ISSN-0282-0994 Nr. 1. 2009 Årgång 26 Stalltipset Utgiven av DeLaval Sales AB Parallellstall P2100 Nyhet. Klarar du 2 ton per dygn i VMS? Lägre celltal med DelPro. Råmjölktillskott löste problemet. Intressant läsning för dig. www.delaval.se www.delaval.se
Nu är läget att satsa enligt LRF-konsult. Tesen är: satsa i en lågkonjunktur. Räntan har sänkts rekordlågt och andra varor och tjänster blir billigare och det ska du utnyttja. Byggsektorn är rekordlåg och det borde gå att få tag i byggare. Satsa nu så är du är väl rustad den dag det vänder. I detta nummer av Stalltipset har vi intressanta gårdsreportage från Danmark. Danska mjölkproducenter har investerat mest i Europa de senaste 10 åren och tekniken har verkligen gjort sitt intrång. Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktionen är högst i Europa och snart går alla kor i lösdrift. Stordriftsfördelar och ökad effektivitet gäller i Danmark. Idag kan alla effektivisera. Uppbundna stallar kan öka effektiviteten otroligt med DelPro-systemet. Med DelPro får du unik möjlighet till styrning av utfodringen. Utfodringen går att koppla till daglig mjölkmängd, igår en utopi men idag en självklar möjlighet. Vill du växa är det lösdrift med robot eller traditionellt mjölkningsstalll som gäller. Alla möjligheter finns där och DeLaval har Din lösning. Redaktionen UR INNEHÅLLET: Tema Danmark sid. 4-9 En ko ska aldrig behöva fundera på hur eller var hon ska gå i ett mjölkningsstall. I DeLavals nya parallellstall P2100 finns alla detaljerna på plats för att få bästa funktion för en väl fungerande mjölkning med hög kapacitet. P2100 fungerar från första dagen och korna lär sig lätt för de behöver aldrig fundera. I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100 har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveckla ett mjölkningsstall med fantastisk funktion och samtidigt stor flexibilitet på hur du kan utrusta just ditt stall. Ingångsgrinden aldrig i vägen Ingångsgrinden fungerar som en skjutdörr vilket gör att den försvinner helt när kon ska gå in i stallet men när den stänger styr den upp sista kon försiktigt. Detta gör att alla kor står rakt i stallet. Detaljerna gör att perfekt från första DeLaval parallellstall Ny foderstation FSC40 sid. 10 Bred gång och utrymme att svänga upp När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet. Frisk luft på Gotland sid. 22-23 Hållbar mjölkproduktion sid. 28-29 Omslagsbild: Ole Blomquist, Östergård, Åland Fotograf: Thomas Carlgren Stalltipset ges ut av DeLaval Sales AB Box 21, 147 21 TUMBA. Tel 08-550 294 00 Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson Redaktionskommitté: Anna Helmerson, Nette Solberg, Jorma Laiho, Håkan Myresten, Eva Mårtensson, Kyöisti Rikkola Layout och Produktion: Kylwall Art & Design AB, Tumba Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Citera oss gärna men ange källan. Alla angivna priser är cirkapriser. Rätt till ändringar förbehålls. När kon kommer in i stallet så är gången bred och det finns ordentligt med utrymme för henne att svänga upp mellan sekvensgrindarna. Avståndet mellan sekvensgrindarna gör att hon står rätt i stallet. Stalltipset nr 3 2008
Fronten i P2100 stallet är av bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet. Bogfronten gör det mycket lätt för korna att även gå ut ur stallet. Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner från enkelt till mer exklusiva varianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet. det fungerar dagen P2100 Stalltipset nr 3 2008 NYHET! Naturlig front ger bästa rörelsen När kon kommer in i stallet har hon nästan alltid huvudet lågt. Fronten i P2100 stallet är av bogfrontstyp vilket gör att kon enkelt ställer sig i stallet. Det finns ingenting som är i vägen utan hon kan röra huvudet upp eller ned med full rörelsefrihet. I ett parallellstall mjölkar du snabbt beroende på att stallet är kompakt. Du är alltid nära kon och hennes juver och det är alltid nära till nästa ko. Parallellstall P2100 har utvecklats genom att ta de bästa detaljerna och utveckla ett mjölkningsstall med fantastisk funktion. Indexering så kon alltid står nära mjölkaren Kornas placering mot gropkanten sker enkelt genom indexeringen. Denna sköts gruppvis för 3-4 djur beroende på stallstorlek. Den unika bogfronten är behaglig för kon och trycker aldrig på några känsliga delar. Så fort en grupp (3-4 kor) har kommit in i stallet kan de indexeras och börja mjölkas, medan stallet i övrigt fylls. Detta ökar kapaciteten ytterligare. Snabb utgång Front Exit, d v s att bogfronten svängs upp, gör det mycket lätt för korna att gå ut från stallet. Återigen finns ingenting i kons väg utan hon kan bara går rakt ut. Du tömmer stallet på bråkdelen av en sekund. Automationsnivån bestämmer du Parallellstallet P2100 kan fås i många olika versioner beroende på den automationsnivå du väljer. Stallet kan utrustas från det enkla med flödesstyrda avtagare till mjölkmätning med avtagare och ALPRO men också i mer exklusiva varianter med färdiga kabinett i rostfritt uppe och nere med allt inbyggt. Dessutom kan parallellstall P2100 utrustas med ljusramper och LED-spottar vilket ger en fantastiskt fin arbetsbelysning i stallet. Du kommer att älska ditt nya parallellstall P2100. Comfort Start Mjölka enklare i ditt mjölkningsstall rena trolleriet, eller? Trolleri på hög nivå? Ja vid första anblicken kan man tycka det. Med DeLaval Comfort Start kan du nu bara lyfta mjölkningsorganet och börja mjölka direkt. Inga knapptryck, inga extra moment utan vakuumet startar automatiskt och du kan mjölka på en gång. Ett riktigt stort steg framåt vad gäller arbetsmiljö. Så här enkelt fungerar det: När du lyfter mjölkningsorganet så slackas avtagarlinan. Detta känner systemet av och vakuumet släpps på. Comfort start kan installeras på alla DeLaval avtagare i mjölkningsstall, nya såväl som äldre. Comfort Start är ett hjälpmedel som varje mjölkningsstall ska ha. Comfort Start ger dig snabbare mjölkning, lättare mjölkningsarbete, gladare mjölkare och en skönare vardag. NYHET! 3
Thomas Balle Andersen valde en PR2100 med 40 platser främst på grund av att han önskade hög kapacitet. Det var det system där en man kan mjölka flest kor. Med kor på bete passar det bäst med karusell Av: Helge Lynggaard, journalist. 31-årige Thomas Balle Andersen har byggt nytt stall tillsammans med sin tidigare arbetsgivare. I ett nytt stort stallkomplex, utanför Hobro, mellan Århus och Ålborg, huserar en av de äldsta, större ekologiska besättningarna i Danmark. Vid omläggning till ekologiskt 1992 fanns det 80 kor men sedan har besättningen vuxit till nuvarande 200 kor. Driften är fortfarande ekologisk för jag har ingen längtan efter att bespruta grödorna. Vi kan få till ett utmärkt foder ändå, säger 31-årige Thomas Balle Andersen, när vi sitter inne på det fina gårdskontoret. I mars 2008 blev stallet färdigt. På pappret är det två ägare till ladugården på Langbakgaard, men i praktiken är det 31-årige Thomas Balle Andersen som står för den dagliga driften. Karusellen har helt infriat våra förväntningar och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar bra, säger Thomas. Det är min tidigare arbetsgivare Niels Kristian Kirketerp, som är delägare men han är 62 år och har valt att koncentrera sig på politiken, då han är medlem i byrådet och vice ordförande i Regionsrådet. Hans egendom ingår i vår drift och i den tidigare