Remissyttrande: En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (DS 2015:41)

Remissyttrande: En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (DS 2015:41) Västra Götalandsregionen lämnar här sitt remissyttrande på Utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (DS 2015:41). Västra Götalandsregionens synpunkter på promemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap Västra Götalandsregionen ställer sig i huvudsak positiv till promemorians förslag gällande ökad långsiktighet, förkunskapskrav och en utvecklad kvalitetsgranskning. Västra Götalandsregionen ser yrkeshögskolan som en viktig eftergymnasial utbildningsform som är av stor betydelse både för näringslivets kompetensförsörjning och för individernas möjligheter till yrkesutbildning, kompetensutveckling samt karriärväxling. Västra Götalandsregionen har därför sedan starten varit starkt engagerad i utbildningsformens utveckling och höga kvalitet som främst uttrycks genom yrkeshögskolans relevans för arbetsmarknaden. Det är Västra Götalandsregionens övertygelse att yrkeshögskolans fortsatta legitimitet och förmåga att bidra till matchningen på arbetsmarknaden är beroende av förmågan att fortsatt utveckla samverkan med arbetslivet. Många av förslagen i promemorian ligger i linje med synpunkter som framförts av Västra Götalandsregionen i dialog med såväl Utbildningsdepartementet som Myndigheten för yrkeshögskolan. Västra Götalandsregionen vill särskilt trycka på behovet att förstärka stabilitet och långsiktighet i yrkeshögskolans utbud, samtidigt som utbildningsformen bibehåller den flexibilitet som är en förutsättning för att matcha förändringen i kompetensbehoven i arbetslivet. Vissa utbildningar med kontinuerlig efterfrågan på arbetsmarknaden ges idag av yrkeshögskolan och är underkastade dess regelverk, som innebär relativt kort långsiktighet även med de nya förslagen vad gäller kursutbud. I anslutning till detta konstaterande vill vi peka på behovet av fasta studievägar för att tillmötesgå detta utbildningsbehov. Västra Götalandsregionen utgör stor arbetsgivare för tandsköterskor och medicinska sekreterare och kan liksom andra regioner/landsting konstatera att det behövs en längre planeringshorisont än den föreslagna. Om inte sådan långsiktighet är möjlig att åstadkomma inom Myndigheten för yrkeshögskolan bör annan huvudman övervägas för att tillmötesgå arbetslivets efterfrågan på dessa yrkeskategorier. Promemorian innehåller totalt 16 förslag inom 8 områden: Kontinuitet och långsiktiga behov Lärande i arbete Den regionala och nationella placeringen Flexibla studieformer Tillträde till utbildning inom yrkeshögskolan Internationella aktiviteter Tillsyn och kvalitetsgranskning Högre krav för yrkeshögskolan

I det följande lämnas synpunkter på de 16 förslag som presenteras i promemorian. Numreringen av förslagen följer promemorians indexering. 1. Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Företrädare för såväl arbetslivet som utbildningsanordnare har påtalat att dagens modell präglas av kortsiktighet, samtidigt som många utbildningar i praktiken svarar mot behov på arbetsmarknaden som är långsiktiga. En konsekvens av detta blir att utbildningsanordnarna tvingas lägga tid och resurser på att få nya utbildningsomgångar beviljade i stället för att arbeta med att utveckla kvaliteten i de utbildningar som bedrivs. För att förankra och marknadsföra en utbildning bland arbetsgivare och studerande krävs ofta att en utbildning finns under längre tid. I promemorian föreslås att ett beslut om att utbildning ska ingå i yrkeshögskolans utbud som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar. Men det ska också vara möjligt för Myndigheten för yrkeshögskolan att ta beslut om upp till fem utbildningsomgångar. Det ska även vara möjligt för myndigheten att fatta beslut om färre utbildningsomgångar. Västra Götalandsregionen anser att möjligheten att genomföra upp till fem utbildningsomgångar är angelägen och har tidigare framfört synpunkter till myndigheten om behovet av längre tidshorisont för flera yrkeshögskoleutbildningar t ex investeringstunga industriella utbildningar. Västra Götalandsregionen vill också fästa uppmärksamheten på att det finns ett behov av fasta utbildningsvägar där yrkeshögskolan är adekvat utbildningsform men där regelbunden omprövning av statsbidrag och status som yrkeshögskoleutbildning förefaller irrelevant. Exempel på sådana utbildningar är tandsköterskor och medicinska sekreterare. Inom Vård- och omsorgscollege nationellt och regionalt pågår arbete för att få till stånd fasta studievägar t ex inom vidareutbildningar för undersköterskor med specialistkompetens t ex inom psykiatri, funktionshinder, demens m.m. 2. Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Yrkeshögskolan ska förknippas med hög kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. För att främja detta föreslås i promemorian att det ska vara ett villkor för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Västra Götalandsregionen ser positivt på promemorians ambition att föreslå ändringar som ökar kvaliteten och arbetsmarknadsrelevansen i yrkeshögskoleutbildningarna, det är viktigt för såväl arbetslivet som de studerande. Vi anser dock att kravet om att utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs måste förtydligas för att det ska kunna vara till stöd för Myndigheten för yrkeshögskolan i deras bedömning av vilka utbildningsanordnare som ska få ingå i yrkeshögskolan. Tydlighet behövs också för att utbildningsanordnarna ska ges rätt förutsättningar i ansökningsprocessen.

Vi menar att kompetenskraven bör vara kopplade till den undervisande personalens kompetens samt utbildningsanordnarnas förmåga att tillhandahålla relevanta lokaler, maskiner och utrustning för utbildningen samt tydlig samverkan med relevanta arbetsgivare. 3. Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Idag bedrivs vissa eftergymnasiala utbildningar av andra statliga myndigheter än statliga universitet och högskolor. Det gäller till exempel Kustbevakningen, Tullverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessa utbildningar kan idag inte bedrivas inom yrkeshögskolan. I promemorian föreslås att lagen om yrkeshögskolan ändras så att även dessa myndigheter ska ha möjlighet att anordna sina utbildningar inom yrkeshögskolan. I promemorian förslås vidare att dessa utbildningar ska finansieras av de statliga myndigheterna själva. Därmed undviks en ökad konkurrens om yrkeshögskolans statsbidrag och särskilda medel. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget. 4. Lärande i arbete (LIA) är utmärkande för yrkeshögskolan Det som kännetecknar yrkeshögskolans utbildningar är den nära kopplingen till arbetslivet. Utbildningarna innehåller praktiska moment förlagda till en arbetsplats. På arbetsplatsen bör det finnas en utsedd handledare som ansvarar för att den studerande får den praktiska undervisning som ska ges på arbetsplatsen. Genom att integrera teori med praktiska kunskaper skapas en utbildningsmiljö som kan fördjupa de studerandes yrkeskunnande. Vid tillsyn som Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört har det i en del fall framkommit ett bristande deltagande från arbetslivets sida och att de studerande inte får LIA på relevant företag. I en del fall har det också framkommit att arbetslivet inte efterfrågar de kompetenser som angetts i utbildningsanordnarnas ansökningar eller att arbetslivet inte deltagit i planeringen av utbildningen. I en del fall har utbildningsanordnarna lagt över ansvaret på de studerande att själva ordna en LIA-plats och informera arbetsplatsen om syfte och mål. I promemorian föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Västra Götalandsregionen ser positivt på att kraven på utbildningsanordnarna gällande tillhandahållandet av LIA-platser skärps. Det är viktigt för att säkra att de studerande får de utbildningsmoment som de är berättigade till. Det är utomordentligt viktigt att i ännu högre grad än i dag garantera arbetslivets engagemang i utbildningarna och efterfrågan på yrkesutbildade som genomgått utbildningarna. Yrkeshögskolans fortsatt framgångsrika etablering som utbildningsform är helt beroende på att samverkan med arbetsgivare säkras. Yrkeshögskolans existensberättigande är direkt knutet till utbildningsformens förmåga att tillhandahålla utbildad arbetskraft inom delar av arbetsmarknaden där det råder påtaglig efterfrågan på arbetskraft.

5. Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Det är idag en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. I promemorian föreslås att bestämmelserna i förordningen för yrkeshögskolan ändras på så sätt att det tydliggörs att det är arbetslivets kompetensbehov som ska avgöra den regionala eller nationella placeringen. Det ingår i Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag att analysera arbetsmarknadens behov. Västra Götalandsregionen bidrar till analyserna utifrån de regionala behoven. Västra Götalandsregionen är positiv till att det tydliggörs att arbetslivets kompetensbehov ska prioriteras när beslut om utbildningarnas placering ska fattas. I myndighetens analyser av det regionala arbetsmarknadsläget bör myndighetens bedömning av lämplig lokalisering av utbildningsort framgå tydligt. Det vore en viktig signal till utbildningsanordnarna om vilka prioriteringar som kommer ligga till grund för Myndigheten för yrkeshögskolans beslut om olika utbildningars placering i kommande ansökningsomgångar. 6. Fristående kurser De kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden förändras över tid. Det är därför viktigt att utbildningssystemet utformas så att det möjliggör för individer, både i anställning och i en omställningssituation, att höja sin kompetens. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolans ordinarie utbud. I de fall det finns tomma platser på en utbildning bör det bli möjligt att studerande kan antas till en eller flera kurser inom utbildningen. Det möjliggör för en arbetsgivare att köpa specifika kurser av en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i form av uppdragsutbildning för sina anställda. Det är dock inte möjligt inom dagens system för yrkeshögskolor att erbjuda fristående kurser. Västra Götalandsregionen är positiv till förslaget. Att skapa möjligheter för yrkeshögskolor att genomföra fristående kurser/uppdragsutbildningar skulle troligen bidra till att lösa en del företags kompetensbehov. Många företag och anställda har svårighet att gå en utbildning över längre tid. Ett system för fristående kurser skulle främja möjligheten till distans- och deltidsstudier. Vi vill även betona att kortare kurser innebär möjligheter för validering av sökande med hela eller delar av yrkeskompetenser. För att kunna möta de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden behöver möjligheterna att dessutom bedriva skolformsöverskridande utbildningar utredas och erbjudas. Då Yrkeshögskolan syftar till att ge kvalificerad yrkeskompetens finns det ett särskilt värde i att läsa kurserna paketerade snarare än enskilda, t ex i kombination med karaktärsämnen från de gymnasiala yrkesutbildningarna, med eller utan språkstöd. Andra aktörer än de som i första hand fått fullständiga yrkeshögskoleutbildningar beviljade bör då komma i fråga som utbildningsanordnare av fristående kurser. 7. Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl I vissa fall har utbildningsanordnare, enligt vad som framförts till

Utbildningsdepartementet, ställt upp omotiverat höga förkunskapskrav för att visa på att utbildningen håller eftergymnasial nivå. I en del fall har också utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet ställt upp krav på arbetslivserfarenhet som särskilda förkunskaper. Kravet på arbetslivserfarenhet utesluter vanligtvis ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan. Det försvårar därmed för ungdomar att söka till yrkeshögskoleutbildningar direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Det strider också mot den målsättning som anges i lagen om yrkeshögskolan, att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. I promemorian föreslås att bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan ändras så att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande bara får ställas upp om det finns särskilda skäl. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget men anser även att det bör tas fram kriterier för vad som kan ingå i särskilda skäl. 8. Samma utbildning olika förkunskapskrav Som beskrivits ovan är det i nuvarande system möjligt för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan att ställa upp särskilda förkunskapskrav. En konsekvens av detta är att kraven kan variera från anordnare till anordnare även om det i princip handlar om samma utbildning. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget men anser att särskild vikt måste läggas vid arbetslivets kompetensbehov. Ett exempel på detta är t.ex. utbildningarna för medicinska sekreterare. Där saknas idag såväl likvärdiga förkunskapskrav som likvärdigt innehåll. Det försvårar för arbetsgivare att bedöma utbildningarna vid en anställning. Det finns också en risk att utbildningar inte blir gångbara i olika delar av landet och att man därmed försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Det är önskvärt att Myndigheten för yrkeshögskolan systematiskt inhämtar synpunkter från branschföreträdare kring vilka förkunskapskrav som kan komma i fråga för olika utbildningsinriktningar och yrken. Dessa synpunkter bör inhämtas både på nationell och regional nivå. 9. Behörighetskompletteringar bör underlättas Rekryteringsbasen inom gymnasieskolan för eftergymnasiala yrkesutbildningar minskar eftersom allt fler ungdomar väljer högskoleförberedande program i stället för yrkesprogram. Fortsätter den utvecklingen finns en växande risk att många branscher kommer att stå inför framtida kompetensförsörjningsproblem. I promemorian föreslås att lagen om yrkeshögskolan ändras så att det ska bli möjligt att inom yrkeshögskoleutbildningar kunna erbjuda s.k.förutbildningar.

Vidare föreslås att den som genomgått förutbildningen med godkänt resultat bör vara garanterad en plats på den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen. Förutbildningarna bör genomföras på kort tid och kunna bedrivas på distans. Baserat på en kartläggning av Myndigheten för yrkeshögskolan (U2014/3745/GV) föreslås att förutbildningarna rimligen bör omfatta fem veckors heltid. Västra Götalandsregionen avstyrker att förutbildning på gymnasial nivå med en begränsning på fem veckors omfattning anordnas av yrkeshögskolan. Förberedande utbildningar kan med fördel arrangeras av den kommunala vuxenutbildningen, i samverkan med yrkeshögskolan, då regeringen nyligen föreslagit rätt till behörighetsgivande studier på denna nivå, inför studier inom yrkeshögskolan och högskolan. Problematiken som beskrivs kring att det är för höga, och inte alltid motiverade, förkunskapskrav till yrkeshögskolan rimmar inte väl med hanteringen av ansökningar, där starkt fokus läggs på målsättningen i lagen om yrkeshögskolan om att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program på gymnasieskolan, eller motsvarande kunskaper. Detta har resulterat i att ansökningar om att få bedriva utbildning där för låga förkunskapskrav ställts inte har godkänts. Vidare torde det vara svårt att komprimera relevanta förkunskapskrav till fem veckors studier och därför borde istället samverkan med vuxenutbildningen utvecklas så att de som är i behov av förberedande studier har möjlighet att läsa in dessa via vuxenutbildningen. Vidare bör förhållandet mellan kommunal vuxenutbildning och förberedande utbildning utredas vidare för att säkra gränsdragningen, liksom finansieringen. Skolinspektionen tillsynsansvar inom vuxenutbildningen och man undviker genom detta alternativa förslag frågan om vem som skall ansvara för tillsyn vid förutbildningar som utförs inom ramen för Myndigheten för yrkeshögskolan. Vi föreslår att den gymnasiala betygsskalan (E-A) används även om det torde vara omöjligt att uppnå de högre betygsstegen på fem veckors utbildning. En viktig del är också att studerandes möjligheter till studiemedel under förutbildningen. 10. Det behövs tydligare urvalsregler Ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan ansvarar för urvalet till utbildningen. Processen för meritvärdering vid urvalet bör konstrueras så att risken för att många sökande får samma poäng blir så liten som möjligt. I promemorian föreslås att särskilt prov som urvalsgrund endast ska få avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter ska urval också få göras genom lottning. Västra Götalandsregionen är positiv till tydligare urvalsregler för individens rättssäkerhet. 11. Kvotgrupper

