Falkenberg Gamla stan Nederbyn
HISTORIK Sedan andra hälften av 1800-talet har den sammanhängande bebyggelsen längs Storgatan/Ätran styckats vid ett antal tillfällen. Mellersta Hallands järnväg byggdes och stationen placerades i utkanten, väster om, stadskärnan för att störa så lite som möjligt. Järnvägsbron över Ätran byggdes strax nedanför Tullbron för att ej störa den växande verksamheten i hamnen. Hamnen började vid det ursprungliga tullhuset (låg i hörnet Hallanäsgatan och Hamngatan), byggt i gult tegel. Valskvarnen byggdes och stod färdig 1906. Därmed växte ett hamn/industriområde fram. Detta kom att dela den gårds- och bostadsbebyggelse som fanns längs Storgatan och i dess förlängning nuvarande Stranddynevägen. Västkustbanan rätades ut genom en ny sträckning 1936. Järnvägen drogs tvärs över det gamla Gåsatorget och en ny järnvägsbro byggdes. Gamla stan delades nu på ett nytt ställe. Hamnen med verksamhet försköts mot havet. Söderleden, Peter Åbergs väg med Söderbron, som togs i bruk 1986 har satt punkt för den sammanhållna bebyggelsen längs Storgatan/Ätran. Fyra fastigheter, inkl. en i tegel uppförd ladugård, i kvarteret nedanför Brännugnen revs för att ge plats för Söderleden. Västkustbanan fick en ny sträckning 2008 och därmed återförenades de två halvorna av Gamla stan. Därmed var också gränserna för Gamla stan i Falkenberg eller som den också kallades för Nederbyn skapade. Inom detta område, som begränsas av Hamngatan Peter Åbergs väg Nygatan Hallanäsgatan, är bebyggelsen i stort bibehållen som den var under förra seklet. Det finns dock två undantag. Det ena är den nybyggnation som skett i områdets syd-västra del inom kvarteren Brännugnen 14, Lastlyckan och Lästen. Det andra är bostadshusen inom kvarteret Slottshagen. Det är miljön inom detta område som vi som bor där samlades för att samtala om. Det är viktigt att slå fast att det som redovisas nedan är ett förenklat referat som följd av den sammankomst som vi hade i Fältströmska gården de 31 mars 2015. SAMMANKOMST Anledningen till sammankomsten var att diskutera gemensamma frågor kring vårt bostadsområde och vad som behöver åtgärdas. Gamla stan är en turistattraktion som alltid finns på plats, året runt. Detta borde värdesättas av kommunen. Vi som bor där vårdar våra fastigheter, men kommunen bryr sig inte om sin gatumark, sina markområden, staket, vägmärken, gatuskyltar, murar och fastigheter, utan låter mycket förfalla. Vi boende skäms för detta inför den stora mängd turister vi möter. Trots påpekanden från vår sida om både smått och stort, sådant som inte kostar mer än vanligt underhåll och engagemang från kommunens sida, får vi ej gensvar. Gamla stan kunde vara den pärla för turismen som Falkenberg behöver, och som andra städer eftersträvar, men området är ständigt försummat av de flesta instanser i kommunen. I sammankomsten deltog 17 personer. Därutöver har ytterligare 12 personer hört av sig såväl muntligt som skriftligt. Även deras synpunkter har vävts in i referatet nedan. 2
VAD FINNS I GAMLA STAN? Det finns mycket i Gamla stan som lockar besökare. Såväl pågående verksamheter som bevarade byggnader från gamla tider. Många vet vad dessa är. Här nedan redovisas dessas lokalisering utan någon närmare presentation. 1 S:t Laurentii kyrka 6 Törngrens krukmakeri 2 Falkenbergs hembygdsmuseum 7 Hindströmsgården 3 Sjöbergs Laxrökeri 8 ateljé Blomkonst 4 Gamla stans urmakare 9 Barnakademien 5 59:ans B & B 10 Rian Utomhuskonst 11 Falkenbergs designmuseum 13 Per Kirkeby: Murstensskulptur 12 Kryddträdgården 14 Rudolf Schäfer: Svarta fönster 17 Familjeläkarna och Strandhälsan 15 Erik Nilsson: Konfirmanderna 18 Tandreglering 16 Pål Svensson: Enhet 1 & 2 3
REFERAT FRÅN SAMMANKOMSTEN OCH ERHÅLLNA SYNPUNKTER Gamla stan som en helhet Gamla stan ska betraktas som en helhet. Området begränsas av Hamngatan Peter Åbergs väg Nygatan Hallanäsgatan. De befintliga trafikmärkena inom området är missvisande, föråldrade, förstörda och nedsmutsade. De måste tas bort och generella regler för området slås fast. Genomfartstrafik bör vara förbjuden. Parkeringsförbud bör gälla utom på markerade platser. Det bör också råda förbud för lastbilstrafik. Högsta tillåtna hastighet bör vara 30 km/tim. Dessa generella regler möjliggör att antalet trafikmärken inom området kan begränsas genom att vid infarterna sätta upp tydliga skyltar med text såväl på svenska som på engelska om vad som gäller inom området. VÄLKOMMEN TILL GAMLA STAN Anvisningar för trafiken m.m. Infarter är Hamngatan/Skepparesträtet, Hamngatan/Krukmakargatan, Hallanäsgatan/S:t Lars Kyrkogata, Hallanäsgatan/Gröna gatan och Nygatan/Krukmakargatan. Dessa skyltar bör dessutom kompletteras med hänvisningsskyltar till Gamla stan. Många av fastigheterna är från 1800-talet. De har sin historia. Det förstärker värdet av den gamla miljön om fastigheterna kunde förses med en skylt, enhetligt utformad, som kortfattat berättar historien om fastigheten. Det måste klart framgå att Storgatan fortsätter från S.t Laurentii kyrka ända fram till Söderbrons fäste. Det har tidigare funnits skyltning, som är förstörd och borta. Trots många påpekanden och även polisanmälan, har ingen ny skylt satts upp. Ytterligare exempel på den dåliga skyltningen är en gatuskylt Storgatan som sedan många år är skymd av ett vägmärke om parkeringsförbud. Skötsel av Gamla stan Gatorna i Gamla stan sköts inte på samma sätt som gatorna i centrum vad gäller skottning, sandning, sopning och städning, utan räknas bitvis enligt samma regler som återvändsgata i villakvarter. Detta vill vi ha ändring på. Inte minst beroende på turiststråk och verksamheter som pågår här. Kullerstensgator är värdefulla. Omsorg behövs. Det blir dyrt att ersätta det som förfallit. Storgatan, Falkenbergs sista kullerstensgata, skall återställas i ursprungligt skick med den s.k. borgmästarstenen i gatans mitt som den är på S:t Lars Kyrkogata och alldeles i slutet på Storgatan, det ger en ökad dignitet åt den gamla gatan! Belysningen måste ses över så att den fungerar. Göteborglyktorna behöver renoveras och kompletteras så att det blir enhetligt inom området. Sjöbergs laxrökeri måste renoveras. 4
Rian, som är en av få bevarade i Sverige, bör värdesättas och marknadsföras. Med tanke på att det alltid är en turistattraktion och ett flitigt använt fotoobjekt, bör sandlåda och avfallscontainer tas bort därifrån. Den offentliga konsten inom området måste vårdas. Klotter och ogräs förstör Per Kirkebys Murstensskulptur. Rudolf Schäfers Svarta fönster liksom Erik Nilsson Konfirmanderna och Pål Svenssons Enhet 1 & 2 måste vårdas. Törngrens krukmakeri har slagit igen sin verksamhet. Kommunen borde visa intresse för denna unika kulturskatt! Hjelms fastighet på Hamngatan bör köpas in av kommunen. Läget är bra, och byggnaden kan utnyttjas inom kulturområdet och turistnäringen. Gamla stan som helhet Efter Västkustbanans nya sträckning har Gamla stan ånyo blivit en helhet. Det har blivit möjligt att återskapa Gåsatorget, som var stadens ursprungliga torg, och torget bör göras i ordning. Där kunde finnas möjligheter för marknader för såväl hantverkare som matproducenter. Området där järnvägsspåren gick måste skötas. De rester som finns av den gamla gångoch cykelviadukten bör tas bort. 5
Gång/cykelvägen på Storgatan (f d viadukt under järnväg) vare sig plogas, sandas, sopas eller städas. Kommunens mark som finns runt gång/cykelvägen vårdas ej. Den är igenvuxet av buskage och en ständigt nedskräpad plats. De risiga buskarna och det sly som finns där liksom järnstaketet som tillhörde viadukten måste tas bort. Detta kan göras oberoende av om Storgatan öppnas för trafik eller ej. Däremot måste hänsyn tas till infarten till fastigheten Storgatan 57. Möjligheter finns att anlägga gång/cykelväg på grönområdet från Gåsatorget till Nygatan. Detta skulle förmodligen medföra förbättrat underhåll av grönområdet. Det finns önskemål om att gång/cykelvägen på Storgatan (f d viadukt under järnväg) breddas på redan befintlig kommunmark. En sådan åtgärd skulle klart förändra förutsättningarna att hitta fram till den delen av Storgatan som ligger väster om den gamla järnvägssträckning som på sin tid delade området i två delar. Det förekommer att paketleveranser, bud, taxi, besökare (t.ex. B&B och Barnakademien) och ambulans inte hittar till rätt adress. Resultatet har vid ett flertal gånger blivit adressaten okänd. Samtidigt finns det önskemål om att en breddning av gång/cykelvägen på Storgatan inte ska ske. Det uppfattas som att det kommer att bli störande genomfartstrafik. Om Storgatan öppnas för trafik även där gång/cykelvägen går är det möjligt att enkelrikta S:t Lars Kyrkogata med infart från Hallanäsgatan. Vid pennorna Birgitta och Herman Fältström 6
Bilaga 1 Gåsatorget Gåsatorgets utformning för järnvägens tillkomst 1936. Järnvägens kommande lokalisering är markerad med streckade linjer. 7
Bilaga 2 Gåsatorget Bilder från Gåsatorget 8