Verksamhetsberättelse



Relevanta dokument
Matpatrullen Sandviken

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Måltidspolicy för Västerås stad

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Bra mat i äldreomsorgen

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Detta kan göras imorgon

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Mat och dryck för dig som har diabetes

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Bra mat i äldreomsorgen

23 SEPTEMBER Frukosthantering

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Kostpolitiskt program

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Genomförandeplan Personlig omsorg

Riktlinje Diarienummer: VON 2015/ Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet

Bra mat i äldreomsorgen

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Till vårdnadshavare 1

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy för Äldreomsorgen

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten

Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Observationsrapport. Sörklippans äldreboende. Våning 2. Äldreförvaltningen Dnr: 410/ Uppföljning och inspektion. Rapport Sida 1 (6)

Matpatrullen Gävle. Nedan redovisas undersökningarna som har utförts på fyra boenden i Gävle, varav två kommunala och två privata

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy för Haninge kommun

Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Välkommen till Korttidsenheten på Lillgården i Skurups kommun

Checklista för genomförandeplan SoL

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende

Lokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun

Rapport Laga-matgaranti

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

S Måltidspolicy Policy

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Måltidsservice. i Alingsås kommun

Kostpolicy för Säffle kommun

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Vi vill att människor ska leva hela livet

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Akvarellgrupp. Kropp i balans

ARBETSBOK1: Kapitel 3 Välja recept

(Livsmedelsverket, 2015)

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

Kostpolicy. Dagverksamhet

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Kost & restaurang seniorenkät 2015

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Energirik mellanmålsmeny

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Enkät om gemensamhetsutrymme på gruppbostäder i Stockholms län

Transkript:

2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier inräknade, är vi 27 personer som ger vård och omsorg till drygt 80 brukare. Gruppens arbete präglas av ett brukarorienterat förhållningssätt. Det dagliga arbetet anpassas utifrån helhetssyn där hänsyn till individens olika livssituationer, erfarenheter, förmågor och önskemål, tas. För oss är helhetssyn i matsituationer ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Maten är en förutsättning för att våra brukare ska må bra och därför ser vi måltiden som ett tillfälle till gemenskap. Idag lagar vi mat till tio personer samt erbjuder enklare matlagning till ca 40 personer. Det är kontaktpersonen som lagar mat hemma hos den äldre, efter dennes önskemål. För oss är det viktigt att brukaren är delaktig i planering, inköp och matlagning. Den bestämmer själv vilken mat ska lagas, skriver inköpslistan och följer med och handlar varor. Det kan vara så att vi handlar på en onsdag och lagar maten på en fredag. Maten som blir kvar sätts in i matlådor och fryses in. Brukarna är delaktiga i matlagningen efter sin funktionsförmåga. Vissa hjälper gärna till och assisterar i köket, t.ex. skalar potatis, medan andra föredrar att berätta hur matlagningen ska gå till. Vi har lärt oss en massa goda recept som även våra familjemedlemmar uppskattar! I den mån vi finner det nödvändigt berättar vi gärna för den äldre om vikten att inte ha för lång nattfasta. En smörgås och ett glas mjölk är bra kvällsmat som kan göra dem gott. Behöver de hjälp med att ordna det så finns vår kvällspersonal till hjälp. När vi märker att någon av brukarna har gått ned i vikt, till exempel efter en sjukdomstid, tar vi alltid upp detta på teamträffar och diskuterar hur vi ska hjälpa personen att återfå sin tidigare vikt. Vi känner oss trygga att komma med våra frågor till de två kostombud vi har samt sjuksköterskor och rehabpersonal.

2 (5) Förutom att få i sig näringsrik mat lägger vi även stor vikt på att de dricker tillräckligt. Vatten, saft eller mjölk brukar vi servera vid måltider. På somrarna, när det är varmt ute, är vi alla extra uppmärksamma på att de dricker vatten. Vi brukar fråga om de har druckit som de skulle, visst uppfattas vi som tjatiga ibland, men de vet att det är av god vilja och att vi bryr oss om dem. Vi tycker att det är viktigt att maten smakar gott men det är dock lika viktigt att det som serveras är tilltalande för ögat. En kalops med kokt potatis och inlagda rödbetor smakar och doftar gott men ser även trevligt ut på tallriken. Vi tänker även på att det ska vara fint dukat. Om inget annat så kan ett rent talriksunderlägg och en färgglad servett göra underverk, tycker vi. Vi tillfrågar alltid om de vill ha sällskap i köket under måltiderna. De flesta vill ha det och vi har märkt att de äter bättre när vi är där. Kaffe med deras favoritdessert serveras på eftermiddagen. Detta brukar ge en extra guldkant på dagen. Måltiden ska även vara ett tillfälle då man träffas och umgås med andra. Därför har vi börjat arrangera gemensamma mattillfällen på eftermiddagen, varannan vecka. Äldre som kanske känner sig ensamma får nu umgås med nya och gamla vänner över en middag eller en fikastund. Hela gruppen är engagerad i planeringen och genomförandet av de eftermiddagarna. Vi har hunnit både med att baka kakor, ordna julfika och grillfester, allt till deras stora förtjusning. Julfika i hemtjänstlokalen

3 (5) Alla är med och självklart visar chefen vägen Mysig fikastund i foajén på Von Troilsv. 2

4 (5) Sammanfattning 1. Mat och dryck Olika brukare har olika förväntningar när det gäller mat och dryck och för oss är det viktigt att kunna anpassa oss efter deras önskemål och förväntningar. I vår grupp strävar vi efter att individanpassa måltiden. Vi upplever att det är svårt att ändra måltidsvanor hos äldre och därför är det viktigt att våra brukare berättar för oss om hur de vill ha det. De bestämmer själv vad de vill dricka, vilken mat som ska lagas/serveras, hur den ska smaka, portionsstorlek, konsistens, men även vid vilken tid som maten ska lagas/serveras. För dem som har svårt att komma till ro på natten, men även för dem som vaknar tidigt erbjuder vi alltid ett litet kvällsmål t.ex. ett glas mjölk eller en smörgås, välling, filmjölk eller något annat efter deras önskemål. 2. Måltidsmiljö Vi vill att måltiden ska vara en upplevelse och att alla sinnen ska stimuleras. Vi är noga med att laga näringsrik mat som luktar gott och som ser trevlig ut på tallriken. Vi lägger även ned omsorg på att duka det fint. 3. Möten Måltiden är för många av våra brukare en trygghet och de äter gärna i sällskap med någon annan. När de har sällskap äter de oftast mer än vad de skulle göra om de hade varit ensamma. Vi ser till att vi har tid att sätta oss ned med dem och göra dem sällskap medan de äter. Miljön runt måltiderna är lugn och utan tidspress. Vi brukar prata om trevliga saker och de stunderna uppskattas högt av brukarna. 4. Rehabiliterande synsätt och delaktighet För oss är det självklart att brukarna ska vara delaktiga och vara med i förberedelserna och tillagningen av maten. Om de vill följer de med och handlar de ingredienser som behövs för matlagningen. De hjälper till genom att t.ex. skala potatis eller skära grönsaker till salladen. Vi utgår alltid ifrån deras förmågor. Kan de inte hjälpa till på grund av sin nedsatta fysiska förmåga, kan de ändå vara med och berätta hur de vill ha det. Vi har alltid en livlig diskussion med våra brukare när vi lagar mat tillsammans. 5. Långsiktighet och teamarbete Att erbjuda matlagning i hemmet till de brukare som har behov av det är en självklarhet för vår grupp. Vi frågar alltid nya brukare om hur deras matsituation ser ut. Utrycker de önskan om att få mat tillagad i hemmet beviljas den insatsen av biståndshandläggaren. Brukarens kontaktperson lagar maten. All personal är uppmärksam om en brukare börjar gå ned i vikt. Det tas alltid upp på teamet där olika yrkesgrupper ingår och vi sätter igång extra insatser för att förhindra att de drabbas av undernäring.

5 (5) Slutligen vill vi säga att vi arbetar kontinuerligt och målmedvetet med att stärka brukarnas rätt att själva bestämma över vilken mat och när, han/hon vill äta. Vi varnar om den enskildes rätt att vara delaktig i matlagningen och vi gör vårt bästa för att maten ska vara en upplevelse för alla sinnen. För ytterligare information kontakta sektionschef AnnKristin Isgren, 040-34 50 04, ann-kristin.isgren@malmo.se