Samrådsredogörelse Bilaga 9. Landskapsbild



Relevanta dokument
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr:

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Vindpark Marvikens öar

Ljud från vindkraftverk

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 8 störningar och risker

FJÄLLBERGET SAXBERGET

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL

Bilaga 1.8. Protokoll från samråd med kommunen

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Ett utställningssamråd genomfördes med närboende och allmänhet i Torsås bygdegård

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

RAPPORT Markbygden vindkraftpark Bullerutredning Etapp 1

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V *--bai<tforvahn "

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Om Vindkraft. Sverige & EU

Minnesanteckningar från samrådsmöte med allmänheten i Bygdsiljum den 14 april kl 18-21, gällande vindkraftsprojekt Högaliden 2 och Blisterliden.

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan.

Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Johan Blomberg (M) Anders Sundberg (S) Lennart Nygren (S)

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /12

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Vindkraft. Sara Fogelström

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Lillgrund vindkraftpark

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Projektidé Vindkraft Tokeryd

Vem vet hur nästa generation vindkraftverk kommer att se ut?

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Velinga vindkraftpark

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft Vindkraft Sätila

Minnesanteckningar från Brännö Folkets park

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING Sida 1 (5)

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering

Bilaga E. Vindpark Östra Frölunda

Vindkraftsplaner i Abild. Hallands Nyheter 29 juni 2010

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009

Områdesvisa yttranden

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

Frågor och svar från informationsmöte

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Anmälan om etablering av vindkraftverk Universal Power AB, fastigheten Gunnarp 1:3

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Vindpark Töftedalsfjället

Diarienummer: 2016/ Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

Välkommen på samråd för Pauträsk vindpark!

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

Transkript:

Bemo tande av inkomna synpunkter Landskapsbild Synpunkt: Vi anser inte att landskapsbilden bara påverkas lokalt när vindkraftverken kommer att bli synliga på långa avstånd såsom från Brålandaslätten, Högsäter och andra områden. Svar: Det stämmer att vindkraftverken kommer att kunna synas på långt håll från vissa punkter där man har god utsikt. Dock blir de på större avstånd inte ett dominerande inslag i landskapsbilden på samma sätt som på nära håll. Från Brålandaslätten är avståndet mer än en mil, vilket gör att de vindkraftverk som redan är uppförda på Brålandaslätten kommer att inneha den dominerande påverkan. Från Högsäter är avståndet runt 15 km. Upplevelsevärdet är individuellt och inget som kan vara rätt eller fel. Detta måste vägas mot de globala miljöeffekter som vindkraftverken ger. Sökandens bedömning är att fördelarna överväger nackdelarna. För den enskilde närboende märks på kort sikt endast den lokala påverkan. Viss påverkan i form av landskapsbild och ljud är ofrånkomligt. Denna påverkan kommer dock inte att pågå i all framtid, vindkraftverken har en livslängd på ca 20-25 år. Om det efter denna tid kommit ny teknik som gör att man kan producera förnybar el på ett bättre sätt kommer vindkraftverken inte att ersättas när de är uttjänta. De ska monteras ned när så sker. Därmed lånar vi marken ett par decennier för att producera förnybar el och landskapet kommer därefter att kunna återställas och återfå sin ursprungliga karaktär, något som gör vindkraften ganska unikt jämfört med andra energislag.. Synpunkt: Fotomontagen återspeglar inte den visuella landskapsbilden korrekt tycker vi. Enligt foto nr 3 figur 14 d, kommer vindkraftverken i nordost inte att synas?? Svar: Det stämmer. Det beror på att de är längre bort än de i syd/sydväst, samt att de skyms bakom höjderna som ligger närmre. De närmsta vindkraftverken ligger ca 1,3 km bort medan de i nordost ligger ca 2,6-3,6 km bort. Dock kan de komma att synas om skogen huggs ned. Stort opåverkat område Synpunkt: Största delen av området inte är påverkad av mänsklig aktivitet anser vi. Det området som berörs, utgörs av totalt ca 840 ha. Området som är påverkat av Riksväg 166 utgör ca 200 ha. Detta innebär att ca 75 % ligger i ett tyst område. Svar: Tyst område beskrivning, se avsnitt 5.3 i Miljökonsekvensbeskrivningen. Merparten av bostäder ligger inom bullerpåverkat område vid väg 166. Etableringsområdet är en del av ett utpekat så kallat stort opåverkat område, men ligger i utkanten av detta och är påverkat av ett rationellt skogsbruk.

