Nationella Symboler Genom tiderna Av Inga Larsson 1942. Ur Gustaf Fahlanders samling (1989:027). Svenskt barnbildarkiv. Nationella symboler som flaggan, folkdräkten och nationaldagen har en lång historia. I detta material behandlas nationaldagsfirandet i Eskilstuna förr och nu och hur användningen av nationella symboler förändrats genom tiderna. Materialet kan användas för att diskutera nationalismens positiva och negativa sidor och olika bilder av svenskhet. Materialet kommer från Eskilstuna stadsarkiv, Arkiv Sörmland, Eskilstuna stadsmuseum, sverigefinländarnas arkiv och Svenskt barnbildarkiv som ingår i Eskilskällan.
Folkdräkten som nationell symbol Den svenska folkdräkten är ursprungligen den svenska bondebefolkningens historiska klädsel och bars året runt fram till mitten av 1800-talet. Dräkterna varierade med årstider och högtider. Från sent 1800-tal bars folkdräkter av herrskapet och då främst vid högtidliga tillfällen. Då ökade intresset för att bevara gamla seder och kläddräkter, vilket också innebar att folkdräkten blev en nationell symbol och en viktig symbol för den trakt där man bodde. Av Gustaf Oscar Åberg, Malmö, 1860-tal. Ur Gustaf Oscar Åhbergs samling (1987:037) Svenskt barnbildarkiv. Under 1900-talet har hembygdsföreningarna spelat en aktiv roll när det gäller att forska kring och bevara bygdens äldre klädedräkter. Hembygdsrörelsen bidrog till att stärka det nationella enandet, och bidrog till att lyfta fram och konstruera nationella symboler. Också i skolan, till exempel i folkskolans läsebok som nästan alla skolbarn läste vid 1900-talets början, möttes eleverna av nationella symboler som nationalsången och riksvapnet. Vid sekelskiftet 1900 skedde stora förändringar i Sverige. Det gamla jordbrukssamhället blev industrisamhälle och många människor flyttade till städerna. I denna tid av stora förändringar gällde det att skapa en nationell identitet med hjälp av symboler. Den regionala kulturen och historien lyftes fram på museer som Skansen i Stockholm och Sörmlandsgården i Eskilstuna. Här ovanför ses Vingåkersdräkten i en teckning från 1860-talet av den unge Gustaf Oscar Åhberg. Teckningen är alltså målad några årtionden innan folkdräkten lyftes fram som nationell symbol. Arbetsuppgifter 1. Vad vet man om Vingåkersdräkten? Sök fakta om dräktens historia. 2. Hur har synen på och kännedomen om folkdräkter förändrats genom tiderna? 3. Varför blev folkdräkten viktig som nationell symbol? Fundera över tänkbara orsaker. 4. Idag används Sverigedräkten som folkdräkt och nationell symbol. Hur skapades Sverigedräkten? Hur gick det till när den började användas?
Flaggan som nationell symbol Av Ulla-Britt Eriksson 1942. Ur Gustaf Fahlanders samling (1989:027) Svenskt barnbildarkiv. 1942, mitt under brinnande krig, fick skolelever i Eskilstuna rita bilder för att gratulera skolinspektören Gustaf Fahlander på hans 50-årsdag. Elever från Fristadsskolan, Nyforsskolan och Slottsskolan deltog. Bilderna finns idag i Svenskt barnbildarkiv. Inte oväntat är kriget ett tema som ofta förekommer i barnens teckningar och svenska flaggan är en vanlig nationell symbol. Gemensamt för bilder som gjordes före 1900 är att det inte finns några nationsflaggor på bilderna. Barnen kan ha avbildat byggnader eller stadsmiljöer, men där finns inga flaggor. I de fall flaggor förekommer finns de ofta på en båt. Vanliga symboler i de äldre bildsamlingarna, är symboler som visar samhörigheten i den närmaste omgivningen, det vill säga hembygden eller landskapet. I bilderna syns symboler som enar olika mindre delar av Sverige, landskapet eller hembygden. Det kan handla om lokala folkdräkter som till exempel Vingåkersdräkten. I bilder som gjorts under första halvan av 1900-talet börjar andra symboler bli synliga. Den svenska flaggan har gjort entré. Den finns nu i såväl stadsvyer som bilder gjorda i undervisningssyfte. Det syns i bilderna att tanken om en enad nation, ett land blivit mer allmänt vedertaget.
Gustaf Oscar Åberg. 1860-tal. Ur Gustaf Oscar Åbergs samling (1987:037) Undervisningsplanen 1919 (UPL1919) var den första läroplanen för folkskolan. Nyheter var att Martin Luthers lilla katekes försvann och barn behövde inte lära sig lika mycket utantill som tidigare. Hembygdskunskap var ett nytt ämne, och medborgarkunskap infördes i historieämnet. I ett samhällsperspektiv skedde många förändringar för att etablera synen på ett enat land hos befolkningen. Alla skulle ha samma skolundervisning, svenska språket skulle användas och efter unionsupplösningen med Norge 1905 kom den första svenska flagglagen 1906. I lagen beskrevs hur den svenska flaggan skulle se ut. 1900-talets bilder visar symboler för ett enat Sverige. Den svenska befolkningen framställs som en grupp och svenskheten visas upp. Särskilt viktiga blev dessa symboler under andra världskriget, då nationen var hotad och måste försvaras med gemensamma krafter. Arbetsuppgifter: 1. Vilka nationella symboler förekommer på bilderna? 2. Är de tidstypiska, speglar de bildernas samtid och i så fall på vilket sätt? 3. Hur används symbolerna? I vilket syfte? 4. Hur skulle ett sådant gratulationskort se ut idag? 5. Varför finns inga avbildningar av svenska flaggan i bildsamlingar från 1800-talet? Varför har det förändrats under 1900-talet? När fick vi vår svenska flagga?
Nationella symboler idag Nationella symboler förändras i takt med tiden. Vissa symboler används fortfarande men kanske på ett annat sätt än förr. Det kan vi se exempel på i de barnbilder som finns i Av okänd ur samlingen Sverige är fantastiskt, 1979. Svenskt barnbildarkiv Svenskt barnbildarkivs samlingar. I nyare samlingar, som innehåller bilder gjorda av barn i vår samtid, har synen på nationella symboler, och användningen av dem, förändrats. Några samlingar har typiskt nationella teman. Två sådana samlingar är: Sverige är fantastiskt (rita vykort från Sverige) 1977 och Mitt Finland (vad är typiskt finskt) 1988. Dessa bilder har som syfte att vara reklam för landet eller en beskrivning av det som är typiskt för landet. Bild av Pasi O.Ur samlingen Mitt Finland,1988. Svenskt barnbildarkiv I bilderna som ingår i Sverige är fantastiskt är blicken till skillnad från tidigare riktad utåt i världen. Reklam har blivit en del av vardagen, symbolerna i bilderna är påverkade av detta och man försöker marknadsföra sitt land mot omvärlden. Nationsflaggor förekommer i bilderna men bara som ett uttryck för att landet är vackert och fantastiskt. Det typiskt nationella har förändrats i dessa bilder. Arbetsuppgifter: 1. Titta på bilderna från samlingen Mitt Finland. Vilka nationella symboler lyfts fram i barnens bilder? Hur skiljer de sig från traditionella symboler? 2. Vilka nationella symboler ser du i bilden från samlingen Sverige är fantastiskt. Till vem riktar sig bilden?
