2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

Relevanta dokument
Metodhandbok för samverkan mot social oro

Samverkan mot Social oro

Samverkan mot Social oro

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Malmö Trygg och säker stad

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

Innehåll

Handlingsplan Trygg och säker

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Policy för arbetet mot våldsbejakande extremism och social oro

Samverkan i samband med upploppen i Botkyrka -fokus på civilsamhället. Trygghetssamordnare Beyron Ahxner Botkyrka kommun

Kalmars lokala brottsförebyggande råd. Plats Sammanträdesrum KS-salen PROTOKOLL. Tid Torsdag den 22 november kl. 13:00-16:00

Förebygga och upptäcka

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Motionssvar - Införa trygghetsvakter i Eskilstuna kommun

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Strategisk plan mot våldsbejakande extremism

Att införa trygghetsväktare i Eskilstuna kommun

HANDLINGSPLAN. Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg

Nästa steg. för svensk polis

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Regional ledningssamverkan

AÅ tagandeplan fo r brottsfo rebyggande arbete i Munkedals kommun 2013

Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism

Hot och våld mot blåljuspersonal

Projektplan för Stoppa droghandeln i Åkersberga Centrum

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

106 Svar på motion Inför trygghetsvakter i Eskilstuna kommun (KSKF/2017:278)

Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

144 Svar på motion - Inför trygghetsväktare (KSKF/2016:448)

Trygghetsskapande program för Järfälla kommun Dnr Kst 2015/503

Samverkan Trygg och säker stad

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Uppföljning medborgarlöfte 2017

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

Våldsbejakande extremism

Lokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Handledning Om hot och våld för förtroendevalda i Sollentuna kommun.

Säkerhetsarbete i Örebro kommun. orebro.se

Handlingsplan

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Uppföljning medborgarlöfte tertial 2,

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Kompletterande beskrivning av planerade utvecklingsinsatser i Spånga-Tensta 2013

SAMVERKAN SOM FÖRVERKLIGAR ETT EFFEKTIVT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.

KARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5

Sammanträdesdatum Arbete och välfärdsnämnden, vice ordförande. Centrum för förebyggande arbete. Underskrifter: Sekreterare.

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Uppföljning medborgarlöfte 2017 i Lomma kommun

Interpellation av Jonas Segersam (KD) om kommunala ordningsvakter

Riktlinjer Trygg och säker

Umeå växer tryggt och säkert

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Effektiv samordning för trygghet

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Rikspolischefens inriktning

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Krisledningsplan

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103

Kort om Linköping. Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats i regionen Residensstad/regionhuvudort

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare.

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkan Trygg och säker stad

Transkript:

Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1

Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att medborgarna kan känna sig trygga. En viktig del i detta arbete är att boende känner sig delaktiga och engagerade i att deras närområde skall vara tryggt och säkert. Det är många föreningar och organisationer med verksamhet i stadsdelar som har möjligheter att påverka utvecklingen tillsammans med myndigheter och andra verksamheter i området. I vissa stadsdelar samlas ungdomar och unga vuxna i närområdets centrum på kvällstid. Ungdomar som i många fall inte är engagerade i organiserade aktiviteter utan vistas stor del av sin fritid på gatan. Samtidigt försvinner mycket av vuxenvärldens sociala kontroll när platserna vissa tider helt domineras av unga personer som i många fall har flera riskfaktorer runt sig och i sin omgivning. På vissa platser sker en negativ attitydförändring där normbrytande beteende ökar. En destruktiv gruppgemenskap kan leda till en vi mot dem inställning till andra i området och risken för social oro ökar. I dessa miljöer med liten påverkan och social kontroll från vuxenvärden ökar även risken för rekrytering vidare in i gängkriminalitet m.m. I dessa miljöer är det mycket viktigt att samhället kan samverka för att skapa en närvaro av goda krafter som kan motverka en negativ utveckling. Det är viktigt att dessa goda krafter kan samordnas och motiveras att ha långsiktig närvaro och uthållighet i det trygghetsskapande och förebyggande arbetet. Det är även viktigt att det finns en organisation för hur olika verksamheter snabbt kan mobiliseras vid behov. Örebro kommun har i sin organisation olika nämnder och förvaltningar som har ansvar för ett förebyggande arbete i en stadsdel där kommunen exempelvis bedriver familjecentraler, fritidsgårdar, uppsökande socialt arbete och ger stöd till områdesutveckling. Polisen genomför både förebyggande och brottsbekämpande insatser samt följer brottsutvecklingen lokalt. ÖBO har områdesansvariga i stadsdelar som har god kännedom om problem i området och hur tryggheten upplevs bland de boende. För att skapa en samlad lägesbild och bedöma vilka insatser som måste ske omgående i stadsdelarna behöver både myndigheter och lokala aktörer bidra med kunskap och fakta om den upplevda tryggheten och säkerheten. Samordning måste ske så att aktörerna får ta del av den samlade lägesbilden för att efter sin förmåga kunna påverka utvecklingen. Social oro 1 är ett samhällsproblem som inte en aktör ensam kan hantera. En samordning måste ske för ett effektivt arbete på fältet. Målsättningen är att samhällets goda krafter effektivt skall samverka för att skapa en positiv utveckling för ökad trygghet. 1 Socioekonomisk utsatthet i kombination med destruktiv gruppgemenskap som sammanfaller och utgör konsekvensen social oro. Denna konsekvens kan resultera i oönskade fenomen som exempelvis stenkastning, skadegörelse, bilbränder samt upplopp. Definition från RPS nationella strategi för social oro, 2014. 2

Fo rebygga social oro genom effektiv samverkan Samverkan som en operativ metod Syfte Syftet är att effektivisera, konkretisera och samordna alla krafter som kan hjälpa till att öka tryggheten och förebygga risker för social oro. Samordningen är uppbyggd på en tydlig organisation med funktionsansvar året runt. Arbetet sker med samma arbetsstruktur även om resurser kan variera beroende av lägesbild. En stabil organisation utformas där det är klarlagt vem som ansvarar för vad. Lägesbild 2 Grönt läge - I det gröna läget råder normalläge med daglig linjeverksamhet. Här bedrivs det långsiktiga brottsförebyggande arbetet med inriktning på barn, ungdomar och unga vuxna. Gult läge Vid gult läge har underrättelse gällande oroligheter eller specifik händelse som kan medföra att våldsamheter utbryter. I gult läge är det viktigt att förbereda samverkansorganisationen för rött läge. Rött läge I detta läge, skede har situationen eskalerat till kollektiva våldsyttringar i form av anlagda bränder, stenkastning, skadegörelse, våld och hot mot samhällsföreträdare. Det är viktigt att snabbt dämpa oroligheterna genom att implementera den organisation och åtgärder som planerats. Orange läge Efter oroligheterna är det viktigt att förmedla information till de boende i området samt till alla inblandade samverkansaktörer. Den lokala samverkansorganisationen upprätthålls till efterverkningarna återgått till grönt läge. Lägesbilden uppdateras varje vecka genom ett fastställt flödesschema och checklista. De olika aktörerna undersöker vad sin organisation kan bidra med för att direkt kunna agera mot olika problembilder i närtid. Samordning sker sedan om prioriteringar efter gällande lägesbild kan ske med tillgängliga resurser eller om hanteringsförmågan måste förstärkas. 2 Metodhandbok- Samverkan mot social oro, Västerorts Polismästardistrikt. 3

Innehåll i en lägesbild 3 Fakta om situationen Bedömning av möjligheterna att hantera händelsen. Trolig utveckling av händelsen (bästa, mest troliga och det värsta utfallet) samt konsekvenser. Vidtagna och planerade åtgärder. (Påverkar åtgärderna andra som behöver informeras). Samordningsbehov för att hantera händelsen. Behov av ytterligare samverkansnivå för beslut och samordning. Frågor som aktören behöver få svar på. Varje verksamhet har sin egen lägesbild av olika händelser. Den del som kan förmedlas med tanke på sekretess eller relevans i samverkan är den förmedlade lägesbilden. Flera verksamheters förmedlade lägesbild bildar den samlade lägesbilden. Egen Lägesbild Förmedlad Lägesbild Samlad Lägesbild Även när den samlade lägesbilden är grön så finns det ett antal händelser/problemområden där samordning är viktig för att effektivisera, förebygga brottslighet och öka tryggheten. Ett exempel kan vara återkommande skadegörelse i ett område. Aktörerna ser vilka resurser man kan sätta in för att öka den sociala kontrollen (kapabla väktare) i området eller andra åtgärder. Om det finns fler tänkbara aktörer som kan göra en insats (polis, fältgrupp, väktarbolag, områdesgrupper, nattvandrare, föreningar, trossamfund, boende m.m.) kan samhället tillsammans hantera fler problemområden efter aktörernas förutsättningar eller tillsammans kraftsamla. Varje verksamhet ansvarar för att långsiktigt upprätthålla sin del av organisationen i flödesschemat så att den fungerar i vardagen och i snabbt uppkomna lägen när det finns behov av mobilisering. Samma organisation används när lägesbilden går över i gult eller i rött läge men att det i dessa situationer blir tätare kontakter och organisationerna förbereder eller påbörjar mobilisering. I dessa lägen blir även en löpande riskbedömning för olika aktörer viktigare. Polisen kan börja leda arbetet i en stab och kommunens TIB aktiveras men organisationsstrukturen kvarstår för att behålla en strukturerad effektiv samordning. 3 MSB Samlad lägesbild och gemensam analys Program för samverkan, Stockholmsregionen. 4

