Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per Ståhl 2010
Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Metod...4 Intervjuundersökning...4 Ogräsinventering...5 Resultat och diskussion...5 Intervjuundersökning...5 Ogräsinventering...11 Kommande projekt... 14 Bilagor... 15 Bilaga 1. Frågeformulär intervjuundersökning...15 Bilaga 2. Intervjusvar, gårdsvis...19 Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson...19 Alorp Södergård, Vikingstad Östergötland, Magnus Nilsson...21 Nässja, Motala Östergötland, Anders Johansson...23 Krigsberga/Baggelycke, Vadstena Östergötland, Hans Juberg...25 Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson...26 Slätte Gård, Töreboda Västergötland, Emil Olsson...28 Järpås, Västergötland, Roland Höckert...30 Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson...32 Vallerstad Olstorp, Östergötland, Göran Lidebjer...34 Sjökumla/Nyckelby, Östergötland, Björn Paulsson...36 Bilaga 3. Utsädesmängder, radavstånd och antal hackningar...38 Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis...39 Helleberga...39 Alorp...41 Nässja...43 Baggelycke/Krigsberga...45 Brickstad...47 Slätte Gård...49 Järpås...51 Omslagsbild: System Cameleon, foto Lars Askling 2
Sammanfattning I projektet har lantbrukare intervjuats och graderingar av ogräs har genomförts med syfte att ta reda på hur ogräsförekomst, växtföljder och odlingsresultat förändras vid övergång till radhackning inom ekologisk spannmålsodling. Resultaten har bland annat använts för att styra framtida utvecklingsinsatser till rätt områden. 10 gårdar har deltagit i en intervjuundersökning, där samtliga ligger i slättområden med bra förutsättningar för växtodling. Alla gårdar har investerat i radhackningsteknik som de utnyttjar på hela gårdens areal och målsättningen är att alla grödor i växtföljden ska hackas. Förutom radhackan utnyttjar samtliga gårdar ogräsharv som komplement för att komma tillrätta med ogräsproblemen. Gemensamt för gårdarnas växtföljder är att de är intensiva med mycket spannmålsodling i kombination med proteingrödor och/eller vallfrö. Det är växtodlingsgårdar utan fastlagd växtföljd, även om en strategi för växtföljden finns på de flesta av gårdarna. Några förändringar som odlarna tror på tack vare radhackan är möjlighet till intensivare växtföljder med större andel stråsäd, ökad frihet vid val av grödor och möjlighet att göra insådder av frö mellan raderna i huvudgrödan. Samtliga menar att radhackning är en nödvändig teknik för att de ska kunna fortsätta med ekologisk odling. Rotogräsen tistel och kvickrot upplevs vara de största problemogräsen och är också anledningen till att gårdarna investerat i tekniken. Många upplever redan att ogräsen har minskat i förekomst jämfört med före investeringen. Kävegödslingen var störst till höstraps. I alla grödor ligger till de tillförda mängderna kväve klart under den rekommenderade kvävegivan för konventionell produktion. Mängden tillfört kväve varierar ganska mycket mellan gårdarna. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar är parametrar som lantbrukaren kan anpassa efter olika grödor och aktuella förutsättningar. Åkerböna är den gröda där variationen på gårdarna är som störst vad gäller dessa parametrar. Genom att radhacka och på så vis kunna bekämpa ogräs effektivt förväntar sig lantbrukarna ökad frihet i odlingen och höjda skördar tack vare minskad förekomst av ogräs. Radhackning för också med sig ökad arbetstid i fält för lantbrukarna men det ser de inte som något negativt. Många känner sig säkra på hur de ska använda tekniken men flera anser att det finns för lite information, speciellt för lantbrukare som inte jobbat med tekniken tidigare. Förutom radhackning nämns vallen som bra ogräsbekämpare, det är viktigt att jobba med växtföljd och jordbearbetning i kombination med ogräsharvning och radhackning för att nå ett riktigt bra resultat. Radhackning är dock en förutsättning för att lyckas med ekologisk växtodling om man inte har slåttervall i växtföljden. Inventering av ogräs gjordes på sju av gårdarna under två år. Förekomsten av tistel ökade på de flesta fälten och det har troligen stort samband med årsmånen. Andra årets grödor var konkurrenssvaga efter en snörik vinter och flera fält såddes om vilket troligen gav tisteln konkurrensfördelar mot grödan. Vad gäller kvickrot minskade förekomsten på alla platser utom en där den var i stort sett oförändrad. Trots att inventeringen gjordes på samma fält båda åren är resultaten från inventeringen svårtolkade eftersom det varit olika grödor på fältet vilka konkurrerar olika mycket med ogräsen. Örtogräsförekomsten följer ganska väl mängden kväve som fältet har gödslats med. En högre mängd tillfört kväve med gödselmedel har gett en större mängd örtogräs i inventeringen. Ett mål med projektet var att fånga upp frågeställningar och idéer till ytterligare utveckling och undersökning. Med utgångspunkt från de synpunkter vi har fått in från lantbrukare i detta projekt har två nya projektansökningar formulerats. En med syfte att utveckla en radhacka för försöksändamål och en där vi praktiskt vill studera radhackning i proteingrödor och spannmål. 3
Bakgrund Det sker idag en ganska snabb utveckling inom radhackningstekniken inom ekologisk spannmålsodling. Efterfrågan är mycket stark på ekologisk spannmål och vi har ett problem i att få nya lantbrukare börjar odla ekologiskt med inriktning på spannmålsodling. Kontroll av ogräset är en central frågeställning som avskräcker många. För att tackla ogräsproblemet utvecklas en rationell användning av radhackning inom odlingen. Radhackning är en teknik som gör det möjligt att effektivt bekämpa många ogräs mekaniskt i växande gröda. I Östergötland har en lantbrukare utvecklat ett nytt maskinsystem Cameleon som ger möjlighet till en rationellare användning av radhackningstekniken. Dessa maskiner är på väg ut på marknaden och kommer att innebära ett betydligt ökat användande av radhackning ute hos lantbrukarna. Vid sidan om den nya tekniken används en del äldre typer av radhackor. Det här är dock fortfarande en odlingsteknik under utveckling med mycket kvar att utveckla och lära sig mer om. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur ogräsförekomst, växtföljder och odlingsresultat förändras vid övergång till användning av radhackning inom ekologisk spannmålsodling. Projektet ger en möjlighet att snabbt få in mycket ny erfarenhet om hur radhackningstekniken ska användas för att fungera bra. Resultaten kan användas för att styra framtida utvecklingsinsatser till rätt områden. En ökad kunskap om ny teknik inom ekologisk växtodling kan ge en större möjlighet att få in nya odlare. Målet med projektet är att följa användningen av radhackningsteknik på ett antal ekologiska gårdar. På gårdarna följs utvecklingen av ogräsförekomst, skördenivå och förändring av växtföljden. Genom att vara med från starten har vi möjlighet att gradera ett utgångsläge gällande förekomst av speciellt rotogräs som tistel, åkermolke, kvickrot och skräppa. Vid sidan av de nya gårdarna vill vi även välja ut och följa några gårdar som använt tekniken under ett antal år. Metod I det här projektet ville vi följa upp hur odlingen ute på gårdarna förändras och även hur det påverkar ogräsförekomsten på gårdarna, vid övergång till ny odlingsteknik. Ett antal av de gårdar som investerat i radhackningsteknik har följts under ett par år. Lantbrukare har intervjuats och graderingar av ogräs har genomförts. Intervjuundersökning 10 gårdar har deltagit i intervjuundersökningen varav åtta nyligen investerat i system Cameleon. Övriga två gårdar använder en äldre typ av hacka, så kallad bethacka. Bild radhackor: Till vänster äldre typ bethacka och till höger System Cameleon. Foto: Per Ståhl och Lars Askling Ett frågeformulär togs fram och användes som stöd i samband med intervjuerna, se bilaga 1. 4
Ogräsinventering På sju av de gårdar som investerat i system Cameleon har ogräsinventering genomförts på ett för gården representativt fält under två år. Ogräsinventeringen har gjorts längs en fast diagonal över fältet genom att en fast startpunkt och ett riktmärke definierades vid inventeringen år 1. Längs diagonalen gjordes 20 stopp där ogräsförekomsten noterades genom att räkna/uppskatta antal ogräs per kvadratmeter. Resultatet för dessa 20 stopp användes sedan för att beräkna medelvärdet av ogräs på fältet i antal ogräs/m 2. Gällande örtogräsen skiljdes inte på arter vid själva planträkningen utan dessa slogs samman som en grupp. På varje fält noterades också vilka arter som fanns representerade på fältet och vilka arter som var dominerande. Fotografier togs på alla fält såväl år 1 som år 2. Resultat och diskussion Intervjuundersökning I intervjuundersökningen har 10 gårdar deltagit. Av dessa har åtta gårdar investerat i system Cameleon och resterande två använder bethackor. Urvalet av gårdar gjordes utifrån att både få med gårdar som använt radhackning länge och de som nyss investerat i radhackingsteknik. Alla gårdar ligger i slättområden med bra förutsättningar för växtodling. De gårdar som radhackats längst är de båda gårdarna med bethackor och Helleberga. Nedan följer en sammanfattning av intervjuundersökningen, svaren från respektive gård återfinns i bilaga 2. Medverkande gårdar System Cameleon: 1. Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson 2. Alorp Södergård, Östergötland, Magnus Nilsson 3. Nässja, Östergötland, Anders Johansson 4. Krigsberga/Baggelycke, Östergötland, Hans Juberg 5. Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson 6. Slätte Gård, Västergötland, Emil Ohlsson 7. Järpås, Västergötland, Roland Höckert 8. Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson Bethacka: 9. Vallerstad Olstorp, Östergötland, Göran Lidebjer 10. Sjökumla/Nyckelby, Östergötland, Björn Paulsson Storleken på gårdarna varierar från ca 65 ha upp mot 1200 ha. De dominerade jordarterna är mellanlera och styv lera och på hälften av gårdarna finns även lättare jordarter representerade. På två av gårdarna är den dominerande jordarten lättlera. Maskinpark Samtliga gårdar använder eller planerar att använda radhackan på hela gårdens areal och målsättningen är att alla grödor i växtföljden ska hackas (undantaget vall). Förutom hackan utnyttjar alla gårdarna även ogräsharv för att komma till rätta med ogräsproblemen. Ogräsharven gör det möjligt att komma åt örtogräs i raden. På fält med konkurrenskraftiga örtogräs som t.ex. åkersenap kan detta ge en god effekt och underlätta radhackningen. På de åtta gårdar som har Cameleon används denna även till sådd och på fyra av gårdarna har den tidigare såmaskinen (Rapid) sålts. I övrigt har inga avgörande förändringar skett i maskinparkerna efter investeringen i hackan, någon gård har kompletterat maskinparken med en bättre harv. Till jordbearbetning 5
använder alla odlarna plog, något tyngre redskap i form av kultivator eller tallriksredskap samt harv, några av gårdarna utnyttjar också sladd eller vält. Beskrivning av radhackorna: Bethacka: Äldre typ av ombyggd Viktor som går baklänges. Det blir en typ av redskapsbärare med bra sikt över hackan. Maskinen är oftast 6 m bred. Sådden sker med en vanlig såmaskin inställd för sådd med ca 25 cm radavstånd. I hjulspåren breddas radavståndet ytterligare (36 cm). Olika gåsfötter finns, 12-18 cm breda skär finns och 16-18 cm används oftast. Man kan även hacka på 50 cm om man flyttar om skärhållarna och sätter tre skärhållare per radmellanrum. Normal kapacitet för 6 m äldre hacka: 2 ha/tim för hackning Cameleon: Alla maskiner som körs är 8 m breda. Maskinen utför både sådd och hackning. Vid ändring från sådd till hackning ska alla skärhållare bytas till hållare med såbillar. Man använder oftast 25 cm radavstånd men även 50 cm fungerar om man byter skärhållare och gåsfötter. Spårmarkering för traktor med 50 cm radavstånd. 18 cm breda skär är standard vid hackning på 25 cm radavstånd. Vid hackning på 50 cm radavstånd används 25 cm breda skär och två skär per radmellanrum. Normal kapacitet för System Cameleon med en 8 m maskin uppskattas till följande: Sådd 5-6 ha/tim 1:a hackning 2-3 ha/tim 2:a hackning 4-6 ha/tim Växtföljd Gemensamt för gårdarnas växtföljder är att de är intensiva med mycket spannmålsodling som kombineras med proteingrödor och/eller vallfrö. Det är växtodlingsgårdar utan fastlagd växtföljd, även om en grundstrategi för växtföljden finns på de flesta av gårdarna. Det hade varit intressant att få en uppfattning om hur stor andel av växtföljden som är vall eller vallfrö ute på gårdarna men tyvärr kan vi inte återge det utifrån diskussion kring växtföljd vi haft med odlarna. Nedan ges ett par exempel på växtföljdsstrategier som förekommer hos de intervjuade lantbrukarna. År Gröda 1 Ärter/åkerböna 2 Höstsäd 3 Klöverfrö 4 Höstraps 5 Grösfrövall I 6 Gräsfrövall II År Gröda 1 Vårsäd med insådd 2 Vall I 3 Vall II 4 Höstsäd 5 Havre/ärt eller Vårvete/åkerböna 6 Höstsäd År Gröda 1 Åkerböna 2 Höstsäd 3 Havre 4 Korn År Gröda 1 Havre med insådd 2 Frövall I 3 Frövall II 4 Höstsäd 5 Höstraps 6 Höstsäd 7 Havre/ärt eller Vårvete/åkerböna År Gröda 1 Havre med insådd 2 Vall I 3 Vall II 4 Vall III 5 Höstraps 6 Höstsäd 7 Åkerböna 8 Höstsäd eller vårsäd Några förändringar som odlarna tror på tack vare hackan är möjlighet till intensivare växtföljder med större andel stråsäd, ökad frihet vid val av grödor och möjlighet att göra insådder av frö 6