ladugården går nu alla våra kvigor, berättar Thomas. Utvändig karusell med 40 platser Nybyggnationen är uppdelad i två avdelningar, ligghall i den ena och mjölkningsstall, samlingsfålla och kalvboxar i den andra. De två parallella byggnaderna är sammanbundna med en övertäckt förbindelsegång. Att köra ekologiskt var en kraftigt bidragande orsak till valet av nytt mjölkningsstall. Valet stod mellan robotar och karusell, men när vi ska ha korna på bete en del av året, tyckte vi att karusellen passade bäst, säger Thomas. Lite fakta om dansk mjölkproduktion Dansk mjölkproduktion har gjort en rekordsnabb strukturomvandling. Idag finner du mjölkproduktionen koncentrerad till Jyllands västra sida och medelkoantalet i Danmark är snart högst i Europa. Danska mjölkproducenter är med holländarna de som har investerat mest i Europa de senaste 10 åren och tekniken har verkligen gjort sitt intrång på den danska marknaden. Danmark har idag en stor andel robotbesättningar, DeLaval har 1000 st VMS-stationer sål- da i Danmark på totalt 400 gårdar. Det gör DeLaval till ohotad marknadsledare på robot på den danska marknaden. Arbetseffektiviteten i den danska mjölkproduktionen, d v s timmar per kg mjölk, är högst i Europa och snart går alla danska kor i lösdriftsstall. Jerseykon är betydligt mer vanlig i Danmark och har stigit i popularitet genom sina höga halter men framförallt genom sin goda hälsa. Efterfrågan på Jersey-kor är idag betydligt större än utbudet. Danska gårdar ligger normalt betydligt högre i celltal än svenska gårdar. Detta förklaras till viss del av större besättningar, men också av utfodring och klimat. År 2010 beräknas det finnas 3 000 mjölkproducenter i Danmark med ett genomsnittligt koantal på ca 170 kor. I den snabba förändringen har DeLaval lyckats stärka sin position på marknaden. Idag är DeLaval i Danmark klart marknadsledande både när det gäller robot och traditionella mjölkningsstallar. Följ med Stalltipset till några danska gårdar och hör om deras erfarenheter från sina nya stallar. Är du intresserad av att följa med på någon av DeLavals arrangerade inspirationsresor till Danmark i vår så ta kontakt med din distriktschef. Resan anordnas till självkostnadspris. 4 Stalltipset nr 1 2009
Valet föll på karusell med utvändig mjölkning, DeLaval PR2100 med 40 platser. Att det skulle vara DeLaval föll oss mycket naturligt, för det gamla mjölkningsstallet var också från DeLaval. Dessutom var det den karusellen jag kände att jag bäst kunde lita på av alla system vi varit runt och tittat på. Till exempel när jag tar mjölkprover kan jag stå utanför karusellen och sätta på provkopparna. Det är en av fördelarna med denna karusell. En man i karusellen Thomas valde en karusell med 40 platser främst på grund av att han önskade hög kapacitet. Det var det system där en man kan mjölka flest kor. Samtidigt skulle inte karusellen vara större än att en man kan klara mjölkningen. Varannan helg sköter jag driften själv. Jag driver korna till samlingsfållan, medan en samlingsgrind ser till att korna kommer ända fram till karusellen. Därefter går jag ner och mjölkar. Normalt är vi två i ladugården, där den ene mjölkar medan den andre utfodrar och får korna till samlingsfållan, berättar Thomas. Mjölkar 150 kor i timmen Karusellen har helt infriat våra förväntningar och vi mjölkar 150 kor i timmen. Det fungerar bra. Är det en ko som skall insemineras eller tas ut till undersökning av veterinären, kan vi slå in numret antingen på mjölkningsplatsen i karusellen eller i datorn på kontoret. Då blir hon avskiljd när hon lämnar karusellen nästa gång. Med ALPRO kan vi följa avkastningen för den enskilda kon och är det för stor avvikelse under en mjölkning i förhållande till de sista sju dagarnas genomsnitt så får vi ett larm efter mjölkningen. Problemfri övergång Övergången till att korna blir mjölkade i karusell har gått helt problemfritt. Många hade varnat oss för att det kunde komma en nedgång vid inkörningen av det nya stallet. Men det har inte skett, tvärtom. Mjölkavkastningen har gått upp från 10 300 kg i det gamla stallet till nu 10 500 kg. Vi har inte köpt några extra djur, men korna är vana vid att gå i lösdrift och nu har de endast fått mer plats, säger Thomas. Sand i liggbåsen Thomas har tänkt mycket på att korna ska ha det bra i det nya stallet. I liggbåsen är det sand. Det tror jag är bra för korna även om det blir en del arbete en gång i månaden när vi ska köra in sand. Men vi har inte förlo- Stalltipset nr 1 2009 När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grupper med hjälp av datorn. När de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna om och fördelar varje enskild ko till någon av de tre liggavdelningarna. Förstakalvarna har svarat på uppdelningen genom att avkasta två kg mer mjölk om dagen i snitt och det förklaras nog av att de inte behöver slåss om fodret. rat en enda ko efter att vi kom in i det nya stallet och det tror jag vi bland annat kan tillskriva sanden. Korna ligger skönt och det är ingen risk att de halkar när de reser sig. Vi har gummimatta i samlingsfållan, dels för att korna inte ska halka och dels för att skona benen när de står och väntar, säger Thomas. På bete Korna är på bete från maj till oktober och det har inte varit problem även om besättningen nu är 200 kor. Vi har 100 hektar kring gården där korna kan gå ut. Vi har en praktikant som samlar in korna på eftermiddagen. I stort sett all vår mark är vall så vi köper spannmål och kraftfoder. När korna är installade för vintern har Thomas delat upp dem i tre grupper med hjälp av datorn. När de lämnar mjölkningscentret sköter utgångsgrindarna om och fördelar varje enskild ko till någon av de tre liggavdelningarna. De tre grupperna är: förstakalvare, äldre kor och de som bara mjölkar. Förstakalvarna har svarat på uppdelningen genom att avkasta två kg mer Fakta om Langbakgaard Ägare: Interessentskabet Langbakgaard ägs av Niels Kr. Kirketerp och Thomas Balle Andersen. Omfattar Langbakgaard, där Thomas Balle Andersen bor samt egendomen, där Niels Kr.Kirketerp bor. Areal: Driver 200 hektar, ekologiskt. Nästan hela arealen består av vall till bete och ensilage. Djur: Plats för 210 kor. Har idag 200 kor plus rekrytering. Avkastning: 10 500 kg mjölk om dagen i snitt och det förklaras nog av att de inte behöver slåss om fodret. Det är härligt att kunna styra korna på det här sättet. När jag vill flytta en ko från en grupp till en annan är det bara att slå in det i ALPRO datorn så sköter DeLavals grindar så att hon kommer i rätt del av stallet. Stigande efterfrågan på ekologisk mjölk Thomas Balle Andersen tror på en framtid i dansk mjölkproduktion och hoppas att den stadigt stigande efterfrågan på ekologisk mjölk i Danmark åter igen gör det mer attraktivt att leverera ekologisk mjölk. Just nu arbetar danska experter med att utvärdera om de ska rekommendera politikerna, att alla kor i Danmark ska ut och få motion varje dag. Det hoppas jag inte blir verklighet. Kommer alla kor ut kommer skillnaden mellan ekologisk och konventionell mjölk inte vara så stor och det kan påverka efterfrågan på ekologisk mjölk, säger Thomas Balle Andersen. 5
Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru Lene, son och hans flickvän byggde nytt stall för 210 kor på Kvindlund. Ett modern familjeföretag med 210 kor och mjölkningsrobot Av: Helge Lynggaard, journalist. Det var en kulturchock att flytta över i det nya stallet, men det var samtidigt vidunderligt att inte behöva mjölka längre, säger Morten Nielsen, som tillsammans med sin fru, son och hans flickvän står för den dagliga driften på Kvindlund. Det är ljust, luftigt och högt i tak i den nya ladugården på Kvindlund, väster om Haderslev på södra Jylland. Ja, det är fyra gånger högre i nock än i det lösdriftsstall som jag byggde för 30 år sedan, säger Morten Nielsen, 61 år, när han visar det nya stallet som togs i bruk i oktober 2007 och som totalt omfattar 6 000 kvadratmeter. Det är två stallar där det ena rymmer ligghall och mjölkningsrobotar och det andra ungdjur och kalvboxar. Ligghallen har fyra avdelningar med var sin VMS mjölkningsrobot. I tre avdelningar finns det mjölkkor och VMS, medan det går kvigor i den fjärde avdelningen där det finns plats för ytterligare en robot i framtiden. Vi träffar Mortens son Søren 29 år, som står för den dagliga driften och lite senare Mortens fru Lene som tar hand om kalvarna. Louise, som är Sørens flickvän är också med i den dagliga driften. Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger Morten Nielsen, som är glad för mjölkningsrobotarnas intåg. Har fått det fysiskt bättre Vi övervägde mjölkning i karusell men det kräver att det står en och mjölkar. Jag tycker det är en belastning för kroppen och fysiskt hårt att mjölka. Därför är jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre sedan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut och mjölka, säger Morten Nielsen som mjölkat sedan han tog över Kvindlund 1972. Fem år efteråt byggde vi lösdriftsstall till 50 kor och då var vi före alla andra. Men det har skett en kolossal utveckling sedan dess och det har varit lite av en kulturchock att komma över i det nya stallet. Det är inte bara mjölkningsrobotarna som är nya. Allt är nytt och det tar en del tid att vänja sig vid allt det nya, säger Morten Nielsen. Korna vande sig snabbt till robot Morten berättar vidare att korna har varit fantastiskt snabba till att vänja sig vid allt det nya. De fick gå i det nya stallet i fem dagar för att lära sig systemet och få kraftfoder i VMS men blev fortsatt mjölkade i det gamla mjölkningsstallet. De vande sig snabbt och det var enbart den första natten som det fanns någon i stallet, berättar Morten Nielsen. För att snabbt fylla upp stallet köptes det in kor. Klokt nog blev det inköpt kor från besättningar med lösdrift vilket innebar att djuren snabbt vande sig vid de nya förhållandena. Vi kör det nästan som tre självständiga besättningar. När en 6 Stalltipset nr 1 2009
Det är ett riktigt familjeföretag, som klarar sig helt utan anställda, säger Morten och Lene Nielsen, som är glada för mjölkningsrobotarnas intåg. ko sinläggs, och tas ut, kommer hon alltid att komma tillbaka till samma avdelning igen. Därmed kommer hon tillbaka till invanda förhållanden och slipper stress p g a att VMS står annorlunda än hon varit van vid. Styrd kotrafik med Feed First Vi har valt att ha styrd kotrafik med Feed First. Det betyder att korna aldrig kan komma till VMS utan mjölkningstillstånd. Därmed undgår vi att det går in kor och ställer sig ivägen för andra i roboten. Vi tyckte det lät tilltalande att vi kunde mjölka ett antal kor mer per robot genom att köra med Feed First kotrafik. Hitintills har vi inte så stort tryck på robotarna eftersom vi bara har cirka 60 kor i var VMS. I genomsnitt blir de mjölkade 2 till 3 gånger per dygn. Det kunde kanske vara lite högre men vi har nog för många äldre djur, säger Morten Nielsen. Samtidigt kan vi se på datorn hur många gånger den enskilda kon har gått från liggavdelningen till foderbordet, där de får ett fullfoder bestående av majs- och gräsensilage samt sojakaka och raps. Kraftfodret blir individuellt tilldelat i mjölkningsroboten där de får sin dagliga ranson. Utöver att äta kraftfoder och bli mjölkade får korna på Kvindlund också klövarna spolade med desinficerande vätska när de blir mjölkade. Celltalet ligger över 200 000 och det är för högt men det förklaras av att vi har många äldre kor. Nästan alltid DeLaval Morten Nielsen har bara mjölkat i annan anläggning än DeLaval några få år. Min far mjölkade alltid med DeLaval och det var enbart de första åren i den gamla byggnaden som det var annat fabrikat. Därför var det helt naturligt att Jag glad för att vi valde VMS och jag kan känna att jag fått det fysiskt bättre sedan jag slutat mjölka. Ja, det är fantastiskt att man inte ska ut och mjölka längre, säger en nöjd Morten Nielsen. DeLaval skulle få chansen igen när vi skulle ha mjölkningsrobot. För den sunda konkurrensens skull fick vi offert från en annan leverantör, men jag är riktigt glad att det var DeLaval som var mest konkurrenskraftigt, säger Morten Nielsen. Normalt är det sonen Søren som tar emot larm från mjölkningsrobotarna men vi andra klarar det också om det skulle behövas. Søren överväger att finna en kollega så de kan hjälpas åt med att ta vakten om det skulle behövas. Vi har använt oss av DeLaval Support och vi har också haft behov av besök av servicetekniker men de har alltid snabbt fått igång robotarna igen. Kalvbox På vår tur runt det nya stallet har vi nu nått till ungdjursstallet. Också i denna del är det massor av ljus och fin luft. Djuren bekräftar också de fina förhållandena för kalvarna får inte längre lunginflammationer efter flytten till det nya stallet. Här är det också en stor gemensam kalvbox med djupströbädd. Efter kalvning kommer kon in i en separat box där hon kan vara ifred med kalven i ett dygns tid. Övervakningskamera Nu kan min fru sitta inne vid datorn och se oss, säger Morten Nielsen och pekar upp mot taket där det är placerat en liten kamera som kan övervaka hela stallet och här speciellt kalvarna. Men hjälp av USB-nycklar kan vi koppla upp oss mot kameran från vilken PC som helst i värden och följa livet i stallet, berättar Morten Nielsen som så småningom kommer överlåta sin andel av Kvindlund I/S till den yngste sonen Carsten. Fakta om Kvindlund Driftsform: Kvindlund I/S. Ägare: Lene och Morten Nielsen och deras son Søren Nielsen Areal: 220 ha, 60 ha majs, 45 ha vall, resten vete. Antal djur: 210 kor plus rekrytering. Mjölkavkastning: 10 500 kg Stalltipset nr 1 2009 7
Korna får fodret serverat på foderbord utomhus Av: Helge Lynggaard, journalist. Hela den ena sidan av stallet är öppet hos MH Agro I/S i Haderslev på södra Jylland. De byggde ny ladugård och valde traditionellt mjölkningsstall. Vad gör man, när två familjemedlemmar står med var sin besättning och lite slitna stallar och funderar, vad kommer framtiden ge? Jo, Anton Hansen, 35 år och hans svärfar Asger Mørk, 60 år, fick en bra idé. De slog helt enkelt samman sina besättningar och byggde ett nytt stall, där det fanns plats för väsentligt fler kor än de hade innan. Anton Hansen hade ett uppbundet stall med 90 kor och svärfadern ett lösdriftsstall med ett tandem mjölkningsstall med 80 kor. De byggde istället ett stall med plats för 320 kor, där det idag är 240 kor. De väntar på tillstånd att få fylla upp stallet. En situation som många danska mjölkproducenter är i för tillfället, då kommunerna efter en Vi måste säga att mjölkningsstallet fullständigt har infriat våra förväntningar. Två man mjölkar på 1,5 timmar. Vi var ute och såg på en mängd mjölkningsstallar men det var DeLavals stall som tilltalade oss mest. Det är ett välbeprövat stall, berättar Anton Hansen och hans svärfar Asger Mørk. kommunalreform för två år sedan har kommit långt efter i behandlingen av böndernas ansökningar att få utöka besättningen. Detta är en sak som engagerat danskt lantbruk ganska mycket under sommar och hösten. Den nya ladugården hos Anton Hansen vid Agerskov, väster om Haderslev är byggd före de långa väntetiderna. Korna får fodret serverat på foderbordet utomhus på den öppna sidan av stallet. Korna får massor av frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften, säger Anton Hansen. Mildare klimat Här på södra Jylland är klimatet lite mildare än till exempel på norra Jylland, och det har de utnyttjat i sin planering. Hela den ena sidan av stallet mot öst och sydöst är öppen. Här finns inte ens gardiner, som kan dras för. Gardiner finns på andra sidan, var vinden normalt kommer från, och där regnet slår in. Dessutom ligger stallet i lä av den gamla stallbyggnaden och lite lägre. 8 Stalltipset nr 1 2009
