Byggtjänst NUMMER AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE PM 4 NOVEMBER 2014 ÅRGÅNG 2 Tema Bostadsbristen De bygger bostäder för alla plånböcker s 38 Är Social housing något för Sverige? s 40 Smart prototyp av trä och glas s 42 Bra luft inomhus ökar prestationen s 80 Konsultens roll i byggskedet s 20 Nya cykelregler s 70
VÄLKOMMEN Bostadsbristens Sverige Vad kan man göra för att få fart på byggandet i bostadsbristens Sverige? Vad kan man göra för att få fart på byggandet i bostadsbristens Sverige? Enbart i Storstockholm finns cirka 10 000 bostadsprojekt med lagvunna detaljplaner där byggstarten inte kommer igång. Samma problem finns i övriga landet. I detta nummer visar vi exempel på hur man kan lösa problemet. På våra temasidor skriver vi bland annat om Norge, där har man löst det med ett subventionerat bosparande som har syftet att stimulera hushållen att bygga upp ett eget kapital för att kunna köpa sin bostad. Visst går det att bygga billiga bostäder. På sidorna 38-39 visar Boklok och NCC Folkboende exempel på detta. Med färdiga koncept som kan läggas in i detaljplanen och bostadsmoduler med ytsmarta lösningar har man fått ner både byggtider och kostnader. Stapelbara bostadsmoduler i betong som kan användas till att skapa nya studentlägenheter är en annan lösning. Med materialet kerambetong blir väggarna både starka och lätta. Vi använder bara en femtedel så mycket betong jämfört med traditionella stommar, säger tillverkaren på sidorna 44-45. Sverige är ett av få länder inom EU som inte introducerat systemet social housing, subventionerade bostäder för hushåll med låga inkomster. Vi har på sidan 40 tittat närmare på det kontroversiella förslaget till boendelösning. Hur går det med den så kallade Attefallseran Vad leder förre bostadsministern Stefan Attefalls 66 nya lagförslag och utredningar vidare till? Enligt vår krönikör i detta nummer, Olle Wästberg, ansvarig för Nybyggarkommissionen och tidigare statssekreterare i finansdepartementet, har Stefan Attefalls många utredningar gjort att det nu framöver kommer att läggas förslag och presenteras underlag som gör att den nya regeringen kan agera. Som valrörelsen visade finns inga stora konfliktytor inom bostadspolitiken. Om regeringen tar initiativ bör det finnas stora möjligheter att den får igenom sin politik. Breda majoriteter är viktiga. Hus ska stå i hundra år. Då måste spelreglerna vara långsiktiga säger han på sidan 41. Näringsdepartementet, dit vår nya bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan hör, har i ett första uttalande lämnat förslag om att inrätta ett statsbidrag för medfinansiering av investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer. Totalt omfattar satsningen 1 miljard kronor under 2015-2018. Skolan ska vara ett föredöme i klimatfrågan och självklart ha energieffektiva lokaler. Regeringen satsar nu på att modernisera skollokalerna så att de främjar trygghet och lärande. Lokalerna ska vara bullerdämpande, ha god ventilation och vara tillgängliga för elever och personal med funktionsnedsättning, säger bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan, i ett pressmeddelande. Att dålig inomhusluft gör att vi presterar sämre, bekräftas ideligen. I vårt andra tema, om inomhusluft, på sidorna 80-86, kan du läsa om att man i Danmark forskat om sambandet mellan luftkvalitet och prestation. Studien, gjord i skolmiljö, visar att endast en grad lägre temperatur förbättrar prestationen hos eleverna med hela 3,5 procent. Att bostadsministern nu satsar 1 miljard kronor till just god ventilation i skolor bådar gott. Mehmet Kaplan vill även införa statligt stöd till fastighetsägare som satsar på energieffektivisering i miljonprogramsområdena. Oväntat men ett välkommet besked för det eftersatta underhållet av de bostäder som byggdes under miljonprogramsåren. Om han även tar tag i de 66 förslag och utredningar som ligger och väntar återstår att se. Charlotte Steen, Chefredaktör, ByggtjänstPM, AB SVENSK BYGGTJÄNST charlotte.steen@byggtjanst.se 3
