11.1 Rekommendationer

ÖP 11 Rekommendationer 11.1 Syfte 11.2 Detaljplan och bygglovprövning 11.3 Markanvändning 11.4 Områdesvisa rekommendationer 11.5 Förordnanden och riksintressen

11.1 Rekommendationer Syfte Översiktsplanen anger hur mark- och vattenområden avses användas och hur bebyggelseutvecklingen ska ske. För att uppnå översiktsplanens mål och intentioner för bebyggelseutveckling och bevarande i olika delar av kommunen redovisas i detta avsnitt olika slags rekommendationer. Rekommendationerna redovisar således kommunens inställning till bebyggelseutvecklingen, grundad på en avvägning av olika allmänna intressen. De generella rekommendationerna ger allmänna riktlinjer för detaljplaner och bygglovprövning. De områdesvisa eller särskilda rekommendationerna ger riktlinjer som är direkt knutna till specifika geografiska områden i kommunen. De generella rekommendationerna gäller i tillämpliga delar även inom områden med särskilda rekommendationer. Flera särskilda rekommendationer kan dessutom gälla inom ett och samma område. I avsnittet redovisas även riksintressen och förordnanden som har stor betydelse för hur kommunens markoch vattenområden ska bevaras och användas. Syftet med rekommenationerna är: att ge vägledning för hantering av plan- och byggärenden att ange behov av planläggning och utredningar att ge allmänheten information om förutsättningar och möjligheter till planläggning, bygglov och fastighetsbildning. Till översiktsplanen hör kartor med rekommendationer och riksintressen. Källarvind i Hallen, Öjersjö 11 Rekommendationer 179

11.2 Rekommendationer Detaljplan och bygglovprövning Lämplighetsbedömning För att mark ska få användas för bebyggelse ska den, enligt 1 kap 6 plan- och bygglagen (PBL), från allmän synpunkt vara lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Vid lämplighetsbedömningen ska de allmänna intressen beaktas som anges i 2 kap 1-4 PBL. Det innebär att planläggningen, med beaktande av natur- och kulturvärden, ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten, energi och råvaror ska främjas. Lokalisering av bebyggelse ska ske med hänsyn till hälso- och säkerhetsfrågor, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp och annan samhällsservice. Hänsyn ska också tas till möjligheterna att förebygga störningar i form av buller och vatten- och luftföroreningar. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids, se kap 6.3. Utanför samlad bebyggelse Enligt plan- och bygglagen är kraven på bygglovprövning lägre utanför den samlade bebyggelsen där detaljplan saknas. Med samlad bebyggelse avses dels tätort och dels övrig samlad bebyggelse. Som tätort räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Tätorterna i Partille kommun är Jonsered, Kåhög, Öjersjö och del av Göteborgs tätort (i princip Sävedalen och Partille). Endast ett åttiotal invånare bor utanför tätortsbebyggelsen i kommunen. Övrig samlad bebyggelse föreligger om bebyggelsegruppen består av 10-20 hus där de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark eller dylikt. Utanför detaljplan finns en rätt att genomföra kompletteringsåtgärder på en- och tvåbostadshus samt tillhörande uthus. Kompletteringsåtgärder får dock inte dominera över den befintliga bebyggelsen. Placering och utformning Om det finns detaljplan för ett område ska bygglov beviljas i enlighet med de bestämmelser som finns i planen. Detaljplanen gäller tills den ändras eller upphävs. Det sker genom ett formellt förfarande som regleras i plan- och bygglagen. Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelse från detaljplanen om avvikelserna är förenliga med syftet med detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Om det inte finns detaljplan för ett område görs först en lokaliseringsprövning i bygglovet eller som förhandsbesked. Översiktsplanens riktlinjer, hänsyn enligt miljöbalkens 3 kap samt regler i plan- och bygglagens 2 kap används vid prövningen. Om- och tillbyggnad av bostadshus kräver enligt planoch bygglagens 3 kap särskild varsamhet för att inte deras karaktär ska gå förlorad. Avvägning måste göras mellan nutida funktionella krav och byggnadens ursprungliga karaktärsdrag. Tillgänglighet Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelsemiljön utformas så att det finns möjlighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Lagen ställer krav både vid nybyggnad och vid ändring av byggnader. Även den yttre miljön ska kunna användas av personer med funktionshinder. Förutom PBL finns det bestämmelser i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (BVL) och förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm (BVF) som reglerar yttre och inre tillgänglighet. I Partille kommuns handikappolitiska program anges att bebyggelsen ska vara tillgänglig för alla. Personer med funktionshinder ska kunna bo i vanliga bostäder. Äldre ska kunna bo kvar hemma, långvarigt sjuka ska kunna vårdas hemma och äldre och funktionshindrade ska kunna delta i samhällslivet tillsammans med andra. Det innebär t ex att bostäder ska planeras och förberedas så att vanliga anpassningsåtgärder ska kunna göras utan orimliga kostnader. Målsättningen är att bostäder, arbetslokaler och allmänna lokaler ska vara tillgängliga för och kunna användas av alla. 180 11 Rekommendationer

