1(28) Diarienr 018-2009 ÅRSREDOVISNING. Organisationsnr 222000-1859

1(28) Diarienr 018-2009 ÅRSREDOVISNING 2008 Organisationsnr 222000-1859

2(28) 1. Inledning Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet är medlemmar. Förbundet är bildat med stöd av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det är ett kommunalförbund och en fristående juridisk person. Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning gäller i tillämpliga delar för verksamheten. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning mellan medlemmarna inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 2. Organisation och administration Samordningsförbundet leds av en styrelse. I den har respektive kommun en ledamot, Landstinget har tre, Försäkringskassan två och Arbetsförmedlingen en. Ersättare finns i samma antal. Styrelsens uppgift är fastlagd i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Styrelsen har haft fem sammanträden under året. Det finns ett arbetsutskott bestående av två ledamöter från landstinget, två som representerar kommunerna och en från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsutskottet har haft fem sammanträden under året. Samordningsförbundet har också en beredningsgrupp med en ledamot från varje medlem. Ledamöterna är tjänstemän hos respektive medlem. Deras uppgift är att delta i beredning av ansökningar om finansiering av projekt/aktiviteter, förbundets mål och riktlinjer och att främja samarbetet mellan medlemmarna. Gruppen leds av förbundets tjänsteman. Gruppen har sammanträtt fyra gånger under året. En tjänsteman på heltid finns för förbundet. Tjänsten köps av Försäkringskassan. Det finns beslut om firmatecknade, attesträtt och delegationsordning. Ekonomitjänster köps av Landstinget. Kalmar kommun har påtagit sig ansvaret för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. För diariet ansvarar förbundets tjänsteman. Diariet finns tillgängligt i Försäkringskassans lokaler i Västervik. Bokföringsmaterial förvaras hos Landstinget i Kalmar.

3(28) 3. Verksamhetsberättelse Förbundet har under året 2008 finansierat nedanstående projekt. Arbetsrehab i Borgholm och TIA i Kalmar har finansierats from den 1 juni 2008 då de påbörjades. Arbetscentrum Rehab och Ungdoms ACR i Västerviks kommun Arbetsrehab Hultsfred och Vimmerby (ARHOV) i Hultsfred och Vimmerby kommuner Kalmar Arbetsrehabilitering (KARB) i Kalmar kommun Nybro, Emmaboda och Torsås Arbetsrehabilitering (NET-rehab) Kustkraft i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Brokraft Öland i Mörbylånga kommun Arbetsrehab Borgholm i Borgholms kommun Projekt TIA (Till och I Arbete) i Kalmar kommun Därmed finns pågående projekt i alla länets kommuner. Sammanfattning av projektens verksamhetsberättelser redovisas under punkt 3.1 3.1 Måluppfyllelse av verksamhetsplanen 2008 Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen 2008. Redovisning av måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. Målet för 2008 är att varje kommun skall delta i minst ett projekt Målet har uppnåtts den 1 juni 2008 då Arbetsrehab Borgholm startades i Borgholms kommun. Under år 2008 har ett stort engagemang ägt rum i alla kommuner för att starta upp nya projekt. Det finns nu pågående projekt i alla kommuner. I Kalmar kommun startades ett andra projekt den 1 juni 2008. Ett annat mål är att i varje projekt som syftar till att enskilda personer ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga ska målsättningen vara att minst 30% ökar sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. Nedan följer en redovisning av varje projekts verksamhet och resultat år 2008. Arbetscentrum Rehab (ACR) och Ungdoms Arbetscentrum Rehab i Västervik Projekten som startade 1 juni 2007 är en utveckling av tidigare Arbetscentrum Rehab. Projekttiden avslutas den 31 december 2009. En utvärdering av projekten kommer att presenteras under första halvåret 2009. Uppdragstagarna är Socialnämnden i Västerviks kommun, Arbetsförmedlingen i Västervik, Försäkringskassan och Landstinget i Kalmar län. Projekten omsluter en gemensam budget på 3 739 450 kr/år. Projekten är för vuxna och unga vuxna ( 18 år 24 år ) och som är arbetslösa, sjukskrivna och/eller andra personer som är beroende av gemensamma insatser för att ta sig ur perioder av sjukskrivning, arbetslöshet och insatser från socialtjänsten.

4(28) Utvecklingen av ute ACR (den del som riktar sig till träningsplatser på olika företag i kommunen) har skett fortlöpande under året och ACR s metoder och arbetssätt har implementerats på ute ACR och hos de arbetsgivare där det varit deltagare. Det som har tydliggjorts är att deltagare som gått vidare till ute ACR har i större utsträckning gått direkt ut i arbete eller rekommenderats att stå till Arbetsmarknadens förfogande. Personalstyrkan består sedan tidigare av tre handledare med ansvar för var sin enhet samt två handledare som arbetar med deltagare ute på reella arbetsplatser, samt en samordnare. En förändring under året är att en av handledartjänsterna är omgjord till arbetsterapeut/handledare. På Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen har stora organisationsförändringar gjorts under året vilket har haft inverkan på ACR s verksamhet. Handläggarna på myndigheterna har haft ett större antal ärenden med en ökad arbetsbörda som följd. Förändringar har även förändrat förutsättningarna för samverkan från myndigheterna. Det har även brustit i delar av verksamheten då handläggare från samverkande myndigheter inte kunnat närvara i samma omfattning som tidigare på ACR. Det har medfört ett minskat inflöde av deltagare. Detta har påverkat resultatet. Målet 2008 är att 80 personer (70 personer i ACR och 10 personer i Ungdoms ACR) skall utredas och rehabiliteras. Under 2008 har 130 personer (95 vuxna och 35 unga vuxna) personer remitterats till projekten. För alla deltagare finns också målet att uppnå en bättre livskvalitet. För dem som inte når egenförsörjning skall möjlighet ges att få hjälp till rätt instans och få bättre förutsättningar att nå arbetsmarknaden på sikt. Fördelning av kön är 68 kvinnor och 62 män. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 94 st varav 21 personer har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 22 %. Målet 30% är alltså inte fullt ut uppfyllt. Orsaken till den uteblivna måluppfyllelsen är som tidigare år brister i rehabiliteringskedjan samt omorganisationer inom tre av de samverkande myndigheterna vilket gett upphov till ett minskat inflöde av deltagare. Av de130 personer som remitterats kom 29 personer från försäkringskassan 32 personer från arbetsförmedlingen 69 personer från socialförvaltningen 0 personer från landstinget Vid årsskiftet 2008/2009 är 36 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 7 personer. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 3 648 000 kr genom att 21 personer avslutas med återgång i arbete eller studier ( 17 personer på heltid x 16 000 kr/månad x 12 månader + 2 personer