Foderbord utomhus Korna får fodret serverat på foderbordet utomhus på den öppna sidan. Foderbordet är endast en liten bit skyddat av takutsprånget. Skulle vi ha täckt foderbordet eller byggt in det hade det varit frågan om helt andra dimensioner på taket. Vi hade sett motsvarande sätt att bygga på andra ställen, där brukarna var mycket förtjusta i det, säger Anton Hansen och Asger Mørk. Fördelen är att korna får massor av frisk luft och när det är lite varmt älskar djuren att stå där i den friska luften. Det kan vara enstaka dagar då det snöar som kan vara lite problematiskt, men det är normalt så få att det inte är något problem, säger Anton Hansen och Asger Mørk, som nu har lite erfarenhet av vinterväder, för stallet togs i bruk för tre år sedan. Mjölkningsstall 2x24 Stallet har liggbås, skraputgödsling och ett mjölkningsstall, DeLaval Parallellstall med 2x24 platser. Vi övervägde om det skulle vara mjölkningsrobotar, men ur finansieringssynpunkt avstod vi från robot och valde istället ett traditionellt mjölkningsstall. I detta stall har vi lika stor kapacitet som i en karusell. Vi var ute och såg på en mängd mjölkningsstallar men det var DeLavals stall som tilltalade oss mest. Det är ett välbeprövat stall, som i Europa-utgåvan är en lite förenklad utgåva av det amerikanska Blue Diamond, men funktionsmässigt lika bra. Och vi måste säga att den har fullständigt infriat våra förväntningar. Två man mjölkar på 1,5 timmar och 20 mi- nuter för rengöring. Det är nästan samma tid som vi använde var för sig i våra tidigare stallar med långt färre kor. På helgerna är det enbart en som mjölkar och då tar det två timmar, berättar Anton Hansen och Asger Mørk. Mjölkmätning De har även mjölkmätning i gropen och det är en god hjälp för att hitta problemkor eller andra fel. Man kan hela tiden följa kornas avkastning. Vi kan lägga in att vi ska ha larm om avkastningen till exempel sjunker med mer än 20 procent. Sker det kan vi avskilja kon medan vi mjölkar. Mjölkmätningen gör också kontrollmjölkningen mycket lättare, säger de två mjölkproducenterna som har upplevt en fin ökning i mjölkavkastning sedan besättningarna kom i det nya stallet. Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300 kg, men det är svårt att peka på en enskilt avgörande faktor för det, säger Anton Hansen och Asger Mørk. Var tredje helg mjölkar de själva Den dagliga driften sköts av två heltidsanställda, en ladugårdsförman och Asgers son Jakob, 27 år, samt en medhjälpare som arbetar 20 timmar i veckan. Sådd av majs och skörd av spannmål sköts av maskinstation. Alla övriga fältarbeten gör de själva. I det dagliga är det Anton som sköter kalvarna som är upp till tre månader. Därefter flyttas de till stallet hos Asger Mørk. Djuren kommer tillbaka igen när det är dags för kalvning. Dessutom är Anton på fälten medan Asger sköter ungdjur och utfodring. Mjölkningen står medarbetarna för, utom var tredje helg då de två ägarna själva står för utfodring och mjölkning. Anton Hansen och Asger Mørk har upplevt en fin ökning i mjölkavkastning sedan besättningarna kom i det nya stallet. Avkastningen har stigit 600 kg i genomsnitt, så nu ligger vi på nästan 9 300 kg, säger Anton Hansen och Asger Mørk. Stalltipset nr 1 2009 Fakta om MH Agro I/S Driftsform: MH Agro I/S Ägare: Asger Mørk och Anton Hansen. Asgers son Jakob ska överta sin fars andel om cirka ett halvt år. Areal: 250 ha, därav raps 16 ha, vårsäd 50 ha, majs 100 ha och resten vall till vallensilage. Kommer att öka majsarealen till 120 ha på bekostnad av vårsäden. Antal djur: 240 kor plus rekrytering. Plats till 320 kor i stallet. Mjölkavkastning: 9 300 kg 9
Omtyckt av både kor och människor Den blir inte lika smutsig som den gamla modellen, är lättare att göra ren och korna tycker bättre om den - är det sammanfattande omdömet om DeLavals nya foderstation från testvärd Philip Weidman på Flassbro gård utanför Malmköping. Naturligtvis testas alla DeLavals nya produkter i verkligheten för att vi ska få reda på vad djuren och lantbrukarna tycker. Sedan nästan 1,5 år har Philip och Itte Weidman varit testvärdar för den nya foderstationen. Philip är mycket för- tjust i den nya modellen av foderstationen! En stor fördel tycker han är att stationen är så öppen och luftig. Detta gör dels att det är lätt att få nya kor och kvigor att vilja sticka in huvudet (den gamla var ju som att stoppa huvudet i en fågelholk!) men även att den håller sig mycket renare. Hygienisk och lätt att göra ren Den gamla foderstationen kändes nödvändigt att göra ren minst en gång per vecka. Då fastnade fodermjöl längs kanterna som blev fuktigt och luktade snart surt. I den nya foderstationen är det alltid torrt och fritt från mjöl vilket gör den mer hygienisk. Det har gett lägre cellhalter och mindre mastitförekomst. Den nya foderstationen är också utformad så att det inte lönar sig för korna att stå och banka med huvudet för att få lite extra foder som de gjorde tidigare. Nya foderstationen gör det klart tystare i ladugården, fortsätter Philip. På Flassbro har två olika stationer testats; en med galvaniserat chassi och plastkrubba, och en med vissa delar Philip Weidman är mycket nöjd med den nya foderstationen. Den är torr och hygienisk. samt krubba i rostfritt stål. Den rostfria krubban låter lite mer när fodret rinner ner. Det ser Philip endast som positivt. Då hör vi att stationen fungerar och foderljudet lockar även korna att gå oftare till foderstationen. Även DeLavals servicetekniker Peter Larsson är nöjd med stationerna. Det var han som monterade dem. Det är stor skillnad på att montera den nya och den gamla stationen. Den nya stationen är mycket lättare att montera och det är genomtänkt hur t ex kablar ska dras. Och den uppfällbara luckan gör verkligen skillnad vid montering av portionerare och vid service. Den öppna designen gör det lätt att vänja nya kor att äta ur stationen. Nyhet! DeLavals nya, fräscha foderstation Nu lanserar DeLaval en ny foderstation med ny, bättre design och fler valmöjligheter. Genom att stationen är plattare så tar den mindre plats i liggbåset och korna står därför längre upp på båspallen. Den öppna och luftiga designen gör att damm och smuts inte geggar ihop och fastnar lika mycket och stationen är därför lättare att rengöra. Stationen finns i två varianter. Premiumvarianten har delar av chassi och foderkrubba i rostfritt stål. Basic varianten har chassi i galvaniserat stål och foderkrubba i plast. Den uppfällbara luckan gör det lätt att montera portionerare, kontrollera funktionen och att göra service. 10 Stalltipset nr 1 2009