Du gamla, du fria - nationen och dess symboler i förändring. Utställningen Du gamla du fria? framkallade starka känslor och debatt i pressen när den hade premiär på Eskilstuna stadsmuseum 2010. Utställningens utgångspunkt var att det som uppfattas som svenskt ofta har sina rötter någon annanstans i världen. Nationsgränserna har ändrats genom historien och med dem vad det innebär att vara svensk. I utställningen ställdes frågan: Eskilstuna stadsmuseum Hur svensk är egentligen vår svenska jul? Hur mycket skulle finnas kvar av den om vi inte genom åren lärt oss att krydda den med en mängd smaker från andra platser långt borta? Utställningen skapade debatt. Therese Borg från Sverigedemokraterna berättade på sin blogg att hon fick en minst sagt olustig känsla när hon fick höra talas om utställningen. I en tidningsintervju menade hon att man inte ska nedvärdera de svenskar som byggt den svenska kulturen. I en ledarartikel (11/2 2011) menade Eskilstuna-Kuriren att denna reaktion inte var oväntad eftersom Sverigedemokraterna ser skarpa gränser mellan kulturer, vårt respektive det främmande. I artikeln citeras en av texterna i utställningen: Vårt gemensamma kulturarv handlar om identitet och förståelse av vilka vi är. Hur vi blivit de vi är ( ) Att det inte Eskilstuna stadsmuseum finns någon sann eller äkta kulturhistoria, något som är rätt eller fel. Att det inte går att tänka i termer av vårt och deras kulturarv utan att allt hänger samman och flätas i varandra. Eskilstuna-Kuriren menar att det öppnar för en intressant diskussion. Begrepp som kultur, identitet och svenskhet kan och bör problematiseras. Det vidgar synfältet och ökar toleransen. Arbetsuppgifter 1. Utställningen Du gamla du fria? framkallade starka reaktioner. Diskutera varför. 2. I utställningen talas om gemensamt snarare än svenskt kulturarv. Fundera över och diskutera hur svenskt det vi uppfattar som svenskt kulturarv egentligen är.
Nationaldagen Bilden av nationaldagsfirandet genom lokalpressens rapportering 1893-2005 Nationaldagen den 6 juni har firats i Sverige sedan 1893. I ett urval artiklar från lokalpressen och material från Organisationen för Svenska Flaggans Dag i Eskilstuna speglas hur dagen firats i Eskilstuna genom tiderna och hur nationaldagen använts som symbol i orostider. Materialet kan användas för att jämföra firandet förr och nu men också diskutera nationalismens positiva och negativa sidor. Nationaldagen som symbol Affisch från 1994. Organisationen Sveriges Nationaldag i Eskilstuna. Eskilstuna stadsarkiv. Nation som begrepp är en konstruktion. En nation skulle inte finnas om inte någon hade bestämt sig för att skapa den, för ett specifikt syfte. Skälen kan vara ekonomiska, sociala eller politiska. Att skapa en nation innebär att någon bestämmer en gräns. En gräns där en del hamnar utanför, andra innanför. För att ena de som omfattas av nationsgränsen behöver man skapa sammanhållning och då krävs redskap i form av en gemensam identitet. Vad som ingår i det begreppet varierar, det är upp till nationsbyggaren att definiera. Under historiens gång har en mängd olika faktorer använts, såsom språk, historia, natur, religion och etnicitet. Yttre faktorer har också visat sig spela stor roll för sammanhållningen, inte minst i krigstid då samlat motstånd kan vara avgörande för nationens varande eller icke varande. Vi och dem. Vi mot dem. Det finns inget som historiskt visat sig ena så bra som en yttre fiende oavsett om fienden i sig är en realitet eller en konstruktion. För att medvetandegöra och upprätthålla den gemensamma identiteten behövs symboler och aktiviteter som stärker känslan av samhörighet. Nationaldagen är ett sådant exempel som dessutom inbegriper nationsflaggan, den största nationssymbolen av dem alla. I Sverige kom nationaldagen att ha starka kopplingar till både världskrig och unionsupplösning, parallellt med tankeströmningar som nationalromantiken. Firandet började 1893 som ett lokalt firande med förtecken på Skansen i Stockholm. 1916 instiftades Svenska Flaggans dag som officiell högtidsdag den 6 juni. Inte förrän 1983 fick dagen även status av nationaldag för att från och med 2005 bli helgdag.
När 6-juniutredningen år 2004, på uppdrag av regeringen, lade fram sitt betänkande om 6 juni som ny helgdag definierade man nationaldag såsom //..en nations gemensamma, årliga högtidsdag som regel till minne av en betydelsefull historisk händelse. I regeringens proposition som baserade sig på ovanstående utredning konstaterade man att: Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung, då unionen med Danmark upphörde och Sveriges enande till en självständig stat påbörjades. 1809 års regeringsform utfärdades dessutom den 6 juni. Sedan år 1916 firas den 6 juni som svenska flaggans dag. Därtill kommer att den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1973. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag. Regeringen menade också att: Det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering förefaller bli mer och mer betydelsefull. Att göra nationaldagen till helgdag i Sverige skulle vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den har idag. Hur har då nationaldagen firats i praktiken? Genom att följa lokalpressens rapportering kring nationaldagsfirandet kan man få en bild av hur den 6 juni fungerat som symbol för nationen och hur firandet förändrats över tid. Tidningsmaterialet finns i original hos Arkiv Sörmland som ingår i Eskilskällan. Lokaltidningarna kan dessutom läsas på mikrofilm i släktforskarrummet. I Eskilstuna stadsarkiv finns föreningsarkivet efter Organisationen för Svenska flaggans dag i Eskilstuna som organiserat firandet sedan 1934. Arkivet ger en bild av vilka som stått bakom firandet och hur planeringen har gått till. Använd bifogade artiklar för att svara på, eller diskutera kring, nedanstående frågeställningar. Frågorna kan användas som underlag för diskussion. Även om inte svaren inte alltid går att finna i det bifogade materialet blir diskussionen i sig ändå viktig. Arbetsuppgifter: 1. Kan man se om nationaldagen använts i något specifikt syfte? I så fall: Av vem, för vad? Har syftet varierat över tid? 2. Jämför firandet under krigsåren med firandet idag. Vilka skillnader finns och vad kan de bero på? Vad händer när man inte längre har en tydlig yttre fiende att samlas mot? 3. Kan man se om rapporteringen kring nationaldagen i pressen präglats av tidningens politiska färg? Ge exempel ur materialet. 4. När regeringen 2004 lade fram sitt betänkande om att göra 6 juni till ny helgdag menade man att nationaldagen är värd ett större utrymme än idag.diskutera varför vi firar nationaldagen, idag? Hur skulle firandet kunna se ut för att omfatta fler?
