LUFTFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2 0 0 5 F I N L A N D Ä R V A C K E R! E N S A T P L Y G F L
INNEHÅLL Chefdirektörens översikt 2 Den sista resan 5 Luftfartsverket 2005: Verksamhetsidé, värden och service 6 Räkenskapsperioden i korthet 7 Helsingfors-Vanda Internationell i Finland 8 Helsingfors-Malm Ståtlig sevärdhet 10 Samhällsansvar 12 Historisk förändring 13 Flygtrafikens utveckling 14 Flygplatser och flygtrafiktjänst 18 Jyväskylä Budskap i trä 22 Kuusamo Blå stund i Kuusamo 24 Personal 30 VIP-terminalen I skogens famn 34 Rovaniemi Ständigt i rörelse 36 Miljö 38 Enheten för luftfartspolitik 40 Styrelsens verksamhetsberättelse 2005: Luftfartsverkets verksamhetsbetingelser 44 Luftfartsverkets servicemål 45 Luftfartsverkets koncernorganisation 47 Resultatutveckling 50 Investeringar 50 Luftfartsverkets inkomstfördelning 52 Finansiering 53 Personal 55 Förändringar i administrationen 55 Utsikter för år 2006 55 Resultaträkning 56 Balansräkning 57 Finansieringsanalys 58 Noter till bokslutet 59 Förslag till användning av överskottet 70 Revisionsberättelse 70 Luftfartsinspektionen 2005 71 Luftfartsverkets årsredovisning 2005 Ansvarig redaktör: Irmeli Paavola (Luftfartsverket) Redaktionssekreterare: Nina Pinjola (Mediafocus Oy) Redaktörer: Marja Hakola (Huckleberry Communication) och Anne Rikama Layout: Päivi Vainionpää (Linea Nera Oy) Foto: Marja Helander, Jyrki Komulainen och Juha Salminen Kartbild: Kauko Kyöstiö (Spatio) Svensk översättning: Kate Törnroos (Oy Ekontext Ab) Tryckeri: Libris Luftfartsverkets årsredovisning finns också på finska och engelska. Beställningar per e-post: tiedotus@finavia.fi Finavia är en bifirma som Luftfartsverket har tagit i bruk för att profilera affärsverket gentemot myndigheten Luftfartsförvaltningen, som inledde sin verksamhet i början av år 2006.
LUFTFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2 0 0 5
CHEFDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
FÖR FINLANDS KONKURRENSFÖRMÅGA Flygtrafiken förenar Finland med världen och världen med Finland. Att minska avstånden, att vara tillgängliga för hela världen och att ge Helsingfors-Vanda en stark roll som gateway är element i vår flygtrafik. Ingen annan trafikform kan eliminera det geografiska avståndet till Finland. Men om man som i dag med Helsingfors-Vanda som nav dagligen når 60 destinationer direkt och om det från Helsingfors-Vanda finns 40 turer per vecka till 9 destinationer i Asien, som är världens snabbast växande marknad, blir Finlands avsides läge en konkurrensfördel. Finland förenar Asien och Europa. Det finska näringslivet når sina viktigaste marknader i Europa och Asien bättre än konkurrenterna. Den internationella flygtrafiken växte starkt under hela året. I början av året var trenden i inrikestrafiken alltjämt negativ, men mot slutet av året började trafiken växa kraftigt. Det uppstod ny konkurrens, som stärkte den tidigare ruttstrukturen. Trenden ser ut att växa sig ännu starkare i början av 2006. Både gamla och nya aktörer öppnar rutter till Europa och stärker sitt utbud av rutter. I gatewaytrafiken till Asien via Helsingfors- Vanda är tillväxtsiffrorna starka. På Luftfartsverket kan vi sammanfatta vår uppgift, vår mission, så här: Genom service och infrastruktur för flygtrafiken skapar vi de förutsättningar som är nödvändiga för Finlands konkurrensförmåga i den allt mer globaliserade världen. Trogna vår mission skapar vi starka och behövliga trafikförutsättningar för en nordisk stat med hög teknologi, kompetens, kultur och välfärd. Detta skulle inte vara möjligt utan det dagliga och Finlandsförankrade förbindelsenät som flygtrafiken erbjuder. En organisk del av detta nät är förbindelserna mellan landskapens ekonomiska regioner och navet Helsingfors-Vanda. För Luftfartsverket är kunden allt. Vi måste kunna identifiera förändringarna i världen, trenderna