Innan du satsar på VMS ska du fundera väldigt noga på vilket utfodringssystem du ska välja, säger familjen Danielsson som har lång erfarenhet av olika system. Vi letar hela tiden efter förbättringar i vårt företag, precis som vilket annat företag som helst så försöker vi att utveckla och öka våra möjligheter till ett lönsammare lantbruk här i Sjövik. Att få mer mjölk i tanken med minskade kostnader har blivit mer intressant nu när vi har kontroll över besättningen på ett helt annat sätt än tidigare, säger Kristina och Ingemar Danielsson. Vi har en avkastning på strax över 9 000 kg, vilket vi anser ska ökas till ett strategiskt mål för oss som är över 10 000 kg. Tidigare har vi arbetet med hela besättningen och dess resultat. Nu är möjligheterna helt annorlunda med VMS-systemet och mer optimalt då vi idag ser till individen i vår besättning. Det gör hela vår verksamhet annorlunda och mer intressant då vi kan följa insatser och investeringar med en stigande lönsamhet. Sparade över 100.000 kronor per år efter installation av kraftfoderstationer Nu fungerar kotrafiken utmärkt och vi behöver i princip inte hämta några kor berättar Kristina och Ingemar Danielsson glatt. Kraftfoderstationer har inneburit ett lyft för kotrafiken och ekonomin. Installation av VMS Inför starten funderade vi mycket på att installera kraftfoderstationer samtidigt med VMS. Att ha separata kraftfoderstationer är ett bra alternativ som ger ökade möjligheter till individuell styrning av foder. Tyvärr fortsatte vi med vårt fullfoder. Med tre liggbåsrader i vår ladugård fick vi inte den funktion med kotrafiken som vi önskade. Det påverkade antal besök i VMS och antalet mjölkningar samt oregelbundna mjölkningsintervall. Djuren i senare delen av laktationen åt och vände sig om för att lägga sig i liggbåsen som har öppning mot foderbordet. Ett beteende som vi inte kunde acceptera. Det är inget fel med tre liggbåsrader men kombinationen med fullfoder fungerar dåligt. Däremot fungerar det perfekt i kombination med separata foderstationer för individuell styrning. På det sättet behöver vi inte blanda lika tung giva på foderbordet, vilket minskar risken att korna blir slöa och minskar behovet av att hämta kor. Lösningen blev kraftfoderstationer Kraftfoderstationer är ingen nyhet för oss, berättar Ingemar. Vi hade kraftfoderstationer i vår tidigare lösning från 1999. När stationerna blev gamla och slitna så ersattes de med fullfoder. Vi har inte riktigt fått djuren och vårt fullfoder att komma överens. Rådgivare har ställt upp men det optimala resultatet har vi inte nått. Vi investerade 2005 i en stationär mixer och med en grovfodervagn sedan tidigare. Fodervagnen kördes ungefär varannan timme. Det ska alltid vara foder på foderbordet berättar Ingemar. Det vi kan konstatera redan nu är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och kraftfoder i foderstationerna, att vår foderkostnad har reducerats med 300 kronor per dag. Det innebär för vår besättning en besparing på 109 000 kronor/år. säger Kristina och Ingemar Danielsson. Vi fick alltså inte denna typ av utfodring att fungera optimalt i vår ladugård trots ny mixer och många olika insatser. Vi beslutade att installera kraftfoderstationer, vilka nu varit i drift en tid med helt annat resultat. Avkastningen beräknar vi kunna öka successivt och vårt mål är nu 10 % ökning. Det vi kan konstatera redan nu är, då vi utfodrar koncentrat i VMS och en färdig blandning i foderstationerna, att vår foderkostnad har reducerats med 300 kronor per dag. Det innebär för vår besättning en besparing på 109 000 kronor/år. Till detta så räknar vi med att den individuella utfodringen i foderstationerna ska öka vår produktion med i första hand 10 %, menar Ingemar. Dessutom fungerar nu kotrafiken utmärkt och vi behöver inte i princip hämta några kor. Sänkt foderkostnad Att så enkla insatser kan få dessa resultat tycker Kristina och Ingemar är mycket glädjande. Vi är naturligtvis glada och vill att alla skall räkna över sina investeringar så det verkligen blir lönsamma investeringar och inte tvärtom som det blev för oss. Även om vi anser att vi har stor erfarenhet av utfodringsstrategier så konstaterar vi idag att vår tveksamhet till denna investering för kraftfoderstationer inte var tillräckligt genomtänkt, vilket vi nu har tagit konsekvenserna av och förändrat till en bra lönsamhetsförbättring för oss. Stalltipset nr 1 2009 11
Tryggare kan ingen vara Hej, jag heter Joel Norling. Jag ser till att du får den service din mjölkningsanläggning behöver. Tillsammans med tre kollegor utgör jag en enhet av resande servicetekniker inom DeLaval. Vår främsta uppgift är att se till att du får service i rätt tid. Jag gör service på 100 till 110 mjölkningsanläggningar per år, från Haparanda i norr till Öland i söder. I den här artikeln vill jag dela med mig av min erfarenhet om vikten av förebyggande service. Läckage En av de viktigaste kontrollerna vi gör vid service är av luftläckaget. Ofta märker man inte att ett läckage har uppstått. Det kan ske genom korrosion eller spruckna gummipackningar. Luften strömmar in i anläggningen och försämrar kapaciteten. Ett läckage i mjölkningsanläggningen påverkar vakuumstabiliteten och kan få förödande konsekvenser för din ekonomi. Otaliga studier visar att vakuumsvängningar i mjölkningsanläggningen ger juverinflammationer. På den här mjölkningsanläggningen läckte det i mjölkpumpen så den packningen har jag bytt. Tro det eller inte, en av de viktigaste delar jag byter är något så enkelt som spengummin. Spengummin blir ofta Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna. Fördelen med att ha årlig service är att man hinner byta delarna innan de går sönder. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel vad som kan hända om man inte gör regelbunden årlig service. Var därför snäll och unna dina kor årlig service så kan både de och du vara tryggare, berättar Joel Norling, resande servicetekniker inom DeLaval. inte bytta i tid och det ser man tydligt på att hålet på spengummit är deformerat och förstorat. Därför är det bra att ha regelbunden leverans av spengummin och slangar så att det verkligen blir bytt i tid. Idag gör Joel service hos Birger Gustavsson utanför Aneby i Småland. Joel är snabb och vet vad han gör. Nu har jag ett bevis på att anläggningen fungerar som den ska och det är en trygghet, berättar Birger. Vakuumregulatorn måste alltid fungera! Mjölkkranar är också ofta dåliga när man kommer ut. De läcker luft eller är igensatta. Här är det också vanligt att man finner beläggningar när packningarna börjar bli gamla. Vakuumregulatorn kräver en regelbunden service för att fungera. Den styr ditt vakuum och är troligtvis din viktigaste maskin på hela gården. Den måste alltid fungera till 100 %. Pulsatorerna är mjölkningsanläggningens hjärta. De arbetar kontinuerligt med 60 svängningar i minuten, liksom ditt hjärta behöver de omvårdnad ibland för att gå perfekt. Jag servar, rengör och justerar dina pulsatorer så de går jämnt. Det ger dig en kortare mjölkning och kon behöver inte oroa sig för vilken mjölkningsmaskin hon blir mjölkad med. När jag genomför en förebyggande 12 Stalltipset nr 1 2009