Litteraturtips: Bohman, Stefan: Historia, museer och nationalism. Stockholm 1997. Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag. Regeringens proposition 2004/05:23. Stockholm 2004. Nationaldagen ny helgdag, betänkande av 6-juni utredningen. SOU 2004:45. Stockholm 2004. Några nedslag i lokaltidningarnas rapportering av nationaldagsfirandet 6 juni 1893-2005 Eskilstuna-Kuriren är en liberal dagstidning som startade 1890. Folket är en socialdemokratisk nyhetstidning, grundad 1905. Sörmlandsposten grundades 1893 genom en sammanslagning av två äldre tidningar. Den upphörde 1947 och ägdes då av Eskilstuna-Kuriren. Den politiska kopplingen var moderat konservativ. År 1893-1915 Sörmlandsposten Det finns mycket få tidningsnotiser rörande nationaldagen publicerade under den här perioden. Firandet på Skansen omnämns första gången år 1900. En fosterländsk fest går av stapeln år 1915, vilket också beskrivs i Sörmlandsposten. Firandet tar dock fart först i och med instiftandet av Svenska Flaggans dag 1916. År 1916 Folket En kort notis rör firandet av Svenska Flaggans dag som engagerade ett tusental deltagare. År 1916 Sörmlandsposten Annonsering och program för firandet i Eskilstuna och Torshälla dagarna före den 6 juni. I ett referat från händelsen, publicerat den 7 juni, rapporteras att huvudtalare varit borgmästare friherre von Friesensdorff, som talat varmt om den svenska fanan och kärleken till fosterlandet. Denna dag publiceras också dikten Ställ flaggan så jag ser den.... År 1924 Folket Hembygdsmuseet Sörmlandsgården invigs i samband med Svenska Flaggans dag. Flera notiser om detta förekommer dagarna före, ett större reportage görs den 4 juni. Vid invigningen och firandet den 6:e juni huvudtalade rektor Nylund som enligt tidningen bland annat yppade: Från de stora vidderna och från varje vrå av vårt land vajar de blågula färgernas duk, vittnande om att Sveriges män och kvinnor vilja bygga och bo, odla och förkovra, den mark där deras vagga stått och deras grav skall redas. Invigningen förrättades av landshövdingen. År 1924 Sörmlandsposten Även Sörmlandsposten skriver inför invigningen om det nya hembygdsmuseet. Också här finns referat av talen. En svensk fest kallas firandet här.
År 1935 Sörmlandsposten Kontraktsprosten C G Willén höll tal, enligt Sörmlandsposten ett av de mest anslående tal som hörts på en 6-juni-fest i Eskilstuna. Inte överraskande hade hans tal starkt religiösa inslag. Bland det han omnämnde som viktigt fanns medborgarsinnet. Tidningen citerar bland annat: Medborgarsinne är kärlek till det gemensamma landet och folket, dess liv och historia. Det bästa medborgarsinnet är alltid religiöst betonat och den svenska folksjälen har som sin dyrbaraste klenod det religiösa inslaget. Medborgarsinne är offersinne. Offer krävs av oss alla. Utan offer kan inget samhälle bestå. Han fortsätter: Det finns intet folk, där människor så litet vägas och värderas efter penningvärde som hos oss. Vi kunna tala om ett demokratiskt samhällsskick, som är större än hos något annat folk. Den rätta värdesättningen skapar kärlek till bygd, land och folk. År 1941 Sörmlandsposten En del smånotiser om flaggdagen, liksom en stor artikel om själva firandet, publicerades. I artikeln beskrivs en flaggdag med ca 10 000 deltagare. På Djurgården deltar bland annat hemvärnet, flottans män, Neutralitetsvakten, sjuksystrar, skolbarn/ungdom, lottor, nykterhetsföreningar, Unga örnar och allmänhet. Huvudtalare är riksdagsmannen Joh. Nilsson. Han målade fosterlandet, ditt och mitt land, ett land med kultur, som ger oss en hedersplats bland nationerna, ett fritt land, ett fritt folk. Nilsson fortsätter: Vi lova att bevara gåvan från fäderna och arvet, de gett oss att förvalta. De byggde landet steg för steg i kärleksfull omvårdnad, i seg uthållighet, i svett och blod. Med ekonomiska och personliga uppoffringar måste vi skydda och värna detta arv: Gud bevare fosterlandet, ringa är allt annat sen. Artikeln om firandet i Eskilstuna avslutas med: Det går mer och mer upp för oss, vilket oskattbart värde det ligger däri, att vår fana, vårt lands enade symbol, alltjämt få vaja fritt. Flaggdagen har blivit nationaldag. Artikel i Sörmlandsposten 7 juni 1941.Sörmlandspostens arkiv. Arkiv Sörmland. År 1944 Eskilstuna-Kuriren Statsminister Per Albin Hansson besöker Eskilstuna på Svenska flaggans dag vilket präglar pressbevakningen. Känslan för mellanfolkligt samarbete och allas rätt till frihet och välstånd utvecklar sinnet för de egna nationella värdena säger statsministern.
