Satsled och satstruktur



Relevanta dokument
Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Förord KERSTIN BALLARDINI

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Satslära introduktion

Datorlingvistisk grammatik

Grammatik för språkteknologer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Satsdelar. Carina

Syntax Fras, sats, mening

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Grammatisk teori III Praktisk analys

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Datorlingvistisk grammatik

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Fraser, huvuden och bestämningar

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Grammatik för språkteknologer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

14. Sammansatta satser

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Facit för diagnostiska provet i grammatik

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Svensk minigrammatik

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Skriva berättande texter

Ordklasser och satsdelar

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Att analysera andraspråkstexter

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

1. INLEDNING Mål, material och metod SUBJEKT FORM OCH BETYDELSE 3

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Olika typer av satser

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Svenska språket. Grammatik.

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

4. Bedömning av delprov C

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Elementa i Allmän grammatik

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Introduktion i lingvistik 6

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Transkript:

Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser Vad är en sats? Huvudsatser och bisatser Övningar: identifiera huvudsatser och bisatser 1 Språkets uppbyggnad Definitioner Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. 3 4 De fem frastyperna Satsled: frasernas funktion Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) ännu inte, hit och dit, visserligen, väldigt starkt Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning Primära satsled ingår direkt i en sats: subjekt predikat objekt (direkt och indirekt) agent (i passiva satser) predikativ adverbial Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut adverbial Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet. 5 6 1

Satsled 1 Satsled 2 predikat (finit verb) finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en digitalkamera. subjekt en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera. en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul. en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt. opersonligt det: Det knallar och går. objekt en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera. en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera. en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera. opersonligt det: De hade det gott. adverbial en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där kameran. en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet. en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka. en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator. 7 agent en prepositionsfras som inleds med av : Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel. predikativ (predikatsfyllnad) en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp. en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära. attribut t (ingår alltid i nominalfraser) en adjektivfras: Den övertygande försäljaren. genitivformer: försäljarens svada/hans snack. pronomen: den här kameran. räkneord: fyrtiofem kameror prepositionsfraser: kameran med alla finesser en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad adverb: det stora varuhuset därborta 8 Satsens kärna Objekt Alla satser har en relation som kallas nexus: förbindelsen mellan subjekt och predikat (finit verb) Niklas springer. Det regnar. I svenskan finns subjektstvång! Kännetecken: Subjekt: Vem är det som gör något? Predikat: Vad gör subjektet? Undantag: Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK. Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment). Vad såg du? Ett flygplan. Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem? Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till vem/vad, åt vem/vad? Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i och med att de inte är rena nominalfraser utan prepositionsfraser. 9 10 Agent - passiva satser Agent: den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen James Bond jagade boven Subjekt Direkt objekt Boven jagades av James Bond Subjekt Agent Adverbial Kan vara primära eller sekundära satsdelar. Två huvudtyper: Tids-, rums, sätts- eller omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse). Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet. 12 2

TSR-adverbial utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats tidsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. sättsadverbial: Hon sprang jättefort. rumsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. allmänna omständighetsadverbial: Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin lägenhet i Midsommarkransen. Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte är det adverbfras. Satsdelar - satsadverbial Satsadverbial modifierar hela satsen negationsadverbial konjunktionella adverbial talarattitydsadverbial framhävandeadverbial i huvudsatser: efter det finita verbet i bisatser: före det finita verbet ( BIFFregeln) Predikativ (predikatsfyllnad) Fraser och satsledsanalys Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt än attribut) antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade tomma. bestämning till objekt: objektiv predikativ Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa. subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas, utnämnas till) Kongruensböjning (samma numerus och genus som huvudordet) Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även prepositionsfraser som Hon är på gott humör. Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. Hennes pappa byggde bilen de rodde. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. Hon fick pengar av sin mor. Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden. 15 Satsledsanalys forts. Vad är objekt och predikativ? Greta Jansson är 96 år. subj v pred Han växte upp på landsbygden när man hade självhushållning. subj v rumsadvl tidsadvl Hennes pappa byggde bilen de rodde. subj v dir.obj. Varje kväll måste de ägna mycken tid åt sina studier. tidsadvl v subj v dir.obj indir. obj. Hon köpte sin första radio när hon var 19 år. subj v dir.obj. tidsadvl Önskan att fånga en vacker flicka gjorde honom mån om sitt yttre. subj v dir. obj. obj. pred. Förra året shoppade han för 10 000 kr i månaden. tidsadvl v subj omständighetsadvl. 1. De var glada över segern mot Australien. 2. Bandyfinalen blev ett riktigt sömnpiller. 3. Tidningarnas beröm gör Carolina lycklig. 4. Tidningarna berömde Carolina i veckor efter VM-guldet. 5. Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande. d 6. Sorgsen gick hon sakta hemåt. 7. Bröderna mindes sin barndom. 8. Han förblev ogift resten av sitt liv. 3