Nollalternativet Synpunkt: Utebliven vindkraftsetablering ger upphov till hotfulla påståenden i samrådsbeskrivningen. Vindkraftverken kan ju placeras i ett redan etablerat område där hotet då uteblir. Vindkraftverken kan ersättas av spillvärme, bioenergi, solenergi och vågkraft utan att alternativet är radioaktivt avfall och torrläggning av vattendrag. Svar: På lång sikt är förnybar elproduktion ett av de viktigaste sätten att skydda vildmarksupplevelsen med dess rika djurliv. De effekter som utsläpp av fossila bränslen har, påverkar i högre grad både växt- och djurliv. Det bör tilläggas att utbyggnad av förnybar energi är akut om man ska undvika de svåra konsekvenser som en global uppvärmning kan få. Alla tillgängliga förnybara energikällor behöver öka markant för att tillsammans kunna minska världens beroende av fossila bränslen. Att enbart bygga vindkraftverk i redan etablerat område är mycket svårt om man ska kunna bygga ut vindkraften i Sverige i den omfattning som riksdag och regering vill. Det behövs tillräckliga avstånd till bostäder för att klara riktvärden. En utbyggnad av vindkraften ingår som en del i regeringens energipolitik för att det ska vara möjligt att nå EU:s direktiv (2009/28/EG) om produktion av 49 % förnyelsebar energi till år 2020. Utbyggnaden av vindkraft innebär även att vi har klart bättre förutsättningar att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Förutom en minskad växthuseffekt bidrar vindkraften till minskad övergödning och försurning under förutsättning att den ersätter energi utvunnen ur fossila bränslen. Vindkraftverken Synpunkt: Vi håller med om att ständiga förändringar sker i takt med utvecklingen. Under denna korta projekttid har höjden ökat från 150 meter till 175 meters vindkraftverk. För 20 år sedan var vindkraftverken ca 40 meter höga. När dessa 175 meter höga vindkraftverks livslängd efter 20-25 år är slut, kommer då verken enligt punkt 2.10 bytas mot en ny generation vindkraftverk? Är dessa vindkraftverk då 250 300 meter eller högre? Svar: Tillståndet söks på maximal totalhöjd 175 meter och högre vindkraftverk än så blir inte aktuellt utan att ett nytt miljötillstånd måste sökas. Elanslutning Synpunkt: Vi vill ha en presentation om hur stor påverkan elanslutningen från vindkraftverken kommer att bli på omgivande mark och grannkommuner med nya ledningsgator. Svar: Det går i dagsläget inte att redovisa då nätägaren har ansvaret för detta. Vattenfall, som har nätkoncession i området, ansvarar för elanslutning samt det slutgiltiga valet mellan luftledning och markkabel. I nuläget är denna fråga inte avgjord, utan beror på vilka andra vindkraftverk som kan komma att få tillstånd i Dalsland.