inom flygtrafikbranschen, efterfrågan på och innehållet i servicen nästan bättre än vad kunderna kan det. Då erbjuder vi kunderna vad de behöver. Vår kund är flygpassageraren, den vanliga resenären och businessresenären. Till våra kunder hör flygbolagen. Till våra kunder hör hela det finska näringslivet. Och till våra kunder hör hela samhället, Finland som en del av den globala världen. Därför är det så motiverande att arbeta vid Luftfartsverket; republiken, dess invånare och näringsliv är våra kunder. Säkerheten är paraplyet över allting. Vi har lagt ner mycket arbete på säkerheten när det gäller såväl infrastrukturen och systemen som verksamhetskulturen. Vårt arbete är ett fortlöpande kvalitetsarbete som är ett effektivt svar på nya bestämmelser. Säkerheten utgör grunden i all vår affärsverksamhet, den klippa på vilken vi bygger. I arbetet för säkerheten finns ingen prutmån, aldrig någonsin. Säkra strukturer är samtidigt kundinriktade, smidiga och fungerande. Även här måste vi alltid ta oss an de utmaningar som kunderna ställer. Till Finlands konkurrensförmåga hör snabba vändningar, service utan köer, en terminal i mänsklig skala och effektiv säkerhetskontroll allt sådant som vi måste lägga ner mycket arbete på, vi blir aldrig färdiga. Inte heller när det gäller servicenivån vill vi pruta; misstag i köbildningen vid säkerhetskontrollen kan inte godkännas. För kundintresse är ett av våra värden. Och eftersom våra kunder är flygbolagen, passagerarna och hela den finska konkurrensförmågan vill vi göra vårt bästa och utvecklas. Också utveckling, förnyelse, hör till våra värden. 3
CHEFDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Myndighetsfunktionerna avskildes 1.1.2006 från affärsverket till ett separat ämbetsverk, Luftfartsförvaltningen. Luftfartsförvaltningen finansieras med en skatt som uppbärs av Luftfartsverket (cirka 6 miljoner euro) och med kundavgifter. Normal statlig budgetfinansiering för ämbetsverket finns inte. För att den självständiga myndigheten på bästa sätt skall kunna garantera den verksamhet som säkerheten och övriga myndighetsfunktioner kräver och bidra till att utveckla luftfarten borde myndigheten också få sedvanlig statlig finansiering. Luftfartsverket fortsätter att investera starkt i framtiden. De närmaste årens investeringar kommer att uppgå till hela 70 80 miljoner euro per år, vilket är mycket med en omsättning på cirka 250 miljoner euro. Vi behöver alltså ett bra resultat som finansiell bas. Vi behöver också nya lån, tro på framtiden. Bara då kan vi genom vår egen verksamhet säkra Finlands konkurrensförmåga. Vi har förbundit oss att överföra bara hälften av förändringen i kostnadsnivån till priserna; det enda undantaget är säkerhetsavgifterna. Ett sådant mål innebär att vår prisnivå sjunker realt. Vårt mål innebär att kostnadseffektiviteten kontinuerligt måste förbättras. Här har vi stöd av den förväntade kontrollerade tillväxten. Den största enskilda investeringen blir den nya fasen i terminalen på Helsingfors-Vanda som betjänar Asientrafiken. Arbetena inleds redan i höst. Vi investerar i service också genom våra dotterbolag. På Helsingfors-Vanda byggs ett internationellt gatewayhotell intill utrikesterminalen. Ett nytt kontorshus byggs på promenadavstånd från terminalerna. Passagerarservicen förbättras genom ett nytt stort parkeringshus på Helsingfors-Vanda. Vi satsar stort också i andra delar av landet. Vi vill svara på efterfrågan på charterflyg och på turismens behov i östra och norra Finland. Om det finns resenärer för 500 fulla charterplan som vill besöka jultomten, hur många fler finns det då inte som vi kan erbjuda upplevelser i den finska naturen, och samtidigt stärka det lokala näringslivet. Av branschens aktörer väntar vi oss skicklighet både i att marknadsföra resorna vid startpunkten och i att skapa ett utbud av upplevelseprodukter. Luftfartsverkets infrastruktur och service står till deras förfogande. Vi kan uppnå vårt servicemål om våra affärsverksamhetsprocesser är i skick och vi gör resultat. 