på 50% x 8 000 kr/månad x 12 månader + 1 person på 75% x 12 000 kr/mån x 12 månader + 1 person på 25% x 4 000 kr/månad x 12 månader = totalt 3 648 000 kronor). Snittlönen beräknas på 16 000 kr/månad för de personer som har sjukpenning, a- kassa eller ersättning från socialförvaltningen. Projekten har dessutom tagit emot 32 konsultationsärenden. Av dessa kom: 6 personer från Arbetsförmedlingen 4 personer från Försäkringskassan 22 personer från Socialförvaltning 5(28) De två projekten särredovisas ej rent finansiellt pga av gemensamma lokaler, gemensam personal, material etc. I uppdragsavtalet redovisas en gemensam budget för de båda projekten. Det man under åren sett och vill lyfta fram är den omätbara vinsten för individer av att finnas i ett sammanhang där det finns en tillhörighet med arbetskamrater, rutiner, att lära sig nya saker, möjlighet att stegvis efter sin egen förmåga förbättra sina förutsättningar att komma tillbaka till eller in på arbetsmarknaden. Genom att höja sin självkänsla genererar det, som ringar på vattnet, positiva effekter även i det privata livet. Via steget ute ACR ges ytterligare en möjlighet till förankring i arbetslivet och en stabilitet över tid för dem som behöver. Vinster finns även för de individer som inte kommer vidare genom att de får hjälp till rätt instans och rätt kravnivå. För de personer som i statistiken inte räknas som en lyckad rehabilitering ser man efter många års arbete att det finns stora vinster med deras utredning/arbetsträning på ACR. Vinsterna består bland annat i att flertalet av de personer som varit på inne ACR alternativt på ute ACR får en ökad förståelse för och en insikt i de krav som ställs på den öppna arbetsmarknaden. Att individen efter en längre tids utredning/arbetsträning når framgång genom att individens utgångsläge för det fortsatta arbetet tydliggörs för både myndigheterna och för individen själv. Det ger även handläggarna på respektive myndighet möjlighet att arbeta mer långsiktigt för att kunna bryta arbetslöshet, sjukskrivning och socialbidragsberoende, samt att tillsammans med individen göra en vidare planering utifrån individens behov. Man påtalar också vikten av att bryta rundgången mellan de fyra myndigheterna samt att påvisa de negativa tendenser som ofta följer hos personer som är långtidssjukskrivna och/ eller långtidsarbetslösa. På ACR träffar man dessa personer dagligen under utrednings- /rehabiliteringsperioden och har därmed en större möjlighet att hjälpa dessa vidare till rätt nivå i rehabiliteringskedjan. De får genom detta en större chans att lyckas med sin rehabilitering och ges ökade möjligheter att komma in/tillbaka till arbetsmarknaden. Kalmar ArbetsRehab (KARB) Kalmar Arbetsrehabilitering bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen och arbetsmarkandsenheten i Kalmar kommun, arbetsförmedlingen, landstinget i Kalmar län och försäkringskassan. Projektet påbörjades den 1 september 2007 och skall pågå till den 31 augusti 2010. Verksamheten omsluter en budget på 4 699 000 kr/år.

6(28) Syftet med verksamheten är bla att skapa en rehabiliteringsenhet dit berörda myndigheter kan remittera personer i arbetsför ålder för tidig identifiering och kartläggning av rehabiliteringsbehov, förhindra rundgång mellan myndigheterna mm. Målgrupper är arbetslösa, sjukskrivna arbetslösa, långtidssjukskrivna som har anställning men där man inte kan återgå till denna på grund av funktionshinder och/eller personer med långvarigt försörjningsstöd som har behov av utredning eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten skall speciellt prioritera Unga Vuxna. Personalen som har olika kompetenser består av 4 handledare och en projektledare på halvtid. Under 2008 kom verksamheten igång på allvar. KARB har arbetat aktivt med att förhindra rundgång mellan myndigheter och för att finna långsiktiga lösningar för individen. KARB har också arbetat med att öka kunskapen och synliggöra de resurser som finns både hos individ, handläggare och inom myndigheterna. KARB har arbetat aktivt tillsammans med individen att nå ut till blivande arbetsgivare. ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) innefattar kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Det är en modell antagen av Världshälsoorganisationen, WHO och ligger till grund för det förhållningssätt och språk som används i det coachande arbetet på KARB och i dokumentationen. En av handledarna i KARB är legitimerad arbetsterapeut. Hon har träffat deltagare i KARB och tillsammans gått igenom självskattningsformuläret Min mening. Min Mening är utformat för att ge personen möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitets-förmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Min Mening är därför utformad som en klientorienterad bedömning. Min mening innehåller en serie påståenden om den egna aktivitetsförmågan samt den egna miljön där personen anger om det är något han/hon har problem med, klarar eller gör bra. Därefter värderar personen utifrån samma påståenden hur viktigt varje aktivitetsområde är. Personen gör sedan en prioritering över vad han/hon vill förändra. Detta kan sedan användas för att tillsammans med handledaren i KARB formulerar mål och strategier. Min mening görs i KARB vid två tillfällen under kartläggningen samt vid avslut. Vid avslut görs en uppföljning där handledaren och personen gör en jämförelse av de båda tillfällena, som Min mening gjorts, för att få en bild om vilka områden som förändrats under tiden i KARB. Hälsoenkäten SF36 är ett formulär som innehåller frågor om hur personen ser på sin hälsa. SF36 fylls i under kartläggningen samt vid avslut för att få en bild om hur personen ser på sin hälsa och vilka områden som förändrats under tiden i KARB. Målet 2008 är att minst 100 personer årligen skall aktualiseras för insatser i KARB.