Ljudpåverkan Synpunkt: Ljudet är en av orsakerna till vår oro gällande vindkraftsparken. De bostäder som kommer att få den största påverkan är de som ligger i den dal nedanför de planerade vindkraftverken. De bostäder som ligger i 30 35 db området, antas få en ständig ljudpåverkan. Vi begär en mer reell beräkning av buller. Vi vill veta vad 40 db linjen i kartan hamnar när vindkraftsverken går på 12 m/s respektive 25 m/s. Idag finns det studier från Karolinska Institutet där ständig ljudpåverkan från vindkraftverk ger upphov till stressrelaterade sjukdomar såsom hjärtproblem mm. Svar: Ljudberäkningarna är gjorda i enlighet med riktlinjer framtagna av Naturvårdsverket och Boverket, i ett program som är godkänt för detta ändamål. Detta program beräknar ett så kallat värsta fall -värde, vilket innebär att det blåser rakt mot varje bostad från alla verk samtidigt. Det verkliga värdet kommer således i de allra flesta fall att bli lägre än det beräknade. Tillverkare av vindkraftverk garanterar vissa källljudsnivåer och marginaler finns i beräkningsmodellen. Vindhastigheten vid den utförda ljudberäkningen är 8 m/s på 10 meters höjd, enligt riktlinjer från Naturvårdsverket. Det blåser då betydligt mer högre upp, varvid vindkraftverken kommer att gå på maxeffekt. Det blir således ingen skillnad i ljudnivåer om det blåser 12 eller 25 m/s, eftersom vindkraftverkens varvtal inte ändras. I stort sett samtliga bostäder ligger sydväst om de tänkta vindkraftverken längs väg 166 vilket i kombination med den förhärskande vindriktningen sydväst, gör att ljudet merparten av tiden kommer att färdas åt nordost. Ljudnivån kommer därmed en stor del av tiden att bli lägre än den beräknade. Trots detta är det troligt att vindkraftverken kommer att höras, dock är riktvärdet på 40 db satt just för att majoriteten inte ska bli störda. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att ljudnivån inte överskrider riktvärdet och ljudnivån kommer att mätas av oberoende expert efter driftstart. Skuggeffekter och hinderbelysning Synpunkt: Växlingarna mellan ljus och skugga kan uppfattas såsom störande skriver ni i er rapport. Enligt vetenskaplig forskning kan det utlösa epilepsianfall vilket vi bedömer såsom mer allvarligt än bara störande. Svar: Om uppkomna skuggeffekter skulle komma att bedömas som orimligt stora, är det fullt möjligt att genomföra skuggreducerande åtgärder. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla skuggeffekter som överstiger gällande rekommendation. Därefter kan vindkraftverkens styrdatorer programmeras för att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att dylik risk föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på dagen, undersöks kontinuerligt via en monterad väderstation på respektive vindkraftverk. Genom tillgången till skuggoptimering kan det således säkerställas att Boverkets rekommenderade värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger upphov till orimligt obehag för närboende. Synpunkt: Hinderbelysningen kommer förmodligen att upplevas störande av närboende Svar: Hinderbelysningen kommer att dimras ned under gryning, skymning och nattetid. Den kommer även att avskärmas nedåt för att undvika att ljuset träffar rakt på närliggande