11.3 Rekommendationer Markanvändning Läses ihop med karta 1: Användning av mark och vatten Bevarad markanvändning Mark- och vattenområden som ingår i någon av nedanstående användningsområden avses behålla sin nuvarande markanvändning. Komplettering med ny bebyggelse eller anläggningar kan tillkomma. Blandad centrumbebyggelse, handel, kontor, bostäder mm Avser områden i Partille centrum och längs Göteborgsvägen i Sävedalen som innehåller handel, verksamheter och även bostäder. Kommundelscentrum finns redovisade i Jonsered, Furulund, Vallhamra, Björndammen och Öjersjö. Bostäder och service Avser huvudsakligen bostadsområden för permanentboende. Bostadskomplement såsom skolor, förskolor, butiker, lekområden, parker samt integrerade verksamheter av olika slag. Det lokala trafiknätet ingår även. Verksamheter Avser områden som inrymmer kontor, service, industri samt partihandel. Fritidsanläggning Avser markområden som iordningsställs för en speciell fritidsverksamhet. Kolonistugeområde Avser kulturhistoriskt värdefullt område med kolonistugor och odlingslotter. Kretslopps- och avfallsanläggning Avser område med anläggning för uppsamling och behandling av avfall. Begravningsplats Avser markområden som iordningsställs för begravningsplats. Värdefulla områden för naturvård & friluftsliv Avser områden som med stöd av miljöbalken är skyddade, bl a naturreservat och Natura 2000 områden, områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt friluftsområden som omfattas av fördjupad översiktsplan. Jordbruksmark Avser produktiv jordbruksmark, både åker- och betesmark. Den mark som avses är i första hand värdefulla områden vid Kåhögs gård och i Lexby, Brodalen och Bokedalen. Vattenområde Sjöar och vattendrag. Trafikområden Skogsmark, rekreation Områden som huvudsakligen används för skogsbruk, men även kan innehålla mindre jordbruksmark och mark för rekreation. Järnväg Område som upptas av järnvägsspår och pendeltågsstationer. Genomfart/infart Område som ingår i huvudvägnätet avsett för genomfartstrafik genom en tätort samt för långväga trafik till och från en tätort. Huvudgata Område som ingår i huvudvägnätet, främst avsett för trafik mellan olika områden i en tätort. 11 Rekommendationer 181

Ändrad markanvändning Markområden som planeras få en ny användning kan behålla nuvarande markanvändning tills förändringar blir aktuellt. Bostäder och service Avser planerade utbyggnader för bostäder och service. Utbyggnaden av Brännet och områden inom Öjersjö och Jonsered beräknas kunna ske inom tio år. Utbyggnaden ska föregås av detaljplanering. För Råhult kommer markanvändningen att preciseras i en fördjupad översiktsplan och efterföljande detaljplanering. Utbyggnaden beräknas kunna påbörjas på kort sikt, dvs inom tio år, men kan komma att ske senare eftersom området är beroende av tvärförbindelsen. Lexbydal är ett område som kan bli aktuellt för utbyggnad på lång sikt och därför har karaktären av reservområde. Utbyggnaden kan komma att ske tidigare, dvs inom tio år. Verksamheter Område som kan komma att bli aktuellt för utbyggnad för i huvudsak verksamheter är Jeriko. För området måste påbörjad översiktsplanering slutföras och efterföljas av detaljplanering. Utbyggnad är möjlig på kort sikt, men kan komma att ske senare. Översiktsplanen reserverar mark för framtiden Reservat för framtida väg För att bibehålla möjligheten till utbyggnad av nya vägar avsätts markreservat för tvärförbindelse mellan E20 och Rv 40, förlängning av Mellbyleden till E20, lokalväg i Finngösa, väg till Lexbydal samt en Brodalsled. Reservat avsätts även för en ny trafikplats, Mellbymotet, väster om Partillemotet. Reservat för nytt eller ombyggt mot Ett reservat för en större ombyggnad av Partillemotet är nödvändigt. Det måste också finnas beredskap för att upprätthålla Skulltorpsmotets kapacitet. Reservat för spårväg Ett reservat redovisas för att behålla möjligheten till spårvägsförbindelse mellan Östra sjukhuset och södra Sävedalen. 182 11 Rekommendationer

11.4 Rekommendationer Områdesvisa rekommendationer Läses ihop med karta 2: Rekommendationer och riktlinjer Översiktsplaner För att ge tillräcklig vägledning för efterföljande beslut kan det i vissa fall finnas behov av att den kommuntäckande översiktsplanen görs mer detaljerad inom en del av kommunen. Översiktsplanen består av både denna kommunomfattande översiktsplan och nedanstående fördjupade översiktsplaner som tillsammans utgör översiktsplanen för Partille kommun. Ö1 Kåsjöns friluftsområde, områdesplan antagen av kommunfullmäktige 1987-05-21 Ö2 Paradisets friluftsområde, antagen av kommunfull mäktige 1993-12-16 Ö3 Fritidsområdet vid Kåsjön-Åstebo, antagen av kommunfullmäktige 1994-01-27 Ö4 Öjersjö, antagen av kommunfullmäktige 1999-06-23 Ö5 Jonsered, antagen av kommunfullmäktige 2002-08-29 Behov av nya översiktsplaner Det finns behov av att komplettera den kommunomfattande översiktsplanen med fördjupningar. Det gäller utbyggnadsområdena för bostäder: Råhult, Brännet och Lexbydal. Ett förslag till översiktsplan för verksamhetsområdet Jeriko togs fram och var även föremål för samråd 1994. Planarbetet har varit vilande sedan dess, bl a i avvaktan på beslut om en tvärförbindelse mellan E20 och Rv 40. Översiktsplanearbetet bör fullföljas innan detaljplanering av Jeriko. En ny fördjupad översiktsplan bör tas fram för Partille centrum och omfatta området mellan Partillemotet och Skulltorpsmotet. Detaljplaner Område där detaljplaner gäller. Äldre planer såsom stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller som detaljplaner om inget upphävande skett. Bygglov eller annat tillstånd prövas enligt detaljplanens bestämmelser samt enligt 3 kap PBL. Detaljplan består av plankarta och bestämmelser. Till planen hör också plan- och genomförandebeskrivningar. Områdesbestämmelser Område där områdesbestämmelser gäller. Med områdesbestämmelser avses bestämmelser som antas för begränsade områden, vilka ej omfattas av detaljplan, i syfte att uppnå översiktsplanen eller säkerställa att riksintressen tillgodoses. Bygglov eller annat tillstånd prövas enligt områdesbestämmelserna samt enligt 3 kap i plan- och bygglagen. Utanför detaljplan Utbyggnadsområden Inom planerade utbyggnadsområden får ej åtgärder vidtas som försvårar kommande planläggning. I avvaktan på eventuell framtida utbyggnad kan nuvarande markanvändning bestå. Vid den allmänna lämplighetsprövningen ska särskild hänsyn tas till att en framtida planläggning inte försvåras. Endast under förutsättning att så inte bedöms ske kan ny-, om- och tillbyggnader tillåtas. Reservat för framtida trafikområde (R1) Inom redovisade reservat får ej ny bebyggelse uppföras. Områden med stora natur- och friluftsvärden De till områdena hörande bestämmelserna ska tillämpas. I övrigt gäller att ny bebyggelse och anläggningar, som inte har samband med det rörliga friluftslivet eller jordoch skogsbruket på platsen eller som påtagligt kan påverka områdets karaktär, inte ska medges. Bebyggelse och anläggningar anpassas genom läge och utformning till omgivningens karaktär och med stor hänsyn till naturen och landskapsbilden. Skogsbruket bedrivs med hänsyn till naturvården, till friluftslivet och till landskapsbilden. Sjöar och vattendrag bör inte utsättas för regleringar och föroreningar. Områden med stora kulturvärden (R2) Jonsereds samhälle med Amerikaområdet och Bokedalen är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Området redovisas som riksintresse på kartan med riktlinjer. I Partille kommuns kulturmiljöprogram, antaget av kommunfullmäktige 2002, anges 37 olika objekt och 11 Rekommendationer 183

miljöer med höga bevarandevärden. Programmet ska fungera som ett instrument och underlag för översiktlig planering, detaljplanering, bygglov och förändringar i infrastruktur i kommunen. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till kulturmiljöprogrammet. Jordbruksmark Ny bebyggelse och anläggningar, som inte har ett samband med jordbruksdriften eller som påtagligt kan påverka områdets karaktär, medges inte utan detaljplan eller särskild prövning i form av planutredning eller lämplighetsbedömning i ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Bebyggelse och anläggningar anpassas genom läge och utformning till omgivningens karaktär och med stor hänsyn till landskapsbilden så att det öppna landskapet bevaras. Områden med endast generella rekommendationer I områden med endast generella rekommendationer medges inga större förändringar av markanvändningen. Säveån med omgivande jordbruksmark 184 11 Rekommendationer

11.5 Rekommendationer Förordnanden och riksintressen Läses ihop med karta 3: Förordnanden och riksintressen Förordnanden Naturreservat Enligt miljöbalkens 7 kap får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Knipeflågsbergen, Bokedalen och Björnareåsen är naturreservat i Partille kommun. Föreskrifter för respektive område anger de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. I 7 kap 27-29 miljöbalken finns bestämmelser om särskilda skyddade områden, dvs Natura 2000-områden. Maderna Haketjärn, Bokedalen och Säveån är Natura 2000-områden i Partille kommun. Se rekommendationer i kapitel 4.6. Strandskydd Syftet med strandskydd enligt 7 kap miljöbalken är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda levnadsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader, att ändra byggnader så att de tillgodoser väsentligt annat ändamål, att utföra förberedelsearbeten härför, att utföra anläggningar och anordningar som inskränker allemansrätten eller att vidta åtgärder som väsentligt försämrar livsvillkoren för djureller växtarter. Kommunen har fått länsstyrelsens delegation att medge undantag när särskilda skäl föreligger. Vattenskyddsområden Enligt 7 kap 21 miljöbalken kan länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Vattenskyddsområde med av länsstyrelsen fastställda bestämmelser finns för Kåsjöns vattentäkt. Arbete pågår med vattenskyddsområde för Jonsereds reservvattentäkt. Delsjöarnas vattenskyddsområde sträcker sig in i Öjersjö. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Enligt 3 kap kulturminneslagen kan länsstyrelsen förklara en byggnad, park eller annan anläggning som byggnadsminne om den har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Byggnadsminne får inte ändras utan länsstyrelsens tillstånd och det ska vårdas och underhållas i enlighet med skyddsföreskrifter. Den f d järnvägsstationen i Partille och Partille Herrgård är byggnadsminnen i Partille kommun. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 får inte ändras utan tillstånd från länsstyrelsen. Partille kyrka och Jonsereds kyrka omfattas av denna bestämmelse. Riksantikvarieämbetet kan besluta att även en kyrkobyggnad uppförd efter 1939 ska omfattas av tillståndsplikten. Ett sådant beslut har tagits för Kvastekulla kapell och griftegård. Partille station är byggnadsminne Byggnadsförbud vid väg Längs allmänna vägar gäller byggnadsförbud, skyltförbud och anslutningsförbud enligt 39, 46, 47 väglagen. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 12 meter från vägområde samt i frisiktstriangeln (75x75m) vid korsande vägar utan tillstånd från länsstyrelsen. Enskild väg får inte anslutas till allmän väg och ändring av befintlig anslutning får inte göras utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Utan länsstyrelsens tillstånd får inte skyltar sättas upp inom 50 meter från vägområde annat än på byggnad. Utvidgat byggnadsförbud om 50 meter från vägområde gäller för E20 genom Partille kommun. Utvidgat 11 Rekommendationer 185

Säveån vid stadsparken byggnadsförbud om 30 meter från vägområde gäller för väg 549 (Landvettervägen). Bestämmelserna om byggnadsförbud vid väg gäller inte inom områden med detaljplan och inte heller ifråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. Riksintressen Länsstyrelsen har tillsammans med centrala statliga myndigheter angivit vilka områden och anläggningar som är av riksintresse. Bestämmelser om riksintressen finns i miljöbalkens 3 kap. Bl a anges att riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områden eller försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar. Naturvården Områden av riksintresse för naturvården är Maderna Haketjärn och Säveån med Brodalsbäcken inklusive biflöden. Sedan den 1 juli 2001 är Natura 2000-områden klassade som riksintressen. Det innebär att även Bokedalen är ett riksintresse. Maderna Haketjärn och Säveån är också Natura 2000-områden, men är riksintressen redan sedan tidigare. Friluftsliv Områden av riksintresse för friluftslivet är Delsjöområdet och Härskogen. Del av Delsjöområdet utgörs av Knipeflågsbergens naturreservat. Del av Härskogen utgörs av Maderna Haketjärn som även är såväl riksintresse för naturvården som Natura 2000-område. Kulturmiljövården Jonsereds samhälle med Amerikaområdet och Bokedalen är område av riksintresse för kulturmiljövården. Bokedalen är även naturreservat, Natura 2000-område och av riksintresse för naturvården. Kommunikationer Väg E20, Landvettervägen (väg 549) och Västra stambanan utgör riksintresse för kommunikationer. 186 11 Rekommendationer

Planeringsunderlag Vid arbetet med översiktsplanen för Partille kommun har nedanstående underlag använts. Som underlag har även använts material från myndigheters webplatser och skrivelser. Dessa har ej tagits med i förteckningen. Reservation måste dock också lämnas för att det finns dokument som kan ha förbisetts i nedanstående förteckning. a Analys av stora opåverkade områden i Västra Götalands län, Länsstyrelsens rapport 1998:21 Arkitekturguide för Partille, Chalmers tekniska högskola/claes Caldenby och Mårten Tiselius, 1994 Avfallsplan för Partille kommun, Kf 1997-04-24 b Befolkningsprognos för Partille kommun 2004-2013, Stadsbyggnadskontoret Biologiska värden och nytt strandskydd för vattendrag, Stadsbyggnadskontoret/GF Konsult AB, 2000 Bokedalens naturreservat, Stadsbyggnadskontoret, 1998 Bostäder i Partille Planerat bostadsbyggande 2004 2006, Kf 2003-06-18 Brännet, Råhult och Lexby mader Översiktliga studier, Stadsbyggnadskontoret/Rådhuset, Arkitekter AB Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Banverket och Naturvårdsverket, 1997 Byggnader nära kraftledningar, Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 1995:5 Bättre plats för arbete, Boverket m fl, 1995 d Detaljhandeln i Göteborgsregionen, Svensk Handel Göteborg, 2002 Detaljplanering av Partille köpcentrum, Utredning avseende projektets förenlighet med gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Stadsbyggnadskontoret/GF Konsult AB, 2002 Digitalt underlagsmaterial, digitala kartbaser, Länsstyrelsen Djupedalen Markanvändningsstudier, Partille kommun/ C&S arkitekter ab, 2003 e Energiplan för Partille kommun, Kf 1994-05-24 Ett halvt sekel med ett samhälle, Partille Kommunala Bostads AB Partillebo AB 1949-1999, 1998 f Fakta om Partille, Stadsbyggnadskontoret, 2002 Fisket och vattenbruket i Partille kommun, Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1990 Fritidsområdet Kåsjön Åstebo, Översiktsplan för del av Partille kommun, Kf 1994-01-27 Fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram för Bokedalens friluftsområde, Kf 1993-12-16 Fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram för Paradisets friluftsområde, Kf 1993-12-16 Förslag till miljömål, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2000 Förstudie för Lexby by, KS 2000-03-08 189

g Götalandsbanan Utredning om höghastighetsjärnväg, Banverket 1996 Göteborgsregionen inför 2000-talet en idé om regional utveckling, Göteborgsregionens kommunalförbund, 1997 Göteborgs östra entré, Göteborgsregionens kommunalförbund, 1989 Göteborgs östra infart E20 genom Partille, FFNS, 2001 i Idéstudie Västra stambanan, delen Göteborg Alingsås, Banverket, 2000 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, Prop 2001/02:20 Inventering av naturgrus i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsens rapport 1997:3 Inventering av ädellövskog i Partille kommun, Länsstyrelsens rapport 1986:1 j Jeriko/Råhult översiktlig naturinventering, Stadsbyggnadskontoret/Enviro Planning AB, 2002 k Kollektivtrafikutredning, Tekniska kontoret, 2001 Kommunalt trafiksäkerhetsprogram för Partille kommun 1998-2003, Kf 1998-11-26 Kommunövergripande åtgärdsplan för bullerstörda bostadshus i Partille kommun, GF Konsult AB/Tekniska kontoret, 2000 Kommunöversikt 1977, Kf 1977-05-26 Kommunöversikt och markdispositionsplan 1987, Kf 1987-06-17 Kulturmiljöer i Partille Program för bevarande och utveckling, 2002 l Lexby mader översiktlig naturinventering, Stadsbyggnadskontoret/Enviro Planning AB, 2002 Lokal Agenda 21 för Partille kommun, Kf 1996-12-12 m Miljöbalken (SFS 1998:808 och SFS 1998:811) Miljömålen i Västra Götaland, Länsstyrelsen, 2003 Miljö i Partille Miljövårdsprogram, Kf 1992-10-22 Miljö i Partille Miljöpolicy, Kf 1998-05-28 Miljöstrategi för Västra Götalandsregionen, 2000 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, Arbetarskyddsstyrelsen m fl, 1996 Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket, 1994 n Natura 2000-området Maderna bedömning av gränser, Stadsbyggnadskontoret/Enviro Planning AB Natur i Partille, Kf 1987-05-21 Naturinventering av Björnareåsen och Tulteredsravinen, Stadsbyggnadskontoret/GF Konsult AB, 1996 Naturinventering av Brodalsbäcken Björnareåsen, Planeringskontoret/GF Konsult AB, 1991 Näringslivsvision för Partille kommun, 1999 o Områden av riksintresse för friluftsliv, Länsstyrelsens rapport 2001:31 Områdesplan för Kåsjöns friluftsområde, Kf 1987-05-21 Kulturminnesvårdsprogram för Partille kommun, Kf 1990-04-26 190

p Partille blir till En geovetenskaplig inventering och naturvärdesbedömning, Stadsbyggnadskontoret/Teresia Kling, 1996 Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Program för förnyelse och utveckling av fysisk miljö, Kf 1993-05-27 r Regional infrastrukturplan för Västra Götaland 2004-2015, Västra Götalandsregionen, Regionfullmäktige maj 2005 Revidering av värdetexter för kulturmiljöområden 2 kap 6 NRL (Jonsered), RAÄ 1997-08-18 s Statistik från Statistiska Centralbyrån Strålning från basstationer för mobiltelefoni, Statens Strålskyddsinstitut, 2001 SIKA Rapport 2002:1 Studie av trafikmatning Åstebo Råhult Jeriko, Stadsbyggnadskontoret/J&W, 2002 Svenska miljömål, Prop 1997/98:145 t Trafik och miljö i Sävedalen, Stadsbyggnadskontoret/GF Konsult AB, 1997 Trafikutredning för översiktsplan 2002, Stadsbyggnadskontoret/GF Konsult AB, 2002 Trafiknätsanalys för Partille kommun, Kf 2005-09-29 Transportpolitiska målsättningar, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2000 Transportstrategi för Göteborgsregionen med omland, Göteborgsregionens kommunalförbund, 1999 Tysta områden i Västra Götalands län, Länsstyrelsens rapport 2001:18 u Uteboken (Rapport 2001:23), Folkhälsoinstitutet och Naturvårdsverket v Vision Västra Götaland - Det goda livet, Västra Götalandsregionen, Regionfullmäktige 2005-04-05 Vägar av riksintresse, beslut Vägverket 2004-11-08 Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs- och Bohuslän, Länsstyrelsen 1995:21 Sverigeatlas, Räddningsverket, 2001 Säker transport, Räddningsverket, 2002 191

Länsstyrelsens granskningsyttrande 193

194 Länsstyrelsens granskningsyttrande

Länsstyrelsens granskningsyttrande 195

196 Länsstyrelsens granskningsyttrande

Beslut 197

198 Beslut

Beslut 199

200 Beslut

Beslut 201

202 Beslut

Beslut 203