2005 var ekonomiskt sett ett bra år och ett bra resultat väntar vi oss också av det nya året. Efterfrågan är fortsatt stabil, och kostnadseffektiviteten upprätthålls. Vårt resultatmål år 2005 var 19 miljoner euro, som vi med 22,2 miljoner euro klart överskred. En sådan nivå innebär samtidigt finansiellt en hållbar långsiktig investeringsförmåga. De närmaste årens investeringar kommer dock att överstiga vår direkta inkomstfinansieringsnivå. Vi vill dock satsa på framförhållning när det gäller kundbehoven. Tillfredsställelsen i arbetet har enligt våra mätningar blivit bättre. Vid mina besök på flygplatserna har jag kunnat konstatera hur sakkunnig och engagerad personalen är. Alla medarbetare förtjänar ett stort tack för sitt arbete! Jag tror att arbetshälsa, gott ledarskap, intressant arbete, utveckling och samarbete är frågor som vi ständigt måste satsa på. Det gör vi tillsammans. Endast en personal som mår bra kan skapa den kraft genom vilken vår mission uppfylls. Samuli Haapasalo Chefdirektör 4
DEN SISTA RESAN Två tragiska dödsfall kastade en skugga över året vid Luftfartsverket. Koncernchef Mikko Talvitie (f. 1945) dog den 17 mars i en bilolycka på väg till arbetet. Ett knappt halvår senare, den 10 augusti, nåddes vi av budet att Jaakko Varjo (f. 1960), verkställande direktör för Luftfartsverkets dotterbolag Airpro, hade omkommit i en helikopterolycka. Mikko Talvitie tillträdde som chefdirektör för Luftfartsverket år 1991 när luftfartsförvaltningens organisation förändrades radikalt: luftfartsstyrelsen ombildades till ett av statsbudgeten oberoende affärsverk med rätt att självständigt bestämma om sin ekonomi och sina investeringar. Under Talvities ledning inledde Luftfartsverket ett omfattande reformarbete genom vilket passagerarterminalerna på alla Luftfartsverkets flygplatser för reguljär trafik sanerades och delvis också byggdes ut. Helsingfors-Vanda flygplats växte och utvecklades under Talvities tid till en av världens främsta flygplatser, och det riksomfattande flygtrafiktjänstsystemet sattes i utmärkt skick. Mikko Talvitie framhöll servicens roll i Luftfartsverkets arbete. God service, hänsyn till kundernas behov samt en skälig, men ekonomiskt sund avgiftsstruktur var hans mål i arbetet för att främja luftfarten. Mikko Talvities bortgång skakade djupt Luftfartsverkets personal och hela luftfartssektorn. Luftfartsverket förlorade i honom en målmedveten och inspirerande, visionär chef. Jaakko Varjo trädde år 1993 i Luftfartsverkets tjänst som marknadsföringschef för marktrafikenheten vid Helsingfors- Vanda flygplats. Till utvecklingschef vid Luftfartsverket utnämndes han 1997, och två år senare blev han verkställande direktör för Suomen Lentoasemapalvelut Oy (Airpro). Jarkko Varjo utvecklade Airpros verksamhet på bred front, och företaget expanderade till hela landet. Han sökte hela tiden nya affärsområden och var bland annat med och skapade lågprisverksamheten på Tammerfors-Birkala flygplats. Medarbetarna på Luftfartsverket miste en arbetskamrat med en utstrålning av ljus och positiv kraft. 5
VÅR VERKSAMHETSIDÉ Vi erbjuder våra kunder säkra och internationellt konkurrenskraftiga flygplatstjänster och flygtrafiktjänster. Vi upprätthåller och utvecklar luftfartens verksamhetsförutsättningar enligt företagsekonomiska principer. Våra viktigaste kunder är flygpassagerarna, flygbolagen, den militära luftfarten och näringslivet. Luftfartsverket är en god granne. VÅRA VÄRDERINGAR Säkerhet Flygtrafikens säkerhet är den orubbliga utgångspunkten i vår verksamhet. Säkerheten bygger på personalens kompetens, samarbetsförmåga och ansvarskänsla. Kundintresse Kundintresset är sporren i vår verksamhet. Kunden kan lita på oss i alla situationer. Vi reagerar snabbt och effektivt på all kundrespons. Effektivitet och förnyelse Vi har initiativförmåga, vi utvecklar vår yrkeskunskap och vi är mottagliga för nyheter. Vi beaktar verksamhetens miljöaspekter. Samarbete Vi värdesätter varandras arbete. Vårt samarbete bygger på diskussion, öppenhet och inbördes förtroende. VÅR SERVICE Flygplatstjänster Manöverområdena: underhåll och räddningstjänst Terminaltjänster Säkerhetstjänster Kommersiella tjänster 6 Flygtrafiktjänster Flygplatserna Flygtrafiktjänstcentralerna