Hansson konstaterar att medan stormakterna laddar sina arsenaler inför den stora slutstriden ha vi i femte krigssommaren åter kunnat samlas i ett fredens Sverige för att fira vår flaggdag, för att hedra symbolen för vårt fria land. Statsministern pekar också på att det svenska folkhemmet med dess sociala reformer bidragit till känslan för nationen i krigstid: Nu känna vi alla att just här och under de förhållanden som våra förfäder och vi själva skapat åt oss finna vi livet värt att leva, och därför stå vi också alla redo att som nu i fortsättningen, med kanske kommande hårda stormar, värna Sverige, vårt land. Hansson blickar också framåt, till den tid som kommer efter kriget. Det gäller för oss svenskar att under efterkrigstiden i gärning visa vår villighet att medverka till uppbyggnadsarbetet Per Albin ser alltså ingen motsättning mellan nationalism och internationalism. År 1948 Eskilstuna-Kuriren Det skrivs om fanor och folkfest. Huvudtalare vid firandet på Djurgården var rektor D.F Nylund. Med en erinran om svenska folket underbara öden och om de tider då förtryckets hot hängt över svenska skuldror men kastats undan av modiga män, hyllade han den frihetens idé som inte bara skall vara en kungaförsäkran utan gälla män och man emellan och garantera yttrandefrihet och tankefrihet. Talaren slutade med en välgångsönskan för land och folk och ett kraftigt besvarat fyrfaldigt leve för fosterlandet År 1953 Eskilstuna-Kuriren Tidningen rapporterar om firandet, som den här gången avhålls på Tunavallen. I firandet beräknas ca 3 000 personer delta denna 6 juni. Dagens huvudtalare var Bernhard Hellström, stadsfullmäktigeordföranden. Tidningen låter förstå att talet till en början mer hade platsat på första maj än 6 juni då det är arbetarrörelsens betydelse som talaren lyfter fram, men efter en stund kom nationaldagen i fokus. Han avslutade talet med: Må det land förbli lyckligt där våra barn en gång få bo, och våra fäder sova under kyrkohällen År 1956 Eskilstuna-Kuriren Kanske är det här året som nationaldagstanken väcks på allvar. Diskussionen lyser igenom i talen under firandet liksom i referatet. Tidningen skriver bl a: Några säjer: vi ska inte fira Svenska Flaggans Dag, det föder bara onödig nationalism och aggressivitet mot andra folk. Men det behöver visst inte vara någon motsättning mellan svensk och världsmedborgare: man måste börja med den minsta kretsen; den som inte känner något för sitt eget land kan nog inte känna något för världen.
År 1962 Folket Det rapporteras från skolfirandet på Djurgårdsskolan liksom från det officiella firandet på Tunavallen. Dagen uppmärksammas under rubriken Flamma stolt mot dunkla. Den totala rapporteringen relativt liten. År 1975 Folket Uppmärksamheten i tidningen liksom för själva firandet har minskat kraftigt.tidningen skriver att endast ett 90-tal personer deltog i flaggtåget. Mest uppmärksamhet får gymnastikuppvisningarna som skedde i samband med firandet. År 1986 Eskilstuna-Kuriren Firandet 1986 sker i form av ett stort jippo där tidningen själv är delaktig som medarrangör. En tydlig kommersialisering har skett, med stark koppling till handeln i Eskilstuna. Den stora annonsen inför firandet avslutas med: Fredag 6 juni köpglad dag med fest-i-kvällerbjudanden i affärer och varuhus till klockan 21! Eskilstuna-Kuriren 5 juni 1986. Eskilstuna-Kurirens arkiv. Arkiv Sörmland. Folket 7 juni 1962. Tidningen Folkets arkiv. Arkiv Sörmland. Det annonseras om diverse varor med koppling till dagen, exempelvis Sverigebakelser och nationaldagsupé. En hel bilaga bifogas tidningen med artiklar och annonser kopplade till firandet. Detta år är det Volvo BM-chefen som är huvudtalare både på Fristadstorget liksom vid Stora Sundby slott. Idag är det nationaldag och vi har chansen att känna oss extra svenska när alla blågula flaggor hissas upp i skyn skriver tidningen på nationaldagens morgon. Tidningen berättar också om ett alldeles särskilt nationaldagsfirande med utdelning av en svensk fana till en 50-årsjubilar, som av sin familj dessutom får en sverigedräkt denna dag Jag blev verkligen glad över att få en svensk flagga som födelsedagspresent, säger hon. Den betyder så mycket för mig.
Den symboliserar vårt lands uråldriga frihet som vi sätter så högt. Självständigheten och neutraliteten. Det här året publiceras också en insändare från Mariefred om olyckligt uniformsbärande under firandet. Visserligen var soldaterna hemvärnsmän, men uniformerade män i nationella sammanhang har historien haft nog av [---] Men när det nationella nu blivit rumsrent igen måste den tvetydiga sammankopplingen med försvar och militärväsende för gott klippas av. År 1997 Eskilstuna-Kuriren I artikeln om själva firandet ligger stort fokus på utdelningen av Lion Clubs stipendium till en lovande musiker. Det står också en del om barnomsorgens firande på Djurgården. Inför nationaldagen genomför tidningen även ett flaggtest för att prova hållbarheten hos några av de småvimplar som säljs i stadens affärer. År 2002 Eskilstuna-Kuriren Ett nytt inslag i firandet utgörs av ceremonin för nya svenska medborgare i Stadshuset. Rubriken lyder: Soligt Sverige firades i slott och koja med bilder från Fristadstorget, Stora Sundby slott och ceremonin för nysvenskarna. I tidningen finns också en intressant betraktelse av Aron Lund, ledarskribent. Han diskuterar frågan om att göra nationaldagen till helgdag. Han avslutar: Och visst: Slopa någon obetydlig kristen helg och gör 6 juni till röd dag. Någon flaggviftaryra är inte att vänta för den skull, men det gör inget. Kanske är det i själva verket ett nationellt och mycket svenskt särdrag, denna vår torrt nyktra distans till fosterlandskärleken. År 2005 Eskilstuna-Kuriren Nationaldagen har nu blivit helgdag. Tidningen rapporterar från premiären och citerar dagens talare, skådespelaren Björn Gedda som talade om flaggan som en uppskattad och värdeladdad symbol, använd i både krig och idrottssammanhang. Björn Gedda förutspådde att det nya svenska nationaldagsfirandet kommer att utvecklas och han föreslog att de nya svenskarna borde ha en mer synlig plats. - Alla som bor i Sverige ska känna att de är en del av vårt land. Men kanske måste var och en av oss erövra den svenska flaggan och ge den en betydelse.