Fakta om Skedhemmet Gård: Skedhemmet utanför Aneby, Småland Brukare: Birger Gustavsson Antal kor: 45 Avkastning: 9 500 Kg ECM per ko/år Senast service: maj 2007 service gör jag det grundligt och lämnar ingenting åt slumpen. När jag lämnar gården vet både jag och kunden att mjölkningsanläggningen är i toppskick. Jag provade och det gav riktigt rena spenar Han kom som vanligt en höstdag för tre år sedan. Det var dags för leverans av spendopp och diskmedel. Han hade med sig en ny produkt, presenterade den kort och sa: Prova det här! Det gjorde jag och det fungerade riktigt bra, så nu använder jag Biofoam varje mjölkning. Berättelsen är Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanför Karlskoga. Min rekommendation årlig service Ha årlig service för att hålla nere kostnaderna. Fördelen med att ha årlig service är att man hinner byta delarna innan de går sönder. Av erfarenhet vet jag att om det dröjer två till tre år mellan servicetillfällena, hinner gummidelar och slitdelar gå sönder och problem uppstå. Årlig service kan du därför lätt räkna hem i form av en bättre mjölkavkastning, kortare mjölkningstid och en bättre mjölkkvalitet. Ofta märker man liten skillnad i mjölkningen när det drar ut på tiden mellan servicetillfällena eftersom förändringen sker kontinuerligt. Först när servicen sedan utförs märker man den stora skillnaden, att det går fortare. Under mina år på resande fot har jag sett många skräckexempel vad som kan hända om man inte gör regelbunden årlig service. Var därför snäll och unna dina kor årlig service, det säkrar juverhälsan, så kan både de och du vara tryggare. Birger är mycket nöjd med den service han har fått. Joel är snabb och vet vad han gör. Nu har jag ett bevis på att anläggningen fungerar som den ska och det är en trygghet. Delen till vänster är sprucken och släpper in luft vilket orsakat mjölkskum i slutenheten som gör att mjölkpumpen haft problem att pumpa mjölken till tanken. Smutsen på spenarna släpper mycket lätt och jag upplever att det går betydligt lättare att göra spenarna rena med Biofoam. De blir riktigt rena, berättar Jan Forsbergs på Spjutbergs gård utanför Karlskoga. Med Biofoam upplever jag att jag får riktigt rena spenar, berättar Jan, smutsen släpper med Biofoam. Jag skummar spenarna med skumkoppen, låter Biofoam verka ca 15 sekunder och torkar sedan av spenarna. Smutsen på spenen släpper mycket lätt och jag upplever att det går betydligt lättare att göra spenarna rena med Biofoam. Är kon riktigt smutsig och gödsel har torkat fast på spenen kan man behöva skumma två gånger men det är bara ett fåtal kor som det förekommer på, fortsätter Jan. Smutsen släpper med Biofoam Det känns som jag även har blivit av med sporproblem, för sedan jag började med Biofoam har jag inte haft några problem. Spenarna blir verkligen rena och fina, konstaterar en nöjd Jan. Mjukare spenar Med Biofoam blir spenarna även mycket mjuka och fina, berättar Jan. Nu använder jag också spendopp AC efter mjölkning och det tillsammans med Biofoam ger verkligen mjuka och fina spenar. Det underlättar säkert rengöringen ytterligare. Bekvämt att få förnödenheter genom Markus Jan är en av många mjölkproducenter som köper diskmedel och spendopp från sin servicetekniker och sedan drygt två år även Biofoam. Det är naturligt och bekvämt för mig att köpa från min servicetekniker Markus Pettersson. Man får leverans direkt hem på gården och man får regelbundna besök av Markus. Dessutom är det han som känner till min anläggning bäst och man kan lösa en massa saker enkelt genom en bra kontakt med serviceteknikern. Vi gör dessutom förebyggande service varje höst, så det fungerar väldigt bra med Markus och DeLaval servicetekniker, avslutar Jan. Vill du veta mer om Biofoam, gå in på vår hemsida www.delaval.se. Stalltipset nr 1 2009 13
Ljusterapi för kor och människor Det är inte bara människor som kan behöva en skvätt extra ljus under de mörka vintermånaderna. Studier visar att ökad ljusexponering ger effekt på mjölkmängden hos kor. Tage Karlsson, Nycklerör, Tidaholm, har installerat DeLavals armaturer i sitt nya lösdriftstall med VMS. Det första spadtaget för det nya stallet togs den 18 mars 2008 och stallet togs sedan i drift den 17 september, berättar Tage, men det var precis inga lugna stunder där emellan. Det är mycket som ska planeras detaljer ska vridas och vändas på men jag är mycket nöjd med hur slutlösningen blev, fortsätter Tage. Både DeLavals distriktschef Bengt-Ove Wigholm och VMS tekniker Peter Andersson gav många idéer på praktiska lösningar. Jag fick höra av DeLavals Bengt- Ove Wigholm att det var på gång med nya ljusarmaturer och blev intresserad. Jag fick en presentation av produkten och till slut bestämde vi oss att detta måste vara något för oss. Att det är bra ljus i stallet är viktigt för mig. Det ger en bättre arbetsmiljö och är ju också bra för korna. Högtrycksnatrium ger ett gult ljus men jag fördrar ett naturligare ljus, fortsätter Tage. Familjejordbruk Tage driver gården tillsammans med Anette som också har deltidsarbete utanför gården. De har två pojkar, Oskar 10 år och Martin 7 år. De är riktiga cowboys med stort intresse för djuren. En av pojkarna känner till och med igen korna till nummer och namn bättre än jag själv, skrattar Tage. Stallet har plats för 85 kor och 56 ungdjur. Idag har gården ca 100 ha egen åkermark samt ytterligare ca 33 ha arrende. Betesmarken är ca 57 ha naturbete. Gården håller på att ställas om till ekologisk produktion. Ljuset i stallet liknar dagsljus, färgerna syns tydligt. Jag är mycket nöjd med funktionen på armaturerna. Jämfört med att investera i lysrör så blev det i stort sett samma kostnad, berättar Tage Karlsson, Nycklerör, Tidaholm. Nöjd med ljuset Jag är mycket nöjd med funktionen på armaturerna. Jämfört med att investera i lysrör så blev det i stort sett samma kostnad. Det är ungefär hälften av antalet armaturer jämfört med lysrör. Dessutom kunde vi placera dem bättre och på högre höjd, säger Tage. Ljuset i stallet liknar dagsljus, färgerna syns tydligt. Brunster och dräktighet har fungerat bra. Det är väl inte bara ljusets förtjänst men varje detalj som är bra bidrar säkert till slutresultatet, avslutar en nöjd Tage. 14 Stalltipset nr 1 2009
Nytt användarvänligt styrsystem för fodervagnar Manuell tilldelning av grovfoder och kraftfoder kan vara både tungt och arbetskrävande. Inköp av en automatisk fodervagn är en lönsam investering med många fördelar; arbetet underlättas, minskade foderkostnader, bättre foderutnyttjande och ökad mjölkavkastning. Med ett automatiskt utfodringssystem kan givor och tidpunkt för utfodring skräddarsys till olika individer eller grupper av djur. Nu får DeLavals fodervagnar ett nytt, användarvänligt styrsystem som gör det enkelt för dig att styra utfodringen enligt egna önskemål. Det nya styrsystemet är förberett för framtida kommunikation med DelPro-systemet. NYHET! Enkelt att använda Det nya styrsystemet har en stor display som i klartext visar vad som programmeras. Självklart är de logiska menyerna på svenska. Systemet kan levereras både på kraftfodervagn FW200 och FM och på grovfodervagn FS1600 och det har fler och bättre funktioner än tidigare. Med upp till 20 automatiska starter per dag har du möjlighet att starta utfodring vid önskade tidpunkter vilket gör det enklare att anpassa utfodringen till olika grupper av djur. Du kan programmera upp till 10 olika färdkartor som du lägger upp precis som du själv vill ha dem. Automatisk