mellan raderna i huvudgrödan. Insådd av vallfrö mellan raderna ger möjlighet till radhackning både i insåningsgrödan och i vallfrögrödan. Radhackning i vallfrögrödan ger mindre ogräsförekomst framförallt i första årets gräsvall. En gård med lättlera som dominerande jordart ser minskad vårplöjning (och ökad andel höstsäd) som en stor förändring, tidigare var vårplöjningen en viktig del i strategin mot ogräsen. Samtliga menar att radhackning är en nödvändighet för att de ska kunna fortsätta med ekologisk odling. Kväveintensitet En ökning av kvävegödslingen leder till ett högre ogrästryck. Vid en inriktning av växtföljden på att de kvävefixerande grödorna genom förfruktseffekten är det som bidrar med kväve, är oftast örtogräsproblemen relativt små. Ökas gödslingen genom tillförsel av olika typer av organiska gödselmedel ökar oftast örtogräsproblemen. Kvickrot är också ett ogräs som är starkt kopplat till mängden kväve i växtföljden. I figuren nedan visas kväveintensiteten i olika grödor på gårdarna. Förutom för höstraps så ligger gödslingsnivån klart under rekommenderad giva i konventionell produktion (ingen hänsyn är tagen till förfruktseffekt av föregående gröda). Radhackningstekniken ger en bättre kontroll över ogräsen och man skulle kunna tänka sig att lantbrukare som använder radhackning skulle ligga över genomsnittet vad gäller gödslingsintensitet. Vi har för dåligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning, men vi kan konstatera att de flesta lantbrukare i undersökningen använder någon typ av inköpta gödselmedel. 140 Medel, kgn/ha 120 100 80 60 40 20 0 Höstraps (5) Höstvete (8) Vårvete (6) Korn (3) Havre (6) Rågvete (4) Råg (2) Gräsfrö (1) Lin (1) Figur 1. Kväveintensitet i olika grödor. Siffran inom parentes visar hur många gårdar som ligger till grund för underlaget. 7
Ogräs,antal/m2 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Höstvete Speltvete Åkerböna Vårvete Speltvete Örtogräs Kväve* Vårvete Åkerböna Kväve*, kgn/ha 120 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte Järpås Höstvete Höstvete Lusern Höstvete Vårvete Havre Korn 100 80 60 40 20 0 Östergötland *Beräknad mängd växttillgängligt kväve Västergötland Figur 2. Örtogräsförekomst i de inventerade fälten 2009 och 2010 i förhållande till hur mycket kväve som tillförts med gödsel. Tittar man på tillförd mängd kväve i de ogräsinventerade fälten och jämför det med den graderade mängden örtogräs ser man att det finns ett ganska bra samband mellan mängden kväve och mängden örtogräs, se figur 2. De fält som har fått en stor mängd kväve har även den högsta mängden örtogräs. Hade man inte radhackat de här grödorna hade förmodligen örtogräsförekomsten varit ännu högre, men det finns ändå ett samband vilket t.ex. kan komma från en större mängd ogräs i raderna. Varför radhackning? På frågan varför de investerat i radhackan svarar samtliga att det är för att kunna hantera rotogräsen där tistel och kvickrot upplevs vara de största problemen. Tre av gårdarna poängterar investeringen som enda möjligheten att fortsätta med ekologiskt lantbruk. Av de gårdar som investerat i Cameleon och hunnit köra med hackan upplever alla att ogrässituationen har förbättrats, framförallt syns effekter på tistel och kvickrot. De två gårdarna som använder bethacka och har längre erfarenhet av hackning ser däremot att tistel och kvickrot ökar i förekomst trots radhackning. Kanske är det så att bethackan inte är tillräckligt aggressiv för att hantera rotogräs med på längre sikt? Cameleon är konstruerad med en mycket stabil skärupphängning vilket gör att den inte viker undan för större ogräs som t.ex. tistelskott. Äldre typer av hackskär är upphängda i fjädrande pinnar. Det gör att skäret/gåsfoten kan vika åt sidan eller fjädra upp så att gåsfoten ställer sig på spets och därmed inte skär ut efter hela bredden. Radavstånd och utsädesmängd För att hackning ska vara möjlig behöver grödan sås på ett bredare radavstånd. En intressant frågeställning är om lantbrukarna justerar utsädesmängden och i så fall hur. I ett projekt som slutfördes 2008 har man tittat på vilken utsädesmängd som är optimal för olika grödor vid olika radavstånd (finns att ladda ner på; http://hs-konsult.hush.se/). Resultatet i det projektet visar att man i stråsäd kan sänka utsädesmängden något vid odling på 25 cm radavstånd jämfört med 12,5 cm radavstånd medan man inte bör dra ner utsädesmängden i åkerböna. 8
I figuren nedan visas variationen i utsädesmängd för att antal grödor ute på gårdarna. Åkerböna är den gröda där utsädesmängden varierar mest. En av gårdarna ligger lågt och troligen underoptimalt. För spannmålsgrödorna ligger gårdarnas utsädesmängder nära de normala för vanligt radavstånd. Utsädesmängd, kg/ha 300 250 200 150 100 50 0 Höstvete Vårvete Korn Havre Åkerböna Figur 3. Variation i utsädesmängd på gårdarna. Ytterligare en intressant aspekt är hur många gånger grödan bör hackas för att få bra ogräseffekt utan att det påverkar grödan negativ. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar är parametrar som odlarna anpassar efter olika grödor och efter det aktuella årets förutsättningar. I bilaga 3 återges odlarnas strategier för dessa parametrar i respektive gröda. Åkerböna är en av de grödor där det finns många olika alternativ ut på gårdarna och i tabellen nedan visas hur de intervjuade lantbrukarna kombinerar utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar i just åkerböna. Åkerböna är en gröda som man kan odla på 50 cm radavstånd utan att tappa så mycket i skörd. Ett bredare radavstånd ger en möjlighet till att hacka en större del av ytan på fältet och därmed komma åt en större del av ogräsförekomsten. Tabell 1. Utsädesmängd, radavstånd och antal hackningar i åkerböna Utsädesmängd Radavstånd Antal hackningar Nyckelby 280 24 2 Olstorp 280 25 2 Slätte gård 300 25 3 Alorp 300 25 3 Baggelycke 300 25 2 Svenningstorp 250 48 2 Nässja 310 50 1,5 Helleberga 200 50 1,5 Brickstad 280 50 2 9