Försvarslånekampanjerna Värdeords och symbolers betydelse för skapandet av en gemensam identitet Försvarslånekampanjerna 1940-1942 Under andra världskriget genomförde den svenska staten en kampanj för att få den svenska befolkningen att låna ut pengar. De insamlade medlen skulle gå till att bygga upp det svenska försvaret genom tillverkning av försvarsmateriel av olika slag. Kampanjen skedde i tre steg, ett första, ett andra och ett tredje försvarslån. Utlåningen skedde genom att allmänheten uppmanades låna ut pengar i utbyte mot obligationer (egentligen ett skuldebrev/kvitto på själva utlåningen), så kallade försvarsobligationer. Den som lånade ut pengar Sörmlandsposten 20/1 1942. Sörmlandspostens arkiv. Arkiv Sörmland. kunde räkna med att få tillbaka pengarna tillsammans med en ränta på 3-4%, under förutsättning att man inte begärde tillbaka dem på minst 5 år. Det första försvarslånet genomfördes under perioden april till november 1940. Förhoppningen var att få in ca 500 miljoner kronor, resultatet blev ca 800 miljoner kronor. Andra försvarslånet startades den 15 januari 1941 och inbringade 610 miljoner kronor. Det tredje och sista försvarslånet under kriget startades våren 1942 och gav 915 miljoner kronor. De tre försvarslånekampanjerna genomfördes med hjälp av ett mycket omfattande propagandaarbete i media. Det gällde att få folket att känna så starkt för sitt land att de, trots i många fall knappa medel, kunde tänka sig ställa upp och låna ut pengar. Det allmänt överhängande krigshotet bidrog i sig till hur kampanjen kom att mottas. En intensiv annonsering i press förekom, affischer trycktes upp, propagandafilmer spelades in och radiotal hölls. Försvarslånen fick till och med en specialskriven sång; Obligationsmarschen av Lars-Erik Larsson och Alf Henrikson. Gensvaret blev också stort och inbringade totalt 2,3 miljarder kronor till försvarskassan. Arbetsuppgifter: 1. Syftet med kampanjen är klarlagt: staten ville få folket att låna ut pengar. Vad använde man för ord och bilder (symboler) för att beröra och påverka människor? 2. Intrycket av annonserna blir särskilt stark när ord kombineras med bild. Vad är det som händer? Varför blev man berörd och vilka känslor är det som kan ha uppstått? 3. Vilken bild av vår svenska kultur ges i annonserna? Vilka ingår i vår? Vad innebär svensk kultur? Kan alla känna igen sig i annonsernas budskap, eller är de riktade till någon speciell grupp? 4. I annonserna lyfts händelser och personer från svensk historia fram, till exempel Gustav Vasa och 1809 års grundlag. Ta reda på fakta om dessa händelser och personer. Varför lyfts de fram här?
Försvarslånekampanjerna 1940-1942 i Sörmlandsposten Sörmlandsposten grundades 1893 genom en sammanslagning av två äldre tidningar. Den upphörde 1947 och ägdes då av Eskilstuna-Kuriren. Den politiska kopplingen var moderat konservativ. Första försvarslånet 19 juni 1940 23 juni 1940 28 augusti 1940 Andra försvarslånet 5 mars 1941 Tredje försvarslånet 20 januari 1942 Från fäder är det kommet till söner ska det gå. Sörmlandsposten 19/6 1940. Första försvarslånet. Arkiv Sörmland Spara för att försvara det som är vårt. Sörmlandsposten 23/6 1940. Första försvarslånet. Arkiv Sörmland
För det kommande Sverige. Sörmlandsposten 28/8 1940. Första försvarslånet.. Arkiv Sörmland Vi äro födda till frihet. Sörmlandsposten 5/3 1941. Andra försvarslånet. Arkiv Sörmland Fosterlandet kallar. Sörmlandsposten 20/1 1942. Tredje försvarslånet. Arkiv Sörmland
Högerextremism Förr och nu Den 1 maj 2012 utspelades krigsliknande scener i centrala Eskilstuna när högerextrema Svenskarnas Parti demonstrerade och möttes av motdemonstranter. Händelserna 2012 kan jämföras med vad som hände på 1930-talet, då Sveriges Nationella Ungdomsförbunds politiska program skapade debatt. Använd materialet kring dessa händelser och organisationer för en diskussion om nationella rörelser förr och nu, deras ideologi, om våld i samhället och om demonstrationsrätten.
Nationalism i nazismens skugga Sveriges Nationella Ungdomsförbund 1915 bildades Sveriges Nationella Ungdomsförbund (SNU) i Stockholm. Förbundet förde en nationellt sinnad politik där kyrkan, krigsmakten och kungahuset spelade viktiga roller. Enligt ungdomsförbundets program måste betryggande lagstiftning till skydd mot revolutionär propaganda genomföras. SNU var en fristående och självständig organisation som under 1920-talet knöts allt närmare högerpartiet. Karl Hildebrand, SNU:s förste ordförande, satt också i riksdagen för Allmänna valmansförbundet (Högerpartiet). SNU var mycket aktivt i 1928 års valrörelse och ökade under detta år sitt medlemsantal från drygt 6.000 till nästan 25.000 medlemmar. Som mest vid mitten av 30-talet hade SNU över 40.000 medlemmar och inte mindre än 450 lokalavdelningar runt om i landet. I början av 30-talet hamnade SNU och högerpartiet på kollisionskurs.sedan Elmo Lindholm valts till ordförande 1932 fick politiken en mer högerextrem karaktär där etnisk nationalism betonades och rasfrågan fick en större tyngd än tidigare. Detta skapade problem i relationen till högern, vars ordförande Arvid Lindman tydligt tog avstånd från nazismen. 1934 skedde en brytning mellan högerpartiet och SNU och istället bildades Sveriges Nationella Förbund som aldrig nådde några större framgångar i svensk politik. Vid 1936 års val fick partiet 26.750 röster i andrakammarvalet. I oktober 1937 gick SNU ihop med Nysvenska rörelsen. Partiet bidrog bland annat till att ge ut tidningen Dagsposten med tyskt finansiellt stöd. Tändsticksaskar i gult och blått såldes och distribuerades av SNU för 10 öre per styck under 1933-1934. Bild från Sörmlandsposten.
Fascismen, nazismen och synen på staten Under 1920-talet tog SNU intryck av fascismen som hävdade att all makt skulle ligga hos staten. Fascisterna förespråkade våld som medel för att nå sina mål. Benito Mussolini som på 20-talet tog makten i Italien och blev fascismens främste företrädare strävade efter att skapa ett auktoritärt och totalitärt system. Som en följd av detta tog man avstånd från demokratin och parlamentarismen. Nazismen har ibland beskrivits som en fascistisk ideologi men det finns viktiga skillnader. Till grund för den nazistiska ideologin ligger begreppet ras. Staten har till uppgift att bevara den germanska rasen. Motsvarande rastänkande finns inte inom fascismen. I övrigt har fascism och nazism mycket gemensamt. Relationen till andra stater präglas av krig och konfrontation. Nationell diktatur råder och statens intressen går före individens. I SNU:s propaganda från 30-talet finns influenser från tidens extrema ideologier även om förbundet officiellt tog avstånd från nazismen. En annan fråga är vilket stöd de högerextrema tankarna hade hos väljarna. När SNU 1934 bröt sig loss från högerpartiet och bildade Sveriges Nationella Förbund nådde man inga framgångar hos väljarna Sveriges Nationella Ungdomsförbund i Eskilstuna I Eskilstuna stadsarkiv finns arkivet efter SNU:s lokalavdelning. Arkivet består av en protokollsbok som sträcker sig från januari 1933 till oktober 1935. Där finns också förbundets stadgar och en sammanfattning av besluten kring brytningen med högerpartiet och bildandet av Sveriges Nationella Förbund (SNF) under 1934. SNU:s verksamhet debatterades livligt i pressen under denna period. Förbundet annonserade regelbundet och uppmärksammades ofta på nyhetsplats i den konservativa dagstidningen Sörmlandsposten. Sörmlandsposten var den av dagstidningarna i Eskilstuna som låg närmast SNU politiskt. I det bifogade materialet redovisas utdrag ur arkivet från Sveriges Nationella Ungdomsförbund samt ett urval av tidningsartiklar och annonser från lokalpressen. Materialet ger en bild av SNU:s verksamhet i Eskilstuna och kastar ljus över debatten kring de högerextrema krafter som på 30-talet härjade inte bara ute i Europa utan också i Eskilstuna. Litteraturtips: Ofstad, Harald: Vårt förakt för svaghet. Stockholm 1972. Tingsten, Herbert: Nazismens och fascismens idéer. Stockholm 1992. Wärenstam, Eric: SNU och högern 1928-1934. Stockholm 1965.