lagring av data En gång per dygn gör styrskåpet automatiskt en back-up på all data och lagrar den på minneskortet på motorstyrkortet. På detta sätt är du alltid säker på att inga data förloras om det sker något med styrsystemet. Du slipper komma ihåg att göra back-upen själv och inget extra minneskort behövs. Alla data om djur och givor finns uppdaterat i back-up minnet. Bättre funktioner för strängutfodring Distributionsvagn FS1600 lägger grovfodret i en sträng medan kraftfodervagn Styrskåpet har en stor och lättläst display med logiska menyer på svenska. FW200 kan lägga både en sträng och ge individuella givor. Om du t ex har ungdjur i en box går det fortare att fodra i en sträng och du vet ju ändå inte vilket djur som äter vid vilken plats. Med det nya styrsystemet kan hastigheten på både åkmotorer och utmatarskruvar justeras så att strängen anpassas till mängden foder som ska utfodras vid varje tillfälle. Med FW200 kan du enkelt lägga ut kraftfoder framför individuella båsplatser eller i en sträng framför en box. Grovfodervagn FS1600 med det nya styrsystemet. Från huvudmenyerna väljer du vilka funktioner du vill gå vidare med. I detta exempel har användaren valt Inställningar. I rutan till höger visas undermenyerna. Symbolerna på nedre raden är snabbval som varierar beroende på vilken meny man är i. Funktionen Sortera kor är ett bra verktyg när djuren byter plats vid omgruppering eller när de varit på bete och hamnar i olika bås varje gång de kommer in för mjölkning. I menyn startdata lägger du enkelt in vid vilka tider som vagnen ska starta automatisk. Naturligtvis går det även att starta vagnen manuellt. I procentprofilen kan du välja hur stor del av fodergivan som ska delas ut av varje fodermedel vid varje utfodring. Varje djurgrupp kan få sin egen procentprofil. Stalltipset nr 1 2009 15
Nu kan jag fokusera på det roliga att utveckla mjölkproduktionen Att producera livsmedel och att få arbeta med välmående djur är favoritsysselsättningen. Det är så roligt att vara mjölkproducent. Jag skulle aldrig i världen byta ut min robot. Nu behöver jag inte känna någon stress inför mjölkningen utan kan fokusera på det viktiga. Det är Stefan Anderssons sammanfattning av sitt första år med VMS. Stefan berättar att han gjorde driftsplanen för ladugårdsbygget redan när han gick driftsledarutbildning på Önnesta Lantbruksskola 2001-03. När han tog över föräldragården Moshult utanför Vislanda 2006 så var det redan klart hur det skulle se ut. Tidigare fanns det 25 uppbundna kor och nu skulle det byggas till för VMS och 70-talet mjölkande kor. I april 2006 startade bygget och 7 november började vi mjölka, förklarar Stefan frankt. 2 100 kg/dag under 2008 Det är inte utan viss stolthet som Stefan berättar att han har levererat 2 100 kg per dag under 2008. Det är imponerande det första året och någonting som Stefan absolut ska vara stolt över. Stefan förklarar entusiastiskt att han har en målsättning att kunna producera 900 000 kg under 2009, det är fullt realistiskt menar han. Jag försöker hela tiden optimera i VMS och då ska det vara möjligt. Ekonomiskt optimalt med treradig lösning Redan från början var jag klar över att det skulle vara ett treradigt system. Det måste vara den ekonomiskt mest op- Jag kanske är för positiv men jag tycker ju det är så roligt att vara mjölkproducent, säger Stefan. timala lösningen. Jag praktiserade hos Sven Rahlsgård på Maglaröd som var en av de första med VMS redan 1999 och såg att det fungerade bra. Det fungerar perfekt med kraftfoderstationer och med Feed First kotrafik, fastslår Stefan. Fattade vitsen med Feed First Här måste jag tacka Roger Arvidsson på DeLaval för planeringen med Feed First. Det blev verkligen bra. Jag hade ju praktiska erfarenheter så jag visste ju hur det skulle se ut och fattade vitsen med Feed First. Jag har en otroligt bra kotrafik med 160 170 mjölkningar per dygn. Fullfoder hade naturligtvis inte fungerat med ett treradigt system men det var inte heller aktuellt. Det blir svårt att kombinera försörjning till hög-mjölkarna med bra kotrafik. Jag behöver aldrig hämta några djur och de flesta kvigor lär sig på en gång. En del kan naturligtvis behöva lite längre tid. Just nu har jag 66 mjölkande kor i systemet och jag vill ligga på 65 till 70 kor, förklarar Stefan, då går det optimalt. Jag har som målsättning att producera 900 000 kg mjölk under 2009 med min VMS, berättar Stefan entusiastiskt. På bild Linn Glans, anställd på Moshult. 16 Stalltipset nr 1 2009
Djurögat viktigt Du måste ha blick och känsla för hur djuren fungerar, beskriver Stefan med inlevelse. Jag har en rälshängd RA 135 fodervagn som körs 13 till 14 gånger per dygn. Du får inte ge för mycket vid ett och samma tillfälle, det kan störa kotrafiken. Det får gärna ta slut strax innan fodervagnen kommer på nytt men det får absolut inte bli rusning. Då är du fel ute, beskriver Stefan. Trots kraftfoderstationer tillämpar Stefan blandfoder. Jag blandar foder från första, andra och tredjeskörden med helsäd och halm, mineral och salt så att det motsvarar 22 kg mjölk. Resten styr jag individuellt efter avkastning i foderstationerna. Det fungerar utmärkt och kotrafiken fungerar otroligt bra, informerar Stefan. Låga energi- och driftskostnader Det har fungerat väldigt bra hela tiden och jag har haft väldigt få larm. Det kan vara något per månad utanför vanlig arbetstid och jag har ännu inte haft någon akututryckning. Stefan betonar vikten av att göra rätt saker och att rengöring är A och O. Det bidrar säkert till att också driftskostnaderna är låga. Jag har serviceavtal och kostnaden hamnar runt 35 000 till 40 000 utslaget per år, förklarar Stefan. Jag har lägre energikostnad nu än med 25 uppbundna utslaget per ko, förklarar Stefan. Hela gårdens förbrukning uppgår till 108 000 kwh inklusive hushållsström, noterar Stefan. Stefan har dessutom verkligen bidragit till energibesparing. Kyltanken är försedd med värmeåtervinning vilket är naturligt numera. Stefan menar dock att många är nog inte medvetna om hur mycket energi det finns att hämta i bara mjölken. Här på Moshult utnyttjar vi all energi vi kan ta tillvara Med VMS blir det tid över för familjen, konstaterar Stefan. I famnen dottern Tova. från mjölken och det räcker nära nog för att värma hela bostaden. Vi värmer tappvarmvatten till stallet och har en kulvert till bostaden där vi försörjs med både varmvatten och radiatorvärme. En varmvattenberedare höjer temperaturen till önskad temperatur. Senaste vintern klarade energin från mjölken att värma hela bostaden förutom de två kallaste dagarna, beskriver Stefan nöjt. I dag är man företagare tidigare generation var bonde Stefan sammanfattar sin uppfattning om dagens situation lite eftertänksamt. Samtidigt noterar han att djuren har en enorm potential att producera men du måste ge dem rätt förutsättningar. Bättre kan det knappast uttryckas. Jag kanske är för positiv, funderar Stefan, men jag tycker ju att det är så roligt att vara mjölkproducent. Avslutningsvis ber Stefan oss lyfta fram Conny Åberg som en ovärderlig kunskapsresurs när det gäller allt som har med servicefrågor att göra. Det är en verklig entusiast och framåtsträvande mjölkproducent vi lämnar och som verkligen kan vara stolt över vad han har presterat på kort tid. Fakta om Moshult Ägare: Areal: Stefan Andersson Ca 20 ha åker och 36 ha skog som är eget och arrenderar ca 60 ha åker och ca 90 ha bete. Ursprungligen utgjorde detta 19 gårdar Antal djur: 90 årskor med plats för 70 mjölkande samt rekrytering och tjurar, totalt 240 djur, hälften av tjurarna avyttras. Den gamla ladugården utnyttjas för kalvning, och djur under behandling och sin. Avkastning: ca 9 800 kg ECM Celltal oktober -08: ca 200 000 Stalltipset nr 1 2009 17