LUFTFARTSVERKET ÅR 2005 AFFÄRSVERKETS RÄKENSKAPSPERIOD I KORTHET 2005 2004 förändring 1 000 1 000 % Omsättning 243 089 233 847 4 % Driftskostnader 180 684 181 006 0 % Avskrivningar 40 024 39 906 0 % Rörelsevinst 23 554 17 211 37 % Räkenskapsperiods resultat 22 202 15 027 48 % Investeringar sammanlagt 48 198 48 234 0 % Markområden 256 1 131-77 % Maskiner och inventarier 21 178 15 957 33 % Flygfält 18 307 12 446 47 % Byggnader 7 090 17 524-60 % Övriga investeringar 1 367 1 176 16 % st st Passagerare (flygresor) totalt 12 337 524 11 770 593 5 % Inrikes reguljärtrafik (avg + transfer) 2 789 516 2 835 465-2 % Internationell reguljärtrafik (avg + ank + transfer) 8 172 367 7 604 660 7 % Internationell charter (avg + ank + transfer) 1 354 981 1 312 364 3 % Internationell trafik totalt 9 527 348 8 917 024 7 % Övriga passagerare 20 660 18 104 14 % Flygningar sammanlagt 307 567 307 013 0 % Inrikes reguljärflyg 63 498 62 873 1 % Inrikes charter och taxi 3 030 3 013 1 % Internationell reguljärflyg 112 657 114 471-2 % Internationell charter och taxi 14 352 14 291 0 % Internationell trafik (reguljärflyg + charter + taxi) 127 009 128 762-1 % Överflygningar 34 663 32 790 6 % Internationell trafik totalt 161 672 161 552 0 % Övriga civil luftfart 49 179 48 483 1 % Militär luftfart 33 218 34 105-3 % Personal i slutet av året, totalt 1 778 1 821-2 % Flygplatser 1 264 1 274-1 % Flygtrafikcentralerna 118 134-12 % Huvudkontoret 166 185-10 % Interna serviceenheter 120 134-10 % Myndighetsverksamhet 110 94 17 % 7
F L Y G P L A T S E N Ä R V A C K E R! Internationell i Finland HELSINGFORS-VANDA Transferdisken i utrikesterminalens nyaste tillbyggnad är enligt professor Pekka Salminen en av de bästa detaljerna som hans byrå har planerat på Helsingfors-Vanda flygplats. Till favoriterna hör också butiksgatan som byggdes för tio år sedan i samband med föregående tillbyggnad, och de stora triangulära takprismorna som turvis återspeglar dagsljus och artificiellt ljus in i terminalen. När jag planerade flygplatsen utgick jag från passagerarens synvinkel. Själv reser jag mycket, och jag tycker det är viktigt att flygplatsen är redig och servicen lätt att hitta. När passagerarna har situationen under kontroll kan de slappna av och använda de kommersiella tjänster som finns tillgängliga. Ljus, genomskinlighet och naturmaterial skapar en motvikt till stress. Glasväggarna hjälper passagerarna att gestalta utrymmet och att orientera sig: de vet var de är och vart de skall gå. Tillbyggnaden för fjärrtrafiken och trafiken utanför Schengen-området har ett vackert grått stengolv i finsk och kinesisk granit. I väggarnas träpaneler har använts björk och lönn. Mycket trä stod på både flygplatsens och arkitektens önskelista, konstaterar Salminen förnöjt. Trä är inte bara finsk skogsromantik, det vittnar också om finsk design och know-how, som båda hör till världens bästa. En flygplats är till sin karaktär internationell. I utrikesterminalen på Helsingfors-Vanda syns det finska i servicens och terminalens kvalitet, som under de senaste åren har fått höga internationella betyg. Arkitektbyrå Pekka Salminen Oy: Tillbyggnad av utrikesterminalen på Helsingfors-Vanda flygplats (1996 1999) Tillbyggnad av utrikesterminalen på Helsingfors-Vanda flygplats för fjärrtrafiken (2004) 8
9
F L Y G P L A T S E N Ä R V A C K E R! Ståtlig sevärdhet HELSINGFORS-MALM Helsingfors-Malms flygplats, dåvarande Helsingfors flygstation, invigdes år 1938. Den av arkitekt Dag Englund ritade administrations- och passagerarbyggnaden företrädde funktionalismen, den nyaste arkitektoniska stilriktningen, som förenade teknik, ändamålsenlighet och internationalism. Den ljusa och moderna flygplatsbyggnaden blev en symbol inte bara för Helsingfors flygstation utan för hela den unga republikens modernitet och tekniska utveckling. Mika Waltari skrev i tidskriften Suomen Kuvalehti om den nya flygstationen: På Helsingfors flygfält i Malm finns en ståtlig sevärdhet; efter att ha erfarit också andra flygfält kan man konstatera att vi inte på något sätt behöver skämmas. Detta är teknikens och vetenskapens senaste ord på flygfältsområdet... De byggnader som skapades för luftfarten hade en bottenplan som var ritad med tanke på verksamhetens art, och byggmaterialen var betong, stål och tidstypiskt glas. Den runda centralbyggnaden hade en stor central hall som nådde upp genom hela byggnaden och fick sitt ljus genom en rad fönster runt hela väggen högst upp. I bottenplanet, kring centralhallen, fanns de lokaler där allmänheten betjänades: det inhemska flygbolagets kontor med bagage- och avgångsavdelningar, tull, post och telegraf. Vänthallen för passagerarna låg några trappsteg upp. Från vänthallen ledde en trappa upp till restaurangen. Den runda centralbyggnaden hade två flyglar, en på var sida i rät vinkel mot varandra. I dem fanns bland annat en förstahjälpsstation, sovrum och dagrum för piloter samt ett rum för telefonväxeln. Helsingfors-Malm är den äldsta flygplatsen i bruk i Finland. DOCO- MOMO, en internationell organisation för skydd av modern arkitektur, har upptagit den på sin lista för Finland. Enligt museiverket är Malms flygfält en nationellt betydelsefull kulturmiljö, som borde bevaras som en fungerande helhet. Källor: Sini Koskimies: Unelma lentämisestä. Helsingin kaupunginmuseon tutkimuksia ja raportteja 1/2004. docomomo Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Helsinki 2002. Arkkitehti 7/1938 10
11
LUFTFARTSVERKETS SAMHÄLLSANSVAR Ekonomiskt ansvar Luftfartsverket producerar de tjänster flygtrafiken behöver på ett effektivt, ekonomiskt och säkert sätt. Med hjälp av nätverket av flygplatser och flygtrafiktjänstsystemet som omfattar hela landet och genom en skälig prissättning av vår service, går vi in för att skapa gynnsamma förutsättningar för reguljär flygtrafik i Finland, också på fälten med litet trafik. Som producenter av tjänster och infrastruktur för flygtrafiken påverkar vi hela det avsides belägna Finlands konkurrensförmåga. Goda flygförbindelser stöder det finska samhället och näringslivet genom att göra det lättare för människor och varor att röra sig i den globala världen, det må sedan gälla företag eller vetenskap, konst eller turism. Genom att fungera på ett företagsekonomiskt lönsamt sätt kan Luftfartsverket investera i det som anses vara viktigt, särskilt i säkerhet och minskande av miljöolägenheterna. Tack vare sin sunda ekonomi kan Luftfartsverket varje år redovisa en del av sin vinst till staten, enligt det avkastningskrav som fastställts för oss. År 2005 var denna summa drygt 11 miljoner euro. Socialt ansvar Luftfartsverket är en aktiv samarbetspartner för flygbolagen, och strävar efter att reagera snabbt på flygbolagens och hela samhällets föränderliga behov. Försvarsmakten är en viktig kund, med specialbehov som Luftfartsverket är väl insatt i. Luftfartsverket bär ett samhälleligt ansvar genom att tillhandahålla räddningstjänster på begäran av staten och andra. Vid årsskiftet 2004 2005 deltog Luftfartsverket i specialarrangemangen på Helsingfors- Vanda flygplats för att ta emot dem som återvände från tsunamiområdet i Asien. Luftfartsverket är en bra arbetsgivare som satsar på medarbetarnas välbefinnande, kompetens och arbetshälsa. Vår företagshälsovård har alltid hållit hög klass. Våra utvecklingsprogram beaktar ledarskap, yrkeskunskap och god arbetsatmosfär. 12