Samordnare Örebro kommun Samlad lägesbild Samordnare Polisområde Örebro Samordnare Örebro bostäder Samordning av åtgärder Avstämningsmöten i linjeverksamhet Varje vecka genomförs möten för upprättande av den samlade lägesbilden. I normalfallet deltar bara de tre samordnarna på mötet som hålls via telefon. Innan mötena får respektive samordnare in uppgifter från sina verksamheter. Ansvaret ligger hos verksamheterna i organisationens flödesschema att ge samordnaren relevant information för en samlad lägesbild. Polisen är sammankallande till mötena. Mötena hålls varje torsdag kl. 10.00. Mötena skall vara effektiva och utgå från följande dagordning: 1. Fakta/händelser under senaste veckan. 2. Information om kommande händelser. 3. Samlad lägesbild, Hotspots. Trolig utveckling. 4. Planerade åtgärder för att hantera händelsen. 5. Behov av nya beslut eller förstärkning. 6. Behov av ytterligare samordning på kort sikt. 7. Påverkas andra verksamheter som behöver informeras. Respektive samordnare ansvarar för att informera lägesbilden till berörda parter inom flödesschemat. Varje fredag sker en utsättning på Tegelbruket kl.19.00. Alla aktörer som arbetar eller nattvandrar under helgen erbjuds möjlighet att närvarande för att få en aktuell lägesbild inför kvällen. Polisen och Fältgruppen ansvarar för att så långt det går närvara på dessa utsättningar. Tegelbrukets personal leder mötena. 5

Bilaga 1. Formulär för verksamhet inom Örebro kommun. 6

Bilaga 2 Modell på hur den samlade lägesbilden presenteras veckovis. 4 4 Endast exempel för att visa hur lägesbilden presenteras veckovis. 7

Bilaga 3. Varningssignaler/indikatorer på social oro 5 Denna checklista är ett förslag till hur en analys kan underlättas när det gäller att bedöma om det finns en fara för social oro i en stadsdel. Checklistan är tänkt att användas i ett samverkanssammanhang mellan kommun/stadsdelar, polis och räddningstjänsten. Signaler och tecken måste tolkas och sättas i ett sammanhang. Ett områdes problembild och samhälleliga resurser varierar och förändras över tid. Nr Värdera nedanstående i skala 1 4, där 1 stämmer inte alls och 4 stämmer mycket bra 1 2 3 4 Polis och andra aktörer 1 Har polisen gjort någon omfattande insats i området som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 2 Har polisen gjort ingripande mot enskilda personer som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 3 Har några andra aktörer (väktare, trafikvakter, räddningstjänst och andra myndighetsutövare) hindrats eller blivit utsatta för provokationer? Kommunen/stadsdelen och omvärlden 4 Har kommunen/stadsdelen genomfört större neddragningar/förändringar i olika avseenden (socialtjänst, fritid, skola m fl.) som föranlett missnöjesyttringar? 5 Finns det social oro i andra stadsdelar av kommunen eller i andra delar av Sverige? 6 Finns det någon våldsam konflikt i omvärlden (staden, Sverige eller internationellt) som påverkar kommunen/stadsdelen? 7 Förekommer politisk aktivitet i form av t.ex. kampanjer, namninsamlingar, demonstrationer eller ockupationer som tyder på ett missnöje från delar av befolkningen? Tecken på oro 8 Har det förekommit stenkastning eller hot mot poliser? 9 Har det förekommit anlagda bränder i området? 10 Finns det något mönster när det gäller anlagd brand av mindre omfattning/falsklarm? 11 Finns upplag av stenar och tillhyggen vid platser nära anlagd brand? 12 Finns det ryktesspridning i området? 13 Finns det diskussioner på sociala medier som kan tyda på oro? 14 Finns det personer som nyligen har frihetsberövats/frigivits med anledning av oro? 15 Har ledande kriminella nyligen frigivits? 16 Har media rapporterat kring läget i kommunen/stadsdelen? 17 Finns annan underrättelseinformation? Andra aspekter 18 Är det skollov eller nära förestående lov? 19 Är det helgdagar eller nära förestående helgdag? 20 Är väderläget gynnsamt för utomhusaktiviteter? 5 Metodhandbok- Samverkan mot social oro, Västerorts Polismästardistrikt. 8