Dansmetoden. Med dansen som verktyg

Relevanta dokument
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA

Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt.

Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

SAM, samverka, agera, motivera

Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam

Dans och Yoga för psykisk hälsa och minskad smärta

Dansar för hälsa och självförtroende

Redovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund

Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa

LUPP Kungsbacka kommun. Hälsa

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Movements- ett dansprojekt

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom. - Fjärilseffekten-

Frågeunderlag. Bilaga 1

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens

samverkan motivera agerar

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Temadag om suicidprevention

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Förebyggandevecka på Fabriken.

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

SAM Samverka Agera Motivera

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsofrämjande skolutveckling

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

DISA din inre styrka aktiveras

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Dans för tonårsflickor med psykisk ohälsa

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

YAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga

Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Håller inte alls med. Håller inte alls med

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Chefsenkäten Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss

Att (in)se innan det går för långt

Youth Aware of Mental health (YAM)

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

PREMIÄR! WoS Live GRUPPTRÄNING

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Vad är psykisk ohälsa?

SDF-konferens. 14 juni 2018 Dokumentation

Hur mår barn och unga i Skåne?

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

TRESTADSSTUDIEN. Vad är Trestadsstudien?

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

HÄLSORÅDS- MODELLEN. Hälsofrämjande arbete tillsammans med eleverna

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Seniorer lär seniorer IT

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Fysisk aktivitet på recept

Förberedelse: Planera, planera, planera

Idrottslyftet - mer och fler år 5. Detta är en sammanfattning av inkomna kommentarer i redovisningen av Speciella mål och visioner.

Barn som är närstående

Hälsofrågor i årskurs 7

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

ACT LIVHEIM. Att leva livet fullt ut. Översikt. Vintern. Påbyggnadsutbildning vintern Vad är ACT Att leva livet fullt ut?

Samverkan för psykisk hälsa

Plan mot kränkande behandling

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Transkript:

Dansmetoden Med dansen som verktyg

Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos unga. Metoden har testats i flera kommuner med goda resultat. Är ni också intresserade av att ta in Dansmetoden i er egen kommun/skola? Här finns tips och ideer som kan vara bra att känna till inför en uppstart.

Bakgrund Dansmetoden bygger på en vetenskaplig randomiserad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län och Örebro universitet som genomfördes av Anna Duberg, där flickor 13-18 år utövade dans två gånger i veckan efter skoltid. Fokus låg på att lyfta fram deltagarnas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation. Syftet var att utvärdera hälsoeffekten och kostnadseffektiveten i att komplettera skolhälsovård med dans för flickor med återkommande stressrelaterade besvär och/eller nedstämdhet. Analyser visar att de som deltog i dansen förbättrade den självskattade hälsan mer än kontrollgruppen. Resultaten visar även en stärkt självtillit, minskade kroppsliga och emotionella stressrelaterade besvär, minskad trötthet och minskad användning av smärtstillande medel. Analysen visade också tydliga hälsoekonomiska vinster genom minskat antal besök inom skolhälsovård och ökad livskvalité. Dansmetoden en del av SAM Metoden har tagits in och testats inom pilotprojektet SAM, som åren 2014-2017 samlat metoder och arbetssätt som ska förebygga psykisk ohälsa hos unga. Efter att ha erbjudits i Boden och Haparanda sprids nu erfarenheterna så att fler kommuner kan arbeta med metoden.

Så här går det till För att jobba med dansen behövs en instruktör utbildad i metoden. Det krävs också ett nära samarbete med elevhälsan, som kan nå målgruppen och informera. Fokus ska vara att lyfta fram deltagarnas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation. Dansen ska vara ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt. Bra att tänka på! Starta gärna under höstterminen. Ett längre sommaruppehåll kan göra det svårt att hålla motivationen uppe och förutsättningarna för deltagande kan ändras under sommaren.

Kom igång! Här följer en checklista för att komma igång med metoden i er kommun/skola. Sätt grunden Bestäm ramarna Börja informera Genomför Utvärdera Förankra arbetet hos skolchef/ chef för elevhälsan/rektorer eller motsvarande. Hitta utbildad instruktör. Välj någon av de utbildade som redan finns i Norrbotten eller utbilda någon i kommunen. Utbildningar anordnas regelbundet av Anna Duberg. Etablera samarbete med elevhälsan. De är centrala för att nå målgruppen och rekrytera deltagare. Bestäm datum, tid och plats. Försök att hitta en tid och plats som passar många. Tänk på att det ska vara en trygg och neutral plats. Bestäm om det är anmälan som gäller eller om det ska vara drop-in de första veckorna. Erbjud dansen kostnadsfritt och utan krav på förkunskap till alla, oavsett kön. Ta fram informationsmaterial. Använd gärna mallarna. Kommunicera dansen och hur deltagarna anmäler sig. Till exempel: sätt upp affischer i skolan och på andra platser där målgruppen vistas, lägg ut på kommunens webb, dela ut broschyrer via elevhälsan, håll informationsmöten och ordna prova-på lektioner på idrottslektionerna i samarbete med idrottsläraren. Fundera på om något behöver köpas in inför starten. Ljus, yogamattor med mera. Genomför dansen 75 minuter, två gånger i veckan efter skoltid (12 ggr/termin). Att genomföra gruppstärkande aktiviteter en till två gånger per termin utöver dansen kan ytterligare stärka sammanhållningen. Fundera om och hur ni vill utvärdera och vilka frågor som ska ställas. Utse målgrupp för dansen: ålder/årskurs.

Några röster om metoden Lästips Här följer några tips på litteratur för att fördjupa sig i ämnet. Några citat från tidigare deltagare i Dansmetoden. Dansprojekt var bra. Jag har haft mindre ångest och har haft kul och roligt. Jag har känt mig mindre stressad. Jag har haft mindre ont i ryggen och har fått nya vänner. Duberg A. Dance Intervention for Adolescent Girls with Internalizing Problems: Effects and Experiences. 2016. Örebro University ISBN: 978-91-7529-140-6. Duberg A. Hagberg L. Sunvisson H. Möller M. Influencing Selfrated Health Among Adolescent Girls With Dance Intervention. JAMA Pediatrics 2013: 167(1):27 31. Duberg A. Möller M. Taube J. Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa. Läkartidningen. 2013; 110:CDTT. Philipsson A. Duberg A. Möller M. Hagberg L. Cost-utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. 2013 11:4. Doi:10.1186/1478-7547-11-4. Man blir avslappnad i hela kroppen och mycket lugnare.jag har inte varit lika arg och irriterad. Det var enklare att hålla humöret i styr. Vill du veta mer eller behöver hjälp att komma igång kontakta Hanna Harila, Enheten för kultur, Region Norrbotten, 0920-28 49 54, hanna.harila@norrbotten.se PS. På dansforhalsa.se hittar du mer information om metoden och nästa utbildningstillfälle.

vinter. Illustrationer: Johan Lindström/Joxon Design. Enheten för kultur, 971 89 Luleå Besöksadress: Robertsviksgatan 7 (Regionhuset) Telefon: 0920-28 40 00 WWW.NORRBOTTEN.SE