det tidsbegränsade lovet kan visserligen förlängas med en period om ytterligare 5 år men påverkas i realiteten av utarbetandet av den detaljplan som möjliggör en utbyggnad av Gröna Lunds verksamhet på den befintliga parkeringsplatsen. Museet flyttas då till annan plats. Illustrationerna visade en byggnad med slutna långsidesfasader av svart glas åt öst och väst, en genomsiktligt uppglasad entré mot norr (Falkenbergsgatan) och en lika öppen fasad mot vattnet. Mot vattnet tillkommer även en brygga för uteservering. Byggnaden har en lätt och tillfällig karaktär och är trots den temporära utbyggnaden mot vattenrummet reversibel i den känsliga miljön. Skönhetsrådet ställde sig positivt till gestaltningen och anser att byggnaden tillför liv på den överstora parkeringsytan. Det är däremot viktigt att byggnaden detaljstuderas vidare för att den höga ambitionsnivån ska kunna säkerställas i utförandet. Beslöt Skönhetsrådet tillstyrka bifall till ansökan om ett tillfälligt bygglov t.o.m. 2014.12.31 under förutsättning att byggnaden får den lätta karaktär som illustrationerna visar, utförd med en blank, svart yta och helt utan tillkommande delar på tak eller kringmiljö (ventilation, teknikhuvar eller skorsten m.m.). Rådet önskar bygglovet återremitterat vid eventuell förlängning. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet.
SID 8 (16) 14. Molde 5, Bergengatan 43, Husby, fasadändring, tilläggsisolering, utbyte av fönster, ny taklutning för två byggnader (SR Dnr 2010-0255) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Molde 5, Bergengatan 42, Husby, fasadändring, tilläggsisolering, utbyte av fönster, ny taklutning för två byggnader. Sekreteraren och Monica Hector, kansliet, redogjorde för ärendet. Husby planerades i princip som ett renodlat bostadsområde. Bebyggelsen är uppförd i olika enklaver och inom varje område har husen grupperats vinkelrätt mot varandra så att gårdar bildas. Husen är byggda av prefabricerade betongelement i fyra till sex våningar och de olika enklaverna har skiljts åt genom färgsättning. Kvarteret Molde består av flera bostadshus och gårdar längs ett central placerat gångstråk. Den ursprungliga fasadfärgen är en ganska dovt blå ton men några hus i områdets norra del har redan renoverats. Dessa hus har fått vita putsfasader med inte längre synliga elementskarvar, entrépartier och väggarna vid loftgångarna har försetts med ett skivmaterial i en gul färg och balkongfronterna består av perforerad grå plåt. Det finns ett stort behov av upprustning och renovering av bostadshusen uppförda under miljonprogrammet och för närvarande pågår olika projekt som Järvalyftet och Stimulans för Stockholm som på olika sätt ska bidra till att utveckla dessa områden. Föreliggande bygglovsansökan avser fyra hus i kvarteret Moldes sydligaste del där fasaderna föreslås få vit kulör och även här försvinner elementskarvarna när husen tilläggsisoleras. Balkongfronterna byts ut till opakt glas i vit, gul, ljusgrön och mörkgrön nyans och väggarna vid loftgångarna får fasadskivor i ett antal nyanser i främst en blå-grön skala. Skönhetsrådet är väl medvetet om de stora renoveringsbehoven liksom önskemålet att kunna minska energiförbrukningen genom tilläggsisolering. Efter att ha tagit del av ansökan anser dock rådet att Svenska Bostäder bör ta fram ett gestaltningsprogram för hela sitt husbestånd i Husby för att utreda vilka arkitektoniska kvaliteter byggnaderna har och för att säkerställa att de åtgärder man sedan beslutar sig för utgår ifrån befintliga kvaliteter innan man går vidare med bygglovsförfarandet. Förändringarna får inte förvanska byggnadernas karaktär och gestalt utan ska snarare tillföra ytterligare värden. Rådet betonade att det är viktigt att man visuellt behåller grupperingarna med de olika bostadsenklaverna samtidigt som det också måste finnas utrymme för en viss variation mellan bostadsgårdarna. Hur denna variation ska ske är också en fråga