Annons i Sörmlandsposten 23/9 1933. Sörmlandspostens arkiv. Arkiv Sörmland. Arbetsuppgifter: 1. Hur såg SNU:s nationalism ut? Vilken svenskhet ville man bevara? Utgå från partiprogrammet. 2. Vilka drag av fascism och/eller nazism finns i SNU:s partiprogram och propaganda? 3. I protokollet från mötet den 12 mars 1935 sägs att SNU genom en intensiv propaganda ska skapa en stark ungdomsavdelning. På vilket sätt försökte man locka ungdomar? 4. SNU samarbetade först nära med högerpartiet och fungerade som partiets ungdomsförbund men efter valet 1934 bröts samarbetet. Varför? 5. Hur bemöttes SNU i pressen? Påverkades synen på partiet av politisk färg? Utgå från de referat som finns i materialet av artiklar från konservativa Sörmlandsposten, socialdemokratiska Folket och liberala Eskilstuna-Kuriren. 6. Vilka likheter och skillnader finns om man jämför SNU, dess nationalism och propaganda med de extrema nationalistiska rörelser som verkar idag? Jämför med materialet om demonstrationerna i Eskilstuna den 1 maj 2012.
Ur SNU:s arkiv. Anteckningar ur protokollen 1933-1935. Nedan följer en sammanfattning av viktiga händelser från SNU:s verksamhet åren 1933-1935. Uppgifterna har hämtats från mötesprotokollen i SNU:s arkiv i Eskilstuna stadsarkiv. 10 januari 1933 Beslöts att anordna en propagandasida i tidningen Sörmlandsposten. 8 februari 1933 Från julkortskommittén förelåg rapport. 2250 kort sålda, redovisning insänd till Ungsvenska Förbundets Förlag i Göteborg. 25 februari 1933 Årsmöte på Stadshotellet. Närvarar gör ett 40-tal medlemmar. Ordföranden hälsar de närvarande välkomna och menar att den utveckling och de framgångar eskilstunaavdelningen haft under de gångna fem åren förpliktigade till ytterligare intresserat och uppoffrande arbete från medlemmarnas sida. Efter årsmötet spelas sketchen Eskilstuna-nationellt upp av ett par av föreningens damer, och gör stor lycka. 1 september 1933 Ordföranden fick i uppgift att underhandla med redaktör Rosén om billighetsprenumeration på Sörmlandsposten för Nationella Ungdomsförbundets medlemmar. 4 december 1933 Sekreteraren föreslår att en medlem som enligt tidningen Folket erkänt sig vara en av ledarna för nazistpartiet i Eskilstuna ska uteslutas ur förbundet. Förslaget avslås. 1 februari 1934 Mötet var kallat med anledning av Stockholmsavdelningens motion till förbundsstyrelsen med förslag om SNU:s framträdande som eget parti med nytt program. Ett 30-tal medlemmar närvarar. Eskilstunaavdelningen beslöt enhälligt, att för dagen icke fatta något beslut, utan att avvakta förbundsstyrelsens uttalande. 1 oktober 1934 Bildandet av SNF, Sveriges Nationella förbund, diskuteras. Sveriges Nationella Förbund grundas som eget parti med ett nationellt program. Vid mötet meddelas att länsförbundsstyrelsen har givit sitt godkännande till bildandet. Under diskussionen framkommer att flertalet önskar nybildning också i Eskilstuna. 12 mars 1935 Vid detta möte är föreningens fortsatta existens föremål för en livlig diskussion som utmynnar i att ungdomsförbundet bör arbeta på samma sätt som hittills och med hjälp av intensiv propaganda skapa en stark ungdomsavdelning.
Ovan: Utdrag ur meddelande från förbundsstyrelsens möte i september 1934 där man dels tar avstånd från nazismen, dels deklarerar att man bryter samarbetet med högern. Artiklarna nedan är kommentarer till dessa beslut. Protokollet finns i Eskilstuna Nationella Ungdomsförbunds arkiv i Eskilstuna stadsarkiv.
Pressdebatten kring SNU 1933-1934. Nedan publiceras referat av några av de artiklar ur lokalpressen som behandlade Sveriges Nationella Ungdomsförbund under åren 1933-1934. Artiklarna kommer från Sörmlandsposten (konservativ), Folket (socialdemokratisk) och Eskilstuna-Kuriren (liberal). I Sörmlandsposten annonserade SNU regelbundet om sina aktiviteter på en speciell sida där man också publicerade propagandamaterial. Dessa och många andra artiklar kan studeras på mikrofilm i släktforskarrummet i Eskilskällan. Sörmlandsposten 1 juli 1933. Ungdomens väg Artikel av Elmo Lindholm På SNU:s annonssida medverkar förbundsordföranden Elmo Lindholm som under rubriken Ungdomens väg menar att det alltid varit ungdomens uppgift att kritiskt granska slagord och slentrian och införa i samhällslivet friska livgivande fläktar. Lindholm menar att dagens ungdom fått se resultaten av denna radikalismens ödesdigra framfart, den har sett friheten missbrukas till självsvåld, den ser sin egen existens hotad och den ser nationens bestånd i fara. Är det då underligt, frågar Lindholm, om ungdomen lämnar de röda dukarnas och klasskampens väg för att istället samlas under nationens blågula symboler i samhällssolidaritetetens tecken? Sörmlandsposten 12 september 1933 S.N.U:s uppgift i en nationell reformation. Artikel av Sten B:son Natt och Dag införd på annonssida för SNU. Förbundet har i detta nu som sin största uppgift att inrikta sin propaganda så, att den på effektivast möjliga sätt bidrager till främjandet av en svensk konservativ framstegspolitik hela landet och hela folket till gagn. En sådan politik förutsätter nationell samling kring stora gemensamma mål. / / Just det ovissa i stridens utgång må egga oss att föra denna strid på det rätta sättet och med de rätta vapnen. Nationella ungdomsförbundet kan och vill i detta stycke inte gå till utlandet för att kopiera dess partier och partiprogram. Fascismen i Italien och nationalsocialismen i Tyskland ha satt sig före att utföra en nationellt italiensk och nationellt tysk reformation av stora mått. Men vad som passar Italien och Tyskland passar inte oss. Vi måste gå vår egen svenska väg, anknytande till egna traditioner.