7(28) Sammantaget resultat av insatser via KARB är 106 st. genom pågående/avslutade/konsultationer. Av dessa är 42 st. män och 64 st. kvinnor. Minst 30% ( 30 personer ) ska få ökad egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 14st. varav 3 st. har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 21,4 %. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommuner med 576 000 kr per år genom att 3 personer avslutas med återgång i arbete eller studier (uträkningsmetod: se under rubrik Arbetscentrum rehab ). Under året 2008 har 69 personer remitterats till projektet. Av de 69 personer som remitterats kommer 23 personer från försäkringskassan 9 personer från arbetsförmedlingen 12 personer från socialförvaltningen 15 personer från landstinget Det är 26 män och 43 kvinnor som aktualiserats i KARB under året. Projektet har dessutom tagit emot 60 konsultationsärenden. Vid årsskiftet 2008/2009 är 32 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 12 personer. Sammanfattningsvis kan konstateras följande: När redovisning görs framgår det tydligt att pågående insatser många individer har är omfattande. För att gemensamt göra en korrekt bedömning av deltagares arbetsförmåga kartläggs tidigare bedömningar och dokumentation. Bedömningar och uppföljningar innan och efter en insats har vid flera kartläggningar visat sig vara bristfälliga. Kunskap har visat sig saknas över de insatser och resurser som finns inom samverkansmyndigheterna för olika målgrupper. KARB har arbetat aktivt med att effektivisera samverkan genom remissamtal, uppföljningsmöten, frukostmöten, nätverksträffar m.m. KARB når målsättningen med att 100 personer ska delta i KARB under 2008 däremot nås ej målsättningen att 30 % ska ha ökat sin egen försörjning genom arbete eller studier. Då det förekommit många diskussioner kring målgrupp och behov av medicinska utredningar och rehabilitering är det oklart huruvida hur resultatet påverkats.

8(28) NET-rehab i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner Parter i projektet är socialförvaltningarna i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, arbetsförmedlingarna i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, försäkringskassan samt Nybro, Emmaboda och Torsås vårdcentraler och distriktsrehabiliteringen rehab söder i Kalmar län. Projektet omsluter en budget på 2 717 727 kr/år. Projektet startade den 3 december 2007och skall pågå till 30 november 2010. Från början fanns 1,75 % tjänster inkl. projektledaren. Man började under sommaren 2008 planera en utvidgning och utveckling av projektet med fler aktiviteter, utökning av antalet deltagare och även mer personal. I december fick man beviljat en förändring inom ramen för gällande budget. En omfördelning av tjänster gjordes till 2,5 % tjänster. Samarbetet med handläggare på de fyra myndigheterna har fungerat mycket bra. Tillgängligheten och samarbetet har varit snabb och tät. Arbetsgruppen har heller inte förändrats utan samma personer har funnits hela tiden. Naturligtvis bidrar detta till en kontinuitet och en trygghet. NET-rehab konsulterar efter behov, eftersom projektet utgår efter deltagaren så plockar man in de tjänster som krävs för att deltagaren ska lyckas i sina möjligheter. Det kan vara samtalskontakt, sjukgymnast, arbetsterapeut, studie- och yrkesvägledare, starta eget informatör eller annan resurs som passar just denna deltagare. NET- rehab har valt att ha liten personalstyrka och istället plocka in de resurser som krävs. NET bygger på ett helt och hållet individfokuserat arbete. Från deltagare ett i projektet har man hela tiden följt vad individen vill och kan. Utifrån brickor med ord så plockar deltagarna fram de viktigaste för just henne/honom själv. Vilket synsätt, vad som engagerar och vilken kompetens individen har. Detta leder vidare till arbetsområden. Här tar individen själv reda på vad som är viktigt för hållbar framtida arbete/utbildning och det medvetna valet. Veckoscheman, måldokument, utvärderingsdokument, självskattning är verktyg i arbetsmodellen. Fasta prövningsplatser som alltid finns för NET är Möjligheternas Hus i Emmaboda, Vågen i Torsås och Del-ta i Nybro. Eftersom man tror på att följa individens intressen och nyfikenhet så arbetar deltagaren med att hitta sitt framtida yrke genom research/undersökning av olika skolor/företag eller starta eget. Deltagarna är ute i privat industri och tjänsteföretag. Här tar deltagaren reda på så mycket som möjligt för att ta ställning och göra medvetet val vidare. Nästa steg kan vara att prova på, exempelvis vara med i befintlig verksamhet under några dagar/veckor för att än mer veta om detta kan vara framtiden. Här kan även långvarig praktik finnas, dock tar NET alltid beslut på en månad i taget. Detta för att aldrig skapa långvarig sysselsättning som ej leder till något. NET har också praktikplatser där vi beställer tex kartläggning eller att deltagare ska göra något speciellt. I några fall har företag bett om att ha kvar deltagare som senare har lett till anställning. Efter att man generellt sett att deltagarna i projektet inte har körkort och det är idag oftast ett krav vid anställning så planerades en kurs med Trafiklärarutbildningen som

hålls på Nybro Brunn. Det mynnade ut i en Grundläggande trafikant utbildning. Trafiklärarelever håller teorilektioner och övningskör med deltagare i projektet. Utbildningen startade i augusti 2008. Föreläsningsserie Min utveckling, en förmiddag i veckan med konsulterade föreläsare utifrån. Här får deltagarna ta del av olika synsätt att våga förändra sin tillvaro. CV-utbildning, under en dag får deltagarna lära sig att skriva ner sina personliga egenskaper/styrkor i ett personligt brev. Nybro Brunn som är ett näringslivs- och kompetenscenter kan hjälpa NET-rehab till att finna helhetslösningar utifrån handlingsplanen. Vi riktar in oss på kortkurser. Projektet har under hösten haft 8 deltagare som genomgått Truckutbildning B-kort. Dessa deltagare har eller är i kontakt med företag som har truckuppdrag. Café: en eftermiddag i månaden kommer personer från t e x myndighet och resurspersoner från vår egen organisation och lämnar aktuell information. Projektet har haft uppenbara problem med registrering i uppföljningssystemet SUS. Försäkringskassans IT-avdelning har ej kunnat lösa problemet, varför handläggare från försäkringskassan anlitas för att registrera i SUS. Målet 2008 är att 50 personer skall aktualiseras i projektet. Under år 2008 har 80 personer (45 vuxna och 35 unga vuxna) remitterats till projektet. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 29st. varav 14 st. har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 48 %. Det är 38 kvinnor och 42 män som utretts. Av de 80 personer som remitterats kom 19 personer från försäkringskassan 22 personer från arbetsförmedlingen 27 personer från socialförvaltningen 12 personer från landstinget Vid årsskiftet 2008/2009 är 26 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 8 personer. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommuner med 2 208 000 kr per år genom att 9 personer avslutas med återgång i arbete eller studier på heltid, 5 personer på deltid (uträkningsmetod: se under rubrik Arbetscentrum rehab ). Projektet har dessutom tagit emot 9 konsultationsärenden. Av dessa kom 3 från försäkringskassan 3 från arbetsförmedlingen 2 från socialförvaltningen 1 från landstinget 9(28)

10(28) Framgångsfaktorer med projektet är följande: Individanpassat NET-rehab. Det finns inget färdigt paket att erbjuda utan man utgår från individens behov: Individuellt arbete: Grundläggande synsätt, engagemang och kompetens. Intresseväckare för att komma fram till medvetna val. Nybro Brunns organisation: kompetens och näringslivscenter. Arbetar otraditionellt, är ett komplement till det redan befintliga. Köper in resurser efter behov. NET har från första början försökt att inte använda sig av varken gamla ord eller arbetssätt som ofta används i myndighetssammanhang utan valt nya ord och vägar. Sammanfattning/analys av projektet NET- rehab: De första tre månaderna var uppbyggnadsfas av projektet. NET- rehab har sedan utvecklats snabbt under året och kommer fortsättningsvis att utvecklas vidare. Behov från deltagare och myndigheter utgör grunden till NET:s utbyggnad. Man har fått väldigt god feed back från både myndigheter och deltagare vad gäller arbetssättet i projektet. Man utvärderar med jämna mellanrum tillsammans med deltagarna och de upplever en tillit, någon som tror på dem och att de mer och mer har hittat sig själva, känner sig starkare och kan sätta ord på vem de är och står för. Detta anser NET är en bra utgångspunkt för att våga se sin framtid och ta för sig i samhället. De är redo för kontakter och intervjuer. Kustkraft i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Projektet startade 1 december 2007 och samverkansparter är kommunerna i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby, arbetsförmedlingarna i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby, försäkringskassan och Kalmar läns landsting. Projektet omsluter en budget på 4 500 000 kr/år och skall pågå till den 30 november 2010. Projekt Kustkraft kommer att byta namn from.1 januari 2009 till Nykraft. Detta med anledning av att det förväxlats med tidigare projekt Kustkraft. Kustkrafts verksamheter kommer att bedrivas av befintliga organisationer. Projekt Nykraft kommer att fortgå enligt tidigare uppdrag och planering i samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, kommunerna Oskarshamn, Högsby och Mönsterås. Personalen i projektet består av 1 projektsamordnare på heltid och 4 coacher på heltid en assistent på 50%. Coacherna har olika bakgrund och erfarenheter. Kustkraft har använts sig av ett remissförfarande för att aktualisera deltagare till projektet. Handläggare från de fyra myndigheterna har kunnat skriva remiss tillsammans med intresserad person. Under hösten har coacherna jobbat med en ungdomsgrupp, ungdomarna var mellan tjugo och trettio år. Idag är alla i någon aktivitet, några är ute i näringslivet och arbetsprövar. Mycket tid har behövts i förberedelser för jobbsökeri. Ungdomarna har stor brist i kommunikation då det gäller både tal och skrift. Ungdomarna önskar göra fler arbetsplatsbesök.

11(28) Många av de deltagare coacherna jobbar med behöver extra stöd och god tid på sig för att nå arbetsmarknaden. Då har vi möjlighet att använda befintliga verksamheter inom Kustkraft. Målet 2008 är att 75 personer årligen skall aktualiseras för insatser i projekt Kustkraft. Av de som avslutas skall 30 % gå till arbete eller studier inom 90 dagar. Detta mål har inte uppnåtts under första verksamhetsåret. Många ärenden är ärvda från tidigare samverkansgrupper, de flesta personerna har är långtidssjukskrivna och visar sig behöva lång tid på sig för att komma vidare. Det är arbetslinjen som primärt gäller men viktigt är också att personen uppnår bättre hälsa och livskvalitet. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommuner med 348 000 kr per år genom att 2 personer avslutas med återgång i heltidsarbete (uträkningsmetod: se under rubrik Arbetscentrum rehab ). Under året 2008 har 43 personer (29 vuxna och 14 unga vuxna, 27 kvinnor och 16 män) remitterats till projektet. Av dessa kommer 21 personer från försäkringskassan 9 personer från arbetsförmedlingen 11 personer från socialförvaltningen 2 personer från landstinget Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 8 personer. 2 individer har gått till arbete eller studier, vilket innebär att mål på 25%. Vid årsskiftet 2008/2009 är 35 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 14 personer. Projektet har dessutom tagit emot 58 konsultationsärenden. Av dessa kom 24 från försäkringskassan 3 från arbetsförmedlingen 15 från socialförvaltningen 16 från landstinget Rekrytering och uppstartningsfas bidrog till att den operativa verksamheten inte började förrän under andra kvartalet 2008. En anledning är att man startade sin verksamhet i början av april. Dessutom var målet satt utefter större personalresurs. En av de första arbetsuppgifterna coacherna fick starta med då de anställdes var att i ordningsställa de lokaler som tilldelats. Många ärenden har kommit från försäkringskassan och av dessa har landstinget varit delaktiga i flera av dem. I vissa fall har det lika gärna kunnat vara landstinget som remitterat. Man har ärvt gamla ärenden, vilket också delvis lett till att man ärvt gamla metoder att arbeta efter. Coachens roll har varit otydlig från början och förväxlats med gamla Kustkraft. Det har inte funnits någon mall på hur arbetet skulle utföras.

12(28) Alla myndigheterna har haft sina förväntningar utifrån sitt uppdrag vilket försvårat arbetet. För närvarande är det svårt att få personer i anställning, dels pga. arbetsmarknadsläget, men också därför att arbetsförmedlingen inte har några medel till lönebidragsanställningar. Då det gäller ungdomar har det framgått att många har dålig erfarenhet från skolgången, flera har oftast ej fullföljd skolgång i vissa fall inte ens grundskolekompetens. Erfarenheter från arbetet med unga vuxna är att flera saknar grundläggande kunskaper i allt i det dagliga livet. Vilket i sig kan vara en bidragande orsak till att de ej står till öppna arbetsmarknadens förfogande. De har ofta en bristande självkänsla och ett dåligt självförtroende. Framgångsfaktorer har varit följande: Personer som varit i vårdsvängen länge har gått framåt. Positivt med nära och tät kontakt med sin coach, som inte är en myndighetsperson. Personerna har vågat ställa annorlunda frågor, haft chansen att prova nya aktiviteter med stor uppbackning. Personen känner att de blivet lyssnade till och har haft någon att vända sig till. Coach + deltagare har haft bra kontakt med samverkanspartners. Då det gäller företagskontakter har det varit lättare att få prövningsplats då coach kunnat berätta om den roll med tät kontakt och uppföljning som de kunnat erbjuda. Då det gäller företagskontakter har det varit positivt med spontankontakt och om individen har egna initiativ och förslag. Viktigt har varit att coachen haft någon person i åtanke om företaget erbjudit en prövningsplats. Det har dock funnits en del svårigheter bl.a. Företagare har ofta en viss rädsla för att ta emot personer på prövning med arbetshinder. Deltagaren har i flera fall svårt att ta egna kontakter, förlitar sig på att andra fixar. De har ofta låg självkänsla och dåligt självförtroende. Då det gäller studier har flera haft hinder till att studera, dels vill personen ej ta studielån i vissa fall har personen redan förbrukat sin studielåntid. Individen har tidigare dåliga erfarenheter från studier och skola. Även tidigare mobbning påverkar. Läs - och skrivsvårigheter och brister i studieteknik. Personen vill ha ett arbete direkt för att kunna försörja sig. Många kvinnor med arbetshinder som varit ifrån arbetsmarknaden lång tid känner att det ställs för stora krav ute i reell arbetsmiljö, backar då tillbaka till sitt hinder. Tar inget eget ansvar. Arbetsrehab Hultsfred och Vimmerby (ARHOV) Projektet startade den 1 april 2007 och samverkande parter är Vimmerby och Hultsfreds kommuner, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget i Kalmar län. Projektet omsluter en budget på 3101 450 kr/år och skall avslutas den 31 december 2009. En utvärdering av projektet kommer att presenteras under första halvåret 2009. Projektet omfattar Vimmerby Arbetsrehab och delar av de arbetsförberedande verksamheterna Stegen i Hultsfred och Vimmerby Arbetsträning.

13(28) Projekt ARHoV har personalresurser i de olika verksamheterna motsvarande 5 årsarbetare. Vimmerby ArbetsRehab 3 personal, där ingår projektledare om 50 %, Vimmerby ArbetsTräning och Stegen 1 personal vardera. Det finns en koordinationsgrupp som består av arbetsledare från de arbetsförberedande verksamheterna samt representanter från varje myndighet. Här finns arbetsterapeut, rehabiliteringssamordnare, arbetsförmedlare, samtalsterapeut, sjukgymnast, socialpedagog och socionom. Koordinationsgruppen gör en bedömning av en persons behov av arbetsrehabilitering. Gruppen beslutar om en person ska börja med en förberedande insats, om arbetsförmågan ska utredas eller om det är aktuellt med någon annan insats från en enskild myndighet. De ingående verksamheterna har olika profiler och inriktning, vilket ökar personernas möjligheter att få rätt hjälp i rehabiliteringsprocessen. De arbetsförberedande verksamheterna Stegen och Vimmerby Arbetsträning ger stöd och hjälp till personer som varit frånvarande från arbetsmarknaden under lång tid. Det kan handla om att lära sig regelbundna rutiner, passa tider, kontakta en arbetsplats, lära sig utföra/slutföra arbetsuppgifter etc. Aktiviteter som finns under detta paraply är bla snickeri, målning, lättare arbete i verksamheternas kök, fastighets- och trädgårdsskötsel, second hand- försäljning. Vimmerby Arbetsrehab skall enligt modellen mer fokusera på utredning som omfattar sex till åtta veckor och innehåller kartläggning och bedömning av personens förutsättningar för arbete. Målet är att 60 personer/år ska utredas och rehabiliteras inom projektet. Av dessa skall 30 % öka sin försörjning, genom arbete eller studier. För alla deltagare gäller primärt arbetslinjen, men det är också ett mål att alla personer blir färdigutredda, samt uppnår bättre hälsa och högre livskvalitet. Under 2008 har sammanlagt 120 personer (100 vuxna och 20 unga vuxna, 76 kvinnor och 44 män) utretts och rehabiliterats inom ARHoV. Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 74 personer varav 15 personer (11kvinnor och 4män) har fått anställning eller studerar inom det reguljära studiesystemet., vilket motsvarar en måluppfyllelse på 20%. Flera personer har fått anställning efter att de avslutats och förts över till arbetsförmedlingen t.ex. med fortsättning inom FAROS och Samhall. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 2 592 000 kronor genom att 15 personer avslutas med återgång i arbete eller studier ( 12 personer på heltid x 16 000 kr/mån x 12 månader + 3 personer på halvtid x 8 000 kr/mån x 12 månader = totalt 2 592 000 kronor). (uträkningsmetod se under Arbetscentrum Rehab). Av de 108 personer som remitterats till ARHoV kommer: 41 remisser från försäkringskassan 35 remisser från arbetsförmedlingen 7 remisser från socialförvaltningen i Hultsfred 16 remisser från socialförvaltningen i Vimmerby

14(28) 9 remisser från landstinget ARHoV har tagit emot 22 l konsultationsärenden. Av dessa kommer: 5 ärenden från försäkringskassan 9 ärenden från arbetsförmedlingen 4 ärenden från socialförvaltningen i Hultsfred 2 ärenden från socialförvaltningen i Vimmerby 2 ärenden från landstinget Vid årsskiftet är 46 personer inskrivna i ARHoV. Väntelistan består av 27 personer vid årsskiftet. Det stora antalet remisser till ARHoV visar på behovet av det som projektet kan erbjuda. Det har visat sig att många personer inte har varit redo för arbetsrehabilitering. De har behövt andra insatser för att vara bättre förberedda för arbetsmarknaden. ARHoV har under året fått fler ärenden, där personen har en sjukersättning och som har bedömts att på sikt klara arbetsmarknadens krav. Utredningarna har visat på en möjlig utveckling för individen. De korta utredningarna kan inte ge svar på om bedömningen är hållbar i ett längre tidsperspektiv, utan ARHoV får ofta uppdrag att utreda uthålligheten i förhållande till arbetsmarknadens krav. Som tidigare är gruppen kvinnor med värkproblematik den största gruppen som ARHoV arbetat med. Under året har ARHoV haft ett antal med yngre vuxna med psykisk ohälsa, som har behov av samverkan. De behöver ofta omfattande samverkande insatser från socialtjänsten och psykiatrin. Brokraft Öland i Mörbylånga kommun Projektet startade 1 januari 2008 och samverkansparter är Socialförvaltningen och Personalenheten i Mörbylånga kommun, Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar län samt Arbetsförmedlingen Öland. Projektet som omsluter en budget på 1 400 000 kronor/år skall pågå till 31 december 2010. En administration har under året skapats till att omfatta allt från inskrivning/ansökan med bl a tydligt direktiv från respektive myndighet, sekretessfrigörelse, bedömningsgrunder och slutrapport för att underlätta och skapa tydlighet i myndighetssamverkan och uppfylla direktiven. Processen i ärenden har från start skett i samverkan med initierad myndighet där ett förutsättningslöst samtal startar processen med alla aktörer efter att ansökan inkommit. Därefter sker urvalet och bedömning i kommunikation med handläggare. Oklarheter har processats och i några fall har ärenden avvisats där utredning varit bristfällig men andra lösningar har skapats eller förslag på annan åtgärd har skett. Totalt har projektet en personalstyrka motsvarande 2.8 heltidstjänster som kan klara en inskrivningsnivå av 10 deltagare samtidigt. Påfallande många deltagare saknar kunskaper eller ens har färdiga CV eller personliga brev, trots utbildning i detta och flera sökta arbeten tidigare. Insamling av

15(28) intyg, dokumentation och tvetydiga formuleringar har bearbetats till ett bättre jobbsökarpaket den första veckan. Det finns ett stort behov av coaching under tid med tydliga individuella uppgifter som följs upp utifrån de individuella målen eller det önskvärda tillståndet som växer fram. Arbetsträningen och de dagliga rutinerna har i många fall en lång startsträcka för att uppnå 100% där försäkringskassans ärenden behöver mest tid. I samtliga kategorier har målet och självkänslan ofta försvunnit och uppgiften att bryta mönstret har lämnats över till annan/myndigheten. Alternativ saknas och den egna drivkraften har minimerats, personen har s a s tappat sugen. Tron på den egna förmågan till förändring är en gemensam nämnare som avtagit med åren i utanförskap. Målet för 2008 är att ett 20-tal fasta/regelbundna platser kommer att erbjudas och fördelas lika till parterna i projektet dvs. 5 st. vardera fördelat på fyra myndigheter med möjligheter att göra förskjutningar. Den totala genomströmningen under ett år kan då uppgå till 30 st. Målet är att 30% av dessa ska få ökad egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. Under året 2008 har 25 personer remitterats till projektet (10 vuxna och 15 unga vuxna, 11 kvinnor och 14 män) Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 15 st. och 9 st. har erhållit anställning eller utbildning vilket motsvarar en måluppfyllelse på 60%. Att resultatet är så gott beror på följande framgångsfaktorer: Personalresursen: Man har skapat ett team som är ständigt lärande med utvalda olika kompetenser och väldigt högt till tak. Allas delaktighet och tro på människan i kombination med öppenheten och kommunikationen är förutsättning för resultatet. En rolig arbetsplats trots allt elände. Samverkan: En enhetlighet i planering och alternativa lösning har bidragit till framgång d v s alla kör åt samma håll i synnerhet när det är fler aktörer än två. Vinna tid: En dag i projektet motsvarar ett års myndighetskontakter(utifrån 40 min/månad). Det innebär att efter 3 4 dagar uppstår annan bedömning eller hinder i vägen mot egen försörjning. Det holistiska perspektivet: I arbetsträning och med metoderna sker bedömning utifrån hela människan i samhället där alla faktorerna samspelar till lösningar. Från passivitet till aktivitet: I och med arbetsträning sker en förändring och vardagliga rutiner skapar en högre aktivitetsnivå inom alla områden. Det Sociala företaget skapar den trygghet som är.. Återkoppling till individen: Under många år har det egna ansvaret övergått till myndigheten det yttersta ansvaret är individs. Individen äger problemet.

16(28) Bidragsperspektivet: Bidrag utan motprestation skapar passivitet. Krav och rättigheter är större än skyldigheter och egna ansvar. Tacksamhetsskulden utplånas gradvis efter bidragstid. Från ord till handling: Detta är coachingens huvudsakliga metod. I daglig arbetsträning sker uppföljningar omedelbart. Diskrepansen mellan ord och handling är alltid stor. Nätverk: Från ensamhet till en arbetsplats med ett nätverk uppstår kontaktvägar till lediga arbeten och inte minst en social gemenskap. Friskvård och utb: Utbildning och aktiviteter i kost, motion och hälsa förebygger, stärker och ökar förutsättningarna till ett bättre och självständigare liv. Metodiskt arbete i förhållande till evidensbaserad kunskap: Certifierad coaching i kombination med Vägvisaren (psykologförbundet) ger resultat i kombination med salutogenes, lösningsfokuserat tänkande, idrottspsykologi och tron på att alla människor kan utvecklas. Av de 25 personer som remitterats kommer 10 personer från försäkringskassan 4 personer från arbetsförmedlingen 11 personer från socialförvaltningen Vid årsskiftet 2008/2009 är 10 personer inskrivna i projektet. Väntelistan består vid årsskiftet av 11 personer. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 1 728 000 kronor per år genom att 9 personer avslutas med återgång i arbete eller studier (uträkningsmetod se under Arbetscentrum Rehab). Projektet har dessutom tagit emot 17 konsultärenden, alla från arbetsförmedlingen. Framtidsvision 2009 för projekt Brokraft: Med tanke på konjukturen och målgruppen kommer förmodligen studievägen att vara ledstjärna under 2009. De yrkesinriktade studierna i bl a samarbete med Kunskapsnavet och Lernia i Kalmar kan då bli än mer aktuella samtidigt som folkhögskolorna prioriterar målgruppen. Man kommer att satsa än mer på hälsa i form av mental träning, muskulär avslappning utifrån en kognitiv nivå. Till detta har man knutit ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan som kommer att gemensamt med projektet driva kursverksamhet i AME`s lokaler. Deras strävan är att bredda aktiviteterna tillsammans och för att skapa mångfald i arbetsträningen parallellt med coaching, vägledning och matchning. Den fysiska träningen i Alby kommer att fortsätta men avsikten är att få deltagare att träna på fritid. Man kommer därför att finansiera träningskort under en termin för de deltagare som vill fortsätta. Behovet av naturnära sysselsättningar är stort och inte minst välgörande för målgruppen inom Försäkringskassan. Därför har man inlett ett samarbete med en bondgård i kommunen som tidigare haft uppdrag som behandlingshem. Gården har

17(28) erfarenheter av ett tidigare Socialt företagande och kan då vara en station i exempelvis trädgårdsodling. Arbetsrehab Borgholm Projektet startade den 1 juni 2008 och samverkansparter är Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg i Borgholms kommun, Arbetsförmedlingen Öland, Försäkringskassan, samt Borgholms vårdcentral. Projektet omsluter en budget på 900 000 kronor/år och skall pågå till 31 maj 2011. Inom projektet arbetar en arbetsamordnare 50 % med projektdeltagarna, en arbetsledare 25 %, en gruppledare 20 %. Man kan inom projektet köpa konsultativa tjänster på ca 200 tim/år. Personalen har flerårig erfarenhet att arbeta med rehabilitering, vägledning och arbetsledning av personer som står långt från arbetsmarknaden. Delar av verksamheten sker inom kommunens arbetsmarknadsavdelning vilket gör att det finns ytterligare personal att tillgå. Målgruppen är personer i åldern 18 64 år som är arbetslösa och/eller sjukskrivna utan arbetsgivare, personer med försörjningsstöd. Prioritering görs på gruppen yngre personer, personer med psykosociala problem och utlandsfödda. Ca 30 personer per år erbjuds insatser i projektet. Målet är att 100% blir färdigutredda medicinskt och 30% skall erhålla arbete eller påbörja studier. Under perioden 1 juni 2008 21 dec 2008 har 25 personer remitterats till projektet (23 vuxna och 2 unga vuxna,11 kvinnor och 14män). Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 7 st. och 4 individer har erhållit heltidsanställning (3 män och 1 kvinna), 1 person har flyttat till annan ort, 2 personer har bedömts ej ha någon arbetsförmåga. Detta innebär en måluppfyllelse på 57%. Framgångsfaktorer tror man är engagemang, handledning av personal, snabb igångsättning, tydliga syften, god samverkan med myndigheterna, nätverk, utbildning, tydlighet i inledande samtal med klient och myndighet. Av de 25 personer som remitterats kommer 5 personer från försäkringskassan 12 personer från arbetsförmedlingen 7 personer från socialförvaltningen 1 person från landstinget Vid årsskiftet 2008/2009 är 18 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 7 personer. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 768 000 kronor genom att 4 personer återgått i arbete (uträkningsmetod: se under Arbetscentrum Rehab).

18(28) Projekten har dessutom tagit emot 8 konsultationsärenden. Av dessa kom: 5 personer från arbetsförmedlingen 2 personer från försäkringskassan 1 person från socialförvaltningen Projekt TIA ( Till och I Arbete) i Kalmar Projektet startade den 1 juni 2008 och samverkansparter är Socialförvaltningen och Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, samt Landstinget i form av primärvården och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Projektet omsluter en budget på 2 060 000 kronor/år och skall pågå till den 31 maj 2011. Målgruppen är svagbegåvade personer med funktionsnedsättning (företrädesvis med intellektuellt arbetshandikapp). Målgruppen skall omfatta alla åldersgrupper, men i samverkan vill man sätta störst fokus på unga personer. Kvinnor, unga mammor i denna grupp är särskilt prioriterade. Målet är att 60 personer skall aktualiseras för samverkan under 3 år. Minst 40 % dvs. 24 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt arbetsutbud på heltid eller deltid. Målet är också att 90 % är kvar i arbete efter 3 år. Ambitionen är att 70 % inom 12 månader från aktualisering i samverkan ska ha kommit i arbete alternativt ha bedömts och påbörjat arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbete. Projektet har 3 heltidstjänster, en projektledare och två handledare. Deltagarens första kontakt för att utredas om man står till arbetsmarknadens förfogande sker på respektive myndighet som i sin tur aktualiserar/remitterar ärendet till Tias arbetsgrupp. Arbetet med deltagarna är indelat i fyra steg: kartläggning, arbetsträning, arbetsprövning och avslut. Där kartläggning och arbetsträning främst sker inom Tias lokaler och arbetsprövning främst sker ute på företag. Fortlöpande under arbetets gång redovisas utvecklingen i arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. På TIA bedrivs en försöksverksamhet som vill visa på en alternativ arbetsmarknad. I verksamheten utförs tjänster till privata företag och kommunen mot marknadsmässig ersättning. I vissa fall hyrs personer ut till företag. Personer ur målgruppen anställs i verksamheten och ersättningen för tjänsterna skall täcka deras löner, bilar och andra kringkostnader. Fördelen med sådan verksamhet är att personer som i dagsläget, med en normal arbetsledning, inte står till arbetsmarknadens förfogande här kan få sina behov tillgodosedda och under dessa förhållanden ha en arbetsförmåga. Man kan också få en möjlighet att träna sig på att ha en anställning med allt vad det innebär. Dessutom har det visat sig att den privata arbetsmarknaden ofta är tveksamma till anställning pga. arbetsgivaransvaret och eventuella höga sjukfrånvarokostnader, då kan uthyrning vara ett alternativ. För närvarande är 16 personer (9 män, 7 kvinnor) anställda i denna verksamhet.

19(28) Det krävs mycket arrangemang kring personerna för att de ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Det gäller att få hela livssituationen att fungera med barn, familj, ekonomi och logistik. Många i målgruppen har ingen eller liten insikt i möjligheterna/skyldigheterna när man stannar hemma pga egen eller anhörigs sjukdom. Många har inte heller förståelse för det egna ansvaret att se till att hålla sig frisk eller kravet på att ta de kontakter som behövs för att få hjälp att bli frisk. Man vet inte heller vart man ska vända sig för att få rätt hjälp och står sällan på sig i kontakter med myndigheter. För att få möjlighet till en initierad ingång till sjukvården har två läkarkontakter knutits till projektet, en allmänläkare och en psykiatriker. Dessa har varit till stor hjälp i bedömningen av omfattningen av personers arbetsförmåga och möjligheter till att förändra omfattningen. Under perioden 1 juni 2008 21 dec 2008 har 15 personer remitterats till projektet (7 kvinnor och 8 män) Det totala antalet personer som avslutat utredning/rehabilitering är 6 st. och alla har erhållit anställning vilket motsvarar en måluppfyllelse på 100%. Av de 15 personer som remitterats kommer 5 personer från försäkringskassan 9 personer från arbetsförmedlingen 1 person från socialförvaltningen Vid årsskiftet 2008/2009 är 16 personer inskrivna i projekten. Väntelistan består vid årsskiftet av 4 personer. Enligt ett enkelt anvisat beräkningsunderlag minskas ersättningar från stat och kommun med 960 000 kr genom att 2 personer avslutas med återgång i heltidsarbete och 4 personer med 75% arbete (uträkningsmetod se under Arbetscentrum Rehab). Projektet har dessutom tagit emot 70 konsultärenden. Av dessa kom: 14 personer från arbetsförmedlingen 14 personer från försäkringskassan 14 personer från socialförvaltningen 15 personer från landstinget 13 personer från företag mm Övrigt Alla verksamhetsberättelser från projekten finns att tillgå i Samordningsförbundets diarium. Verksamhetsberättelserna kommer också att publiceras på förbundets hemsida www2.ltkalmar.se/samordningsforbundet. Det finns mycket få studier om rehabiliteringens samhällsekonomiska konsekvenser. Det är mycket komplext att göra en utvärdering av samhällsvinster. I de projekt som startats i länet ger projekten minskade ersättningar från de olika myndigheterna enligt de beräkningar som redovisats under dessa projekt.

Efter en sammanställning av alla projekt i länet kan man konstatera att samhällets kostnader har minskat med 12,8 miljoner kronor genom att 74 personer erhållit arbete eller börjat studera under 2008. Detta får betraktas som ett gott resultat. Till detta kan läggas alla övriga vinster i projekten såsom ärenden som gått till arbetsförmedling för matchning, ökad livskvalitet för individer, mindre sjukvårdskonsumtion för många av dem etc. I det slutbetänkande av utredningen om Den arbetslivsinriktade Rehabiliteringen som kom år 2000 ( SOU 2000:78) visar man på att fördjupad rehabilitering är samhällsekonomiskt mycket lönsamt. En satsad krona ger nio åter, säger man. 20(28) I de utvärderingar av projekten i Samordningsförbundet för Kalmar län som skall göras under våren 2009 gällande Arbetscentrum Rehab i Västervik och ARHoV i Hultsfred och Vimmerby bör frågor av denna karaktär belysas eventuellt med stöd av uppföljningssystemet SUS. Ökning av informationsinsatser Samordningsförbundet har också haft som mål 2008 att öka informationen om förbundet och dess verksamhet. Informationsinsatser om förbundets verksamhet har fortsatt under 2008 till bl.a. politiker och tjänstemän hos medlemmarna. Bla har verkställande tjänstemannen besökt kommunfullmäktige i Emmaboda kommun. Försäkringskassans personal i Västervik har erhållit information om förbundet och dess verksamhet. Tjänstemannen har träffat allianspartiernas arbetsgrupp för rehabiliteringsfrågor inom landstinget i Kalmar län och informerat om förbundet. Verkställande tjänstemannen har varit inbjuden till Jönköpings läns regionförbund och informerat om Samordningsförbundet i Kalmar län. Samordningsförbundet i Blekinge och Samordningsförbundet Jönköping har varit på studiebesök på Arbetscentrum Rehab i Västervik och verkställande tjänstemannen informerade vid dessa tillfällen också om förbundets verksamhet. En ny informationsfolder om förbundet och dess verksamhet har vid ett flertal tillfällen tryckts under 2008 och har distribuerats till medlemmarna. Förbundet har en hemsida på adress www2.ltkalmar.se/samordningsforbundet där löpande information om förbundets verksamhet lämnas. Här läggs också resultatuppföljningar angående projekten kontinuerligt ut. Mål rörande kompetensutveckling Ett av målen för 2008 var att förbundet skulle erbjuda sig att samordna en konferens för de lokala samverkansgrupperna i länet. Denna konferens ägde rum den 7 oktober 2008 i Oskarshamn och var mycket uppskattad av deltagarna. Önskemål finns om en liknande konferens år 2009.