SID 9 (16) (forts 14) för ett kvalitetsprogram men rådet föreställer sig att man har ett grundtema vad gäller materialval för samtliga hus i enklaven och att sedan färgsättningen skiftar inom en viss färgskala mellan de olika bostadsgårdarna. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande utformning med hänvisning till att kvarteret Molde bör få en sammanhållen gestaltning i enlighet med ovanstående resonemang. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. Utgick ärendet. 15. Sekreteraren informerar 16. Sergels torg, temporära förbättringsåtgärder (SR Dnr 2010-0285) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Sergels torg, temporära förbättringsåtgärder. Hänsköts ärendet till nästa delegationssammanträde för besök på plats. 17. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2010.08.23 Anders Bodin (ordf 1-8, 10-17) Cecilia Skog Bo Grandien (ordf 9) Fredrik von Feilitzen vidi: Anna Karin Edblom
SID 10 (16) Bilaga till protokoll 2010-7 7. Anmälningsärenden Rådet: Intern verksamhetsplan 2010. (SR Dnr 2010-0001). Forskningsrapport Ljusår. (SR Dnr 2010-0007). Konserthusets utvecklingsmöjligheter, inbjudan till workshop. (SR Dnr 2010-0015). Rådet: Orgelpipan 5, med anledning av givet rivningslov; initierat av sekreteraren. (SR Dnr 2010-0105). Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde 2010.06.21 ang 20 Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad, utl. 2010:63. (SR Dnr 2010-0256). Nya och gamla Ullevi. (SR Dnr 2010-0234). Slussen, material för kännedom. (SR Dnr 2010-0228). Årets Stockholmsbyggnad 2010. (SR Dnr 2010-0263). Newsmill.se-artikel: Slussenhatarna fördomsfulla och okunniga. Översänt för kännedom. (SR Dnr 2010-0266). Hotell i Ulvsundasjön. (SR Dnr 2010-0270), utsänd. Bygglov besvarade av kansliet Norra Djurgården 1:1 (Sophiahemmet), Valhallavägen 92, nybyggnad av mottagningsbyggnad, hus 30. (SR Dnr 2010-0006). Tillstyrkt. Isbrytaren 34, Kungsholms strand 185, takkupa och takaltan. (SR Dnr 2010-0161). Ingen erinran. Ingenjören 14, Ringvägen 79, yttre ändring av flerbostadshus, balkonger mot gatan. (SR Dnr 2010-0177). Avstyrkt. Trollhättan 32, Malmtorgsgatan 6, yttre ändring av kontorshus/affärshus (Södra Gallerian), ändring av fasader på plan 3 och 4, utflyttning av entrébyggnad i fasadliv, lanternin på tak. (SR Dnr 2010 0184). Tillstyrkt.
SID 11 (16) Tågordningen 1, Kungsbron 30, tillbyggnad av kontorshus/affärshus, förhandsbesked. (SR Dnr 2010-0208). Tillstyrkt. Borren 27, Pålsundsgatan 1, Balkonger mot vattnet, gata och öppen gård. (SR Dnr 2010-0209). Avstyrkt. Morkullan 2, Birger Jarlsgatan 98, inredning av vind till bostäder i flerbostadshus, yttre ändringar. (SR Dnr 2010-0226). Avstyrkt. Norra Djurgården 1:1, landansluten gästbrygga, söder om Sjöhistoriska museet. (SR Dnr 2010-0230). Avstyrkt. Balen 3, Frödingsvägen 2, balkonger och fönsterdörrar mot gata och öppen gård. (SR Dnr 2010-0231). Avstyrkt. Lustgården 11, Strandbergsgatan 20, yttre ändring av kontorshus/affärshus, byte av fasadbeklädnad, byte av fönster, ny huvudentré, ventilationshuvar på tak, nya glaspartier till nya lokaler för café m m. (SR Dnr 2010-0232). Avstyrkt. Gångaren 12, söder om Patientvägen 2, uppförande av byggnad reservkraftanläggning för sankt Görans sjukhus. (SR Dnr 2010-0236). Avstyrkt. Norra Djurgården 1:1, Lidovägen 10, ändrad användning av kontor till bostad i enbostadshus (Dragongårdens annex), yttre ändringar, ny carport. (SR Dnr 2010-0241). Tillstyrkt. Norra Djurgården 1:1, Museivägen 3, ändrad användning av kontor till bostad(gula Villan), yttre ändringar. (SR Dnr 2010-0245). Tillstyrkt. Skeppsholmen 1:1, Exercisplan 4, yttre ändring av museibyggnad genom montering av solcellsmoduler på Moderna Museets sydvästra tak. (SR Dnr 2010-0246). Tillstyrkt. Beridarebanan 10, 1:a höghuset, Hötorgs city, förslag till ändring av entrépartiet mot gränden. (SR Dnr 2010-0249). Tillstyrkt. Roslagsbanan 30, Valhallavägen 75, yttre ändring, renovering av fasad, förändrad utvändig färgsättning, affärshus/kontorshus. (SR Dnr 2010-0251). Avstyrkt.
SID 12 (16) Sånglärkan 1, Sköldungagatan 2, yttre ändring av affärshus/kontorshus, nya takfönster, uppstigningslucka m m. (SR Dnr 2010-0252). Avstyrkt. Åkern 17, Ringvägen 98, om- och tillbyggnad av gårdar mot Eriksdalslunden, längsgående. (SR Dnr 2010-0254). Avstyrkt. Beridarebanan 10, Hötorget 1, yttre ändring av affärshus/kontorshus, nya glas- och entrépartier, skärmtak och nya fläktrum på tak.(sr Dnr 2010-0257). Avstyrkt. Utsänt. Vallgossen 13, Mariebergsgatan 22, kontorsbodar, tillfälligt lov 3 år, från Stadsbyggnadskontoret, Eva Båvendal. (SR Dnr 2010-0260). Tillstyrkt. Trålen 1, Tullgårdsgatan 18, balkonger på sutterrängplan, flerbostadshus. (SR Dnr 2010-0262). Avstyrkt. Djurgården 1:1 (Kanalterrassen), uppförande av markistak över servering. (SR Dnr 2010-0264). Avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Slussen. (SR Dnr 2010-0032). Besvarat med kopia av rådets yttrande 2010-0022. Gröna Lunds utbyggnad. (SR Dnr 2010-0085). Svar per mail. Orgelpipan 5. (SR Dnr 2010-0089). Besvarat per mail. Hur hanteras stadsmiljöer av riksintresse i Stockholms stad? (SR Dnr 2010-0107). Besvarat per mail. Dalagatan/Vanadisvägen, synpunkter på den planerade gestaltningen av uppgång vid korsningen. (SR Dnr 2010-0142). Hänvisat till Stadsbyggnadskontoret. Kommentarer på yimby-inlägg. (SR Dnr 2010-0191). Besvarat per mail med kopia av rådets yttrande. Nedläggning av fin väl fungerande brandstation (Kungsholmen brandstation). (SR Dnr 2010-0204). Besvarat per mail. Varför bygger man så fula hus i Stockholm? (SR Dnr 2010-0227). Besvarat per mail.
SID 13 (16) Kv Brunnsläkaren/Sabbatsberg 23, utformning av parkmark och torg i anslutning till konsthall, till sekreteraren vid möte; från Trafikkontoret. (SR Dnr 2010-0233). Sakkunnighetsutlåtande. (SR Dnr 2010-0235) Besvarat per mail. Årstafältet sammanställning av samrådet. (SR Dnr 2010-0237). Besvarat med rådets yttrande. Grönklassat godsmagasin, Magneten, Ulvsunda. (SR Dnr 2010-0238) Besvarat per mail. Ny by bebyggelse Främlingsvägen, Hägersten. (SR Dnr 2010-0239). Besvarat per mail. Ulvsundas framtid. (SR Dnr 2010-0240). Besvarat med SR Dnr 2009-0195). Byggandet i Stockholm. (SR Dnr 2010-0243) Besvarat per mail. Rålambshovsparken, synpunkter på skräpighet, segelklubben och trafiken till smedsuddbadet. (SR Dnr 2010-0250). Besvarat per mail. Filmstaden, två plastfigurer på taket. (SR Dnr 2010-0253). Besvarat per mail. Konsthallen 2, Lindgården kan den räddas? (SR Dnr 2010-0258). Besvarat per mail med kopia av rådets yttrande. Bocken 39, hus D, material ang. utformning och färgsättning av fasad. (SR Dnr 2010-0259) Besvarat vid möte på plats. Flytande hotell i Ulvsundasjön. (SR Dnr 2010-0261). Besvarat per mail. Fråga angående tillbyggnad på radhus. (SR Dnr 2010-0267), Hänvisat till Huddinge kommun. Ny gatukiosk/grill på Sveavägen. (SR Dnr 2010-0265). Hänvisat till Stadsbyggnadskontoret.. Brunnsmästaren 1, Dp 2007-36337-54. (SR Dnr 2010-0274). Hänvisat till Stadsbyggnadskontoret.