Sörmlandsposten 11 november 1933 Att jämra sig är omanligt och osvenskt. Insändare på SNU:s annonssida.
Sörmlandsposten 8 december 1933 - På farliga vägar. Osignerad ledare. Enligt uppgifter i pressen pågår det ett krig inom högern. Nationella ungdomsförbundet utpekas i debatten som nazistinfekterat och i klar stridsställning mot gammalhögern. Flera riktningar är representerade inom SNU. Den ojämförligt största gruppen består enligt Sörmlandsposten av ungdomar som är lojala mot högerpartiet. Nationella Ungdomsförbundet behöver enligt högerns mening ingalunda bestå av snälla och välkammade gossar, som aldrig vilja hysa eller uttrycka en egen mening. Tvärtom. Men högern fordrar givetvis lojalitet mot de idéer, som konstituera konservativ åskådning. Dess bättre ansluter sig som sagt den överväldigande majoriteten av de ungdomar som tillhöra Nationella ungdomsförbundet till dessa principer. Högern har i dem en ovärderlig tillgång. Härifrån kommer nytt, friskt blod och nya krafter att tillföras partiet. Enligt Sörmlandsposten finns vissa nazistsympatisörer i förbundet men dessa behöver inte tas på alltför stort allvar. Tidningen varnar dock för att vissa krafter inom Nationella förbundet försöker skada högern och leda in okritiska medlemmar på farliga vägar. Folket 26 september 1934. - Klara linjer. Osignerad ledare Folket konstaterar att Nationella Ungdomsförbundet definitivt tagit steget och blivit ett självständigt parti under namnet SNUONF (Sveriges nationella ungdomsförbund och nationella förbund). Förbundet har i realiteten länge stått fritt och obundet gentemot högern. Av taktiska skäl uppehöll man förbindelserna tills valet var överstökat. Nu när valkampen är slut anser man tiden vara inne att ställa sig på egna ben. Fader Lindmans (högerledaren Arvid Lindman) stöd behövs inte längre. Barnsskorna äro uttrampade. Man förmenar sig ha krupit tillräckligt länge. Nu skall man gå. Tidningen Folket menar att SNUONF:s politik inte som man påstår är äktsvensk nationell vara utan nazism och fascism av olika slag i skön blandning. Eskilstuna-Kuriren 24 oktober 1934 - Snuonf och hitlerismen. Osignerad ledare Eskilstuna-Kuriren konstaterar att man runt om i landet är man i färd att starta lokalavdelningar av SNUONF. Enligt Eskilstuna-Kuriren säger detta inget om rörelsens jordmån här i landet. Det vittnar blott om en energi i ledningen, som inte låtit sig nedslås av det förkrossande valresultatet, och om lättläddheten och kortsyntheten inom vissa högerkretsar. /../ Eskilstuna-Kuriren menar att taktiken och uppträdandet utåt i hög grad påverkats av valutgången. Bland annat har man börjat ta avstånd från den tyska nazismen och dess metoder. Man har funnit, att efterapandet av hitlerismen varit en black om foten, som skrämt många av dem som man tidigare trodde sig i stånd att vinna. Tidningen menar dock att det tjänar mycket litet till för Elmo Lindholm att vid framträdanden inför en större publik svära sig fri från läromästarna, så länge som de i det dagliga arbetet tjäna som mönster och impulsgivare.
Flaggor, stenar och flaskor - 1 maj 2012 i Eskilstuna Den 1 maj 2012 utspelades krigsscener i centrala Eskilstuna när högerextrema Svenskarnas parti (Svp) demonstrerade och möttes av motdemonstranter. Resultatet blev stenkastning, kravaller och slagsmål. Demonstrationen och det som hände efteråt ställer frågor om dagens högerextrema nationalism men också om rätten att uttrycka sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Tidningsmaterialet kring demonstrationerna kan i sin helhet studeras på mikrofilm i Eskilskällan på Stadsbiblioteket. Högerextrema demonstranter intog Eskilstuna den 1 maj 2012 vilket väckte starka reaktioner och ledde till kravaller. Här syns demonstrationståget vid Smörparken. Foto: okänd. I materialet nedan finns lokaltidningarnas bevakning av 1 maj-demonstrationerna 2012, artiklar som ger tidningarnas syn på händelserna. Använd materialet som utgångspunkt för en diskussion om nationella rörelser idag och deras ideologi, om våld i samhället och om demonstrationsrätten. Utdrag ur ledarartikel i Eskilstuna-Kuriren (oberoende liberal) 2 maj 2012: Högerextremisterna fick inte framföra sitt budskap under ordnade former i Eskilstuna i går, men våldsorgien gav dem all reklam de kunde önska. Ett dubbelt misslyckande för demokratin. ( ) Den autonoma vänsterns motaktion urartade i våld som under flera timmar gjorde delar av Eskilstunas centrum osäkert för alla, skickade flera personer till sjukhus och ännu fler till polisarresten. Uppladdningen pekade mot den här utvecklingen. Det nätverk som mobiliserat motaktionen hade som uttalad avsikt att stoppa högerextremisternas manifestation genom att stå i vägen. Men motdemonstranterna förbehöll sig också rätten att bruka våld, även mot polisen. ( )
Ingen bör ha några illusioner om högerextremisterna i Svenskarnas parti och Nationell ungdom. Dessa ungdomar har på senare år kammat till sig och ompaketerat sitt budskap från rasism och nazism i klartext till en sorts nationalistisk arbetarromantik. Idéerna är dock i grunden desamma och det fysiska våldet ligger ständigt nära. Men yttrandefriheten omfattar även nazister. Även de har rätt att framföra sina åsikter offentligt. Den demokratiska staten har en skyldighet att se till att detta kan ske under ordnade former. Utdrag ur ledarartikel i Folket (socialdemokratisk) 2 maj 2012: I en demokrati får även nazister demonstrera. Så ska det vara. Och vi ska visa vårt missnöjd med de demokratiska medel vi har att tillgå. Man kan inte predika demokrati med gatstenar, inte bekämpa våld med våld. Svenskarnas parti hade sökt och fått demonstrationstillstånd. Deras på flera sätt sorgliga marsch genom staden hade blivit en marginell händelse i jämförelse med det stora flertalets demokratiska firande. Men på grund av sammandrabbningar med de grupper som hade för avsikt att stoppa demonstrationen kom våldsamheterna att prägla hela dagen. Jag tänker att det finns inget vackert i den typen av motstånd. Inget ädelt. Det är bara förkastligt. Och än en gång har våldsamma motdemonstranter fått nazisterna att se ut som fredliga offer. De som såg nazisterna slänga sina medhavda glasflaskor mot motdemonstranterna vet att det är en missvisande bild. Likväl är det den bilden många Eskilstunabor bär med sig av den här dagen. 1 maj 2012 kommer sannolikt att gå till historien som stadens mest våldsamma förstamaj i mannaminne. Det blev en mörk dag. Trots solsken. Från Svenskarnas partis hemsida:
På sin webbplats har Svenskarnas parti publicerat ett program med partiets mål. Läs igenom programpunkterna och fundera på vad innehållet säger om partiets inriktning. Punktprogram Våra grundläggande mål: 1. Sverige skall även i framtiden vara svenskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenskamedborgare. 2. Sverige skall styras av svenskarna: Icke-svenskar skall ej tillåtas ha maktpositioner inom det svenska samhället 3. Sverige skall styras för svenskarna: Alla politiska beslut skall utgå från vad som är bäst för de etniska svenskarnas intressen. 4. Sverige skall styras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt: Statsapparaten skall ledas av ett modernt statsskick som så effektivt som möjligt gagnar svenskarna. Statsskicket måste bygga på kompetens och ansvar, och dess uppgift skall alltid vara att tjäna befolkningen, aldrig tvärtom. Det styrande systemets ledord skall vara förbättring, utveckling och hela folkets väl. 5. Sverige skall ha ett faktiskt självstyre: Gärna samarbeten med andra länder men inga avtal som innebär att överstatlighet accepteras. 6. Sverige skall vara ett tryggt land att bo i: Trygghet, såväl individuell som ekonomisk, skall vara ett av samhällets fundament. 7. Åsikts- och yttrandefrihet: Alla frågor skall vara fria att diskutera i Sverige, forskningen skall vara fri och inskränkning av den personliga integriteten genom statlig övervakning av icke-kriminella medborgare skall ej tillåtas. 8. Svenskarna skall äga de svenska resurserna: Betydande svenska naturresurser och allmännyttig verksamhet skall ägas av det svenska folket, vilket innebär att all vinst från sådan näring återgår till befolkningen och inte till utländska eller enskilda intressen. 9. Folkgemenskap och social rättvisa skall genomsyra samhället: Klassplittring skall ersättas med klassgemenskap där hela folkets kreativa och produktiva insatser värderas högt och ingen samhällsgrupp tillåts avancera på bekostnad av någon annan. 10. Sverige skall ha ett starkt miljö- och djurskydd. Sverige har en unik natur som är värd att skydda och bevara. Livsmedelsindustri och annan verksamhet där djurhållning ingår måste vara etiskt hållbar.
Svenskarnas parti (Källor: Expo, Wikipedia, partiets hemsida) Svenskarnas parti bildades 2008 under namnet Folkfronten och bestod då huvudsakligen av medlemmar från det nedlagda Nationalsocialistisk front. Svenskarnas parti säger sig inte vara nationalsocialistiskt men rasläran finns kvar i partiprogrammet där man skriver att Sverige även i framtiden ska vara svenskt. Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, ska kunna bli svenska medborgare. Rätten till medborgarskap är alltså beroende av vilken ras man tillhör. Ickesvenskar ska heller inte tillåtas ha maktpositioner inom det svenska samhället. De senaste åren har Svenskarnas parti varit inblandat i flera våldsamma demonstrationer, förutom i Eskilstuna ifjol bland annat i Stockholm 2008 och Jönköping 2013. I regel handlar det om högerextremistiska demonstrationer där man hamnat i konfrontation med motdemonstranter. Jimmy Jansson: Var inte nazisternas nyttiga idioter. Artikel (kommentar) i Eskilstuna-Kuriren 3/5 2012 Demonstrationsrätten ska alltid värnas. Alla har rätt att göra sin röst hörd. Men det ger ingen rätt att fysiskt förstöra vår stad ingen! Låt nazisterna gå sina tåg under förutsättning att polisen kan garantera att det sker under ordnade former, vilket kan ifrågasättas i detta fall. Människor inser att nazisternas värderingar är förkastliga. Ignorera dem bara. Ställ er med ryggarna mot. Allt utom våld och provokation. Ge dem inte den uppmärksamhet de söker. Bli inte deras duktiga idioter. Genom att ha ignorerat dem hade demonstrationen överstökats. De hade sannolikt lämnat stan och tumult undvikits. De organisationer som säger sig bekämpa nazisterna verkar värna medlen mer än målet. Och medlet är våld? Våld, provokation och förstörelse kommer före demokratiska grundvärderingar? Är inte detta hyckleri? Nazisterna drar sig inte för våld. Det vet vi. Varför då agera så att de triggas till det? Detta vet också polisen när den överväger tillstånd eller ej att demonstrera. Ingen, inte nazister eller heller dess motståndare ska känna sig välkomna i vår stad när dess närvaro leder till skadegörelse och otrygghet. Att människor likt legoknektar för båda sidor reser till vår stad och använder den som slagfält är avskyvärt mot oss som lever här. Det beteende vi nu sett är förkastligt och oacceptabelt. De eventuella Eskilstunabor som deltagit i våld och förstörelse har anledning att skämmas. Varje människa ansvarar för sina handlingar. Jag förväntar mig att deltagare i motdemonstrationen och polisen drar lärdomar av detta inför framtiden. Polisen kommer att inbjudas till kommunledningen för att redogöra för hur detta kunde ske. Människor är välkomna till Eskilstuna. Men bara om du kommer med kärlek. Och alla, även nazister, trots att de står för en ideologi som förespråkat mord på socialdemokrater, har rätt att göra sin röst hörd. Men vi möter också det med kärlek. Jimmy Jansson (S) - Ordförande i kommunstyrelsen
Arbetsuppgifter: 1. Utifrån det material som presenteras ovan, diskutera kring vad olika källor kan säga om samma sak. 2. Jämför uppgifter som du hittar i materialet ovan, kring 1 maj-kravallerna 2012, med de uppgifter som finns om äldre tiders högerextremism. Använd källmaterialet i Skolkällan och några av de böcker som nämns i litteraturhänvisningarna. 3. Jämför den nationalism som Svenskarnas Parti står för med den nationalism som Sveriges Nationella Förbund propagerade för på 30-talet. Vilka likheter och skillnader finns? 4. Svenskarnas parti hade fått tillstånd att demonstrera i Eskilstuna. Varför? Ta reda på fakta om och diskutera frågan om demonstrationsfrihet. Argumentera för och emot.