16 Gestaltning ger Glasberga gemenskap 42 Smart bostadsprototyp i trä och glas Innehåll LEDARE 03 Bostadsbristens Sverige AKTUELLT 06 Emmelie blev årets Isabellestipendiat 07 Årets nobelpris i fysik till LEDbelysning 08 Världens största vågkraftverk byggs i Sverige 09 Förarlösa bilar förändrar staden 10 Nu börjar jakten på årets bästa renoveringsprojekt 10 Brist på attraktiv mark för småhus 12 Geoenergi kan rädda liv 14 AMA EL och AMA VVS & Kyl uppdateras 15 Ny uppgraderad Aff FÖR ALLA 16 Gestaltning ger Glasberga gemenskap 20 Effektivare entreprenader med delaktiga konsulter 24 Stabil miljöpåverkan från byggande 26 Förstå BBR bättre 26 Fel i BBR-remissen 27 Så använder du rätt BBR 28 Den nya lovfriheten är inte helt fri 30 Sex av sju klarade passivhuskraven 31 Ny sammanställning av certifierade passivhus 32 Många nya hus klarar inte energikraven TEMA 34 Så kan vi minska bostadsköerna 36 Norsk modell för svensk bostadspolitik 37 Vännerhem, dela lägenhet med kompisen 38 De bygger bostäder för alla plånböcker 40 Är social housing något för Sverige 41 Bostadsbyggandet är en statsministerfråga 42 Smart bostadsprototyp i trä och glas 44 Stapelbara betongmoduler blir studentbostäder HUSBYGGNAD 46 Effektivare varuförsörjning sparar miljarder 48 Förebygg stölder på mindre arbetsplatser 50 Akustiklösningar i trähus 52 Modernare besiktningsprocess med ny app 53 Webbplats för inköp av stålentreprenader 54 Förebygg översvämningsskador FÖRVALTNING 56 Årets Unga Fastighetskvinna 57 Blomsterfonden fick ROT-priset 2014 58 Försäkring täcker inte nyckelutlåning 58 Varning för dåliga brandvarnare 59 Avslag på klagomål om stängt soprum 60 Tvist om ansvar vid andrahandsuthyrning 61 Beställ den nya energideklarationen 61 Solcellsdriven soptunna testas 62 Potential för att återvinna mer byggmaterial 63 Högre böter vid upprepade upphandlingsfel 4
NUMMER 4 2014 ÅRGÅNG 2 CHEFREDAKTÖR, ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Steen charlotte.steen@byggtjanst.se REDAKTION Kristina Lindström, Micaela Nordberg, Mattias Elander Forsgren, Anna Hedenrud, Manfred Otterheim, Louise Rosén, Mikael Sjöberg, Ulf Söderlund GRAFISK FORM Anki Björklund, Mikael Sjöberg TEKNISK BILDREDAKTÖR / REPRO Harald Holm 68 Nya mallar för upphandling av avfall 78 Globalt samarbete satsar på elhybridbussar KORREKTUR Charlotta Lövgren PRODUKTANSVARIG OMVÄRLDSBEVAKNING Andreas Nyström andreas.nystrom@byggtjanst.se MEDIECHEF Charlotte Steen charlotte.steen@byggtjanst.se ANNONSBOKNING Mediarum Sverige AB, 08-644 79 60 VD Erik Hellqvist erik.hellqvist@byggtjanst.se 63 Upphandlingsstödet samlat hos Konkurrensverket ANLÄGGNING 64 Framtidens vattenrening i fokus 66 Handbok om vägytemått i ny version 66 Vägledning för förvaltning av grundvatten 66 Skrift om fordonsflytt har ändrats 67 Ny vägbeläggning kan ersätta bullerplank 68 Nya mallar för upphandling av avfall 69 Boverket föreslås leda dricksvattenarbete 69 Nya regler för cykelöverfarter 69 Revision inom trafiksäkerhet 79 Risker med solpaneler vid räddningsinsatser VVS 80 Sandvikens skolor får bättre ventilation 81 500 personer dör varje år av dålig luft 84 God luftkvalitet ökar prestationen 85 Dålig tillsyn av inomhusluften i skolor 86 Hur du undviker dålig inomhusluft 87 Höga förluster på ackumulatortankar 88 Tvist om kolfilterfläktar är löst 89 Nätverk hjälper butiker att spara energi 90 Ny vägledning för mindre förbränningsanläggningar SPECIALISTER Per Andersson, Yvonne Brinck, Martin Brunnkvist, Eva Eneström Schmied, Jozef Hornak, Thomas Lindqvist, Thomas Lundgren, Bo Samuelsson, Martin Steno, Anders Wester BYGGTJÄNSTKONSULTER Anna Björs, Göran Carlsson, Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson, Mikael Forsberg, Marianne Hallengren, Robert Höök, Rudi Jelinek, Harry Karlsson, Sven Karlsson, Magnus Norén, Stig Norlander, Hans-Olov Näslund, Lena Rask, Nils Vernersson, Dan Öhman, Mats Östlund, Miika Mäntylä AB SVENSK BYGGTJÄNST St. Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm, tfn: 08-457 10 00, www.byggtjanst.se TRYCKERI Ineko AB, Årsta, Stockholm ISSN 2001-5291 Foto: Daniel Roos EL & TELE 72 KB vinnare av Svenska Ljuspriset 74 Stora brister gällande elsäkerhet på förskolor 75 Smarta gatljus i Sundsvall 76 Ny standard bra för projektören 78 Globalt samarbete satsar på elhybridbussar 90 Nya miljökrav för luftfilter 92 Större krav på miljömärkta VVS-produkter 94 Fråga experten 96 Aktuella boktips 98 Produktnyheter 102 Juridik Hur gör byggbranschen för att minska bostadsköerna? 5
TEMA: Bostadsbristen Är social housing något för Sverige? Sverige är idag ett av få länder inom EU som inte tillämpar systemet med så kallad social housing, subventionerade bostäder som tillhandahålls för hushåll med låga inkomster eller andra sociala utmaningar som försvårar deras situation på den reguljära bostadsmarknaden. TEXT: KRISTINA LINDSTRÖM E nligt en rapport från Boverket har mer än en halv miljon personer i Sverige så små inkomster att deras möjlighet att få eller behålla en bostad är begränsade. EU-KOMMISSIONENS DEFINITION AV SOCIAL HOUSING Hur man ska definiera social housing är en av de frågorna som behandlas i Bryssel. EU-kommissionen använder sig av en väldigt restriktiv definition, säger Barbara Steenbergen, chef för Internationella Hyresgästalliansens (IUT:s) EU-kontor, i ett uttalande. EU-kommissionens definition lyder:»social housing måste begränsas till en tydligt definierad grupp bestående av missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper». Vi menar att social housing måste rikta sig mot en bred grupp, annars är risken stor att man skapar getton med stora sociala problem där bara de fattigaste bor, säger Barbara Steenbergen. Ett drömscenario är att hyrorna är anpassade så att alla kan välja var de vill bo. Foto: Roland Magnusson SOCIAL HOUSING -BOSTÄDER Social housing -bostäderna har byggts upp med statsstöd och bidrag så att hyrorna kan hållas nere. I vissa länder finns en övre inkomstgräns för att få bo kvar i en sådan bostad. Andra länder har behovsprövning. INGA RIKSDAGSPARTIER ELLER ORGANISATIONER VERKAR FÖR EN SVENSK MODELL Inga av de riksdagspartier eller organisationer som verkar på bostadsmarknaden har arbetat för en svensk modell av social housing. Aktörerna på bostadsmarknaden har hellre sett högre bostadsbidrag eller en stärkt allmännytta. VILLKOREN FÖRÄNDRAS Villkoren förändras och i flera kommuner har diskussionerna om social housing åter kommit upp. I Göteborg vill det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling på försök införa det kontroversiella förslaget som kallas ett socialt blandat boende med inspiration från andra länder. Billiga bostäder som är särskilt riktade mot resurssvaga grupper i samhället. I samband med en kommande markanvisning i utbyggnadsområdet Frihamnen efterlyser de byggherrar som vill bygga hyresrätter med en snitthyra på cirka 1000 kronor per kvadratmeter och år. Motståndare till detta boende menar att vi har bostadsbidrag och det fyller den funktion som social housing gör i andra länder. Bostadsbidragen inte har höjts sedan 1997 och hyrorna har gått upp. Social housing Social housing (subventionerade bostäder) finns inte i Sverige men i nästan alla andra länder i Europa. Systemet för social housing ser lite olika ut i de länder som tillämpar det. Gemensamt är ppdet är hyreslägenheter som är undantagna från den ordinarie bostadsmarknaden ppde får offentligt finansierat stöd, till exempel i form av förmånliga lån ppde ägs av icke vinstdrivande företag ppde är riktade mot resurssvaga grupper och det finns ett system för att fördela bostäderna till dessa grupper. 40