Arbetstidsåtgång Det lantbrukarna i huvudsak förväntar sig av radhackningstekniken är ett sätt att komma åt rotogräsen. Detta ger dem större frihet i odlingen och de flesta förväntar sig också ökad skörd tack vare minskad förekomst av ogräs. Någon nämner också ökad skörd tack vare möjlighet att mylla gödsel med Cameleon och på så vis få ett bättre växtnäringsutnyttjande av grödan. Att arbetstiden kan komma att öka är något lantbrukarna räknar med och hälften av Cameleongårdarna upplever att arbetstiden har ökat efter investeringen, dels på grund av att själva hackningen tar tid men också på grund av att mer tid behövs för stenplockning, den ökade tidsåtgången upplevs dock inte som något negativt. Att hacka höstvete tar 20-30 min/ha vid första hackningen och de odlare vi intervjuat hackar i snitt sitt vete två gånger, för själva körningen kan man alltså räkna med minst 1h/ha. Därutöver tillkommer ställtider och eventuell tid för stenplockning. Radhackning är ett precisionsarbete och det är oftast bra om det är en person som är intresserad av teknik och är noggrann som utför arbetet. Man får räkna med att det är en traktor och en person som binds upp för radhackning till och från fram till spannmålens axgång i slutet på juni. Mer information om radhackning behövs De flesta lantbrukarna känner sig säkra på hur de ska använda tekniken på sin gård men tycker att det finns för lite information, speciellt för lantbrukare som inte jobbat med tekniken tidigare. Nedan listas de områden som lantbrukarna som deltagit i den här undersökningen vill veta mer om: En instruktionsbok för Cameleonten behövs Hur tekniken fungerar vid olika väderlek, hur man kan optimera användningen utifrån årets förutsättningar (regnigt, torrt i backen m.m.) Det behövs en samlad dokumentation av de erfarenheter som finns hos bl.a. tillverkare, entreprenörer och rådgivare idag Ett önskemål är att maskinen kan köras i mörker Såteknik, hur man praktiskt bör köra runt holmar och brunnar, vid vändtegar osv. Hur man strategiskt använder maskinen, t.ex. men avseende på växtnäringsutnyttjande, hackning höst/vår m.m. Hackning vid olika radavstånd och hur det påverkar skörden Hur hackningen påverkar förekomsten av flyghavre, om det är positivt eller negativ att hacka fält där flyghavre förekommer Huvudgrödans skuggeffekter kopplat till radavståndet, en hypotes är att skuggeffekten avtar med ökat radavstånd, det kanske inte är lönt att radhacka t.ex. havre Vore intressant att utveckla ett redskap för att skydda själv raden vid hackning som man kan använda då man odlar känsliga grödor, t.ex. insådder, men om man ändå vill kunna hacka. Effekten av hackning mot svåra rotogräs på sikt, hur intensivt man behöver köra för att undvika en uppförökning av ogräsen Räcker det med den bethacka som finns på gården eller behöver hackan vara aggressivare, t.ex. Cameleon? Kommentarer Förutom hackan nämns vallen som bra ogräsbekämpare. Några av gårdarna har tidigare haft mycket vall i växtföljden utan att få några större problem med ogräs och några av gårdarna odlar vall idag och upplever det som positivt. Anmärkningsvärt är att de gårdar som inte odlar fodervall 10
idag har eller vill börja med fröodling. Någon nämner att man hade gröngödslingsvallar på gården förut som man nu har möjlighet att gå ifrån. Vid diskussionen kring rotogräs är vår tolkning att radhackan är en förutsättning för att lyckas med ekologiskt lantbruk om man inte har vall i växtföljden. Vid kontakt med gårdar som radhackar som inte är med i projektet samt med gårdar som undersöker möjligheten att använda radhackningstekniken på sina gårdar har ytterligare synpunkter fångats upp: Radhackningstekniken innebär ett nytt arbetsmoment som kräver en intresserad förare. Det är ett precisionsarbete som kräver mer av föraren än ogräsharvning. Tekniken med radföljning ger nya möjligheter i odlingen. Test har gjorts med att så höstraps i höstvete före skörd av spannmålen. Ogräseffekten av att hacka på bredare radavstånd, hur ska grödan sås för att få max skörd vid breda radavstånd. En handbok för radhackning vore önskvärd. Ogräsinventering Detaljerade uppgifter kring de inventerade fälten samt resultat och bilder från respektive fält återfinns i bilaga 4. Nedan ges en sammanfattning av mer generella resultat och slutsatser från ogräsinventeringen. Rotogräs Förekomsten av tistel ökade på de flesta fälten från 2009 till 2010, se figur 4. Vintern 2010 var mycket snörik vilket gjorde att höstsäd utvintrade och såddes om med vårsäd, så var fallet på tre av fälten. Detta kan ha påverkat tistelförekomsten negativt eftersom vårsäden konkurrerar sämre med ogräsen än vad höstsäd gör. Rotogräs, speciellt tistel, växer fläckvis på fältet och det kan vara svårt att få en representativ bild av fältet genom att göra en diagonal inventering med vissa stopp såsom vi valt att göra. Det finns en risk att tistelfläckar missas eller kommer med för mycket i förhållande till dess förekomst på fältet. 11
Antal ogräs per m2 18 16 14 12 10 8 2009 2010 6 4 2 0 Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte gård Järpås Östergötland Västergötland Figur 4. Förekomst av tistel Vad gäller kvickrot minskade förekomsten på alla på alla platser utom en där förekomsten var i stort sett oförändrad (figur 5. Antal ogräs/m2 30 25 20 15 2009 2010 10 5 0 Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte gård Järpås Östergötland Västergötland Figur 5. Förekomst av kvickrot Örtogräs Örtogräs är relativt lätta att bekämpa med radhackning. I figur 5 visas hur förekomsten ändrats från 2009 till 2010. Örtogräsförekomsten kan kopplas till hur fälten hackats under säsongen. På Helleberga blev det liggsäd 2010 och den andra planerade hackningen kunde därför inte genomföras vilket gjorde att framförallt snärjmåra fick utrymme att växa sig stor. På Alorp såddes fältet in med lusern i samband med andra hackningen och på Brickstad såddes lusern in i 12