LUFTFARTSVERKET ÅR 2005 Ansvar för miljön Luftfartsverkets mål är en säker flygtrafik som fungerar regelbundet och ekonomiskt med minsta möjliga olägenheter för miljön. Luftfartsverket ansvarar naturligtvis för sin egen verksamhet, som flygplatsernas huvudman har vi ett delansvar för miljökonsekvenserna av verksamheten på flygplatserna. Att hantera flygplansbullret, minimera bosättningen i bullerzonen och minska miljöbelastningen av halkbekämpning och avisning av flygplan är centrala frågor i flygplatsernas miljöarbete. Luftfartsverket sorterar och tar hand om det avfall som uppstår i den egna verksamheten och sköter dessutom enligt avtal det avfall som uppstår hos företagen på flygplatserna. Värmeenergi-, el- och vattenförbrukningen på flygplatserna följs upp månatligen, och Luftfartsverket ställer varje år upp ett energisparmål. Luftfartsverket är en god granne. När det gäller miljöfrågor, särskilt flygplansbullret, för Luftfartsverket en aktiv dialog med både invånarna kring flygplatsen och myndigheterna. Luftfartsverket ger fritt ut information om verksamhetens miljökonsekvenser och om sitt miljöarbete, bland annat i den årliga miljörapporten. Kultur Luftfartsverket är med och utvecklar den finska arkitekturen genom stora investeringar i planering och byggande av passagerarterminaler och andra byggnader på flygplatserna. Samarbetet med de finska planerarna har burit frukt och rönt internationellt erkännande. Luftfartsverket har en stor konstsamling, och verken är till glädje för såväl flygpassagerarna som de anställda vid Luftfartsverket. HISTORISK FÖRÄNDRING VID LUFTFARTSVERKET: AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH MYNDIGHETEN GÅR SKILDA VÄGAR Den totalrevidering av luftfartslagstiftningen som inleddes år 2003 slutfördes 29.12.2005, när republikens president stadfäste det av riksdagen godkända lagstiftningspaketet: Luftfartsverket fortsätter att driva flygplatserna i Finland och tillhandahålla flygtrafiktjänster, men för att sköta myndighetsuppgifterna i samband med luftfarten i Finland grundades en ny separat myndighet, Luftfartsförvaltningen. Luftfartsförvaltningen har inlett sin verksamhet från början av år 2006. 2005 var därför Luftfartsverkets sista år som luftfartsmyndighet i Finland. Den organisationsmodell där affärsverksamheten och myndighetsverksamheten sköts under samma tak har kommit till vägs ände. Bakom förändringen ligger särskilt de krav som den nya grundlagen och den nya affärsverkslagen ställer. Under år 2005 beredde sig Luftfartsverket inför förändringen. Myndighetsenheterna Luftfartsinspektionen och Enheten för luftfartspolitik måste lösgöras från organisationen, och kring dem skapades den nya myndigheten. Luftfartsverket beslutade också att ta i bruk en ny bifirma Finavia, för att bättre profilera sig gentemot myndigheten. För Luftfartsverket innebär den nya tydligare uppgiftsbeskrivningen främst en möjlighet att bättre koncentrera sig på serviceverksamheten och på behoven bland kunderna, både flygbolagen och passagerarna. 13
15 MILJONER FLYGPASSAGERARE Antalet flygpassagerare nådde under fjolåret rekordsiffror: via Luftfartsverkets flygplatser reste år 2005 för första gången totalt över 15 miljoner passagerare. Detta är 4 % fler än år 2004. Under året överskreds också en annan miljongräns, när antalet passagerare på Helsingfors-Vanda flygplats för första gången nådde över 11 miljoner. Också här var ökningen 4 %. I passagerarsiffrorna ingår både avresande och ankommande passagerare samt planbyten. Den internationella trafiken var särskilt livlig under året: passagerökningen var 7 % från år 2004, vilket är över genomsnittet i