TEMA: Bostadsbristen Krönika Bostadsbyggandet är en statsministerfråga Nu vet vi vem som blir ny bostadsminister: Mehmet Kaplan. TEXT: OLLE WÄSTBERG Fast det är bara en del av sanningen. Jag satt ju i Nybyggarkommissionen: Göran Persson, Agneta Dreber och jag själv fick i uppdrag (finansierat av Nordea, Tyréns och NCC, men med total självständighet för oss) att under ett år ytterligare fördjupa oss i hindren för bostadsbyggandet. Om det var något jag lärde mig så var det hur komplicerad, komplex och intrikat bostadspolitiken är. Visst, Mehmet Kaplan är ny bostadsminister. Men det är också Magdalena Andersson det är hon som har skattefrågor och en del som rör bostadsfinansiering. Det är hon som snabbt bör göra klart att företagsskatteutredningens förslag om räntebegränsningar för fastighetsföretag inte kan genomföras nu om man vill få hyresrätter byggda. Och finansmarknadsminister Per Bolund har ansvar för amorteringsregler och reglering av banker nog så viktigt om vi ska få fler bostäder. Bostadsbidrag ligger under Annika Strandhäll. Dessutom har Ardalan Shekarabi hand om kommunerna och honom lär man inte kunna gå förbi om man ska flytta beslutsrätt från kommuner till regioner, vilket torde vara nödvändigt om man ska få fart på byggprocessen. Infrastrukturfrågorna är helt centrala: För att kunna bygga i städernas förorter krävs tunnelbana eller annan kollektivtrafik. Därför är Anna Johanssons initiativkraft nödvändig för byggandet. Till detta kommer att kombinationen av en omfattande satsning på infrastruktur och på bostäder kommer att leda till brist på kvalificerad arbetskraft. Vi behöver ett kunskapslyft inom hela området från plantjänstemän på länsstyrelserna till våtrumstekniker. Detta berör tre nya ministrar Ylva Johansson (arbetsmarknad), Aida Hadzialic (utbildning, kunskapslyft) och Morgan Johansson (möjlighet till invandring för kvalificerade personer). Slutsatsen av detta är att den som har ansvaret för att vi ska få hundratusentals nya lägenheter egentligen är Stefan Löfven. Bostadsfrågan är så pass komplicerad att det krävs att statsministern håller ihop programmet. Bostadsbyggandet är en statsministerfråga. Vad är det som behöver göras och kan uträttas av denna minoritetsregering? Ganska mycket, skulle jag tro. Avskaffande av hyresregleringen står inte på agendan varken för regeringen eller oppositionen. Men mycket annat: Sverige har en planprocess som gör att det kan ta upp till tio år från markanvisning till spaden i marken. Det gör att mindre företag inte vågar ta risken att ge sig in. Och utländska företag förstår att det krävs en kunskap om svensk byråkrati som de sällan har. Detta leder till bristande konkurrens och därmed höga kostnader. Dessutom har Sverige i huvudsak lokala byggnormer. Grannkommuner kan ha olika normer för isolering eller tillgänglighet. Min slutsats är att den som har ansvaret för att vi ska få hundratusentals nya lägenheter är Stefan Löfven. Bostadsfrågan är så pass komplicerad att det krävs att statsministern håller ihop programmet, säger Olle Wästberg, ansvarig för Nybyggarkommissionen, tidigare statssekreterare i finansdepartementet och generalkonsul i New York. Foto: Sanna Sjöswärd Det försvårar industriell och standardiserad produktion vilket också är kostnadsdrivande. Stefan Attefall har kritiserats för att han tillsatt så många utredningar. Fördelen är att det inom ett halvår kommer att läggas förslag och presenteras underlag som gör att regeringen kan agera. Som valrörelsen visade finns inga stora konfliktytor inom bostadspolitiken. Om regeringen tar initiativ bör det finnas stora möjligheter att den får igenom sin politik. Breda majoriteter är viktiga. Hus ska stå i hundra år. Då måste spelreglerna vara långsiktiga. 41
TEMA: Bostadsbristen Bostadsprototyp 1.0 har helglasade gavelfasader och glasade rumsavskiljande skjutdörrar. Foto: Bertil Hertzberg Smart bostadsprototyp i trä och glas Bostadsprototyp 1.0 är ett volymelement med mycket nytänkande utvecklad av Smart Housing Småland, med rötter både i den småländska trähusindustrin och i glasindustrin. TEXT: ULF SÖDERLUND S mart Housing Smålands bostadsprototyp innehåller en hel del nytänkande. Bostadsprototyp 1.0 består av volymelement på 48 kvadratmeter med bärande trästomme. På de knappt 50 kvadratmetrarna får två separata hushåll plats, med delat kök och badrum. Bostadsmodulerna är utvecklade för industriellt byggande, vilket kan bidra till både ökad konkurrens och produktivitet. De ryms på en vanlig lastbil och kan användas till hus som är sex våningar höga. Bostadsprototypen är ingen färdig produkt utan ett koncept som ska visa på möjligheterna. Tanken är att prototypen ska sporra till konkreta projekt där idéerna tas omhand, säger Per-Erik Eriksson, processledare på Smart Housing Småland. GLAS MED OLIKA FUNKTIONER I dag kan volymelementen med bärande träregelstomme användas till sex våningar höga hus. Med ytterligare lite utvecklingsarbete kommer även prototypens helglasade ytterväggar att kunna användas som bärande väggar i sexvåningshus. I bostadsprototypen används glas med olika funktioner. Ett exempel är gavelglaspartierna med heltäckande utvändig glasskiva, så kallat steppat glas. Det innebär att det yttersta glaset i isolerglasrutan är större än övriga glas och täcker karmen. De rumsavskiljande glasade skjutdörrarna har privacy -glas, där transparensen kan slås av och på med elektricitet. Produkten som sådan är inte ny, däremot sättet att använda den i ett rumsavskiljande skjutdörrsparti, säger Per-Erik Eriksson. 42
TEMA: Bostadsbristen MER NYTÄNKANDE Fasadintegrerade solpaneler på byggnadens gavelfasader ger energi samtidigt som själva fasadbeklädnaden kan sparas in. Utveckling av fönsterintegrerade transparenta solceller pågår men det finns ännu inga färdiga produkter med hög effektivitet. I prototypen är innerväggarna klädda med printad plywood. Metoden finns men det är idag ingen som har det som produkt. PLANLÖSNING OCH UTFORMNING I grundutförande ligger köket, badrummet och entrén i mitten och i vardera änden av volymmodulen finns två separerbara rum. Därmed kan två hushåll dela på en modul med bibehållen tillgänglighet och ett fullstort kök. Den kan naturligtvis också användas som en vanlig tvåa. Lägenheten är utformad enligt dagens byggregler för tillgänglighet i bostäder. De stora fönsteröppningarna i kortändorna och rumsavskiljning med glasade skjutdörrar ger insläpp av dagsljus till köksdelen. Volymmodulen väger totalt 14 ton och kan fraktas på ett lastbilssläp. Foto: Per-Erik Eriksson LOFTGÅNGSHUS OCH PUNKTHUS Bostadsprototyp 1.0 kan användas i både punkthus och loftgångshus. Loftgångshuset är enklast, då man bara har samma volymmodul som den byggda prototypen men med entré från ena kortsidan. Ska man bygga ett punkthus med invändig trappa måste man ha lite olika sorters volymmoduler. Volymmodulerna Yttermått på volymmodulen är 4,15 x 13,45 meter. Invändig bredd är ca 3,75 meter. Volymmodulen, inklusive fast inredning och solpaneler väger totalt 14 ton. Den kan fraktas på ett lastbilssläp. På dragbilen kan kompletterande material fraktas, alternativt en kortare volymmodul (cirka 6 meter). Transporten kräver följebil. Enklast är att använda bostadsmodulen till loftgångshus. Illustration: NOOA Smart Housing Småland I Småland finns trähusindustri, fönstertillverkning och planglastillverkning. Smålandslänen har, tillsammans med näringslivet och med finansiering från Vinnova, skapat Smart Housing Småland. Det är ett tioårigt projekt som samlar forskning, företag och arkitektur i syfte att skapa en kreativ innovationsmiljö. Syftet är att med den traditionella småländska industrin utveckla nya produkter och nya sätt att producera. 43