Yrkeshögskolans behörighetsbestämmelser är generösa. En sökande med förutsättningar att studera på eftergymnasial nivå kan förklaras behörig trots avsaknad av formella meriter. Det saknas dock i dag bestämmelser om kvotgrupper vid urvalet av sökande. I promemorian föreslås att det i yrkeshögskolan införs kvotgrupper. Detta för att sökande med olika behörigheter ska kunna konkurrera på lika villkor. Förordningen för yrkeshögskolan föreslås ändras så att det anges att platserna vid urvalet får fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. Västra Götalandsregionen är positiv till förslaget så att det blir lika villkor oavsett om du har gått ett ordinarie gymnasieprogram, kompletterat ett ofullständigt betyg på kommunal vuxenutbildning alternativt har ett utländskt examina. 12. Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Det finns utbildningar där kravet på nationellt likvärdigt innehåll är särskilt stort, till exempel trafiklärare, pilot, tandsköterska och undersköterska. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper när det gäller utbildningar med en inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget. 13. Internationella samarbeten ska främjas Yrkeshögskolans uppgift ska vara att tillgodose arbetslivets kompetensbehov lokalt och regionalt. Internationella utbyten under utbildningen borde gynna studerande när de kommer ut på arbetsmarknaden eftersom språkkunskaper och interkulturella erfarenheter är en efterfrågad kompetens hos många arbetsgivare. I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget. 14. En definition av tillsyn I nuläget arbetar Myndigheten för yrkeshögskolan efter en modell som innebär att den gör en strikt kontroll av att utbildningsanordnarna följer regler och föreskrifter. Det innebär att tillsynen inte omfattar värderingar eller graderingar av enskilda utbildningars kvalitet och måluppfyllelse. Statskontoret har i den myndighetsanalys man genomförde 2012 påpekat behovet av att Myndigheten för yrkeshögskolan genomför kvalitetsgranskningar av enskilda utbildningar. I promemorian föreslås att förordningen om yrkeshögskolan ska kompletteras med en definition av tillsyn som innebär att med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer lagar och andra föreskrifter samt att det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren

ska rätta fel som upptäcks vid granskningen. Myndigheten för yrkeshögskolan ska också inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget men anser att det bör utredas om inte kvalitetsarbetet ska intensifieras redan då myndigheten bedömer ansökningarnas kvalitet och helst i samverkan med arbetsmarknadens parter, branschkunniga experter och inte endast av handläggare på myndigheten. Risken för jäv bör minimeras. 15. Tillsyn och kvalitetsgranskning Som nämnts ovan finns det behov av att tillsynen kompletteras med en kvalitetsgranskning av de enskilda utbildningarna. Kvalitetsgranskningen avser LIA-platser, kvaliteten i undervisningen och hur utbildningsanordnarna säkerställer att lärarna har den kompetens och pedagogiska förutsättningar som krävs. En bedömning av kvaliteten i utbildningarna är viktigt både för de studerande och för arbetslivet. Det är något som bland annat påpekats i Statskontorets myndighetsanalys 2012 samt av flera branschföreträdare. I promemorian föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna. Kvalitetsgranskningen bör även avse det kvalitetsarbete som utbildningsanordnarna själva bedriver. Arbetslivet bör ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. Resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen ska inte bara sammanfattas och publiceras. Resultaten ska även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget. Det är viktigt både för de studerande och arbetslivet att yrkeshögskoleutbildningarna präglas av hög kvalitet och relevans ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Kvalitetsgranskningar krävs för att arbetsgivare och de studerande ska ha ett högt förtroende och tillit till yrkeshögskoleutbildningarna. Samtidigt anser Västra Götalandsregionen att det är viktigt att betona att kvalitetskriterierna utformas på ett precist och tydligt sätt så att det blir möjligt för utbildningsanordnarna att förhålla sig till dessa på ett effektivt sätt. Utöver kvalitetskriterier kopplat till LIA, undervisningstid, lärarkompetens, relevansen