bostäder. Trots detta kommer ljuset att synas framförallt nattetid. Hinderbelysning är ett krav från myndigheter för att uppnå flygsäkerhet. Säkerhetsrisker och friluftsliv Synpunkt: Vindkraftsverken är placerade i skogsmark där människor sällan vistas - står det i rapporten. Vem har gjort den här bedömningen? Hur vet ni detta? I detta område bedrivs exempelvis jakt mellan 15 augusti till 1 mars. Detta är det område som vi som bor här vistas i, vi åker inte till andra områden för att plocka bär, svamp eller fiska. I områdets närhet finns det ett flertal sommarstugor, där man idkar ett aktivt fritidsliv under vår, sommar och höst. Det finns även markägare i det tänkta etableringsområdet som hyr ut stugor för turister. Dessa besökare erbjuds möjligheten att komma ut i en orörd och tyst natur där man exempelvis kan sitta och studera vilda djur från jakttorn. Säkerhetsavståndet medför att ett rörligt friluftsliv begränsas i området anser vi. Ni skriver i er rapport att området inte bedöms ha speciell stor betydelse för friluftsliv. Men enligt Natur i Älvsborgs län, Länsstyrelsen handlingsprogram för naturvård karta 6, punkt 2.17 - Marsjöområdet sjörikt friluftsområde på bergplatån öster om Bäckefors finns ett sjösystem med bl a Marsjön och Lysevattnet. Goda badplatser med sandstränder i detta friluftsområde. Här finns kanotister/turister från Mellaneuropa, som förlägger sin semester hit, då de njuter av vår natur. Att kunna höra tystnaden och skogens sus blir ett minne blott! Svar: Vindkraftverken kommer inte att hägnas in, inget säkerhetsavstånd existerar till verken. Allemansrätten begränsas på så sätt ej. Vindkraftverken utgör inget hinder för aktiviteter som området tidigare har utnyttjats för, exempelvis promenader, löpning, skidåkning, svamp och bärplockning. Skyltar som varnar för iskast vintertid kommer dock att finnas. Denna risk är mycket liten i miljöer där människor inte under en stor del av dygnet visas i närheten av vindkraftverken 1. Bostadshus får ej uppföras på delar av fastigheten där ljudnivån överskrider 40 db(a). Utöver denna inskränkning kan marken utnyttjas på valfritt sätt. Bedömningen där människor sällan vistas gjordes utifrån det faktum att det inte finns några vandringsleder, riksintressen för friluftsliv, eller liknande i området. Då synpunkter inkommit under samrådet om att området utnyttjas för friluftsliv har beskrivningen ändrats till Etableringsområdet utnyttjas för friluftslivsaktiviteter såsom bär- och svampplockning, skogspromenader och jakt. Webbplatsen Vindlov, som utvecklats av Energimyndigheten på uppdrag av regeringen, redovisar en sammanfattning av undersökningar som behandlar vindkraftens inverkan på turism 2. Undersökningarna visar att vindkraftverk som placeras i områden som upplevs vara opåverkade och ha särskilda upplevelsevärden kan vara störande för turistnäringen. Resultatet från undersökningarna visar dock att turism och vindkraft kan fungera tillsammans och att den negativa inverkan är mycket liten. I vissa fall kan vindkraften även ge positiva effekter. 1 Dom meddelad av Miljödomstolen, Vänersborg, 2010-03-09, M 3735-09 2 http://www.vindlov.se/sv/steg-for-steg/svenskt-vatten/inledande-skede/annan-naringsverksamhet/turism/, 2011-11-02

Fåglar Synpunkt: Vi önskar en redovisning av de fåglar som finns i etableringsområdet från den oberoende konsulten. Svar: Fågelinventeringen finns som bilaga 4 i MKB:n. Däggdjur Synpunkt: Vi önskar en redovisning av den inventering som har genomförts avseende fladdermöss i etableringsområdet. Svar: En redogörelse för fladdermöss finns i bilaga 5 i MKB:n. Kulturmiljö Synpunkt: Det finns inga kända kultur eller kulturhistoriskt värdefulla platser som störs av etablering står det i rapporten. Enligt slutsatsen från den oberoende konsulten rekommenderar Bohuslän Museum en diskussion med kulturmiljöenhet på länsstyrelsen inför den fortsatta planeringen av vindkraftsparken Bäcken. Svar: Projektet har anpassats efter de värdefulla platser som hittats, så att inga sådana berörs. Vid inventeringstillfället var tanken att vägdragning och placering skulle läggas på ett sådant sätt att bedömningen blev att det behövdes en fortsatt diskussion. Lågfrekvent ljud Synpunkt: Det finns undersökningar från Karolinska Institutet, Miljömedicin vilka effekter detta har för människan med exponering av lågfrekvent buller. Hälsoeffekterna kan ge hörselskada, tryckkänsla över trumhinnan, tinnitus, sömnstörningar, trötthet, huvudvärk, blodtryckspåverkan m.m. Svar: ÅF-Ingemansson har gjort en utredning om lågfrekvent ljud från vindkraftverk (Andmyran vindpark Norge). Deras slutsats var att om riktvärdet 40 dba utomhus inte överskrids från en planerad vindkraftpark med upp till cirka 100 verk klarar man också Socialstyrelsens riktvärde. Återställning Synpunkt: Områdets återställande kan man undra över, då företaget kanske gått i konkurs eller bytt ägare. Vem ansvarar då för vindkraftsverk, som behöver repareras/ bytas ut eller återställa marken i ursprungligt skick. Svar: Alla som äger vindkraft har en skyldighet att kunna avveckla sin verksamhet när den tjänat ut sin tid. Den uppskattade livslängden för ett vindkraftverk ligger på ca 20-25 år. Under merparten av denna tid kommer vindkraftparkens värde att vara större än de kostnader