SID 14 (16) Frågor ang restaurering och försköning. (SR Dnr 2010-0275). Hänvisat till Stockholm Konst. Fotografier från Stockholm på 1800-talet. (SR Dnr 2010-0279). Planärenden besvarade av kansliet Lindbacken 4, Norrmalm, förslag till detaljplan, enkelt planförfarande; remiss från Stadsbyggnadskontoret, Johan Filipsson. Svar senast 20 augusti 2010. (SR Dnr 2010-0247). Tillstyrkt.
SID 15 (16) Bilaga 2 till protokoll 2010-7 9. Djurgården 1:1, nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken, förslag till detaljplan (SR Dnr 2010-0248) Reserverade sig ledamot F von Feilitzen enligt följande: Cirkus på Djurgården är den mest värdefulla byggnaden i sitt slag i landet och av internationell betydelse. En byggnadsminnesförklaring bör principiellt innebära att om- och tillbyggnader som strider mot skyddsföreskrifterna endast bör tillåtas om de är nödvändiga för att man ska kunna fortsätta att driva verksamhet i linje med den ursprungliga. 1931 byggdes det höga scenhuset i sin första version. Trots att det är till avsevärd nackdel för exteriören bör det accepteras eftersom det torde vara en förutsättning för fortsatt teaterverksamhet. Motsvarande gäller däremot inte för den nu föreslagna utbyggnaden. Den skulle möjliggöra utökad verksamhet, men är alls inte nödvändig för Cirkus fortlevnad som teater. Det voluminösa sidoscenhuset skulle förvanska intrycket av Cirkusbyggnaden (som ju är en utpräglad solitär) från Djurgårdsslätten och i ännu högre grad uppifrån Hazeliusbacken och Skansenberget. Cirkusbyggnaden består av tre separata delar. I den norra, mot Skansenberget, låg det stora stallet, som definitivt särskilde cirkusbyggnaden från en ordinär teaterbyggnad. Byggs sidoscenen enlig förslaget kommer den kvarvarande porten för hästarna och de omgivande små stallfönstren att döljas och byggnadens särprägel blir inte längre lika avläsbar. Cirkus huvudentrésida är vackert inpassad i det branta, lummiga Skansenberget. Detta naturparti, med sina två stora ekar, utplånas i detaljplaneförslaget. På andra sidan Hazeliusbacken har grönytan reducerats rejält i samband med tillbyggnaden av Hasselbacken, vilket gör den gröna sluttningen än viktigare. I sluttningen ligger dessutom två kulturhistoriskt inte oviktiga strukturer. Det gäller för det första en elnätstation, möjligen tillkommen med anledning av den stora ombyggnaden av Cirkus 1931. Den är Stockholms kanske elegantaste i sitt slag, med sin nyklassicistiska putsarkitektur. För det andra finns här en från vägen synlig, långsträckt gråstensgrund. Den vittnar om en verksamhet som var intimt förknippad med Hasselbacken och med Cirkus, dess företrädare Manegen och andra förlustelseställen på Djurgårdsslätten. Grunden är en rest av Gustaf Joulins hyrkuskverk, vars hus ses på Neuhaus
SID 16 (16) panorama från 1860-talet. Det byggdes till i ett par omgångar och fanns troligen ännu tidigare; firman startade redan 1849. Hyrkuskverket efterträddes av Djurgårdens ridskola, som brann ner på 1960(?)-talet. Husgrunden sträcker sig längs Skansens klädkammare, som respektfullt lagts en bit innanför. Med stöd av dessa synpunkter anser jag att tillbyggnadsförslaget måste avvisas.