för arbetslivet, rätt utrusning och lokaler bör kvalitetskriterier även inbegripa frågor kopplat till studenthälsa, tillgång till yrkes- och studievägledning etc. Studerande på yrkeshögskoleutbildningar bör ha en likvärdig tillgång till dessa funktioner som studerande vid högskolor. Om kvalitetsgranskning och kvalitetsutveckling av utbildningarna ska bli meningsfull i praktiken kräver detta dels att utbildningarna i högre utsträckning än i dag får bedrivas över längre tid, dels att utbildningarnas resultat beaktas vid förnyad prövning i högre utsträckning än idag. Vidare anser Västra Götalandsregionen att det behöver förtydligas med vad som avses med formuleringen arbetslivet bör ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. Det är oklart om arbetslivet avser nationella

branschorganisationer eller företrädare för arbetslivet på exempelvis regional och lokal nivå. Västra Götalandsregionen anser att arbetslivet på regional och lokal nivå skall ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. 16. Ändringar för att säkerställa kvaliteten För att säkerställa den kvalitativa nivån i de kvalifikationer som kan utfärdas inom yrkeshögskolan finns det skäl att göra vissa förändringar, särskilt för de utbildningar som kan avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Förändringarna bör avse dels vad som ska ingå i en utbildning, dels ansvaret för ledningen av utbildningen. I promemorian föreslås att för att en utbildning ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen ska det, utöver dagens krav, även vara ett villkor att den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Det bör även i fortsättningen ankomma på utbildningsanordnaren att bestämma omfattningen på examensarbetet. Vidare föreslås att det i ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Västra Götalandsregionen ser fördelar med förslaget och menar att ett examensarbete på yrkeshögskoleutbildning ska göras på yrkeshögskolans grund i arbetslivet och detta bör tydligt framgå av styrdokumenten. Förslaget om att det alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet förefaller rimligt för att säkerställa att utbildningen i dess helhet och examensarbetet utformas på sätt som tydligt skiljer den från de gymnasiala utbildningarna och utbildningar inom högskolan. Vi är positiva till förslaget om att det alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Företrädare för skolväsendet bidrar till ledningsgruppens arbete bland annat med kunskap och erfarenhet inom pedagogik och metodik samt i bedömning och betygssättning. Vidare bidrar företrädaren med kunskaper om skolväsendet och dess uppbyggnad och styrande författningar. Det måste bedömas som kvalitetshöjande för ledningsgruppens arbete att dessa kunskaper finns tillgängliga. Utöver promemorians förslag vill Västra Götalandsregionen tillföra följande perspektiv Fasta studievägar behövs inom vård- och omsorgssektorn respektive socialt arbete där behov av kontinuitet är stor redan idag. Inom Vård- och omsorgscollege nationellt och regionalt pågår arbete för att få till stånd fasta studievägar t ex inom vidareutbildningar för undersköterskor med specialistkompetens t ex inom psykiatri, funktionshinder, demens m.m. Vi noterar att det fortsatt starka intresset för gymnasial yrkesutbildning i Finland i många fall förklaras av att det finns fasta "karriärvägar" för alla ungdomar och inte bara för dem som går till högskolan. Även för vuxna finns stora möjligheter till livslångt lärande inom yrkesutbildningsområdet. Avslutningsvis vill Västra Götalandsregionen understryka i) betydelsen av yrkeshögskolan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden ii) betydelsen av att förstärka och förbättra regelverket kring yrkeshögskolan för att stärka utbildningsformens förmåga att fullgöra sitt uppdrag

iii) Västra Götalandsregionens fortsatta intresse av att dels i egenskap av betydande arbetsgivare och dels genom Västra Götalandsregionens uppdrag inom regional utveckling i allmänhet och regional kompetensförsörjning i synnerhet, ha en nära dialog med yrkeshögskolans aktörer samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Regionstyrelsen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör