1(5) Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Särskilda utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Transportstyrelsen vill informera om att ansvaret för reglering och tillsyn av fartyg inklusive fritidsbåtar samt hamnars avfallsmottagning från fartyg och fritidsbåtar ligger på Transportstyrelsen. ~~Vad gäller arbetet att minska utsläpp av svavel från den internationella sjöfarten vill Transportstyrelsen informera om att svavelutsläppen från fartygsbränsle som sålts i Sverige nästan trefaldigades mellan 1990 och 2005. Sammantaget var svavelutsläppet från det sålda bränslet större än de svenska svavelutsläppen på land, i sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att alla fartyg som bunkrar i Sverige inte stannar på svenskt eller europeiskt vatten. Sedan 2005 har utsläppen minskat kraftigt trots att trafiken inte minskat. Anledningen är internationella överenskommelser som kraftigt begränsar svavelhalten i fartygsbränsle som används i Östersjön och Nordsjön. Fartygsbränslet sänks globalt från max 3,5 viktprocent svavel till max 0,5 viktprocent från den 1 januari 2020 och inom specialområden från 1,0 till 0,1 viktprocent från och med 1 januari 2015. Specialområde för svavelkontroll (SECA) innefattar Östersjön, Engelska kanalen samt Nordsjön och även Nordamerika. ~Det görs således mycket inom detta
2(5) område för närvarande, och med de nya låga halterna av svavel i fartygsbränsle, speciellt inom SECA-områdena, från och med 2015 kommer svavelutsläppen i vår närmiljö minska markant. Ytterligare internationella initiativ skulle kunna vara att utöka SECA-områdena, till exempel till Medelhavet. För vatten runt Sverige blir det dock mycket svårt att gå längre än vad de nya reglerna från och med år 2015 stipulerar.~~vad gäller främmande arter vill Transportstyrelsen påpeka att Sverige har ratificerat barlastvattenkonventionen men i nuläget finns ingen lagstiftning i kraft för att förhindra spridning av främmande arter med fartygs barlastvatten. Svensk lagstiftning träder i kraft först när den internationella barlastvattenkonventionen träder i kraft. I mars 2013 hade 36 länder motsvarande 29 % av världstonnaget ratificerat konventionen. För ett ikraftträdande krävs att minst 30 länder som motsvarar minst 35 % av världstonnaget ratificerar konventionen. ~Transportstyrelsen vill understryka att det finns ett behov av att utveckla ett system för att kontrollera utbredningen av främmande arter. Med de tillgängliga data som finns idag är det inte möjligt att få en tillförlitlig uppfattning om främmande arters förekomst och utbredning i svenska vatten. I och med implementeringen av barlastvattenkonventionen kommer det att uppstå ett behov av data om förekomst av främmande arter i svenska hamnar. Detta behövs som underlag till riskbedömningar i samband med beslut om huruvida fartyg kan få dispens från kraven på barlastvattenhantering. För att utvärdera och bedöma effekterna av barlastvattenkonventionen är det också relevant med miljöövervakning i hamnområden. Vidare skulle en miljöövervakning möjliggöra analys av huruvida det finns behov av att införa ytterligare åtgärder för att förhindra spridning av främmande arter med barlastvatten, t.ex. för nationell fartygstrafik eller för att bedöma om åtgärder krävs för att förhindra att främmande arter sprids på grund av påväxt på fartygsskrov (biofouling). ~ Motivera.
3(5) Samverkan Transportstyrelsen anser att det är viktigt med nationell samverkan för att åtgärder ska hanteras i rätt forum. Det är viktigt att kunna särskilja vilka frågor som kan lösas på nationell nivå och vilka som måste lyftas i internationella fora. Detta gäller exempelvis sjöfarten där arbetet bedrivs inom FN:s internationella sjöfartsorgan och EU. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Transportstyrelsen instämmer i att samverkan inom vattenförvaltningen bör fortsätta att utvecklas, i synnerhet vad gäller havsmiljödirektivet eftersom det i kustzonen blir en överlappning av havsmiljöförvaltningen och vattenförvaltningen. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Övervakning Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Vet ej. Detta svarsalternativ borde finnas med i enkäten. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras?
4(5) övervakningsarbetet? Kartläggning och analys kartläggningsarbetet? Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram
5(5) kartläggningsarbetet? Transportstyrelsen önskar delta i arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för Bottenviken. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Övriga synpunkter