Vad är en sats? En sats är en grammatisk konstruktion som innehåller en nexusförbindelse, dvs ett finit verb och ett subjekt. Satser Svenskarna beundrar Silvia. Beundrar svenskarna Silvia? att de beundrar Silvia Satsvärdiga fraser att beundra Silvia deras beundran av Silvia Satsanalys: Semantik/syntax Semantisk kategori Semantisk roll Syntaktisk kategori Syntaktisk relation varelser, saker agent,patient, föremål substantivfraser subjekt, objekt omständig- tid, plats, adverbfraser TSRadverbiaheter sätt, orsak prep-fraser egenskaper - adjektivfras attribut, predikativ attityder - adverb satsadverbial händelser, relationer - verb finit, infinit Meningsanalys på fyra olika sätt En taxonomi av satstyper syntaktisk analys semantisk analys 4 Svenskarna beundrar faktiskt Silvia 1 NP Verb Adv NP 2 Subjekt PredVb Satsadvl DirektObj 3 Upplevare - - Föremål 4 Varelse Tillstånd Attityd Varelse huvudsats sats bisats påståendesats frågesats imperativsats nominal-bs adverbiell bs attributiv bs ja/nej-fråga x-fråga att-sats indirekt frågesats tid, plats, villkor,... relativsats Skillnader mellan huvudsats och bisats I Skillnader mellan huvudsats och bisats Funktion huvudsatser står typiskt självständigt Svenskar äter potatis bisatser utgör typiskt led i en större fras eller sats Jag vet att svenskar äter potatis Form: Huvudsatser börjar på många olika sätt (NP, bisatser, prepositioner ) Bisatser inleds ofta med subjunktion (att, om, medan, innan, ), relativpronomen (som, vilken) eller pronominaladverb (där, var). Niklas köpte kameran när han sparat i sex månader. Valet var svårt eftersom det fanns så många att välja bland. Kameran som han valde var dyrare än beräknat. Placering av satsadverbial T.ex. inte, kanske HEFF-regeln I huvudsatser efter det finita verbet Svenskar äter inte hundar BIFF-regeln I bisatser innan finita verbet Det är väl känt att svenskar inte äter hundar 4

Huvudsatser: 3 undertyper Bisatser: undertyper Påståendesatser Svenskar äter inte hund. Frågesatser Äter svenskar hund? (ja/nej-fråga) Vad äter svenskar? (x-fråga, sökande fråga) Imperativsatser Ät mer hund! Obs! Subjektet kan antas vara ett outsagt du/ni Bisatsernas undertyper svarar mot de vanligaste satsdelarna: Nominala bisatser är subjekt eller objekt Jag tror att kineser äter hund Att de äter hund är rätt fantastiskt. Jag vet inte vad han vill ha. Bisatser: undertyper Bisatser: undertyper Adverbiella bisatser står som adverbial De kan inte vara kloka eftersom de äter hund. Om du beställer hund går jag härifrån. Kineser är okej fast de äter hund. Adverbialets typ signaleras av subjunktionen villkor Om det blir regn, stannar vi inne. tid Vi går ut när solen skiner. orsak Vi stannade hemma eftersom det regnade. Attributiva (relativa) bisatser står som attribut. Jag känner inga svenskar som äter hund. Jmf. Jag känner inga hundätande svenskar. Bisatsinledaren kan vara ett relativpronomen eller adverb: Jag har en farbror vars fru är kinesiska. Staden där jag bor Bisatser av olika grader Vad är huvud- resp. bisatser? H: Jag tror inte b1: [att Pelle menar b2: [vad han säger] [när han blir så där upprörd] ]. Huvudsats: Jag tror inte [ ]. Bisats av första graden (b1): att Pelle menar [ ] [ ] Bisatser av andra graden (b2): vad han säger när han blir så där upprörd När jag läser hyfs-och-stilspalten kan jag ofta inte låta bli att lite skamset krypa ihop i stolen. Jag känner igen mig i mycket av det folk anmärker på, och som tjugotreåring tillhör jag kanske en generation som inte lägger mycket vikt vid hyfs och stil. Däremot menar jag alltid väl. Jag skulle aldrig drömma om att medvetet såra någon, vara oförskämd eller respektlös. 5

Ordklasser, satsled och satsgränser? 31 6