renbestånd 2010 vilket gjort att fältet inte hackats alls under säsongen. På Nässja såddes delvis utvintrad höstsäd i med vårsäd och fältet kunde därför inte hackas alls under 2010. Fälten på Slätte och Järpås är båda hackade en gång och insådda med rajgräs respektive klöver. Antal ogräs/m2 90 80 70 60 50 40 2009 2010 30 20 10 0 Helleberga Alorp Nässja Baggelycke Brickstad Slätte gård Järpås Östergötland Västergötland Figur 6. Förekomst av örtogräs Det visade sig svårt att hitta ett vetenskapligt och praktiskt genomförbart sätt att göra inventeringen av ogräs ute på gårdarna. Att noggrant räkna alla ogräs enligt den valda metoden var mycket tidsödande och därför uppskattades plantantalet i flera av rutorna utifrån inventerade rutor med känt plantantal. Samma person genomförde inventering på alla gårdar båda åren så uppskattningen är gjord likadant och resultaten borde därför vara jämförbara. Tidpunkten för inventeringen var ungefär den samma båda åren för att jämförelsen skulle bli så bra som möjligt. Även om inventeringen gjordes på samma fält båda åren är resultaten från ogräsinventeringen svårtolkade eftersom inventeringen gjorts i olika grödor vilka konkurrerar olika mycket med ogräs. Årsmånsvariationen är ytterligare en faktor som komplicerar bilden. Att använda enheten antal ogräs per kvadratmeter kan diskuteras. Vissa fält hade många ogräs till antalet, men de var små och harmlösa. Andra fält hade relativt få ogräs men stora. Kanske hade ett bättre mått varit att inventera täckningsgraden av ogräs per kvadratmeter. Anledningen till att vi valde enheten antal ogräs/m 2 var att detta enligt ogräsexpertis på jordbruksverket är det lättaste sättet att få en bra verklighetsuppfattning om fältet. Täckningsgrad kan vara svårt att uppskatta för en ovan inventerare och viktsprocent kräver mycket jobb så då hade vi inte kunnat inventera så många rutor per fält. 13
Kommande projekt Ett mål med projektet var att det skulle bidra till att fånga upp frågeställningar och idéer till ytterligare utveckling och undersökning. Projektansökningar gjorda: - Utveckla radhacka för försöksändamål, KSLA. Idéer från lantbrukarna har funnits med i bilden när tankarna kring konstruktionen planerats. - Ogräsbekämpning med radhackning i proteingrödor och spannmål, SLF. Idéer från lantbrukarna har bidragit till hur frågeställningarna har formulerats. Uppslag till nya projekt: - Skriva en handbok för radodlade grödor och radhackning - Testa nya användningsområden för radföljning - Sådd av grödor i befintlig gröda - Undersöka hur flera svåra ogräs (flyghavre, skräppa) påverkas av radhackning 14
Bilagor Bilaga 1. Frågeformulär intervjuundersökning Gård: Areal: ha När gjordes omställningen till ekologisk odling? Jordarter: Sand-Mo Mjälarik Mulljord Lättlera Mellanlera Styv lera Övrig: När gjordes investeringen i radhackan? Vilken areal går maskinen på i år (2009)? : ha Maskinpark idag: Traktor/er: Jordbearbetning: Ogräsbekämpning: Såmaskin: Förändringar i maskinpark efter investeringen: Arbetstid, hur upplever du att arbetstiden per hektar har förändrats efter investeringen? Ökat Minskat Oförändrad Arbetstid per hektar före investeringen (svara om möjligt): Arbetstid per hektar efter investeringen (svara om möjligt): h/ha h/ha Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 15
Gödsling, vilken typ av gödselmedel används på gården? Stallgödsel Biofer Vinass Biogödsel Övrigt: Om stallgödsel används, från vilket djurslag kommer gödseln? Nöt Får Svin Höns Om stallgödsel används, vilken form har gödseln? Djup Flyt Klet Ungefärlig gödselmängd (gödselstrategi): Gröda Gödselmängd Eventuell kommentar: Vilka grödor odlas på gården? Höstvete Höstraps Rågvete Råg Höstkorn Lin Vårvete Havre Vårkorn Vårraps Ärter Åkerböna Vall (gräs) Vall (klöver/gräs) Vall (klöver) Övrigt: I vilka grödor används radhackningstekniken? Höstvete Höstraps Rågvete Råg Höstkorn Lin Vårvete Havre Vårkorn Vårraps Ärter Åkerböna Övrigt: Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar 16
Vilken var orsaken till investeringen i radhackan? Vilket ogräs upplevs vara det största problemogräset? Tistel Molke Kvickrot Skräppa Örtogräs Övrigt: Vilka strategier användes mot ogräs innan investeringen? Hur upplever du att ogrässituationen har förändrats efter investeringen? Förbättrats Försämrats Oförändrad Vilka ogräs har minskat i förekomst? Växtföljd: Idag Före investeringen År Gröda År Gröda 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 Tror du att du kan ändra din växtföljd med radhackning? Ja Nej Kommer du att odla nya grödor p.g.a. radhackan? Ja Nej Om Ja, vilka? Vilken förändring i odlingsstrategi tror du på efter införandet av radhackning? Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) 17
Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja Nej Kommentar: Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Nej Finns det tillräckligt med information? Ja Nej Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om? 18
Bilaga 2. Intervjusvar, gårdsvis Helleberga, Östergötland, Magnus Nilsson Totala arealen som brukas är 97 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes under perioden 1999-2009. Jordarterna på gården är mest mellanleror och styva leror. Radhackning har gjorts på gården sedan 2005 och 2007 köptes den första egna hackan in. Förutom den egna arealen har Cameleonten gått på entreprenad, inklusive den egna arealen har maskinen under 2009 använts på 400 ha. Maskinpark På gården finns två traktorer (NH TM150 och NH TM155). Till jordbearbetning används plog, harv, kultivator och sladd. Ogräsbekämpningen görs med en Cameleon prototyp och en Cameleon. All sådd görs med Cameleonten. Gödning Gödseln som används är djupströgödsel från höns samt biofer och vinass. Gröda Gödselmängd (kgn/ha) Gräsfrö 80 Höstvete 75 Vårvete 50 Höstraps 100 Odling På gården odlas höstraps, höstvete, vårvete, havre, åkerbönor och frögrödor (gräsfrö och klöver). På gården finns ingen fast växtföljd men tidigare hade man gröngödsling i växtföljden och det har man gått ifrån nu. Växtföljden kan ändras tack vare radhackan. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6 Förändring i odlingsstrategi En intensivare växtföljd. Hackning Samtliga grödor hackas. Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Höstraps 50 4 2-3 Havre 25 200 2 Vårvete 25 200 2 Åkerböna 50 200 1-2 Gräsfrö och klöver 25 1-2 Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, utan hackan hade man inte fortsatt med den ekologiska odlingen. Tistel upplevs som största problemogräset. Efter investeringen har ogrässituationen förbättrats, framförallt tistel och kvickrot har minskat i förekomst. Efter investeringen har arbetstiden ökat. 19
Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Mindre ogräs men en lite större tidsåtgång då det tar längre tid att hacka än att ogräsharva. Något högre skörd. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Ja 20
Alorp Södergård, Vikingstad Östergötland, Magnus Nilsson På gården finns både konventionell och ekologisk produktion. Totala arealen som brukas är 260 ha och av detta är 110 ha ekologiskt. Omställningen till ekologisk odling gjordes 2002. Jordarterna på gården domineras av styva leror. Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på vårsäden. Tanken är att den från och med 2010 ska användas på gårdens hela ekologiska areal. Förutom den egna arealen har Cameleonten gått på entreprenad, inklusive den egna arealen har maskinen under 2009 använts på 150 ha. Maskinpark På gården finns tre traktorer (John Deere 140, 200 och 200). Till jordbearbetning används plog, harv, vält, kultivator och tallriksharv. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen har sålts. Gödning Gödseln som används är djupströgödsel från höns. Djupströgödseln läggs när det passar med kycklingbyte men målet är att höst- och vårsäd får 10 ton/ha innan sådd, mängden anpassas beroende på förfrukt. Odling På gården odlas höstvete, råg, vårvete, havre, åkerbönor och frögrödor (ängssvingel och rödklöver). Det finns också 7 ha majs för självplock. Stommen i växtföljden är åkerböna höstvete vårvete. Växtföljden på gården kommer att ändras efter investeringen. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6 Förändring i odlingsstrategi Med Cameleonten blir det möjligt att ha en större andel höstsäd i växtföljden och nya grödor kommer att introduceras, i första hand raps och/eller lin. Den ekologiska arealen kommer att ökas tack vare investeringen. Hackning Samtliga grödor kommer från och med 2010 att hackas. Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Höstvete 25 200 2 (på våren) Havre 25 180 2 Vårvete 25 240* 2 Åkerböna 25 300 3 *Eget utsäde med dålig grobarhet Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, framförallt tistel och kvickrot, dessa är de största problemogräsen. Efter investeringen har ogrässituationen förbättrats och det är mycket mindre ogräs mellan raderna. Tydligast är effekten på kvickrot. (Effekten på tistel har inte studerats ännu.) Efter investeringen har arbetstiden ökat på grund av att hackningen tar mycket tid. Tidigare kördes bara ogräsharv och då kom man inte åt rotogräsen. Med Cameleonten får man ett bättre resultat. 21
Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Mindre rotogräs, högre skörd, mer arbetstid, mer problem med sten på åkrarna. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Nej Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om? Instruktionsbok (Viktigast!) Hur tekniken fungerar vid olika väderlek, hur man kan optimera utifrån årets förutsättningar (regnigt, torrt i backen m.m.) Vore bra att samla de erfarenheter som finns i något slags dokument (t.ex. Lars Asklings egna erfarenheter) Vore bra om man kunde fixa så att maskinen även kan köras i mörker 22
Nässja, Motala Östergötland, Anders Johansson Totala arealen som brukas är 143 ha (en del är långliggande åkermarksbeten). Omställningen till ekologisk odling gjordes 2005. Jordarterna på gården består till största delen av moränlättlera och mellanlera. Augusti 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den alltså inte använts alls. Planen är att så 400-500 ha höstvete med maskinen inför 2010 års säsong. Maskinpark På gården finns två traktorer (220 och 100 med lastare). Till jordbearbetning används plog, harv, vält, kultivator och tallriksharv, ibland hyrs också carrier in. Ogräsbekämpningen 2009 görs med ogräsharv som hyrs in. All sådd görs med Rapid men från och med höst 2009 ska den göras med Cameleonten. Rapiden kommer inte att säljas förrän bredsåningsbillen på Cameleonten är färdigutvecklad. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (djupströ från nöt), biofer, vinass och biogödsel (från Norrköping). Det finns också tillgång till en mindre mängd nötflyt. Stallgödseln (djup) läggs innan höstsådd, oftast innan höstraps. Gröda Gödselmängd (kgn/ha) Vall 0 Höstvete 90 Rågvete 70 Vårvete 80-90 Havre 60 Åkerböna 0 Höstraps 90-110 Odling På gården odlas höstvete, höstraps, rågvete, vårvete, havre, åkerbönor och vall (klöver/gräs). Växtföljden innan investeringen är vall vall vall höstraps höstvete/rågvete åkerböna höstvete/rågvete/vårvete havre med insådd. Växtföljden på gården kommer att ändras efter investeringen. Med Cameleonten kommer nya grödor att introduceras, lin och eventuellt majs. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6 Förändring i odlingsstrategi Växtnäringen kommer att kunna läggas mer effektivt (t.ex. 1 v innan sådd av vårgrödor). Även höstgrödor kan få myllad gödning innan sådd, biofer alternativt vinass. Hackning Alla grödor kommer att hackas från och med 2010 (2009 har höstrapsen hackats med inhyrd hacka). 23
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar (planerade): Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Höstraps 50 2-2,5 2 Höstvete 25 200 1-2 Rågvete 25 200 1-2 Havre 25 180 1-2 Vårvete 25 240 1 (blindharvning + hackning) Åkerböna 50 (25) 300-320 1-2 Investeringen i radhackan gjordes för att ogrässituationen ska bli uthållig med avseende på tistel och kvickrot som är de största problemogräsen, örtogräsen klarar man bra med blindharvning. I dagsläget körs bara ogräsharv mot ogräsen. Efter investeringen kommer förmodligen arbetstiden att öka, stenplockning kommer att ta mycket tid. Med Cameleonten får man också ökade gödslingsmöjligheter (bredspridningsbill). Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Komma åt rotogräsen. Svårt att tänka sig in i hur det blir. Effektivare växtnäring p.g.a. myllning av gödning. Snabbare sådd (går från 4 m maskin till 8 m). Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja, med avseende på tistel och kvickrot. Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Nja Finns det tillräckligt med information? Nej Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om? Såteknik hur kör man? Holmar, brunnar, vändtegar osv. Hur man strategiskt använder maskinen. T.ex. med avseende på växtnäring, höst/vårhackning m.m. 24