Europa. Inrikestrafiken däremot var lugnare än året innan. I början av året minskade passagerarantalen med 4 5 %, men mot slutet av året tilltog trafiken, och årssaldot för inrikestrafiken var bara 2 % färre passagerare än föregående år. Mätt i antalet passagerare var de livligaste flygplatserna efter Helsingfors-Vanda Uleåborg, Tammerfors-Birkala och Rovaniemi. På Uleåborgs flygplats överskreds för första gången 800 000 passagerare och Tammerfors-Birkala var för första gången nära 600 000 passagerare. Kuopio i sin tur hade för första gången fler än 300 000 passagerare. På Tammerfors-Birkala var passagerarantalet 20 % större än året innan. Näst störst var ökningen på Vasa (+14 %), Kuopio (+6 %) och Björneborgs (+6 %) flygplatser. Den största minskningen i passagerarantalet noterades på Nyslotts (-32 %), Varkaus (-24 %) och Mariehamns (-19 %) flygplatser. LIVLIG FLYGTRAFIKMARKNAD Konkurrensläget var fortsatt skärpt särskilt inom den internationella trafiken, vilket kom till synes i en konsumentvänlig prissättning. Förändringen på flygtrafikmarknaden fortsatte och bolagen gick i allt större utsträckning över till bland annat prissättning i en riktning och frångick delvis de traditionella reglerna om tur-och-returbiljetter. Nya flygbolag på Helsingfors-Vanda var Nordic Solutions med reguljär trafik Helsingfors Mariehamn och Sun-Air med den nya reguljära rutten Billund Helsingfors Billund. Marknadsföringen av Nordic Solutions trafik sköts av Air Åland, med ett nytt koncept i Finland. Air Åland har varken flygplan eller operativ licens, utan flygningarna sköts av Nordic Solutions Air Services. Sun-Airs dagliga turer betjänar särskilt affärsresenärer till Asien, men också finska semesterresenärer till Danmark. En nykomling i chartertrafiken var Britannia Airways, som inledde trafik från Helsingfors till flera charterdestinationer och placerade ett eget plan på INRIKESFLYGETS DESTINATIONER 2005 UTRIKESFLYGETS DESTINATIONER 2005 UTRIKESFLYGETS DESTINATIONER 2005 Övriga (13 st) 16 % Helsingfors-Vanda 50 % Jyväskylä 2 % Joensuu 3 % Kittilä 3 % Vasa 3 % Kuopio 5 % Rovaniemi 5 % Uleåborg 13 % Skandinavien 24 % Övriga Europa 61 % Övriga 2 % USA och Kanada 2 % Baltikum 4 % Asien 7 % Övriga 22 % EU 78 % 15
Helsingfors-Vanda. Också nya rutter öppnades, viktigast bland dem var Finnairs tur från Helsingfors till Kanton. Den reguljära internationella trafiken från de regionala flygplatsernas utvecklades positivt under året och som nya rutter inleddes reguljära flyg från Uleåborg och Vasa till Köpenhamn. De europeiska destinationerna med den största tillväxten var Rumänien (+115 %), Lettland (+65 %) och Kroatien (+63 %). Inom den reguljära trafiken hade Sverige (+4 %), Tyskland (+3 %) och Danmark (+15 %) de största passagerarantalen. Inom chartertrafiken var passagerarantalen störst till Kanarieöarna (+3 %), Grekland (-8 %) och Bulgarien (+41 %). BLUE1 UTMÄRKTE SIG I INRIKESTRAFIKEN I flygbolagens marknadsandelar skedde vissa förändringar under året. Finnair och Aero hade 63 % av alla passagerare, vilket är 5 % färre än år 2004. Blue1 tillsammans med SAS ökade sin marknadsandel från 12 % till 15 %. Blue1 klarade sig särskilt bra i inrikestrafiken, där passagerarantalet mer än fördubblades (+114 %). De tio största flygbolagen år 2005 mätt i antalet passagerare var Finnair och Aero, Blue1 och SAS, Finn- Comm och Golden Air, Lufthansa, Ryanair, KLM, Air Finland, British Airways, Fly Me och Malev. Fly Me klättrade under året från 15 till 9 plats, och passagerarantalet ökade med 86 % från år 2004. Under året informerade flera flygbolag om stora flygplansköp eller började förnya flygplansflottan. Finnair tog de första Embraer 170-planen i trafik och informerade om stora planköp under kommande år. Finn- Comm Airlines köpte 8 nya ATR42-plan och de första togs i trafik redan i slutet av året. KINA, JAPAN OCH THAILAND