Orden är Nils Anderssons, på Ängeby AB, precis utanför Köping. På gården har man använt spendopp Proactive Plus länge men under 2008 testade man lite genom att köpa några andra spendopp med väldigt bra pris. Det märktes skillnad direkt på spenarna, de blev inte alls lika mjuka och fina som med Proactive Plus, konstaterar Nils. Nu är ordningen återställd på Ängeby och man använder Proactive Plus igen, ett riktigt bra spendopp. Gården utanför Köping drivs av bröderna Hans och Nils Andersson tillsammans med Hans söner Henrik, Erik och Patrik. 1974 tog bröderna över gården som då hade 30 kor. Ängeby byggde nytt lösdriftsstall 1999 med plats för 140 mjölkkor då man slog ihop två besättningar. Investeringen i den nya lösdriften är man mycket nöjd med. Vi har mycket goda erfarenheter av Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framförallt uppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger, berättar Nils Andersson på Ängeby. På spenarna syns det skillnad! Parallellstall är bra Mjölkningsstallet är ett 2x8 parallellstall fullt utrustat med mjölkmätning och ALPRO. Parallellstall är bra att mjölka i, konstaterar Patrik. Det är snabbt att mjölka i, då det är korta vägar och man står nära djuren, fortsätter Patrik. Dessutom är det inga problem med kor som sparkar eller att mjölka in kvigor. De går in och ställer sig med de andra djuren och det är bara att mjölka dem. Inte som i det gamla uppbundna stallet där man ibland fick ha dubbla sparkbågar på vissa kvigor, skrattar Patrik. På Ängeby konstaterar de att i en lösdrift är det en stor skillnad på djurens beteende jämfört med uppbundet. I lösdriften är djuren mycket lugnare och tryggare. Mjuka spenar I början hade vi en automatisk sprayanläggning i mjölkningsstallet men idag sprayar vi spenarna efter mjölkning med vanliga sprayflaskor, fortsätter Patrik. Det är enklare och snabbare och dessutom upplevde vi att det blev för hög förbrukning med sprayanläggningen. Vi har mycket goda erfarenheter av Proactive Plus efter lång tids användning och det vi framförallt uppskattar och ser stor skillnad på är den mjuka och fina spenhuden som Proactive Plus ger. Den är viktig, konstaterar både Nils och Patrik på Ängeby. Läs mer om Proactive Plus på vår hemsida, www.delaval.se. Parallellstall är bra att mjölka i, konstaterar Patrik på Ängeby. Det är snabbt att mjölka i, då det är korta vägar och man står nära djuren, fortsätter Patrik. Dessutom är det inga problem med kor som sparkar. 18 Stalltipset nr 1 2009
Det här kan jag rekommendera till mina kolleger Slitna foderbord är svåra att hålla rena. Rengöringen är tung och tar också mycket arbetstid. Nu finns det en enkel lösning som går snabbt att installera. Stalltipset besöker Anna Käll, Åkersta, i Ervalla några mil utanför Örebro som har använt lösningen under några månader. Anna Käll har tagit över mjölkproduktionen på gården Åkersta från sin far. Ladugården är ursprungligen från 1923 men tillbyggd i omgångar. På gården finns det 44 uppbunda kor och medelproduktionen är 9 700 kg. Anna driver mjölkproduktionen tillsammans med maken Markus som också har ett entreprenadföretag, vilket innebär att Anna har huvudansvaret för djuren. Slitet foderbord Foderbordet var gammalt och slitet och det gick inte att hålla rent, säger Anna. Vi förstod att vi borde göra något åt det och kontaktade Markus Petterson, servicetekniker på DeLaval. När vi fick höra talas om att det var en skiva som kunde läggas på befintligt foderbord tyckte vi att det var något för oss. Det kunde installeras när djuren stod inne och man kan avbryta vid behov och fortsätta senare. Min far och Markus installerade det på mindre än två dagar, fortsätter Anna. Lätt att hålla rent För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt att hålla rent nu. Jag är jättenöjd och kan verkligen rekommendera detta till andra avslutar Anna. För de som har gamla foderbord är det perfekt. Arbetet är inte så tungt längre och det går snabbt på den blanka ytan. Man kunde tro att det skulle bli halt men det är inget problem. Det är väldigt lätt att hålla rent, berättar Anna Käll. Foderbord FTC kan jag rekommendera säger Anna Käll, här tillsammans med sönerna Gustav och Ludvig. Fakta om foderbord FTC Kor tycker om att äta från en slät, ren yta men att hålla foderbordet i god kondition kan vara svårt. Nu kan DeLaval erbjuda en lösning så att du snabbt kan omvandla ett slitet, plant foderbord till en slät, hygienisk utfodringsplats som är lätt att göra ren. DeLaval foderbordsskydd FTC är en livsmedelsgodkänd produkt i en grön färg som är helt ofarlig att slicka på. Den är syrabeständig och slitstark, vilket gör att den behåller sin släthet. Detta minskar risken för bakterietillväxt i fodret och gör DeLaval FTC lätt att hålla ren. Beställ DeLaval FTC i den längd, 5, 10 resp 15 m och bredd, 1 eller 1,2 m, du önskar. Monteringen gör du själv, snabbt och enkelt. Skivan hålls stadigt på plats med hjälp av unika aluminiumprofiler. Hörnprofiler i plast ger en hygienisk övergång mot foderbordskanten. Stalltipset nr 1 2009 19
Halverat celltal och ökad produktion med ny VMS ladugård Vi befinner oss i ett av Sveriges robottätaste område, nämligen norra Skaraborg. Inom en radie på kanske fem mil finns det nog ett 75-tal VMS, berättar Bengt-Ove Wigholm, distriktschef på DeLaval. Tommy Andersson och Magnus Jonsson bildade bolaget Värsås Mjölk AB genom att slå samman sina besättningar och bygga en ny VMS ladugård för drygt 200 kor under 2007. Den 10 mars 2008 tryckte man på startknappen. År 2000 tog Magnus över Kivenäbben som är föräldragården och där kom den nya VMS ladugården senare att byggas. Då fanns det en lösdrift från 1989 med foderliggbås och plats för 130 kor. Tommy är närmaste granne och hade en uppbunden ladugård med 50-talet kor. Redan 2002 funderade han på robot men arrenderade då gården och hade begränsad tillgång till mark. Huvudmotiv att slå samman besättningarna Vi var båda intresserade av att utveckla verksamheterna och kunna satsa på bästa teknik. Vi hade gemensam revisor i Enar Andersson, Österbo och det var han som under 2006 ledde in oss på tanken att gå samman på det här sättet, förklarar båda. Först tittade vi på 140 kor i den befintliga lösdriftsladugården och med två VMS men fastnade hela tiden. Tommy Johansson, Bengt-Ove Wigholm, Madelene Smedberg och Magnus Jonsson under glatt samspråk i den ljusa och luftiga ligghallen hos Värsås Mjölk AB. Sommaren 2006 började vi titta på ett nytt alternativ och då började det se intressant ut. Diskussioner om ränta, investeringsnivå, djurantal ledde så småningom fram till ny ladugård med tre VMS och 205 platser. Här hade Europeiska fonden för lantbruksutveckling betydelse för utformningen. Nästa steg blev att vi samlade besättningarna i lösdriften på Kivenäbben. Vi ville inte ha armarna fulltecknade med ko-nummer Innan vi startade besökte vi ett flertal gårdar och där vi speciellt studerade kotrafiken var hos Enar Andersson på Österbo som hade erfarenhet av Feed First. Det är de idéerna som vår lös- 20 Stalltipset nr 1 2009