Krigsberga/Baggelycke, Vadstena Östergötland, Hans Juberg Totala arealen som brukas är 95 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes 1999-2000. Jordarterna på gården består till största delen av mellanlera. 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den använts på hela arealen. Maskinpark På gården finns en traktor (IH 1255). Till jordbearbetning används plog och kultivator. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. Sådden görs också med Cameleonten. Maskinparken har inte förändrats efter investeringen. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (djupströ från nöt och svin). Mängden som sprids är ca 15 ton/ha. Odling På gården odlas höstvete, vårvete, ärter, åkerbönor och frögrödor (ängssvingel och rödklöver). Innan investeringen odlades bara skuggande grödor som dinkelvete och råg. Idag är stommen i växtföljden ärter bönor höstvete klöver raps - ängssvingel. Växtföljden på gården kan ändras tack vare radhackan. Med Cameleonten kommer nya grödor att introduceras, ängssvingel (när kvickroten är under kontroll). Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4 Förändring i odlingsstrategi Får jag ordning på rotogräset kan jag välja vilka grödor jag vill ha och öka gödselmängden. Hackning Alla grödor hackas. Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar (planerade): Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Spannmål 25 200 2 Åkerböna/Ärter 25 300 2 Investeringen i radhackan gjordes för att få bukt med rotogräsen och komma ifrån trädan, de största problemogräsen är tistel, molke, kvickrot och skräppa. Innan investeringen testades flera strategier mot ogräsen, bl.a. träda, putsvall, skuggande grödor, solrosor, gul sötväppling och hampa. Dessa strategier var både dyra och ohållbara. Ogrässituationen efter investeringen har redan förbättrats. Arbetstiden bedöms vara oförändrad. Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Framförallt att slippa den syra och tidskrävande trädan. Att slippa ta hänsyn till kvickrot och tistel i allt jag gör. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Ja 25
Brickstad, Östergötland, Erik Emanuelsson Totala arealen som brukas är 240ha. Omställningen till ekologisk odling började 2004 och pågick sedan under ett par år (det inventerade fältet ställdes om 2006). Jordarterna på gården domineras av mellanlera. Våren 2008 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 200 ha på den egna gården. Maskinpark På gården finns två traktorer (NH 150 hk). Till jordbearbetning används plog, carrier och kultivator. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen (Rapid) har sålts. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (kletgödsel från höns) samt biofer. Gödselgivan varieras beroende på förfrukt, vid sämre förfrukter läggs generellt sett 8 ton hönsgödsel till höstvete och övriga spannmål. Gröda Höstvete Vårvete Korn Havre Gödselmängd, kgn/ha Odling På gården odlas höstvete, vårvete, korn, havre och åkerböna samt klöverfrö och ängssvingelfrö. Det finns ingen ständigt återkommande växtföljd men grundtanken är att odla tre år spannmål och sedan bryta av ett år med någon annan gröda. Förmodligen kommer inga ytterligare grödor att odlas på gården men man ser en större möjlighet att ändra växtföljden efter investeringen jämfört med innan. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5 Förändring i odlingsstrategi Man kan förhoppningsvis behålla en intensiv odling utan vallgrödor. Hackning Alla grödor utom frövallarna hackas. 26
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar* Höstvete 25 schabloner 2 Vårvete 25 Schabloner 2 Havre 25 Schabloner 2 Korn 25 Schabloner 2 Åkerböna 50 schabloner 2 * målet är att hacka 2 ggr men ibland blir det 3 beroende på årsmånen Investeringen i radhackan gjordes för att den ses som enda vägen till intensiv eko odling utan vall, med hackan kan man förhoppningsvis klara en intensiv växtföljd. Tistel är det största ogräsproblemet. Innan investeringen i hackan gjordes hade man ingen strategi för att hantera ogräsen på gården. Arbetstiden efter investeringen upplevs vara oförändrad. Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Mindre ogräs. Mer tidskrävande än innan investeringen (om tre hackningar behövs). Dock mer ledig tid på kvällarna när konventionella odlare kör med sprutan. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja, Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Nej Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om? Försök med olika radavstånd Flyghavre om det är positivt eller negativt att hacka dem 27
Slätte Gård, Töreboda Västergötland, Emil Olsson Totala arealen som brukas är 1200 ha och av detta är 750 ha spannmål (resten vall). Omställningen till ekologisk odling gjordes successivt mellan 2005-2009. Jordarterna på gården varierar och det finns bl.a. sand-mo, lättlera, mellanlera och styv lera. 2007 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på hela arealen (plus entreprenad). Maskinpark På gården finns tre traktorer (180, 190 och 215). Till jordbearbetning används plog, harv, vält, kultivator och tallriksharv. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen har sålts. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (flyt och lite djup från nöt) samt ekogödsel bas (pellets från egen tillverkning). Stallgödseln läggs endast i vallarna. Gröda Gödselmängd, kg (9-4-0) Höstvete 1400 Rågvete 1400 Råg 1100 Havre 1400 Höstraps 2000 Odling På gården odlas höstvete, höstraps, rågvete, råg, havre, vårkorn, ärter, åkerbönor, frögrödor (rajsvingel och rödklöver) och vall (klöver/gräs). Havre och ärter samodlas. Innan investeringen fanns en bidragsoptimerad växtföljd. Efter investeringen finns två stommar i växtföljden: 1. Vårsådd med insådd vall vall höstsäd havre/ärt eller bönor/vete - höstsäd 2. Havre med insådd frövall vall vall höstsäd höstraps höstsäd - havre/ärt eller bönor/vete Den stora förändringen i växtföljden är att vallarna har kommit in, den bidrar också till att ogräsen minskar i förekomst. Inga ytterligare grödor kommer att introduceras p.g.a. hackan. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 3-4 Förändring i odlingsstrategi Växtföljd 2 hade varit svår att klara utan hackan. Nu finns det möjlighet att odla mer frögrödor. Hackning Samtliga grödor hackas. Rågvete och råg har dock inte hackats i någon större omfattning i dagsläget. De utsädesmängder som redovisas kommer att ökas framöver eftersom bestånden är för tunna, ökningen kommer att bli ca 20 kg. 28
Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Höstvete 25 200 2 (på våren) Havre 25 220 2 Höstraps (linjesort) 50 3 1 (på våren)* Råg 25 180 0 ** Rågvete 25 200 2 Vårkorn 25 200 2 Ärter 25 200 (+100 kg havre) 1 Åkerböna 50 300 3 * Ska helst hackas på hösten men det har inte hunnits med ** Råg hackas inte p.g.a. risk för sidoskott och mjöldagg Investeringen i radhackan gjordes för att komma åt rotogräs, framförallt tistel och kvickrot, dessa tillsammans med molke är de största problemogräsen. Efter investeringen har ogrässituationen förbättrats, kvickrot och framförallt tistel har minskat i förekomst. Efter investeringen har arbetstiden ökat. Tidigare kördes bara ogräsharv samt stubbearbetning och tallrik mot ogräsen, bearbetningen gav dock ingen märkbar effekt. Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Mindre ogräs, ner till acceptabel nivå. Ökad skörd. Mera arbete (dock inte jämfört med handplockning). Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja, annars växer det igen med ogräs. Det kan dock funka utan hacka om förutsättningarna är bra från början och om man håller efter ogräset från start. Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Ja, för mig. Kanske inte för de som är nya med maskinen. 29
Järpås, Västergötland, Roland Höckert Totala arealen som brukas är 87 ha. Omställningen till ekologisk odling gjordes 1999. Jordarterna på gården domineras av lättlera. Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 30 ha på den egna gården (tot 110 ha inklusive entreprenad). Maskinpark På gården finns en traktor (130). Till jordbearbetning används plog, harv, och tallrik. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen har sålts. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (fast + urin från nöt och får) samt biofer. Gröda Gödselmängd, kgn/ha Höstvete 80 Ärter 0 Råg 80 Havre 60-70 Höstraps 40+70 Odling På gården odlas höstvete, höstraps, råg, havre, ärter och klöverfrö. Växtföljden på gården kommer att ändras efter investeringen på så vis att andelen höstgrödor ökas. Målet är ca 60 % höstsådd och 40 % vårsådd. Det kommer också att bli nya grödor i form av mer frövall, både klöver och gräs. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 5-6 Förändring i odlingsstrategi Att kunna mylla gödsel är en stor grej. Det finns många nya möjligheter som man inte tänkt på innan, t.ex. att så in rödklöver mellan havreraderna. Hackning Alla grödor utom vallen hackas. Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Höstvete 25 180 2 Höstraps 25 4 2* Råg 25 170 2 Havre 25 190 2 Ärter 25 220 3 * Planen är att hacka rapsen på hösten Investeringen i radhackan gjordes för att ha möjlighet att fortsätta med ekologisk odling. Kvickrot och baldersbrå är de största problemogräsen, tistel är ett kommande problem sen vallandelen i växtföljden blev mindre. Hittills är resultatet bra men det är svårt att se någon trend eftersom det är första säsongen med hacka, kvickroten har minskat i förekomst. Efter investeringen har arbetstiden ökat. Tidigare strategier mot ogräs var vall i växtföljden och när den 30
försvann användes ogräsharv. Så länge vallen fanns i växtföljden fanns det inget behov av ogräsbekämpning. Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Kunna hålla ogräset i schack. Få bort kvickroten. Hålla nere trycket vad gäller tistel och molke. Säkrare skördar eftersom man kan påverka grödan under säsongen (hacka, mylla gödsel). Tidsåtgången kommer att öka men det gör inget, förut blev man frustrerad av att se grödan lida av näringsbrist eller ogräs utan att kunna göra något. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja, skulle inte vara nöjd med odlingen annars Känner du dig säker på hur du ska använda tekniken? Ja Finns det tillräckligt med information? Nej Om Nej, vad skulle du vilja veta mer om? Har försökt byta rådgivare för att börja tänka i nya banor men det funkade inte, rådgivarna har fastnat i det traditionella lantbrukstänket. Saknar strategidiskussioner. Lars Askling är ett bra bollplank. Bra att HS jämför radavståndet, det behövs mer forskning kring hur radavståndet påverkar skörden. 31
Svenningstorp, Skåne, Per-Erik Hansson Totala arealen som brukas är 320ha. Jordarterna på gården varierar och det finns såväl Sand-Mo som Lättlera, Mellanlera och Styv lera. Våren 2009 gjordes investeringen i Cameleonten, under säsongen 2009 har den utnyttjats på 60 ha på den egna gården. Maskinpark På gården finns tre traktorer (Valmet 170 hk, Valtra 170 hk och MF 100 hk). Till jordbearbetning används harv 8 m, sladd 6 m, carrier 6,5 m och tallriksredskap. Ogräsbekämpningen görs med ogräsharv och Cameleon. All sådd görs med Cameleonten och den tidigare såmaskinen (Rapid) har sålts. Efter investeringen i radhackan har man även investerat i en bättre harv. Gödning Gödseln som används är stallgödsel (djupströ och flyt från svin) samt biofer och vinass. Gröda Rågvete Rågvete Korn Havre Gödselmängd, kgn/ha 40 kg N (biofer) 80 kg N (flytgödsel) 60 kg N (djupströ) 60 kg N (djupströ) Odling På gården odlas rågvete, vårvete, korn, havre och åkerböna. Växtföljdsstrategin är Åkerböna Rågvete Havre Vårkorn. Per-Erik tror inte att växtföljden kan ändras efter investeringen i hackan och han kommer heller inte att odla några nya grödor tack vare hackan. Skördenivå (höstvete, ton/ha): 4-5 Förändring i odlingsstrategi Mindre vårplöjning. Hackning Alla grödor hackas. Radavstånd, utsädesmängd och antal hackningar: Gröda Radavstånd (cm) Utsädesmängd (kg) Antal hackningar Rågvete 24 200 1 Havre 24 180 1 Korn 24 180 1 Åkerböna 48 250 2 Investeringen i radhackan gjordes för att lösa de tistelproblem som uppstått i odlingen. Tistel, kvickrot och skräppa är de största ogräsproblemen. Arbetstiden efter investeringen upplevs vara oförändrad. Vad förväntar du dig av tekniken? (Ogräs? Skörd? Tidsåtgång? m.m.) Mindre tistlar och mindre kvickrot vilket i sin tur leder till en högre skördenivå. Är radhackning nödvändig för att kunna fortsätta med den ekologiska odlingen? Ja, 32