MEST POPULÄRA FJÄRRDESTINATIONERNA Asien fortsatte att öka sin popularitet som fjärrdestination i den internationella trafiken. Antalet resenärer översteg 355 000, vilket är 12 % fler än år 2004. Av Asiendestinationerna hade Kina (+16 %) och Thailand (+13 %) flest passagerare. De fjärrdestinationer som relativt sett ökade mest i popularitet var Brasilien (+117 %), Dominikanska republiken (+100 %) och Tunisien (+49 %). Mätt i antalet passagerare var tillväxten störst till destinationerna i Kina, Japan och Thailand. HELSINGFORS-VANDA GÅR BRA SOM GATEWAYFLYGPLATS Helsingfors-Vandas stärkte ytterligare sin roll som transitflygplats mellan Asien och Europa. Antalet gatewaypassagerare till Asien ökade år 2005 med hela 22 %, och även totalt ökade antalet gatewaypassagerare med 10 %. En gatewaypassagerare är en internationell transitpassagerare som kommer från utlandet och fortsätter till en annan utländsk destination. Finnair byggde ut sitt asiatiska nätverk genom att öppna en rutt till Kanton och sätta in fler flyg till tidigare destinationer. Denna trend innebär att Helsingfors- Vanda är ledande flygplats i Nordeuropa mätt i direkta flygförbindelser till Asien. FLER ÖVERFLYGNINGAR Antalet överflygningar har ökat under hela 2000-talet, och även i fjol var uppgången 5 %. Räknat i kilometer ökade överflygningarna med 6 %. På transpolar-rutten, som används vid överflygningar mellan Västeuropa och Asien, var tillväxten drygt 9 %. De viktigaste bolagen på rutten mellan Europa och Fjärran östern var Lufthansa, Japan Airlines och All Nippon Airways. Mest överflygningar hade SAS, Lufthansa och Japan Airlines, av vilka SAS var klart störst med 22 % av alla överflygningar. Skillnaden till följande flygbolag är betydande, eftersom tvåan Lufthansa hade 5 % av överflygningarna. Antalet operationer höll ungefär samma nivå som år 2004: antalet landningar minskade med 0,2 %. Räknat i ton ökade landningarna med 1 %. 16
FLYGTRAFIK 3,5 INRIKESTRAFIK 1995 2005 milj. passagerare (avg + transfer) PASSAGERARANTAL PÅ HELSINGFORS-VANDA FLYGPLATS 1995 2005 12 milj. passagerare (avg + ank + transfer) 18 ÖVERFLYGNINGAR 1995 2005 TAMMERFORS FIR 1000 flygningar 3,0 2,5 10 8 16 14 12 2,0 1,5 6 10 8 1,0 0,5 4 2 6 4 2 0 0 0-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 9% 14% 13% -3% 8% -2% -10% -2% 6% -2% 8% 10% 10% 2% 5% 0% -4% 1% 10% 4% 7% 36% 31% -21% 6% 7% 2% -3% 14% 9% PASSAGERARE 1995 2005 PASSAGERARANTAL PÅ FLYGPLATSERNA 2004 2005 FLYGNINGAR 1995 2005 14 12 milj. flygresor 900 800 5% 1000 passagerare (avg + ank + transfer) 2004 2005 400 350 1000 flygningar 10 8 6 4 2 700 600 500 400 300 200 100 20% -3% 2% 6% 14% -4% -6% 300 250 200 150 100 50 0-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 8% 10% 10% 2% 5% 1% -5% 2% 12% 5% Inrikes (avg + transfer) Int. reguljärflyg (avg + ank + transfer) Int. charter (avg + ank + transfer) 0 Uleåborg Tammerfors-Birkala Rovaniemi Åbo Kuopio Vasa Kittilä Joensuu 0-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -1% 2% 8% -3% 2% 1% -4% 0% 6% 0% Inrikes Internationell trafik Allmänflyget Militärflyget Överflygningar (EFES) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 PASSAGERARE I INTERNATIONELL TRAFIK 1995 2005 Reguljärtrafik (avg + ank + transfer) Charter (avg + ank + transfer) milj. passagerare 0-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 8% 9% 9% 5% 4% 2% -3% 4% 14% 7% PASSAGERARANTAL PÅ FLYGPLATSERNA 2004 2005 1000 passagerare (avg + ank + transfer) 160-1% -2% 2004 2005 140 120 100 80 60 40 20 0 Ivalo Jyväskylä -1% -4% -1% -16% Kuusamo Kajana 6% -19% 2% -32% -24% -15% Krononby Kemi-Torneå Björneborg Villmanstrand Mariehamn Nyslott Varkaus Enontekis 140 120 100 80 60 40 20 0 Inrikestrafik FLYGFRAKT 1995 2005 Internationell trafik 1000 ton -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05 7% 5% -1% -5% 4% -13% -1% 27% 9% 2% 17
18