som avvecklingen innebär. Värdet ligger i en etablerad anläggning som i normala fall genererar ett ekonomiskt överskott. Om en vindkraftägare av någon anledning går i konkurs är det mycket osannolikt att konkursförvaltaren väljer att avveckla vindkraftparken framför att sälja den vidare till en ny ägare. Den nya ägaren kommer då att ha en stor säkerhet i vindförhållanden samt möjlighet att sänka sina ränte- och amorteringskostnader genom att verket får ett nytt pris av konkursförvaltaren. Sannolikheten för en situation där herrelösa vindkraftverk står och förfaller är mycket liten. Störst sannolikhet för att detta ska inträffa är i slutet av verkens livslängd, varvid det är viktigt att ställa en säkerhet för nedmonteringskostnaden, exempelvis en bankgaranti eller motsvarande. I avtal med markägare förbinder sig arrendatorn att ställa sådan säkerhet motsvarande 300 000 kr vid torn av betong och 100 000 kr vid verk av stål. Med dagens andrahandsmarknad för gamla vindkraftverk samt skrotpriser är det lönsamt att plocka ned de som idag är gamla, dock kan man inte förutse prisläget om 25-30 år. Natur Synpunkt: Kometprogrammet, som är ett samverkansprojekt mellan Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna, på uppdrag av Sveriges regering, ingår Dalsland som ett av de fem områden, (under fem år med start våren 2010) som satsningen gäller. Där vänder man sig till markägare för att skydda biologiskt värdefull natur. Vi som redan ansökt om att skydda vår skog, som angränsar till Vindkraftsparken, känner stor oro om denna etablering blir av, då naturpåverkan blir så påtaglig i området. Svar: Naturinventeringen visar inte att det finns några stora värden som påtagligt skadas av etableringen. Luftfartverket samt Trollhättans flygplats Remissvar: Remiss från Luftfartsverket samt Trollhättans flygplats visar att ingen påverkan finns för verk med en maximal totalhöjd på 155 m. Svar: De remissvar som hittills inkommit gäller en förfrågan då verk med totalhöjd på 155 m planerades. Ny förfrågan har skickats med totalhöjden 175 m, och svaret på dessa kommer att avgöra vilken totalhöjd som kan etableras i området. Teleoperatörer Remissvar: Remiss från teleoperatörer visar att vissa placeringsförslag hamnar nära länkstråk. Svar: Det går länkstråk genom området, som utgår från masten vid Bäckefors och går snett söderut. Särskilt ett vindkraftverk kommer att hamna mitt i ett länkstråk. Sökanden har utrett om det går att flytta, vilket inte var möjligt på grund av områdets kuperade, branta karaktär. En möjlig lite längre flytt åt nordost ansågs inte lämplig med hänsyn till den genomförda fågelinventeringen. Förfrågan har ställt till berörd part om eventuella lösningar på detta. Ett par vindkraftverk hamnar ganska nära ett länkstråk men bedöms inte påverka detta negativt då studier visar att de skyddsavstånd som teleoperatörer satt upp om 350 m inte alltid behövs. Fortsatta samråd och lämpliga åtgärder och lösningar kommer att tas fram för att lösa telekommunikationen i området.